Vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa

Vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial

ohälsa

Anna Carlénius Handledare Inger Kyösti

AUG 2008 Reviderad nov 2008

Illustratör: Anna Carlénius

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

TABELLFÖRTECKNING

KAPITEL 1………. 4

INLEDNING 1.1 Bakgrund……….. 4

1.2 Uppdraget………. 5

1.3 Syfte……….. 5

1.4 Metod……… 5

1.5 Avgränsning………. 5

KAPITEL 2……… 6

RESURSER 2.1 Vård och behandlingsresurser i kommunerna………. 6

KAPITEL 3……… 9

PLACERINGARNA 3.1 Resultat……… 9

KAPITEL 4……… 16

PLACERINGSKOSTNADER 4.1 Nationellt………. 16

4.2 Kommunerna i Norrbottens län……… 17

KAPITEL 5……… 19

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER LITTERATURLISTA……… 21

BILAGA 1 ENKÄT TILL KOMMUNERNA

BILAGA 2 RAPPORT BARNUPPDRAGET I NORRBOTTENS LÄN 2006-2007, Länsstyrelsen Norrbotten.

TABELLFÖRTECKNING

Tabell 2.1 I vilken kommun i Norrbottens län är barn och ungdomar placerad i familjehem? 7

Tabell 2.2 Totalt antal förstärkta familjehem i Norrbottens län år 2008……….. 7

Tabell 2.3 HVB-hem och SiS-hem i Norrbottens län år 2008……….. 8

Tabell 3.1 Antal barn/unga 10-18 år i Norrbottens län med psykosociala problem som var placerade för vård utanför det egna hemmet. I diagrammet visas även medelålder, folkmängd och procentuell andel av befolkningen i åldern 0-15 år. År 2007……… 9

Tabell 3.2 Placeringar för barn/unga 10-18 år……….. 10

Tabell 3.3 Antal placerade barn och unga i Norrbottens län fördelat efter kommun och placeringsform, samt antal placeringar utanför länet……… 11

Tabell 3.4 Var geografiskt har placeringen skett?……… 11

Tabell 3.5 Social problematik vid tidpunkten för placeringen………. 12

Tabell 3.6 Social problematik på grund av brist hos föräldrar………. 12

Tabell 3.7 Social problematik på grund av eget beteende……… 13

Tabell 3.8 Lagstöd under placeringstiden..………... 13

Tabell 3.9 Anledningen till placeringen……….. 14

Tabell 3.10 Har familjen innan placeringen varit aktuell hos socialtjänsten?……….. 14

Tabell 3.11 Har kommunen vänt sig till landstinget för samverkan?……….. 15

Tabell 4.1 Placeringskostnader i Norrbottens län år 2007……….. 18

Tabell 4.2 Placeringskostnader fördelat efter kommuner i Norrbottens län år 2007………. 18

Tabell 4.3 Placeringskostnader inom länet och utanför länet år 2007……… 18

Rapporten är reviderad november 2008.

Kapitel 1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

Barns och ungdomars behov av hjälp och stöd tillgodoses i första hand av föräldrar, skola, socialtjänst och primärvård. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialtjänstens barn- och ungdomsvård har ett långtgående ansvar för att erbjuda insatser och ingripa då barn och unga far illa eller riskerar att fara illa. Denna rapport är den andra kartläggningen av vård- och behandlings insatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa. Den första genomfördes år 2006 och detta är en uppföljning till den tidigare.

Norrbottens läns kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för att stödja barn och ungdomars psykosociala hälsa. I den tidigare kartläggningen år 2006 blev det allt tydligare att det fanns ett växande behov av att ta ett samlat grepp för att utreda framtida vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med sammansatt problematik. I kartläggningen som genomfördes år 2006 kom man fram till att kommunerna i Norrbottens län och Landstinget skulle arbeta fram förslag till gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga med sammansatta behov. Efter kartläggningen år 2006 har en arbetsgrupp arbetat fram riktlinjer för målgruppen, NORRBUS. Målet för arbetet kring barn och unga i Norrbottens län är att alla barn och unga har ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör¹

1 Rapport NORRBUS Förslag till riktlinjer.

.

Kostnaderna för barn- och ungdomsvården fortsätter att öka, skillnaderna mellan kommuner är stora, även med hänsyn till befolkningsstrukturen. Kostnaden per invånare för barn och unga varierar i Norrbottens län mellan 46 och 1 280 kronor, detta gäller för barn 0-18. Merparten går till dygnsvård, på institution eller i familjehem. Kostnaderna för Norrbottens kommuners institutionsplaceringar har ökat på senare år. Efter den tidigare kartläggningen 2006 har kostnaderna ökat med 22 794 143 kr (33 %). Mest ökade kostnaderna för HVB placeringar.

http://www.bd.komforb.se/download/18.3e83d5cb11a7a503c1d800045/F%C3%B6rslag+till+gemensamma+riktl injer+f%C3%B6r+samverkan+20080611.doc

1.2 Uppdraget

Kommunförbundet Norrbotten har genomfört en faktainsamling av vård- och behandlings insatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa. Detta är en uppföljning av den tidigare kartläggningen som genomfördes 2006. Uppföljningen kommer att ligga till grund för en fördjupad studie av möjliga stöd, vård och behandlingsinsatser i Norrbotten, genom ett uppdrag från Kommunförbundets styrelse.

1.3 Syfte

Syftet med uppföljningen är att kartlägga kostnadsutvecklingen och antalet placeringar under år 2007 i jämförelse med år 2005. Uppföljningen kommer att följas av en fördjupad studie i syfte att verka för att motsvarande/bättre stöd, vård och behandlingsinsatser kan erbjudas i länet för barn och ungdomar med psykosociala problem.

1.4 Metod

Undersökningen bygger på ifyllda enkäter²

1.5 Avgränsning

, enkäterna har fyllts i med hjälp av socialförvaltningarna i Norrbottens alla 14 kommuner. Under arbetets gång har vi haft hjälp av verksamhetschefer/enhetschefer på socialförvaltningarna. Därutöver har data och faktauppgifter inhämtats från kommunerna i Norrbotten. Data och faktainsamling har även skett genom internet och facklitteratur.

Målgruppen för uppföljningen är placerade barn och ungdomar födda mellan åren 1989- 1997 (10-18 år) i Norrbottens län med egna svårigheter och i riskzon för att fara illa som bedöms vara i behov av insatser från kommunernas socialtjänst året 2007.

Kommunerna i Norrbottens län har rapporterat in barn och unga som var placerade för vård utanför det egna hemmet året 2007.

Kartläggningen innehåller dessutom socialtjänstens kostnader för barn och unga som varit föremål för placering utanför det egna hemmet, i hemkommunen, inom länet eller utanför länsgränsen, enligt SoL och LVU under året 2007.

2 Se bilaga 1 (enkät till kommunerna).

Kapitel 2 RESURSER

Kartläggning av befintliga vård och behandlingsresurser inom kommunerna i Norrbottens län år 2008, i avsnittet förekommer även jämförelser med tidigare undersökning år 2006. .

2.1 Vård och behandlingsresurser i kommunerna

Länets 14 kommuner har olika förutsättningar för att ge vård och behandling till barn/unga och deras familjer. Nedan följer en schematisk beskrivning av de vård och behandlingsresurser som finns i länet.

Sammanfattningsvis kan insatserna beskrivas som:

• Öppenvårdsinsatser Kommunens egna verksamheter ex Hemterapeut

Köpta tjänster ex Kontaktfamilj

• Heldygnsinsatser Köpta tjänster ex Familjehem, HVB-hem, SiS- institution

De flesta insatserna bygger på frivillighet, socialtjänstlagen (SoL). I annat fall är tvångslagstiftning aktuell, i denna kartläggning var 31 % av placeringarna genomförda med hjälp av tvångslagstiftning (LVU). Motsvarande siffra var 26 % i kartläggningen år 2005. I rapporten Barn och unga –insatser år 2007 gjord av Socialstyrelsen, visar den också på att av de barn och unga i Sverige som berördes av någon insats den 1 november 2007 hade knappt 70 % SoL-vård och 30 % LVU-vård.

Öppenvårdsinsatser i Norrbottens län år 2008³

Öppenvårdsinsatser är viktiga för att barn och unga i ett tidigt stadium ska motverka att problemen utvecklas till en allvarlig situation där massiva insatser blir nödvändiga.

Kartläggningen av öppenvården är en del av ett omfattande barnuppdrag som rör socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Barnuppdraget är ett nationellt regeringsuppdrag som gått till samtliga Länsstyrelser och har pågått under 2006 och 2007. En sammanställning över öppenvården i Norrbottens län har kommit ut under våren 2008 från Länsstyrelsen. Rapporten heter Barnuppdraget i Norrbottens län 2006-2007 och redovisar bland annat den tillsyn som är genomförd över samtliga enskilda och offentliga verksamheter som tillhandahåller vård- och

3 På sidan 18 i kartläggningen visas vilka biståndsinsatser som familjen/barnet/ungdomen haft innan placeringen.

behandlingsinsatser för barn och unga. Uppdraget har även redovisats i en gemensam rapport till regeringen i slutet på mars 2008⁴

Tabell 2.2 I vilken kommun i Norrbottens län är barn och unga placerade i familjehem? (Placeringsbeslut av egna kommunen eller av annan kommun i Norrbottens län

.

5). Alltså i exempelvis Haparanda var 3 barn placerade, 1 barn var placerat via Haparanda kommun och 2 barn var placerade av annan kommun i länet.

(Uppföljningen innehåller inte uppgifter för 2005). (Antal placerade barn i familjehem se tabell 3.2).

Kommun Placeringar i familjehem, 2007

Arjeplog 1

Arvidsjaur 0

Boden 43

Gällivare 10

Haparanda 3

Jokkmokk 7

Kalix 13

Kiruna 3

Luleå 38

Pajala 4

Piteå 25

Älvsbyn 9

Överkalix 0

Övertorneå 2

Norrbottens län 158

Tabell 2.3 Totalt antal förstärkta familjehem i Norrbottens län år 2008 och år 2006.

Organisation Antal (stycken)

år 2008

Antal (stycken) år 2006 Familjehemsprojektet, FoU Norrbotten 11 8

Familjevårdskonsulenterna (FVK) 0 0

AC omsorg 1 -

HS AB 2 -

Nåjden 10 Lämnade ej ut

uppgifter Totalt antal förstärkta familjehem i BD län 24 8+?

I den tidigare kartläggningen från 2006 fanns det 8 stycken förstärkta familjehem, till år 2008 hade totala antalet förstärkta familjehem ökat till 24 stycken.

4 Se bilaga 2.

5 I tabellen visas inte placeringsbeslut från kommuner utanför länet, dvs. en kommun i Stockholm kan ha placerade barn i exempelvis ett familjehem i Boden.

Tabell 2.4 HVB-hem och SiS-hem för barn och ungdomar i Norrbottens län år 2008 HVB-hem/SiS-

hem

Ort Målgrupp Platsantal

Asp-

ungdomscenter

Boden Ungdomar i åldern 15-20 år med diagnosen Aspergers- syndrom, autism, ADHD/Damp, relations- och social problematik

8 platser

Hemmabergets HVB-hem

Lappträsk (Haparanda)

Flickor och pojkar 13-20 år med sociala problem. Ej ungdomar med allvarliga drog- eller psykiska problem.

6 platser

Selberg´s behandlingshem

Kalix Flickor och pojkar 13-18 år med relationsstörningar och psykosocial problematik. Ej ungdom med missbruk och kriminalitet.

6 platser

Den blå hästens HVB AB

Altersbruk (Piteå)

Pojkar 13-19 år med social problematik, kriminalitet och missbruk- främst alkoholmissbruk.

4 platser

Vårudden AB Karungi (Haparanda)

Pojkar 13-19 år med social problem, missbruk och kriminalitet.

7 platser

HVB-hemmet Villa Rosa

Slagnäs (Arjeplog)

Pojkar 12-19 år med social, psykosocial problematik. Ej pojkar med grava psykoemotionella störningar.

4 platser

Växthuset Kalix Kommun

Flickor och pojkar 13-21 år med beteendeproblematik.

Växthuset skall även akut kunna ta emot yngre barn (under 13 år) under en utredningsperiod av 4 månader. Växthuset har dygnet runt bemanning.

7 platser

Johannisbergs ungdomshem (SiS-hem)

Sävastgården (SiS-hem)

Kalix

Boden

Pojkar mellan 15-20 år med tung psykosocial problematik samt pågående kriminalitet och missbruk. Hemmet vårdar enligt LVU och LSU. Upptagningsområdet är Norrland och i mån av plats övriga landet.

Akut- och utredningsavd. Pojkar och flickor mellan 12-16 år med psykosocial problematik samt inslag av kriminalitet och missbruk. Behandlingsavd. Flickor med psykosocial problematik med inslag av kriminalitet och missbruk, samt flickor med psykiska störningar.

15 platser varav 6 platser är avsedda för LSU

12 platser (låsbara)

Norrbottens län 69 platser

I den tidigare kartläggningen från 2006 fanns det 88 platser på HVB hem och SiS hem, till år 2008 hade totala antalet platser minskat till 69 vilket är en minskning med 21,5 %.

Kapitel 3 PLACERINGAR

I detta kapitel redogörs kartläggningen av barn och unga som är placerade för vård utanför det egna hemmet (antal/kön/ålder/problembild). Avsnittet visar även placeringsform, var geografiskt placeringen har skett, den sociala problematiken, lagstödet under placeringstiden etc. Parallellt visas också jämförelser med tidigare undersökning år 2006.

3.1 Resultat

Under våren 2008 gjordes enkätundersökningen. Enkäten har besvarats av arbetsledare eller socialsekreterare inom socialtjänsten i Norrbottens samtliga kommuner. I Arjeplogs kommun fanns vid kartläggningstillfället inte några placerade barn/ungdomar som tillhörde målgruppen.

3.2 Kommunerna i Norrbottens län

Tabell 3.1 Antal barn/unga 10-18 år i Norrbottens län som var placerade för vård utanför det egna hemmet. I diagrammet visas även medelålder, folkmängd och procentuell andel av befolkningen i åldern 0-15 år. År 2007.

Kommun Antal barn/unga samt andel (%) år År 2007

Antal barn/unga År 2005

Medelålder (födelseår) År 2007

Folkmängd (totalt) År 2007

Procentuell andel av befolkningen i åldern 0-15 år. (%)

Arjeplog 0 0% 0 --- ^{3 089 14,0}

Arvidsjaur 4 2 % 3 1990,5 6 751 15,7 Boden 39 15 % 43 1991,7 27 838 17,4 Gällivare 14 6 % 29 1992,1 18 860 15,6 Haparanda 8 3 % 8 1992,0 10 192 16,3 Jokkmokk 2 1 % 5 1989,5 5 406 15,0 Kalix 18 7 % 17 1991,6 17 283 16,4 Kiruna 5 2 % 7 1992,2 23 122 17,9 Luleå 85 34 % 96 1991,9 73 146 17,0 Pajala 5 2 % 2 1992,6 6 522 15,2 Piteå 54 21 % 38 1992,4 40 961 17,8 Älvsbyn 16 6 % 11 1991,4 8 545 17,0 Överkalix 1 0,5 % 1 1990,0 3 795 13,6 Övertorneå 1 0,5 % 1 1990,0 5 092 16,0 Norrbottens

län

252 100% 261 1991,9 250 602 16,9

Vid undersökningstillfället rapporterades sammanlagt 252 barn och unga som tillhörde målgruppen; barn och unga födda mellan åren 1989-1997 (10-18 år) som var placerade för

vård utanför det egna hemmet år 2007. År 2005 var det 261 placerade barn. Som framgår rapporterades 34 % från Luleå kommun, 21 % från Piteå, 15 % från Boden och 7 % från Kalix och betydligt lägre andelar från länets övriga kommuner.

Av de lämnade uppgifterna framgick även kön och ålder på de placerade barnen. Totalt i länet år 2007 var det 52 % flickor och 48 % pojkar. I den tidigare kartläggningen var det 48 % flickor och 52 % pojkar. Andelen flickor har alltså ökat.

Medelåldern för studien var personer födda 1992, således 15 år under undersökningsåret, detta var samma som i den tidigare kartläggningen. Totalt var det år 2007 130 flickor och 122 pojkar, medelåldern för flickorna var 14 år och medelåldern för pojkarna var 15 år. År 2005 var det 126 flickor och 135 pojkar, medelåldern för flickorna var 16 år och medelåldern för pojkarna var 15 år. Flickorna har blivit yngre.

Andelen barn 0-15 år i Norrbottens län är 16,9 procent av befolkningen. Högsta andelen barn i befolkningen återfinns i Kiruna kommun 17,9 procent. Lägsta andelen, 13,6 procent finns i Överkalix kommun. Genomsnittet för riket är 18,2 procent.

Tabell 3.2 Placeringar för barn/unga 10-18 år.

Placeringsform Antal år 2007 Andel (%) år 2007 Antal år 2005 Andel (%) år 2005

Familjehem 185 60% 206 63%

Förstärkta familjehem⁶ 26⁷ 8% 34 10%

HVB-hem, SiS-hem 100 32% 90 27%

Totalt 311 100% 330 100%

Enligt tabell 3.2 ovan var majoriteten av barnen/ungdomarna placerade vid ett familjehem (60

%). 32 % var placerade vid ett HVB/SiS-hem och 8 % var placerade på ett förstärkt familjehem. Vid en jämförelse med tidigare studie så har totala antalet placeringar minskat med 19 placeringar, däremot har Hvb/SiS hems placeringarna ökat med 10 placeringar, motsvarande 5 %. Sammanfattningsvis kan man säga att familjehemsplaceringarna har minskat, de förstärkta familjehemsplaceringarna har minskat och Hvb/SiS placeringarna har ökat.

6 Skillnaden mellan familjehem och ett förstärkt familjehem är att i de förstärka familjehemmen finns ett extra stöd av tillgängliga familjekonsulenter. Vissa förstärkta familjehem har också andra resurser för utredning och behandling.

7 15 av 26 förstärkta familjehem var i Norrbottens län, resterande 11 är utspridda i hela landet, placeringarna av barnen/ungdomarna har gått via FVK, HS AB, Nåjden, AC omsorg och Familjehemsprojektet FoU Norrbotten.

Tabell 3.3 Antal placerade barn och unga i Norrbottens län fördelat efter kommun och placeringsform, samt antal placeringar utanför länet.

Kommun Familjehem Förstärkt

familjehem

HVB-hem Placeringar utanför länet

Arjeplog 0 0 0 0

Arvidsjaur 0 0 5 5

Boden 34 5 11 12

Gällivare 14 0 0 2

Haparanda 6 0 4 1

Jokkmokk 0 1 1 2

Kalix 8 1 15 8

Kiruna 3 2 2 4

Luleå 61 6 38 30

Pajala 4 0 0 0

Piteå 45 10 16 30

Älvsbyn 10 1 5 4

Överkalix 0 0 1 1

Övertorneå 0 0 2 0

Norrbottens län 185 placeringar i familjehem

26 placeringar i förstärkt familjehem

100 placeringar i HVB-hem

99

Placeringar utanför länet

24 familjehem 11 förstärkta familjehem

64 HVB-hem Totalt 99 placeringar utanför länet

I tabellen 3.3 ovan visas antal placerade barn och unga fördelat efter kommun och placeringsform. Tabellen visar även placeringar utanför länet fördelat efter kommun, totalt var det 99 placeringar utanför länet år 2007 (av totalen 311). De kommuner som hade flest placeringar utanför länet är de tre största, följt av Kalix och Arvidsjaur. Tabellen visar också placeringar utanför länet fördelat efter placeringsform, och där kan man tydligt se att HVB- hem är den placeringsform som till största del sker utanför länet. Av totalt 100 placeringar i HVB-hem var 64 av dem utanför länet, vilket motsvarar 64 %. Av de förstärkta familjehemmen så skedde 11 placeringar utanför länet, vilket motsvarar 42 %. Av familjehemmen skedde mer parten av placeringarna inom länet.

Tabell 3.4 Var geografiskt har placeringen skett?

Placeringar Antal år 2007

Andel (%) år 2007

Antal år 2005

Andel (%) år 2005

Inom kommunen 100 32% 130 39%

Inom länet 112 36% 117 35%

Utanför länet 99 32% 83 25%

Totalt 311 100% 330 100%

Det inlämnade materialet visar att av de 99 placeringarna som var gjorda utanför länet var ca 25 placeringar i Västerbottens län, de resterande 74 placeringarna var spridda över hela Sverige. Av totalt 311 placeringar är 99 utanför länet, så i själva verket är det en tredjedel av

placeringar som görs utanför länet. I den tidigare undersökningen 2005 var 83 placeringar utanför länet och 16 placeringar gjorda i Västerbotten, detta innebär en ökning med 9 placeringar i grannlänet. Vidare kan tänkas att Piteå kommun har fler placeringar i Västerbotten på grund av närheten till grannlänet, och så var även fallet. Piteå kommun hade 15 placeringar i Västerbotten vilket är något mer än övriga kommuner i Norrbottens län.

Tabell 3.5 Social problematik vid tidpunkten för placeringen.

Social problematik Antal

år 2007

Andel (%) år 2007

Antal år 2005

Andel (%) år 2005

Brist hos föräldrar 136 54% 140 54%

Eget beteende 51 20% 35 13%

Brist hos föräldrar & eget beteende 65 26% 86 33%

Totalt 252 100% 261 100%

I undersökningen tillfrågades också om barnen och ungdomarnas sociala problematik vid tidpunkten för placering. Här framgick det att för det stora flertalet av ungdomarna handlade det om brist hos föräldrarna (54 %). Även en kombination av brist hos föräldrar och eget beteende registrerades för 26 % av barnen. 20 % av barnen uppvisade social problematik pga.

eget beteende. Vid en jämförelse med tidigare kartläggningen så har eget beteende ökat mest, från 35 till 51 motsvarande 7 %. Brist hos föräldrar och eget beteende har också ökat med 6

%. För mer detaljerad information kring vilken typ av social problematik pga. brist hos föräldrar och eget beteende se tabell 3.6 och tabell 3.7 nedan.

Tabell 3.6 Social problematik på grund av brist hos föräldrar (flera svarsalternativ var möjliga) Social problematik pga. brist hos föräldrar År

2007 År 2007

År 2005

År 2005

Orsak Antal Andel (%) Antal Andel (%)

Missbruk 70 28% 81 28%

Kriminalitet 6 3% 22 7%

Övergrepp 10 4% 14 5%

Misshandel 15 6% 25 8%

Annan problembild⁸ 147 59% 153 52%

Totalt 248 100% 295 100%

8 Av de som uppgav annan problembild svarade bland annat att det berodde på: bristande omsorgs/

föräldraförmåga, psykisk sjukdom/ohälsa, relationssvårigheter/problem/konflikter, avlidna föräldrar, misär och andra uppgav inget svar.

Tabell 3.7 Social problematik på grund av eget beteende (flera svarsalternativ var möjliga) Social problematik pga. eget beteende År

2007 År 2007

År 2005

År 2005

Orsak Antal Andel (%) Antal Andel (%)

Bokstavsdiagnoser 29 17% 30 16%

Psykiska sjukdomar 35 20% 31 16%

Missbruk 36 21% 39 20%

Kriminalitet 33 19% 35 18%

Annan problembild⁹ 38 22% 58 30%

Totalt 171 99% 193 100%

Tabell 3.8 Lagstöd under placeringstiden

Lagstöd under placeringstiden Antal år 2007 Andel (%) år 2007

Antal år 2005 Andel (%) år 2005

LVU 78 31% 67 26%

SoL 149 59% 168 64%

Inget svar 15 6% 10 4%

Både LVU & SoL 10 4% 16 6%

Totalt 252 barn 100% 261barn 100%

/////////////////////////////////////// ////////////// ///////////////// ////////////// /////////////////

Placering i HVB/SiS-hem Antal Andel (%) Antal Andel (%)

LVU 54 54% 29 32%

SoL 35 35% 31 34%

Inget svar 0 0% 1 1%

LVU & SoL under placeringstiden 11 11% 29 32%

Totalt 100 placeringar 100% 90 placeringar 100%

/////////////////////////////////////// ////////////// ///////////////// ////////////// /////////////////

Placering i familjehem Antal Andel (%) Antal Andel (%)

LVU 44 24% 51 25%

SoL 122 66% 135 66%

Inget svar 13 7% 10 4%

LVU & SoL under placeringstiden 6 3% 10 4%

Totalt 185 placeringar 100% 206 placeringar 100%

/////////////////////////////////////// ////////////// ///////////////// ////////////// /////////////////

Placering i förstärkt familjehem Antal Andel (%) Antal Andel (%)

LVU 8 31% 11 32%

SoL 14 54% 17 50%

Inget svar 3 12% 1 3%

LVU & SoL under placeirngstiden 1 3% 5 15%

Totalt 26 placeringar 100% 34 placeringar 100%

Placeringar med stöd av LVU har ökat sen föregående undersökning och uppgår nu till en tredjedel av alla placeringar. SoL placeringar har minskat totalt sett. När det gäller LVU

9 Av dem som uppgav annan problembild svarade att det berodde på: relations/sociala problem, skolproblem/avvikande beteende, utagerande aggressivitet, rymning, begåvnings/förstånds handikapp, gränsdragningsproblem, sedan fanns det några barn/unga med destruktivt beteende, överaktiv och koncentrationssvårigheter samt några som inte uppgav något svar.

placeringar vid Hvb/SiS hem så har de ökat med 22 %, för familjehemmen och förstärkta familjehemmen har ingen större förändring skett från föregående undersökning.

Undersökningen visar att 14 ungdomar befann sig någon gång under 2007 på behandlingshem med Statens Institutionsstyrelse (SiS) som huvudman och därav var 13 av 14 placerade med stöd av LVU.

Tabell 3.9 Anledningen till placeringen

Anledningen till placeringen Antal Andel (%) HVB/SiS Familjehem Förstärkt familjehem

Utredning 64 17% 35 23 6

Vård & Behandling 262 72% 96 142 24

Annat 40 11% 2 36 2

Totalt 366 100% 133 201 32

I tabell 3.9 visas anledningen till placeringen, i många ärenden finns en komplex problembild vilket innebär att flera orsaker kan finnas till en placering. Exempelvis kan ett familjehemsplacerat barn ha ett behov av kompletterande behandlings- och stöd insatser. Av undersökningen visade det sig att anledningen till de flesta placeringarna var vård och behandling 72 % därefter var det utredning 17 %. 11 % hade annan anledning till placeringen, annan anledning kunde vara exempelvis boende, frånvaro av förälder och bristande omsorgsförmåga.

Tabell 3.10 Har familjen innan placeringen varit aktuell hos socialtjänsten?

Har familjen eller barnet varit aktuell hos socialtjänsten innan placeringen?

Antal 2007

Andel (%) 2007

Antal 2005

Andel (%) 2005

JA 195 77% 208 80%

NEJ 44 17% 42 16%

Ja, men i annan kommun 12 5% 7 2,7%

Ej svar 1 1% 4 1,5%

Totalt 252 100% 261 100%

I undersökningen ville vi veta om de barn/unga som var aktuella vid undersökningstillfället hade varit aktuella hos socialtjänsten före placeringen i vård utanför det egna hemmet. I flertalet fall, 195 fall, motsvarade 77 % uppgav uppgiftslämnarna att barnet/ungdomen hade varit aktuell tidigare. Detta kan jämföras med den tidigare kartläggningen där 80 % hade varit aktuella hos socialtjänsten innan placeringen, en minskning med 3 %. Knappt 5 procent uppgav att de varit aktuella i annan kommun innan placeringen.

Om JA: vilka biståndsinsatser har familjen/barnet/ungdomen haft innan placeringen

Stöd till föräldrar Stödkontakt Kontaktfamilj Kontaktperson

Hemma-hos/hemterapeut insats Råd och stöd

Familjepedagog Samtalsstöd/kontakt Familjebehandling Öppenvård Synq Avlastningsfamilj Ungdomsbehandlare

Våga vilja Hemtjänst insats Intensiv stöd

Konsekvens program Behandlingspedagog Insatser för syskon Familjehem

Förstärkt familjehem HVB-hem (inkl SiS) Jourplacering Ungdomsstödjare Behandlingshem

Missbruksbehandling Missbruksvård Utredningar

Utredningsplaceringar Yttrande ungdom Övergångslägenhet Råd och stöd familjerätt Samarbetssamtal Daghemsplacering Ekonomiskt bistånd Sanering av lägenhet

Tabell 3.11 Har kommunen vänt sig till landstinget för samverkan?

Har kommunen vänt sig till landstinget för

utredning/samverkan i samband med placeringen?

Antal 2007

Andel (%) 2007

Antal 2005

Andel (%) 2005

JA 67 27% 79 30%

NEJ 185 73% 182 70%

Totalt 252 100% 261 100%

Om JA: tillhandahöll landstinget utredning/samverkan?

JA 60 90% 68 86%

NEJ 7 10% 11 14%

Totalt 67 100% 67 100%

I undersökningen var vi också intresserade av att få reda på i vilken utsträckning kommunerna har vänt sig till landstinget för utredning eller samverkan i samband med placeringen. Enligt tabell 3.11 framgick det att i 27 % (67 personer) av fallen hade socialtjänsten vänt sig till landstinget för samverkan. Av dessa 67 personer tillhandahöll landstinget utredning eller samverkan till 90 % (60 personer). Vid jämförelse mot 2005 års siffror har 3 % färre vänt sig till landstinget i samband med placeringen, vid 2005 års kartläggning tillhandahöll landstinget samverkan eller utredning till 86 %, vilket var 4 % lägre än för år 2007. Sammanfattningsvis kan man säga kommunerna vänt sig till landstinget i färre ärenden men att landstinget och kommunerna då samverkat i högre grad.

Kapitel 4

PLACERINGSKOSTNADER

I denna del beskrivs socialtjänstens kostnader för barn och unga, placerade för vård utanför det egna hemmet, i hemkommunen, inom länet eller utanför länsgränsen, enligt SoL och LVU under år 2007.

4.1 Nationellt

Enligt socialstyrelsen är bilden av individ- och familjeomsorgen (IFO) nationellt mångfasetterad. Resurserna, kompetensen, lösningarna och kostnaderna varierar mycket.

Kostnaderna per invånare är tio gånger större i kommunen med de högsta kostnaderna jämfört med den med de lägsta. Kostnadsskillnaderna har i huvudsak strukturella orsaker, men kan också bero på skillnader i ambitioner och effektivitet. Kommunernas totala kostnader för barn- och ungdomsvården fortsätter att öka. Kostnaderna för barn- och ungdomsvården har ökat med ca 18 % under 2000-talet. Mest ökade kostnaderna för öppna insatser, både individuellt behovsprövade och övriga öppna insatser, som sammantaget ökade med 40 procent under 2000-talet. Kostnaderna för IFO: s insatser till barn och unga år 2006 var cirka 11,2 miljarder kronor. Merparten går till dygnsvård, på institution eller i familjehem.

Kostnaden var i genomsnitt (vägt medlevärde) 4 960 kronor per invånare 0-20 år.

Storstäderna har den högsta kostnaden, med i genomsnitt 6 000 kronor per barn i befolkningen, medan glesbygdskommuner har den lägsta, 3 200 kronor. Kostnaderna per vårddygn var i genomsnitt 3 370 kronor på HVB (en ökning med 2 % under perioden 2000- 2005) och 840 kronor i familjehem (en ökning med nästan 10 %) (Socialstyrelsen, 2008).

Varje enskild kostnad får större utslag i en liten totalbudget och de slumpvisa variationerna är större från ett år till ett annat. Kostnaden för två placeringar av barn i familjehem kan till exempel motsvara halva IFO-budgeten. Kostnaden per invånare för barn och unga varierar mellan 46 och 2 806 kronor (ibid.). Rikssnittet för kostnad per invånare är 1 254 kr (vägt medelvärde), snittet för Norrbottens län är 999 kr per invånare (vägt medelvärde). Nedan några kommuner i Norrbottens län med högst respektive lägst vägt medelvärde.

Boden 1 280 kr/inv Pajala 421 kr/inv

Luleå 1 243 kr/inv Arvidsjaur 367 kr/inv Kalix 1 231 kr/inv Övertorneå 140 kr/inv

Piteå 1 131 kr/inv Arjeplog 46 kr/inv

Överkalix 1 094 kr/inv

4.2 Kommunerna i Norrbottens län

Kostnaderna i Norrbottens län för placerade barn och unga i åldern 10-18 år varierar mycket, de kommuner med högsta kostnaden år 2007 är Luleå ca 27 miljoner, Piteå ca 19 miljoner, Boden ca 11 miljoner, följt av Kalix ca 8 miljoner, Älvsbyn ca 6 miljoner och Överkalix ca 4 miljoner. År 2005 var det också Luleå ca 29 milj, Boden ca 12 milj och Piteå ca 11 milj som hade högsta kostnaden, följt av Kalix ca 4 milj, Gällivare ca 3 milj och Överkalix ca 3 milj.

När det gäller typ av placering är det Hvb/SiS-hemmen som har ökat mest, totalt 45 % från år 2005 till år 2007, följt av familjehemmen som har ökat med 13 %. De förstärkta familjehemmen har minskat i antal fram till år 2007, därav lägre kostnad år 2007. Den genomsnittliga dygnskostnaden för Hvb/SiS hemmen har ökat med ca 200 kr.

Placeringskostnaden utanför länet har också ökat fram till år 2007, från ca 32 miljoner till ca 43 miljoner, detta motsvarar en 32 procentig ökning.

Sammanfattningsvis har antalet barn och unga som har en placering minskat från 261 till 252, trots detta har kostnaderna ökat från ca 69 miljoner till ca 85 miljoner, vilket motsvarar en ökning med 24 %. År 2007 var det färre placeringar än år 2005 trots detta har ändå antalet vårddygn ökat från 65 161 till 69 268. För mer information se tabellerna 4.1 till 4.3.

Tabell 4.1 Placeringskostnader i Norrbottens län år 2007 ÅR 2007

Typ av placering

Kronor Andel av totala kostnaden (%)

Antal dygn

Andel av de totala antal dygnen (%)

Genomsnittliga dygns kostnaden (kr)

Familjehem 20 789 752 24% 46 573 67 % 446 kr

Förstärkt familjehem 8 624 616 11% 3 607 5% 2 391 kr Familjehemsprojektet

FoU Norrbotten

1 363 704 1% 1 802 3% 755 kr

HVB/SiS-hem 54 162 215 64% 17 127 25% 3 162 kr

Särskilt boende 397 500 0,4% 159 0,2% 2 500 kr

Totalt 85 337 787 ca 100% 69 268 ca 100% 1 324 kr

ÅR 2005

Typ av placering Kronor Andel av totala kostnaden (%)

Antal dygn

Andel av de totala antal dygnen (%)

Genomsnittliga dygns kostnaden (kr)

Familjehem 18 454 599 27% 46 874 72% 394 kr

Förstärkt familjehem 13 102 254 19% 5 630 9% 2 327 kr Familjehemsprojektet

FoU Norrbotten

640 416 787 814 kr

HVB/SiS-hem 37 300 196 54% 12 657 19% 2 947 kr

Totalt 68 857 049 100% 65 161 100% 1 057 kr

Tabell 4.2 Placeringskostnader fördelat efter kommuner i Norrbottens län år 2007 Kommun Totalt antal

kronor år 2007

Familjehe m (kr) år 2007

Förstärkt familje- hem (kr) år 2007

HVB-hem (kr) år 2007

Antal barn/

unga år 2007

Totalt antal kronor år 2005

Antal barn/

unga år 2005 Arjeplog 0 0 0 0 0 0 0 Arvidsjaur 3 318 625 0 0 3 318 625 4 420 558 3 Boden 10 556 036 3 483 123 428 553 6 644 360 39 12 104 994 43 Gällivare 1 438 908 1 438 908 0 0 14 3 268 030 29 Haparanda 1 944 183 474 684 0 1 469 499 8 2 003 368 8 Jokkmokk 465 551 0 203 051 262 500 2 568 772 5

Kalix 8 465 590 1 167 290 106 400 7 191 900 18 4 283 277 17 Kiruna 2 187 818 321 993 574 259 1 291 566 5 591 929 7 Luleå 26 992 252 6 486 898 1 711 329 18 794 025 85 28 841 039 96 Pajala 961 856 564 356 0 397 500¹⁰ 5 183 840 2 Piteå 19 021 912 5 800 000 6 234 728 6 987 184 54 11 258 511 38 Älvsbyn 6 015 740 1 052 500 730 000 4 233 240 16 2 392 131 11 Överkalix 3 537 500 0 0 3 537 500 1 2 550 000 1 Övertorneå 431 816 0 0 431 816 1 391 600 1 Norrbottens län 85 337 787 11 908 870 9 988 320 54 162 215

+397 500

252 68 858 049 261

Tabell 4 .3 Placeringskostnader inom länet och utanför länet år 2007

Placeringar 2007 Kostnad (kronor)

År 2007

Dygn (antal) År 2007

Kostnad (kronor) År 2005

Utanför länet 42 583 426 17 902 32 367 600

- HVB-hem 36 353 731 10 549 19 911 081

- Familjehem 435 893 4 990 2 188 569

- Förstärkt familjehem 5 793 802 2 363 10 267 950

Inom länet 34 917 084 49 099 27 384 800

Placeringar inom kommunen och landet¹¹ 1 243 987 368 761 633 Placeringar inom länet och landet¹² 6 593 290 2 023 8 343 016

Totalt antal kronor 85 337 787 69 268 68 857 049

10 Annat boende: SoL, särskilt boende 7 kap 1§ p2 SoL.

11 Denna kostnad är när en person har varit placerad både i egna kommunen och i en annan kommun inomlandet.

Kapitel 5

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER

Syftet med uppföljningen är att kartlägga kostnadsutvecklingen och antalet placeringar för åldersgruppen 10-18 år, under år 2007 i jämförelse med år 2005. Dessutom har en resursinventering genomförts under åren undersökningarna pågått, det vill säga under 2006 och 2008.

RESURSER

Vård och behandlingsresurserna i Norrbottens län har både minskat och ökat från tidigare undersökning. Utbudet av HVB/SiS -hems platser inom länet har minskat från 88 platser år 2006 till 69 platser år 2008, minskningen motsvarar 21 procent. Antalet platser på förstärkta familjehem har däremot ökat, antal förstärkta familjehem år 2008 är 24 stycken.

PLACERINGAR

År 2005 var 261 barn och unga placerade utanför det egna hemmet, under 2007 minskade siffran till 252 barn och unga, en minskning med 9 personer. När det gäller placeringsform har HVB/SiS–placeringar ökat, medan antal placeringar i familjehem och förstärkta familjehem minskat. 100 placeringar gjordes på HVB/SiS –hem mot 90 i föregående undersökning. När man tittar på den sociala problematiken bakom placeringarna så har ”eget beteende” ökat från år 2005. Materialet visade även på att en tredjedel av placeringarna sker utanför länet, av HVB/SiS –hems placeringar sker 64 procent utanför länet, denna siffra har ökat. Placeringar med stöd av LVU har också ökat totalt sett sen föregående undersökning, dessa uppgår nu till en tredjedel (31%) av alla placeringar.

PLACERINGSKOSTNADER

Trots att antalet barn och unga samt antalet placeringar har minskat, har kostnaderna i jämförelse med den tidigare undersökningen ökat från ca 69 miljoner kronor till närmare 85 miljoner kronor, detta är en ökning med 24 procent. Kostnaden för HVB/SiS –hemmen är den största kostnadsandelen, drygt 54 miljoner kronor, 64 procent av kostnaderna. Antalet vårddygn för placeringar har ökat från drygt 65 000 till över 69 000.

Sen den första studien har placeringskostnaderna utanför länet ökat från drygt 32 miljoner till närmare 42.6 miljoner, dvs. drygt 31 procent. Antalet placeringar utanför länet har också ökat, dock endast med ca 7 procent. Utanför länet används främst HVB/SiS –hem för placeringar.

SLUTSATSER I KORTHET

2005 2007 Procentuell

förändring

Antal placerade barn 261 252 - 3.5

LVU - placeringar 67 (26% av totala antalet placeringar)

78 (31% av totala antalet placeringar)

+16.4

Totala kostnader för placeringar

68 857 049 85 337 787 + 23.9

Kostnader HVB/SiS 37 300 196 54 162 215 + 45.2

Kostnader Familjehem 18 454 599 20 789 752 + 12.7

Kostnader placeringar utanför länet

32 367 600 42 583 426 + 31.6

LITTERATURFÖRTECKNING

Socialstyrelsen (2008). Barn och unga insatser år 2007. Socialtjänst 2008:9.

Socialstyrelsen (2008). Individ- och familjeomsorg. Lägesrapporter 2007.

Internet

Socialstyrelsen (www dokument) ULR http://www.socialstyrelsen.se, (080715) Statistiska centralbyrån, (www dokument) URL http://www.scb.se, (080802)

Översyn av vård- och behandlingsinsatser för barn och

ungdomar med psykosocial ohälsa

År 2006 genomfördes en kartläggning av vård- och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa i Norrbottens län på uppdrag av länets socialnämnds ordföranden. Kommunförbundet Norrbottens styrelse har gett i uppdrag att utreda behovet av vård och behandlingshem i länet.

Syftet med denna kartläggning är dels att följa upp föregående års undersökning och dels som underlag till den kommande utredningen kring behovet av vård och behandlingshem i länet för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa.

Bifogad enkät avser översyn av vård- och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa året 2007.

Svar på enkäten skickas in senast 15 mars 2008 till Kommunförbundet Norrbotten

Box 947

971 28 LULEÅ

Vid frågor kontakta;

Agneta Bygdell Ingrid Carlénius

0920-20 54 10 eller 070-227 58 10 0920-20 54 04 eller 070-213 58 15

KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN

Frågeformulär

(ett per barn/ungdom)

Översyn av vård- och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa

Målet för översynen är att utarbeta underlag för beslut i syfte att verka för en sammanhållen vård och behandling inom länet för barn och ungdomar med psykosociala problem.

Målgruppen är barn och unga som var placerade för vård utanför det egna hemmet år 2007, samt är födda mellan åren 1989-1997 (10-18 år).

Pojke Flicka

Födelseår: ……….

Hemkommun: ………..

Problembild

Barn i fara¹(föräldrars bristande omsorgsförmåga)

Missbruk Kriminalitet

Övergrepp Misshandel

Annan problembild………

”Farliga” barn²(eget beteende)

Bokstavsdiagnoser exempelvis ADHD, neuropsykiska funktionshinder Psykiska sjukdomar exempelvis depression, personlighetsstörningar, antisocialt beteende, Anorexi/Bulimi, självskador och självmodsförsök.

Missbruk Kriminalitet

Annan problembild………

Vilka placeringar har beviljats

1 Barn i fara: är de som far illa eller riskerar att fara illa på grund av föräldrars handlingar eller brist på handlingar eller övergrepp från andra utanför familjen.

2 ”Farliga” barn: är de som utgör en fara för sig själva på grund av egna handlingar (användning av alkohol och andra droger, kriminalitet och prostitution).

Familjehem

Förstärkta familjehem, vilket………..

HVB hem, vilket……….

Antal placeringar (st) under 2005 (en person kan ha haft flera olika placeringar under ett år tillexempel 2 st olika familjehem)

………..Familjehem

………..Förstärkta familjehem

………..HVB hem

Orsaken till placeringen Utredning Vård

Annat:………

……….

Placeringar

Inom kommunen Inom länet, var:

………

Utanför länet, var:

……….………

Har familjen eller barnet varit aktuell hos socialtjänsten sen tidigare

JA

NEJ

Ja, men i annan kommun

Har familjen tidigare, innan placering haft biståndsinsatser

Om JA vilka:……….

Har man vänt sig till landstinget för utredning/samverkan i samband med placeringen JA

NEJ

Om JA: tillhandahöll landstinget utredning/samverkan JA NEJ Placeringskostnader för kommunen

(Ringa in den gällande lagstiftningen)

Lag Typ av placering Totalt antal kronor Antal Dygn

LVU SoL HVB hem ……… ………

LVU SoL Familjehem ……… ………

LVU SoL Förstärkta familjehem ……… ………

Tack på förhand!

Barnuppdraget

i Norrbottens län 2006 - 2007

Titel Barnuppdraget i Norrbottens län 2006 - 2007 Författare: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Sociala enheten Kontaktperson: Berit Sunnerö, Länsstyrelsen i Norrbottens län,

971 86 Luleå.

Telefon: 0920-96000, fax: 0920-22 84 11, E-post: lansstyrelsen@bd.lst.se

Internet: www.bd.lst.se

Förord

Regeringen har gett landets samtliga länsstyrelser i uppdrag att under år 2006 och 2007 granska den sociala barn- och ungdomsvården, det s.k. barnuppdraget.

Bakgrunden till uppdraget är att insatser från socialtjänsten kan innebära stora ingrepp i barns och deras familjers liv. Det måste därför ställas höga krav på rättssäkerhet i handläggningen samt insatsernas säkerhet och kvalitet.

Regeringsuppdraget har omfattat följande;

granskning av handläggning och dokumentation i utredningar om barn och unga i alla kommuner

• och se till att handläggningen är rättssäker samt att barn kommer till tals

granskning av kommuners hantering av familjehemsärenden och familjehemsplaceringar av

• barn och unga

se till att barn och unga inte hamnar mellan stolarna när förvaltningar inom en och samma

• kommun, kommuner, eller olika huvudmän tvistar

granskning av hur kommuner hanterar anmälningar om barn som far illa samt åtgärda

• eventuella brister

påverka kommuner att aktivt planera för de resurser som behövs för att barn och unga ska få den

• vård, omsorg och tillsyn de behöver

strukturerad och operativ tillsyn över samtliga enskilda och offentliga verksamheter där barn och

• unga ges insatser av socialtjänsten (HVB-hem och öppenvård)

Uppdraget redovisas i en gemensam rapport till regeringen i slutet av mars 2008. Den del av uppdraget som är tillsyn av HVB-hem kommer att redovisas till regeringen i en separat rapport i slutet av

2008. En arbetsgrupp med representanter från länsstyrelserna har tolkat uppdraget och formulerat ett antal nyckelfrågor för varje granskningsområde, som utgår från gällande lagstiftning på området, samt gemensamma mallar för uppdragets genomförande. I uppdragets alla områden ingår också ett barnperspektiv samt ett jämställdhetsperspektiv. Svaren på nyckelfrågorna utgör grund för den gemensamma rapporten till regeringen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har genomfört uppdraget under år 2006 och 2007. All tillsyn har avslutats med ett beslut till berörd kommun och HVB-hem. Besluten finns publicerade på Länsstyrelsens hemsida, www.bd.lst.se. I den här rapporten redovisas en sammanfattning av barnuppdragets genomförande och resultat i Norrbottens län.

Rapporten har sammanställts av socialkonsulenterna Kristina Lundberg och Sven Mikko

Berit Sunnerö Socialdirektör

Barnuppdraget i Norrbottens län – vad och hur har vi gjort?

Länsstyrelsen har besökt alla 14 kommuner i länet med anledning av barnuppdraget, under åren 2006 och 2007. Uppdraget har genomförts med hjälp av de centralt framtagna nyckelfrågorna och mallarna för tillsynen. Länsstyrelsen har redovisat resultatet vid möten med socialnämnd och förvaltningsledning eller skriftligt kommunicerat det preliminära resul- tatet för synpunkter innan tillsynen avslutats med ett beslut.

Alla länets HVB-hem för barn och ungdomar ska besökas. En kartläggning har gjorts av samtliga kommuners öppenvårdsverksamheter för barn och ungdomar. Tillsyn av samtliga öppenvårdsverksam- heter i en kommun har genomförts. Vid tillsynen av HVB-hem och öppenvårdsverksamheter har ungdo- mar och vårdnadshavare intervjuats.

Samtliga kommuner har besökts för tillsyn av hand- läggning och dokumentation i utredningar om barn och unga. Sammantaget har 300 personakter, jämt fördelade mellan pojkar och flickor, granskats. Soci- alnämndernas måldokument, riktlinjer och informa- tionsmaterial har också granskats och behandlats vid tillsynen under intervjuer med handläggare, chefer och politiker.

Familjehemsärenden och familjehemsplaceringar har granskats i sju av länets kommuner. Sammanlagt har 160 akter, hälften barnakter och hälften familjehems- akter, har granskats. Samtal har genomförts med ett urval familjehemsplacerade barn.

Tillsyn med syfte att se till att barn och unga inte hamnar mellan stolarna har genomförts i en av länets kommuner, avseende samverkan mellan barn- och familjeenheten och handikappenheten. Ett urval av akter i de barnärenden som varit eller borde ha varit aktuella för samverkan mellan de båda enheterna har granskats. En gruppintervju har genomförts med chefer och handläggare inom båda enheterna där ett syfte har varit att samverkan ska initieras vid intervjutillfället samt att den preliminära återföring- en av resultatet ska starta processen för att åtgärda eventuella brister omgående.

Genom en enkät till samtliga kommuner har uppgif- ter om socialtjänstens handläggning av anmälningar om barn som misstänks fara illa sammanställts.

Socialtjänstens hantering av anmälningar har disku- terats med kommunernas företrädare vid en temadag om barnuppdraget.

Uppdraget att påverka kommuner att aktivt planera för de resurser som behövs för att barn och unga ska få den vård, omsorg och tillsyn de behöver har ge- nomförts och funnits med i samtliga övriga gransk- ningar enligt barnuppdraget.

För att komma tillrätta med de brister som har upp- märksammats har Länsstyrelsen beslutat om åter- rapporteringskrav i berörda beslut. Förnyad tillsyn kommer att genomföras i några kommuner.