Periodrapport Region Örebro län September 2017

Full text

(1)

Periodrapport

Region Örebro län

September 2017

(2)

Ekonomi

 Resultat januari – september 161 mnkr (295 mnkr)

 Nettokostnadsökning 6,7 % (2,6 %)

 Skatter och statsbidrag 5,2 % (5,4 %)

 Helårsprognos 150 mnkr (261 mnkr)

Omvärldsanalys

Efter några års stark tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi. Nivån på BNP och arbetade timmar är högre än i en neutral konjunktur. Det finns tydliga tecken på att det är svårare än normalt för arbetsgivarna att besätta lediga platser. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är det särskilt svårt inom delar av offentlig sektor. Arbetslösheten uppgår till cirka 6,5 procent, vilket kan tyckas högt i en högkonjunktur, men det döljer den tydliga uppdelningen på arbetsmarknaden som finns, mellan inrikes och utrikes födda, där arbetslösheten är betydligt större hos den sistnämnda gruppen, medan det hos inrikes födda i praktiken råder full syssel- sättning.

SKLs bedömning är att ekonomin fortsätter att växa det närmaste året. Därefter kommer eko- nomin återgår till ett konjunkturellt normalläge, men i vilken takt detta kommer att ske vet ing- en nu. Det kan både bli en mer ihållande högkonjunktur eller en snabbare nedgång. För en fort- satt högkonjunktur talar de tecken på en något bättre tillväxt i omvärlden och att det trots allt finns vissa möjligheter att öka sysselsättningen i gruppen utrikes födda. Dock säger erfarenheten att den internationella utvecklingen snabbt kan ta en annan och svagare utveckling, menar SKL.

Resultatanalys

Verksamhetens intäkter uppgår för perioden till 1 599 mnkr (1 547 mnkr) vilket innebär en ökning med 3,4 procent jämfört med samma period föregående år.

Såld vård har preliminärt ökat med 27 mnkr eller 6,9 %, vilket innebär att ökningen har gått ner jämfört med augusti månad och är ett led i att förhållande mellan åren är alltmer lika (tidigare under 2016 bestod posten av stora delar försiktiga uppbokningar på grund av omställningsar- beten i faktureringssystemet till följd av det nya regionala sjukvårdsavtalet).

Försäljningen av regional utveckling visar hittills en ökning med 27 mnkr. Dock består ökning- en av en stor del intäkter från skolskjutsar och så kallade serviceresor, som uppstår när region- organisationens kostnader för den här typen av trafik vidarefaktureras kommunerna. Dessa in- täkter är därmed resultatneutrala.

Verksamhetens kostnader, inkl. avskrivningar, uppgår till 8 271 mnkr (7 801 mnkr) och inne- bär en kostnadsökningen mellan åren med 6,0 procent.

Lönekostnadsökningen uppgår till 5,7 procent (3,6 procent). Detta kan jämföras med kostnaden för årets lönerörelse (apr-17 – apr-18), om 2,7 procent. Alla lönekostnader har ökat per septem- ber jämfört med föregående år, förutom kostnaderna för jour och beredskap. Störst relativ ök- ning är lönekostnaden för utbildningstid (+17,6 procent), samt kostnaderna för obekväm arbets- tid (+13,2 procent), där ökningen delvis beror på den beslutade höjningen av ersättningsnivån för sjuksköterskor.

Kostnaderna för inhyrd personal är högre per september i år jämfört med föregående år (21 mnkr), framförallt avseende hyrläkare inom hälso- och sjukvården. Den del av skillnaden mel- lan åren som tidigare har hängt samman med förbättringar i periodiseringsrutinen har avtagit och uppgår nu till enbart 2 mnkr. Det är framför allt inom område psykiatri (7 mnkr), thorax, kärl och diagnostik (7 mnkr) och område närsjukvård Örebro (7 mnkr) som kostnaderna har ökat i jämförelse med samma period 2016.

(3)

Kostnaderna för läkemedel är något högre i år (+7 mnkr), dock påverkas de av skillnader i peri- odiseringarna mellan åren samt att inkomna rabatter avseende kvartal 4 2016 blivit högre än förväntade, vilket har påverkat årets kostnadsnivå positivt.

Köpt somatisk vård har minskat något jämfört med föregående år (-3 mnkr), och köpt psykia- trisk vård har ökat med 8 mnkr för perioden. Inom psykiatrin är ökningen generell men syns tydligast inom rättspsykiatrin. Inom somatiken har det totala remissflödet utanför länet har minskat något och det syns tydligast inom ortopedin. Däremot ser vi en ökad remittering från kirurgiska kliniken.

Köp av trafik och övrig verksamhet har ökat med 16,9 procent eller 94 mnkr mellan åren. Den höga kostnadsökningen är framför allt kopplad till expandering av trafiken. Dock ingår även kostnader i ökningen som vidarefaktureras kommunerna avseende så kallade serviceresor och skolskjutsar, och per september uppgår dessa till 155 mnkr, jämfört med 130 mnkr föregående år. Detta innebär att 25 mnkr av den totala kostnadsökningen är resultatneutral.

Nettokostnaden för perioden är 6 672 mnkr (6 254 mnkr) och ökningen mellan åren uppgår till 6,7 procent (2,6 procent).

Skatteintäkterna har för perioden ökat med 236 mnkr eller 4,8 procent. Generella statsbidrag och utjämning har ökat med 104 mnkr eller 6,7 procent. Ökningen består, förutom av utjäm- ningen, främst av bidrag för läkemedelsförmånen om +44 mnkr mellan åren. Sammantaget är ökningen för skatter och statsbidrag 5,2 procent.

Finansnettot uppgår till 11 mnkr och är 56 mnkr lägre än föregående år. Skillnaden mellan åren beror främst på räntedelen i årets pensionsavsättning, som i år har medfört en högre kostnad (52 mnkr inklusive löneskatt). En ny prognos från KPA i augusti medförde en högre finansiell kost- nad för året än tidigare beräknat.

Regionorganisationens resultat per september är ett överskott om 161 mnkr, vilket är 134 mnkr lägre än föregående års resultat för perioden (295 mnkr).

Helårsprognos

Helårsprognosen per september uppgår till 150 mnkr (261 mnkr). Verksamheternas helårspro- gnoser räknas samman till -119 mnkr.

Den ekonomiska resultatutvecklingen för Region Örebro län har under sommaren försämrats kraftigt. Samtliga större förvaltningar redovisar per september betydande resultatförsämringar och kostnadsökningar. Utvecklingen medförde per Delår 2 en nedrevidering av tidigare resultat- prognos, från 170 mnkr till 150 mnkr, och per september ligger prognosen kvar på den nivån.

I prognosen har även hänsyn tagits till nedanstående händelser:

De specialdestinerade statsbidragen har i prognosen ökat jämfört med tidigare budgeterade in- täkter avseende barns och ungas psykiska hälsa, sjukskrivning/rehabilitering, vävnadsdirektivet, jämlik cancervård och förlossningsvården, om totalt 32 mnkr. Utöver detta tillfördes landstingen ytterligare tillskott i regeringens vårändringsbudget avseende förlossningsvården och barns och ungas psykiska hälsa. För Region Örebro län innebar detta en ökad intäkt om totalt 11 mnkr på helår. Totalt innebär detta ett prognostiserat tillskott om 43 mnkr på helår.

Skatteunderlagsprognosen från SKL har per september reviderats upp från juliprognosen med 7 mnkr. För Region Örebro län innebär detta en förbättring mot tidigare budgeterade intäkter om 20 mnkr.

Den 12 maj 2017 godkände Sveriges Kommuner och Landstings styrelse en överenskommelse om statens bidrag till landstingen/regionerna för läkemedelsförmånerna. För Region Örebro län innebär detta en förbättring mot budgeterade intäkter om 8 mnkr för helår 2017.

Sammantaget har prognosen för skatter och statsbidrag ökat med 20 mnkr jämfört med budget.

Som tidigare nämnts har verksamheternas kostnader fortsatt att stiga, och den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen för helår 2017 uppgår nu till 5,5 procent. Lönekostnaderna förväntas även de öka med 5,5 procent. Nettokostnaderna utgör 98,9 procent av skatteintäkter och gene-

(4)

rella statsbidrag i prognosen. Resultatet uppgår i prognosen till 1,6 procent av skatter och stats- bidrag, och når därmed inte upp till 2-procentsmålet för god ekonomisk hushållning.

Investeringar

De immateriella investeringarna uppgår hittills i år till 5 mnkr (0 mnkr) och avser tryggad vat- tenförsörjning till Karlskoga lasarett. Materiella investeringar har gjorts med 556 mnkr (276 mnkr) för perioden. För att kunna hantera de stora investeringarna i samband med uppförandet av H-huset vid Universitetssjukhuset utan extern upplåning, måste andra investeringar stå till- baka under cirka 3-4 år. Årets totala investeringsbudget uppgår till 1 518 mnkr, inklusive över- föring av investeringsmedel från tidigare års budget om 673 mnkr.

Likviditet och övriga finansiella tillgångar

Tillgängliga likvida medel1 uppgår till 487 mnkr. Om hänsyn tas till nettoinlåningen från reg- ionorganisationens närstående bolag uppgår likviditeten till 617 mnkr, vilket innebär en minsk- ning sedan årsskiftet med -188 mnkr.

Som tidigare nämnts står Region Örebro län inför stora investeringsprojekt. För att undvika extern upplåning för att finansiera investeringar i egna verksamhetslokaler, kommer så kallade återlån att ske under perioden 2017-2020. Återlån innebär att en summa motsvarande föränd- ringen av pensionsskulden respektive år, som regionorganisationen sedan 2008 placerat i kapi- talportföljen, istället placeras i likviditetsportföljen. Medlen används därefter för att finansiera investeringsutgifter, framför allt under åren 2018-2020. Sammantaget frigörs likviditet motsva- rande 1 600 mnkr under åren 2017-2020 med hjälp av denna strategi.

På grund av ovanstående är den budgeterade investeringen i pensionsmedelsförvaltningen 0 mnkr i år. Totalt uppgår bokfört värde till 2 586 mnkr inklusive återinvesterad avkastning, me- dan marknadsvärdet uppgår till 2 792 mnkr.

Pensionsportföljen mnkr

Placerat t.o.m. 2016 (bokf) 2 463

Placerat under 2017 0

Återinvesterat utdelning/reavinst 123

Totalt placerat (bokf) 2 586

Marknadsvärde 2 792

Övervärde 206

Avkastning 2017 4,8 %

Kvar att placera 2017 0

Likviditet mnkr

Tillgängliga likvida medel 487

In/utlåning koncernbolag 131

Avkastning fonder 2017 0,7 %

Total likviditet 617

1Bestående av likvida medel och kortfristiga placeringar utanför pensionsmedelsförvaltningen.

(5)

Utveckling av nettokostnader respektive skatteintäkter och generella bidrag

(Jämfört med föregående år justerat för jämförelsestörande poster)

Lönekostnadsutveckling

(Justerat för jämförelsestörande poster)

(6)

Resultaträkning

Belopp i mnkr Utfall jan- sep 2017

Utfall jan- sep 2016

Prognos helår 2017

Budget

2017 Utfall 2016

Verksamhetens intäkter 1 599 1 547 2 180

Verksamhetens kostnader -8 061 -7 594 -8 709 -10 423

Avskrivningar -210 -207 -283 -279

VERKSAMHETENS

NETTOKOSTNADER -6 672 -6 254 -8 992 -9 020 -8 522

Skatteintäkter 5 153 4 918 6 867 6 847 6 591

Generella statsbidrag och

utjämning 1 669 1 564 2 224 2 224 2 086

Finansiella intäkter 117 117 167 70 178

Finansiella kostnader -106 -50 -116 -101 -72

PERIODENS/ ÅRETS RE-

SULTAT 161 295 150 20 261

Investeringar

Belopp i mnkr Utfall jan- sep 2017

Utfall jan- sep 2016

Prognos helår 2017

Budget

2017 Utfall 2016

Immateriella 5 0 6 - 0

Byggnader 435 183 650 1 139 386

Inventarier 121 93 229 379 152

Finansiella 0 0 - - 0

TOTALT 561 276 885 1 518 538

(7)

HR-statistik

Årsarbetare - tillsvidareanställda

Januari - september 2017 Januari - september 2016 Förändring

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

7 192 1 898 9 090 6 913 1 871 8 785 279 27 305

Det är en fortsatt ökning av flera olika personalgrupper inom hälso- o sjukvården, grundutbil- dade sjuksköterskor, kuratorer och handläggare samt grupperingen andra yrkesgrupper inom hälso- o sjukvården som bland annat innehåller logopeder, dietister, audionomer med flera.

Rekryteringen av allmänsjuksköterskor är fortsatt god, men många är i början av sin karriär och saknar specialistutbildning. Satsningen på utbildningsförmåner och utbildningsanställningar börjar ge gott resultat.

Undersköterskor, biomedicinska analytiker och medicinska vårdadministratörer har tillsvidare- anställts i högre utsträckning även om de inte har en fast placering, vilket bidrar till ökningen.

Ökningen består av enstaka rekryteringar på många arbetsplatser.

Den stora ökning av läkare som var förra året har avstannat, det är nu en liten minskning.

Antalet chefer har ökat, en förklaring är bland annat att flera kliniker har tillsatt läkarchefer.

Ökningen inom kategorin handläggare beror till viss del på en förändring av kodning som tidi- gare var kodade som ingenjör eller tekniker och som nu övergått till handläggare. Ökningen beror även på ökade uppdrag, framförallt inom Regional utveckling. I samband med regiondi- rektörens beslut om anställningsstopp av handläggare och administratörer ska det göras en total genomlysning av dimensionering av dessa yrkesgrupper.

Ökningen i yrkeskategorin vaktmästare beror på utökade uppdrag för vårdnära service.

Ökningen av antalet tandsköterskor hänförs framförallt till nyetableringen av Folktandvården Eyra.

Sjukfrånvaro (per augusti)

Sjukfrånvaro Januari - augusti 2017 Januari - augusti 2016 Förändring

i procent Kvin-

nor Män Totalt Kvin-

nor Män Totalt Kvin-

nor Män Totalt Korttidssjukfrånvaro 1,9 % 1,4 % 1,8 % 1,9 % 1,3 % 1,8 % 0,0 % 0,1 % 0,0 % Långtidssjukfrånvaro 4,2 % 1,8 % 3,7 % 4,7 % 2,3 % 4,2 % -0,5 % -

0,5 %

-0,5 %

Sjukfrånvaro totalt 6,1 % 3,2 % 5,5 % 6,6 % 3,6 % 6,0 % -0,5 % - 0,4 %

-0,5 %

Sjukfrånvaroökningen har stannat av, vilket också är en tendens som syns för hela landet. Om denna är tillfällig eller bestående är svårt att säga men det är en positiv förändring. Region Öre- bro läns kartläggning under vintern/våren och ett fokus på sjukfrånvaron kan ha bidragit till detta. Chefer arbetar aktivt med frågan och med stöd av HR-området och Regionhälsan både på individ- och gruppnivå.

(8)

Extratid (per augusti)

Extratid Januari - augusti 2017 Januari - augusti 2016 Förändring i timmar

Kvinnor Män Totalt Kvin-

nor Män Totalt Kvin

nor Män Totalt Timtid 185273 65248 250521 187894 67097 254991 -2622 -1848 -4470 Fyllnadstid 43304 11653 54957 39639 8797 48436 3666 2856 6521 Enkel övertid 20685 5066 25751 18533 4174 22707 2152 892 3044 Kvalificerad övertid 84513 30274 114786 80707 29810 110518 3806 463 4269 Arbetad tid under

jour o beredskap

49407 77486 126893 46408 77287 123695 2999 199 3198

All extratid, utom timtid, ökar i antal timmar. Orsakerna utreds utifrån ökad produktion inom vissa specialistinriktningar. Ökning av fyllnadstid och enkel övertid kan tyda på att det är svårt att ha möjlighet att gå hem när arbetstiden för dagen slutar. Ökning av arbetad tid under jour och beredskap har delvis ett samband med den ökade produktionen inom opererande verksamhet.

(9)

Verksamhetsstatistik

Hälso- och sjukvård - produktionstal

Läkarbesök

Jan - sep 2017 Jan - sep 2016 Förändring Relation (%)

Antal läkarbesök 494 013 494 358 -345 -0,1

Antal genomförda läkarbesök har för perioden minskat med 0,1 procent jämfört med 2016.

Inom specialistvården ser vi en ökning med 0,6 procent (+1 670) medan antalet besök inom primärvåden minskat med 0,8 procent (-1 828). Samtliga områden inom specialistvården har ökat antal genomförda läkarbesök utom område medicin och rehabilitering (-156 besök) och område närsjukvård norr (-125 besök). Psykiatrin har fortfarande den största produktionsök- ningen med 7 procent (+1 216 läkarbesök). Inom primärvården står närsjukvårdsområde norr för den största minskningen, -7 procent (-3 205) medan närsjukvårdsområde söder har ökat med 3 procent (+1 183). Läkarbesöken inom habiliteringen har totalt sett minskat med 6 procent, vilket motsvarar 187 besök.

Behandlingsbesök

Jan - sep 2017 Jan - sep 2016 Förändring Relation (%)

Antal behandlingsbesök 645 898 648 818 -2 920 -0,5

När det gäller besök hos andra kategorier än läkare har utfallet minskat i förhållande till föregå- ende år. Minskningen står primärvården (-7 702 eller - 2 procent) och habiliteringen (-4 388 eller - 8 procent) för, medan specialistvården har ökat (+9 170 eller + 4 procent). För habilite- ringen är det främst audiologen som står för minskningen och för primärvården har samtliga områden minskat mellan 1 - 3 procent.

Operationer

Jan - sep 2017 Jan - sep 2016 Förändring Relation (%)

Antal operationer 23 036 22 523 513 2,3

Antalet operationer har ökat med 2,3 procent mellan åren. Det är de planerade operationerna som ökar medan de akuta är relativt konstant sett till ackumulerade antal. Antal utomlänspatien- ter som har opererats har ökat med 10 procent (+ 325).

De totalt sett största ökningarna står urologkliniken (+314 eller 31 procent), ortopedkliniken (+253 eller 7 procent) och ögonkliniken USÖ (+186 eller 4 procent) för, medan kirurgkliniken har minskat med 13 procent (-485) jämfört med motsvarande period föregående år.

(10)

DRG-poäng i somatisk sluten vård (per augusti)

Jan - aug 2017 Jan - aug 2016 Förändring Relation (%)

Antal DRG-poäng 28 858 28 522 336 1,2

Antalet DRG-poäng har ökat till och med augusti med 1,2 procent. Noteras kan att antal vård- tillfällen för perioden varit 337 färre och det innebär att snittpoängen per vårdtillfälle har ökat med 2,4 procent. Produktionen per område skiljer sig på så sätt mellan åren att ökningar noteras inom område opererande och onkologi med 382 poäng (2,7 procent), område medicin och reha- bilitering med 244 poäng (3,7 procent) och område thorax, kärl och diagnostik med 142 poäng (3,1 procent). Minskningar noteras däremot inom område närsjukvård norr (- 251 poäng) och närsjukvård väster (- 182 poäng). Siffrorna redovisas med en månads eftersläpning då DRG- registreringen bygger på att all medicinsk registrering skall vara klar.

Vårddagar i psykiatrisk slutenvård

Jan - sep 2017 Jan - sep 2016 Förändring Relation (%)

Antal vårddagar 27 675 29 827 -2 152 -7,2

Antalet vårddagar har minskat mellan åren med 7,2 procent. Minskningen beror huvudsakligen på att den psykiatriska avdelningen i Karlskoga varit stängd under 2017 medan den föregående år var öppen fram till sommaren. Denna effekt blir således mindre ju längre fram på året vi kommer.

(11)

Hälso- och sjukvård - tillgänglighet vårdcentraler

Telefontillgänglighet: Andel besvarade samtal samma dag. Medelvärde alla vård- centraler inom Hälsoval Örebro län

Under september fick 82 procent av de som ringde till distriktssköterskemottagningarna en upp- ringningstid samma dag och variationen mellan vårdcentralerna låg mellan 46 och 100 procent.

14 vårdcentraler klarade målet på 90 procents tillgänglighet. September 2016 var resultatet 85 procent och variationen var mellan 45 – 100 procent. 8 vårdcentraler klarade målet 90 procent.

Variationen var då 44 – 100 procent.

Läkarbesök: Andel patienter som har fått tid inom 7 dagar. Medelvärde alla vård- centraler inom Hälsoval Örebro län

Under september fick 87 procent av patienterna som bedömts vara i behov av en läkartid träffa läkare inom 7 dagar och 12 vårdcentraler klarade målet på över 90 procent. Variationen låg mellan 74 – 97 procent. September 2016 var resultatet 85 procent och 12 vårdcentraler nådde målet över 90 procent. Variation var då 70 – 99 procent.

(12)

Hälso- och sjukvård - tillgänglighet specialiserad vård

Andelen väntande 90 dagar (vårdgarantitid) till operation för Hälso- och sjukvården exklusive ögonkirurgi har förbättrats med 8 procentenheter jämfört med september 2016 (66 procent 2017, 58 procent 2016). Totalt inklusive ögonkirurgi uppvisas 1 procents försämring jämfört med 2016. För ögonkirurgi finns en betydande försämring (34 procent 2017, 43 procent 2016), dock har skillnaden minskat jämfört med augusti.

Väntetiderna till nybesök läkare är marginellt bättre jämfört med september förra året (69 pro- cent 2017 och 68 procent 2016).

Nybesök läkare - andel väntande till besök < 90 dagar

Operation - andel väntande till operation < 90 dagar

(13)

Hälso- och sjukvård - tillgänglighet länsortopedi

Nybesök läkare ortopedkirurgiska kliniken - andel väntande till besök < 90 dagar

Operation ortopedkirurgiska kliniken - andel väntande till operation < 90 dagar

(14)

Hälso- och sjukvård - vårdplatssituationen i länet

Antal öppna

vård- platser den 30 sep

Antal utskriv-

nings- klara patienter

den 30 sep

Antal över- belägg-

nings- dygn totalt septem-

ber

Utlokali- serade patienter, beräknat i dygn, totalt septem-

ber

Belägg- nings- procent septem-

ber

Område närsjukvård väster 36 3 74 24 104

Område närsjukvård norr 20 2 13 2 99

Område thorax, kärl och diagnostik 64 3 1 4 81

Område opererande och onkologi 239 9 235 99 85

Område medicin och rehabilitering 201 19 214 72 96

Totalt somatik 560 36 537 201

Område psykiatri 109 1 3 0 88

Totalt Hälso- och sjukvårdsför- valtningen

669 37 540 201

Verksamheterna har återgått till normal verksamhet med hög elektiv produktion. Vårdplatsläget har varit trängre under september när den planerade vården kommit upp i full aktivitet samtidigt som söktrycket på Akutmottagningarna ökat. Beläggningen på Rynningeviken har legat på ca 88 procent vilket sannolikt indikerar att kommunerna tar emot utskrivningsklara patienter något snabbare.

(15)

Folktandvård - produktionstal

Andel bokad tid

Folktandvården följer ekonomi och verksamhet med bland annat måtten andel bokad tid för allmäntandläkare, specialisttandläkare och tandhygienister. Andel bokad tid har betydelse för den ekonomiska utvecklingen. En procentenhet bokad tid för tandläkare motsvarar 3 miljoner kronor i intäkter på årsbasis. För specialisttandläkare och tandhygienister motsvarar en procent bokad tid 1 miljon kronor vardera i intäkter. För respektive personalkategori finns en målnivå, vilka visas med de streckade linjerna i diagrammet nedan. Utfallen per september ligger under målnivån för samtliga personalkategorier, vilket bland annat beror på en betydande volym för- äldraledigheter. Ersättningsrekryteringar har gjorts under början av 2017 men dessa rekrytering- ar utgörs i stort sett uteslutande av nyutexaminerade tandläkare och tandhygienister vilket inne- bär att den sammanlagda produktionsnivån blir låg i förhållande till målet.

Regional utveckling - kollektivtrafik

Efter en uppgradering av biljettsystemet fungerar inte statistikmodulen varför man inte kan få fram något resande för perioden jan-sept. Utifrån intäkterna som ökar med 1,9 procent i jämfö- relse med föregående år så görs bedömningen att resandet troligen ligger kvar på drygt +3 pro- cent i jämförelse med 2016.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :