• No results found

To link to this article:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "To link to this article:"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

This article was downloaded by: [University of Auckland Library]

On: 07 January 2015, At: 18:13 Publisher: Taylor & Francis

Informa Ltd Registered in England and Wales Registered Number: 1072954 Registered office: Mortimer House, 37-41 Mortimer Street, London W1T 3JH, UK

Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar

Publication details, including instructions for authors and subscription information:

http://www.tandfonline.com/loi/sgff19

Om ett nytt sätt att medelst vanlig grufkompass å grufkarta framställa malmlagrens läge och riktning

A. Sjögren

Published online: 06 Jan 2010.

To cite this article: A. Sjögren (1878) Om ett nytt sätt att medelst vanlig grufkompass å grufkarta framställa malmlagrens läge och riktning, Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar, 4:2, 43-45, DOI: 10.1080/11035897809446231 To link to this article: http://dx.doi.org/10.1080/11035897809446231

PLEASE SCROLL DOWN FOR ARTICLE

Taylor & Francis makes every effort to ensure the accuracy of all the information (the “Content”) contained in the publications on our platform. However, Taylor & Francis, our agents, and our licensors make no representations or warranties whatsoever as to the accuracy, completeness, or suitability for any purpose of the Content. Any opinions and views expressed in this publication are the opinions and views of the authors, and are not the views of or endorsed by Taylor & Francis.

The accuracy of the Content should not be relied upon and should be independently verified with primary sources of information. Taylor and Francis shall not be liable for any losses, actions, claims, proceedings, demands, costs, expenses, damages, and other liabilities whatsoever or howsoever caused arising directly or indirectly in connection with, in relation to or arising out of the use of the Content.

This article may be used for research, teaching, and private study purposes. Any substantial or systematic reproduction, redistribution,

(2)

reselling, loan, sub-licensing, systematic supply, or distribution in any form to anyone is expressly forbidden. Terms & Conditions of access and use can be found at http://www.tandfonline.com/page/terms-and-conditions

Downloaded by [University of Auckland Library] at 18:13 07 January 2015

(3)

43 (sandsten, nluuskiffer ocli kalksten) ligga fiackt utbiedda iiioni

bassinens djupaste eller Iagsta delar; graniten, giieisen ocli aiidra liristalliniskt skifrrign bergarter bilda berg, platser ocli liiijd- striickningar ellcr i allmiiuhet landets liiigre beliignn delnr. Uti botten1iior:inen till den iifver iiejden i ungefiir iiordsydlig rikt- iiing frnmstryknnde isniassan (eller de slirskildn glnciererna) skulle tydligen, i fiiljd nf iiiiiiinda terr~i~igfiirli~lla~iden, liufvudsakligen just de kaiiibriska ocli silariska bergnrternn koniiiia a t t ingi.

Icke dessa, utnn niistnii~uteslutaiide urbergarterna skulle der- eiiiot naturenligt kommn. att f i leiiiiia material tin de 1); iseiis yta liggande ytnioriineriia. Iioninie sedan de olika grusbiid- darne att granskas pH nigoii plats, der urfonuationens, men icke de y i p forinationernas lager fumes aus&nde, skulle det na- turligtris genast fnlla i iigonen, ntt bottengrusets iiiaterial Tore koniiiiet f r h S;L eller s l l h g t a f s t h d , ocli n t t detta l h g r i i g n material saknades eller blott ytterst sparsanit fijrekomme i yt- gruset, hvilket i stgllet just utgjordes af de i trakten fiirekom- niande urbergarterna. Jlen det skulle iii&inda icke varn lika kitty n t t iiied siikerhet afgiira liuruvida, en stiirre eller iiiindre del af de i ytgruset i n g h i d e gneisfragnieuten, granit-, glimmer- skiffer- ocli euritfragmenten bestode af fullkoiiiligt likn bergarts- varieteter, soni .de i trakten anstiende, eller liururida de icke suarare liarstammade f r h i fyiidorter likn l h g t afliigsna, soni stenarnes i bottengraset nioderklyft.

S J ~ G R E S , A. Om ett njtt siitt a f t nietlelst .~._niiliy yyilfkoiiipass 4 grujkartn fmmstiilln mal~iilngrens liige ocli ~ i k t i i i i y .

(Hartill tan. 1.)

. Att kuniia B pnpperet grafiskt uthggai maImIagrens magne- tiska forhillanden. fiir att af desa?iiiua draga slutsatser riirande

111 aliiiernas liig e, inak t ighe t

,

u t s t riickni ng, s aninianli nng o ch fort- siittning iiiot djupet, liar varit det 1161, lirartill iiian genoni magnetometerns anriindande iinskat komiiia. De i i i h q p olik-

Downloaded by [University of Auckland Library] at 18:13 07 January 2015

(4)

44

artnde fnktorer I), hvaraf m a p e t n i l e n s utslag Zr beroende, gora dock detta problem ganska svirliist. Fijr att af magnetoiiieterns utslag dragn nigot sk niir siikra slutsatser erfordras derfdre en stor koinbiiintionsfiirmiga, eljest staniiar man ofta i villrlidigliet om huru utslagssiffror1in skola sammanstiillas, isynnerliet dk af- brutna, linsformiga malnipartier, eller omveslande nord- ocli syd- polsdrag, eller flere parallellager bredvid Iirarandrn forekomma.

Det ar dock sannolikt, a t t eh. fortsatt anviindande af magneto- metern, sniiit instrunientets fuiliindning, framdeles sknll kunna hafva dessa sviriglietcr, soni isynnerhet for den praktiske bergs- iiiannen visa sig hinderliga. I afvaktan hiirpb kan det emed- lertid vara a f iiitresse att hiir omnamna de fiirsiik, soin af for- eningens ledamot, herr H. V. TIBERG, blifvit gjorda a t t gifva e t t grafiskt uttryck Ht de utslag, soiii erliillas foriiiedelst en vanlig grufkompass.

Hlrvid fijrfares pk foljande siitt: P i inarken uppstakas, liksoiii for en rnagnetoiiieterundersokning, tveniie vinkelratn linie- systeiner. I skiirningspunkterna giiras observationer 5 kompass- dragets styrka ocli polaritet, livilka observntioner antecknas pk kartan. I afseende pb styrlian indelas kompassdraget i fyra grader, starkt, inedelstarkt, svagt ocli knappt markbart. Sedan alla observationernn blifvit inforda, fargliigges onirlidet for nord- polsdraget ined en fiirg, t. es. b l i t t , oiiiridet fiir sydpolsdrnget nied en nnnan, t. ex. riidt, b i d a fzrgerna dock i flera nyanser alltefter graden af kompassdragets styrka.

Dk

ej inklinationsndl nied grnderad skala, utan endast en vanlig grufkompass anvlndes, blifva observationernn naturligtvis ej sg esakta, soni riled magnetometern, men iindock tillrackligt noggranna fiir a t t gifva en fullt tillfredsstiillande bild af mal- iiiens ungefsrliga utstrackning ocli liige. Den nyn rnetodens fiir- delar iiro: att den kan begagnas nf alls mcd bergkompnssen fcir-

I) S h o r n stdane kunna ornniimnss: malmens olika polaritet, dess olika msg- netieka intensitet, des3 Iiige, stiillnipg, utstriickning och sammanhang, dess blandning med blodsten eller fBrorening med sraf~elmetaller; allt omstiin- . digheter, som inrerka p i magnelnllens ntslag.

Downloaded by [University of Auckland Library] at 18:13 07 January 2015

(5)

Downloaded by [University of Auckland Library] at 18:13 07 January 2015

(6)

45 trogna; att undersokningen kan utfvras pB temligen kort tid, saint att resultatet tydligt och utan tvetydighet utvisar syd- polsdragens bellgenhet 0611 ej tillher n i g r a olika tolkningar i nfseende p i inalmlagrets utstriickning i t ena eller nndrs h&t.

Gustafsgrufvefiiltet rid Lingban liar Herr TIBERG verk- stiilt en dylik undersiikning och inedelst olika firger p i grufve- kartan, livaraf tnflan 1 Rr en fiirminskad kopin i svarttryck,

' siikt visa koinpassdragens olika styrka ocli polaritet. FBrg- nyanserna pa% kartnn uttryckas genoni olika stark punktering K taflan, p i s a t t soni af lianvisningen synes.

Vill man i en frnintid, sedan en del nf filtet blifvit ut- brutet, tillse huruvida det magnetislia fiirhbllandet fiirlndrat sig, sc$ iir detta d i Iattnre, an om en fortsattning af en magneto- inetrisk undersiikning skulle ske, enar hvarje magnetnil ar under- kastad fiiraudringar, hvilka i den kiinsligare magnetometern blifva inern inrirkbara och lritt kunna missledn, d i instrunientet van- ligen efter en tid ej ridare ger sainina siffertal, soni fijrut.

\'id snviindandet af' den rnindre noggranna grufkompasseri vet man alltid livad soin fiirstk ined s t m k t , m i n d w starkt och svagt

koinpassdrag och kaii sHledes hriraf ej villas, till och ined oin e j ens samma instrunleiit begagnas soni fiirsta glngen.

xORDESSIiI6LD, A. E. l~finera1ogiskn bidl.Ug.

6. Treuiie mjirlieliga eldmeteorer, sedda i Sverige iiiider h e n 1676 och 1877.

(IIiirtill tnfl. 2, 3.)

Det ar risserligen miii afsigt att fraindeles till Vetenskaps- Akademien inleinnn en fullstandig sammanstiillning af de tal- rikn beriittelser, son1 fran olika trakter af. Sverige inkoniniit ro- rande de hgr ifriga varande meteorerna, Bfvensom\ en utfiirligare redogiirelse fijr de i vissa hznseenden nya ocli oviintade upp- lysningar man ligraf kan vinnn riirande denna markvtirdiga ocli Bnnu st?^ gitfulla naturforeteelse. hlen dB en lringre tid torde fijrgB innan den utforliga berattelsen kan afleinnas, torde ne-

Downloaded by [University of Auckland Library] at 18:13 07 January 2015

References

Related documents

Anders Hidmark, fullmäktig för kvarteret Brunbäret och ledamot i hyresutskottet Motionären anser att bland annat följande borde finnas tillgängligt på Internet för

Dess- utom diskuterade deltaga rna i mindre gru p- per ett förslag till ändrade regler för SKBs i n s a t s e r, som hade tagits fram av en arbets- grupp med sikte på att ett

Det som också är nytt är att bospar- gränsen höjs från 6 500 kronor till 10 000 kronor, vilket innebär att samtli- ga medlemmar får bospara för att uppnå denna högre gräns..

Rring dessa mineral samla sig ofta Iiismineralen, man iakttager stundom hnru dessa liksorn fiirtarrt biotiten, villien samtidigt omvandlas till j~rnglim~iierliknan~le

expressed in this publication are the opinions and views of the authors, and are not the views of or endorsed by Taylor & Francis. The accuracy of the Content should not be

Downloaded by [Monash University Library] at 23:06 03 February 2015.. Inr af en ellipsoidiskt rundad forin. bergarten och en grifiirgad utbildningsforni. Denna ar

För att synliggöra även de professionellas perspektiv och lyfta fram exempel på hur samverkan mellan studieförbund och professionella konst- och kulturarbetare kan se ut har

To cite this article: Axel Hamberg (1915) Till frågan om Sarektraktens tektonik och bergarter, Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar, 37:1, 119-126,