Riksbankens tillgångsköp
SNS/SHOF Finanspanel 18 mars 2021
Martin Flodén
Vice riksbankschef
Agenda
Riksbankens åtgärder under pandemin: varför tillgångsköp?
Stabiliseringspolitiken har fungerat väl
… men det finns gränser för vad tillgångsköpen kan uppnå
Fokus på företagsobligationsköpen
Fördelningseffekter?
Från starkt till mer normalt konjunkturläge
Riksbankens åtgärder under pandemin: varför
tillgångsköp?
Lån till företag via banker
Köp av räntebärande värdepapper
Ökad tillgång till säkra och likvida tillgångar
Reporäntan 0%
Riksbankens åtgärder under pandemin
Normala tider
Riksbanken
• Styrränta
• Förväntningar om framtida styrränta
Marknaden
• Räntor på olika löptider och med olika riskprofil
• Tillgångspriser
Ekonomin
• Hushållens konsumtion
• Företagens investeringar
• Inflationen
• …
Pandemin, finanskris, …
Riksbanken
• Styrränta
• Förväntningar om framtida styrränta
Marknaden
• Räntor på olika löptider och med olika riskprofil
• Tillgångspriser
Ekonomin
• Hushållens konsumtion
• Företagens investeringar
• Inflationen
• …
Osäkert genomslag när marknaden fungerar dåligt
Tillgångsköp
Kan pressa ner räntan på längre löptider och på osäkra tillgångar även om styrräntan
ligger fast
Kan få marknaderna att (tillfälligt) fungera
bättre och därmed stärka styrräntans
genomslag
Från starkt till mer normalt konjunkturläge
Stabiliseringspolitiken har fungerat väl
… men det finns gränser för vad tillgångsköpen kan uppnå
Marknadsräntor och utlåningsräntor är nu låga
Ränteskillnad mot statsobligationer Räntor till hushåll och företag
Procentenheter. Streckad linje markerar 2020-03-16 då direktionen beslutade att utöka köpen av tillgångar till att omfatta kommunobligationer och säkerställda obligationer.
Procent. In- och utlåningsränta är volymviktade medelvärden av monetära finansiella instituts in - respektive utlåning på samtliga löptider.
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5
jan-19 apr-19 jul-19 okt-19 jan-20 apr-20 jul-20 okt-20 jan-21 Kommunobligation, 5 år
Företagsobligation, 5 år Säkerställd obligation, 5 år
Begränsad spridning – ingen typisk recession
Kortvarig nedgång i investeringarna Vissa sektorer utvecklas väl
Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data. Produktionsindex, december 2019 = 100, säsongsrensade data.
40 50 60 70 80 90 100 110 120
Industri Tjänster Handel Hotell och restaurang
Gränser för tillgångsköpen
Effektivitet
• Avkastningskurvan är flack och riskpremier är låga. Kan räntor pressas ytterligare utan att reporäntan sänks?
• Marknaderna fungerar nu väl
Monetär finansiering
• EU-lagstiftningen
Mandat
• Vad får och förväntas centralbanker göra?
• Kan centralbankerna behålla sitt oberoende?
Marknadernas funktionssätt på lång sikt
• Aktiva marknader som prissätter risk
• Moral hazard
Riksbankens balansräkning
• Riksbankens finansiella oberoende ‒ tilltagande ränterisk på Riksbankens balansräkning
Från starkt till mer normalt konjunkturläge
Fokus på företagsobligationsköpen
Marknaden för företagsobligationer är viktig
Icke-finansiella företags finansiering i SEK
Stora företag kan vända sig till sin bank när obligationsmarknaden fungerar dåligt
Procent av BNP. Utestående banklån, index, december 2019 = 100. Källa: KRITA (SCB).
0 20 40 60 80
0 20 40 60 80
95 00 05 10 15 20
Utlåning från MFI Värdepappersupplåning
95 97 99 101 103 105 107 109 111 113 115
Stora företag Medelstora och små företag Mikroföretag
Riksbankens köp av företagsobligationer
Riksbankens obligationsinnehav i förhållande till utestående stock
Nominella belopp, miljarder kronor, 2021-02-31. Fylld andel anger Riksbankens innehav, skuggad resterande total utestående stock.
• Riksbanken köper företagsobligationer sedan september 2020
• Små köp: ca 6 mdr kronor, liten andel av marknaden
• Ca 50 företags obligationer uppfyller kriterier för köp
• Köpen jämnt fördelade
• Riksbanken har nu förmåga att verka på den här marknaden
• Pandemin speciell – Riksbanken kommer
inte alltid att slå vakt om marknaden 50,6% 28,7% 11,5% 13,2% 0,8%
0 500 1000 1500 2000 2500
0 500 1000 1500 2000 2500
Stat, nom. Stat, reala Kommun Säkerställda Företag
Från starkt till mer normalt konjunkturläge
Fördelningseffekter?
Pandemin slår ojämnt
Högre arbetslöshet för unga och utrikes födda
Index, december 2019 = 100, säsongsrensade data. Procent av arbetskraften inom respektive åldersgrupp.
18%
Utrikes födda
24%
Ungdomar
3%
Inrikes födda
0 5 10 15 20 25 30
05 07 09 11 13 15 17 19
Inrikes födda, 25-54 år Unga, 15-24 år Utrikes födda, 25-54 år
40 50 60 70 80 90 100 110
40 50 60 70 80 90 100 110
jan-19 apr-19 jul-19 okt-19 jan-20 apr-20 jul-20 okt-20 Hotell och restaurang
Handel
Tjänsteproduktion Industriproduktion
Produktion i utvalda branscher
Hushållens disponibla inkomst hålls uppe av stödåtgärder
Disponibel inkomst
Årlig procentuell förändring, summerad över 4 kvartal. Disponibel inkomst exklusive (netto) kapitalinkomster.
0 2 4 6 8 10 12
0 2 4 6 8 10 12
00 03 06 09 12 15 18
Disponibel inkomst Disponibel inkomst exkl. kapitalinkomst
• Låga utdelningar medförde fall i disponibel inkomst
• Hushållens disponibla inkomst exklusive kapitalinkomst har utvecklats väl
• Korttidspermitteringar
• Generösare villkor för a-kassa
• Etc.
Låga räntor gynnar särskilt hushåll med bostadslån
Stigande tillgångspriser
• Ca hälften av hushållen i Sverige har bolån
• Mer balanserat genomslag från penningpolitiken om hushållens skulder var mindre och fler hade bunden ränta
• Låga räntor bidrar till högre tillgångspriser
• Men också till lägre avkastning på sparande
0 50 100 150 200 250 300 350 400
0 50 100 150 200 250 300 350 400
05 07 09 11 13 15 17 19 21 OMX HOX, bostadspriser
Börsindex och index för bostadspriser, 2005-01-01=100.
Penningpolitiken gynnar inte bara de rika
Både förändringar i styrräntan och köp av värdepapper har fördelningseffekter
Expansiv penningpolitik bidrar till
• stigande tillgångspriser …
• men lägre avkastning på tillgångar/sparande
• högre sysselsättning
• lägre ränta för skuldsatta hushåll
Eftersom penningpolitiken har motverkande
fördelningseffekter är de totala fördelningseffekterna oklara
”Alla” gynnas i nivå av välavvägd penningpolitik
Över en längre period, som inkluderar både en låg- och en högkonjunktur, blir de sammantagna fördelningseffekterna mindre
Riksbanken måste förhålla sig till
globalt lågt ränteläge
Penningpolitiken påverkar ekonomin
brett
Riksbanken ska förbli politiskt
oberoende Alla får det bättre i
nivå
