Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

(1)

11/17/2020 Förset

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Del 1: Grundfakta

En rapport från Regionkontoret

2020

(2)

11/17/2020 Inledning

Inledning

Region Halland har ansvar för a leda det regionala utvecklingsarbetet. För a

säkerställa a Halland har bästa möjliga förutsä ningar för en posi v utveckling har en Tillväxtstrategi för Halland tagits fram under 2014 och som ska gälla fram ll år 2020.

Strategin har tagits fram och förankrats i en omfa ande process och den bygger på en analys om Hallands utmaningar och möjligheter. Tillväxtstrategin pekar ut strategiska vägval och beskriver prioriteringar som är nödvändiga för a nå målet med a bli en än mer a rak v, inkluderande och konkurrenskra ig region år 2020 än år 2014.

Uppföljningen av llväxtstrategin är e kon nuerligt arbete som ska ske årligen. Sy et är a kunna följa hur Halland utvecklas mot de övergripande målen och de strategiska valen i llväxtstrategin. Resultatet från uppföljningen kommer a ligga ll grund för samtal och diskussioner på såväl regional som na onell nivå.

Denna delrapport redovisar korta grundfakta om Halland och sta s ken kommer huvudsakligen från Sta s ska Centralbyrån (SCB), i annat fall anges källa. I de fall det är möjligt presenteras sta s ken e er kön och utrikes bakgrund. Med utrikes

bakgrund avses född i utlandet eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.

Från och med 1 januari 2018 har SCB en ny rikstäckande indelning i så kallade DeSO - Demograﬁska sta s kområden som följer läns- och kommungränserna. DeSO delar in Sverige i 5 985 områden som innehåller mellan 700 och 2 700 invånare. Indelningen tar hänsyn ll de geograﬁska förutsä ningarna så a gränserna, i möjligaste mån, följer exempelvis gator, va endrag och järnvägar. Vik ga byggstenar som använts för a skapa DeSO är tätorter och valdistrikt. Sy et med DeSO-områden är a analysera socioekonomiska förhållanden för lokala områden i hela landet, vilket har varit en svårighet digare.

Innehållsförteckning Befolkning sid. 3

Befolkning e er DeSO-områden sid. 4 Utbildningsnivå (25-64 år) sid. 5

Utbildningsnivå (25-64 år) e er kommun sid. 6

Utbildningsnivå (25-64 år) e er DeSO-områden sid. 7 Medellivslängd sid. 8

Försörjningskvot sid. 9 Andel utrikes födda sid. 10

Andel utrikes födda e er DeSO-områden sid. 11 Ska ekra sid. 12

Allmänt hälso llstånd sid. 13

Nedsa psykiskt välbeﬁnnande (GHQ5) sid. 14

(3)

11/17/2020 Befolkning

Folkökningens komponenter 1990-2019 Halland

-1t 0t 1t 2t 3t 4t 5t 6t

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

813 631 469 615 1 317 643 554 680 636 519 941 1 017 913 1 277 779 660 786 1 327 2 368 2 611 3 757 2 444 2 161 1 816

1 817 1 425 1 720 1 765 1 263 500 485 943 998 1 017 1 078 844 1 131 1 745 1 350 1 180 1 457 1 085 808 1 423 1 163 1 198 1 233 972 971 1 004 1 237 1 541 1 829 1 829

1 140 1 091 1 110 1 050 873 503 473 575 437 457 557 723 433 480 475 539 517 677

Utrikes nettoflyttning Inrikes nettoflyttning Födelsenetto

Län/Kommun 

 Falkenberg

 Hallands län

 Halmstad

 Hylte

 Kungsbacka

 Laholm

 Varberg

Befolkning 2019 samt förändring från 1970

Län/Kommun Befolkning Förändr. från 1970 Antal

 Förändr. från 1970 Procent

Hallands län Kungsbacka Halmstad Varberg Falkenberg Laholm Hylte

333 848 84 395 102 767 64 601 45 367 25 903 10 815

133 793 55 388 32 151 25 646 13 563 7 220 -175

66,9 % 190,9 % 45,5 % 65,8 % 42,6 % 38,6 % -1,6 %

Befolkning

Den posi va befolkningsutvecklingen i Halland fortsa e även under 2019. Antalet invånare i länet ökade med 4 496

personer, vilket är något mindre än 2018. Procentuellt innebär det a Halland hade den tredje största folkökningen i landet 2019, e er Stockholms län och Uppsala län. Hallands befolkning uppgick ll 333 848 invånare den 31 december 2019. Halmstad, som passerade 100 000 invånare under 2018, hade vid det senaste årsski et en befolkning som uppgick ll 102 767. I fem av länets kommuner ökade befolkningen och procentuellt ökade den mest i Laholm. I Hylte minskade befolkningen marginellt. Invandring ligger for arande bakom en betydande del av folkmängdsökningen i Halland men inte i lika stor utsträckning som de föregående åren. Invandringen svarade för 40 % av den totala folkökningen, a jämföra med 47 % 2018 och 54 % 2017. Födelseöversko och inrikes fly översko bidrar med andra ord ll en större andel av befolknings llväxten. 2019 hade samtliga kommuner i länet e födelseöversko och fem kommuner fick också e llsko via fly ningar från övriga landet. Födelseöversko och inrikes fly översko ligger rela vt stabilt över d. Invandringen varierar däremot beroende på förändringar i omvärlden och i na onell migra onspoli k. Det är alltså nivåerna på invand- ringen som ll stor del förklarar varia onerna i befolknings- utvecklingen över åren.

Befolkningsförändring 2018 till 2019

Län/Kommun Årlig förändring Årlig förändring Proc



Laholm Varberg Falkenberg Halmstad Hallands län Kungsbacka Hylte

412 971 666 1 499 4 496 1 047 -99

1,6 1,5 1,5 1,5 1,4 1,3 -0,9

(4)

11/17/2020 Befolkning DeSO

Befolkning 2019 e er DeSO-område

Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg

Befolkningsfördelning e er DeSO-kategori

49%

Tätort 33%

Landsbygd 18%

Centralort

Kategori Befolkning 2019 Utv. 1990-2019 Antal

 Utv. 1990-2019 (%)

Centralort Tätort Landsbygd

164 964 108 948 59 584

43 624 32 833 3 684

36,0 % 43,1 % 6,6 %

Totalt 333 496 80 141 31,6 %

DeSO-namn Befolkning

2019 1990-2019

Antal



1990-2019 (%) Kungsbacka-Björkris

omland Kolla Breared Skrea

Halmstad Centrum Östra Gamletull

Trönninge-Barnabro Kärleken-Soﬁeberg Slo sjorden Söndrum Norra Ölmevalla Östra Anneberg Laholm Östra Skrea strand Arvidstorp Norra Ölmanäs

Skummelslöv-Östra Karup Kyvik

Frillesås Kust Mellbystrand Västra Villastaden Västra Onsala Träslövsläge Sydöstra B å d

3 457 2 405 2 267 2 964 2 223 1 662 2 661 2 288 2 249 2 435 2 367 1 862 2 710 2 234 1 339 2 117 2 250 2 131 1 876 2 497

3 018 2 369 2 257 1 829 1 794 1 558 1 476 1 454 1 430 1 328 1 291 1 271 1 264 1 238 1 231 1 167 1 059 1 054 1 044 1 037

687,5 % 6580,6 % 22570,0 % 161,1 % 418,2 % 1498,1 % 124,6 % 174,3 % 174,6 % 120,0 % 120,0 % 215,1 % 87,4 % 124,3 % 1139,8 % 122,8 % 88,9 % 97,9 % 125,5 % 71,0 % 1 599

2 406 1 501 2 110

998 996 976 899

166,1 % 70,6 % 185,9 % 74 2 %

Totalt 333 496 80 141 31,6 %

Befolkningsutveckling (%) 1990-2019 e er DeSO-kategori Halland

0%

20%

40%

1990 2000 2010 2020

Centralort Landsbygd Tätort

Befolkning e er DeSO-områden

Drygt häl en av den halländska befolkningen bor i centralorter, 33 procent i tätorter och 18 procent på landsbygden. Sedan 1990 har centralorter llsammans med övriga tätorter vuxit med över 76 000 personer i jämförelse med landsbygden som vuxit med drygt 3 600 personer. Befolkningsutvecklingen i centralorter, sedan 1990, har varit som bäst i Halmstad och Varbergs kommun och för tätorternas del toppar Kungsbacka samt Varberg. Landsbygden minskade sin befolkning, framförallt i Laholms och Hylte kommun med över 1 200 personer men har också ökat betydligt i Kungsbacka, Varbergs- och Halmstads

kommuner.

(5)

11/17/2020 Utbildningsnivå

Andel e ergymn. utb. 25-64 år 2019 Andel e ergymn. utb. 25-64 år 2019

Län Andel e ergym utb

Stockholms län 

Uppsala län Västerbo ens län Skåne län

Västra Götalands län Sverige

Östergötlands län Hallands län Blekinge län Kronobergs län Jämtlands län Västmanlands län Örebro län Norrbo ens län Västernorrlands län Jönköpings län Värmlands län Gotlands län Kalmar län

Södermanlands län Dalarnas län Gävleborgs län

52,4 47,9 44,9 44,6 44,2 43,8 42,0 40,8 39,6 39,2 37,9 37,8 37,8 36,8 36,7 36,6 36,6 36,2 35,6 34,5 33,7 33,5

Befolkning (25-64 år) med e ergymnasial utbildning 2000-2019

25 30 35 40 45

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 27,3

40,8

35,5

31,6

38,7

29,8

33,8

37,6

39,9

28,9

33,1

37,0

30,7

34,6

38,2 39,3 40,3

28,1

32,3

36,3

30,2

43,8

38,3

34,6

41,6

32,8

36,8

40,4

42,5

31,9

36,0

39,8

33,7

37,5

41,0 42,0 43,2

31,0

35,2

39,2

Hallands län Sverige

Befolkning (25-64 år) med e ergymnasial utbildning 2000-2019 Halland

20 30 40 50

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Kvinnor Män Utrikes födda Kv Utrikes födda Män

Utbildningsnivå 25-64 år

Unga möter idag e större utbud av utbildning än dagens äldre gjorde under sin studieak va d. Det gäller både gymnasieskolan, där de allra ﬂesta numera deltar, och den högre utbildningen. Allt yngre personer med högre utbildning ersä er kon nuerligt äldre med lägre utbildningsnivå, med eﬀekten a utbildningsnivån successivt s ger. Andelen 25-64 åringar med e ergymnasial utbildning ökar kon nuerligt i Halland. 2019 var andelen 41 procent jämfört med Sverigesni ets 44 procent. Kvinnor har generellt en högre utbildningsnivå än män. I Halland har drygt 47 procent av de inrikes födda kvinnorna en e ergymnasial utbildning medan andelen inrikes födda män uppgår ll 34 procent år 2019, vilket i sig är på samma nivå som män med utrikes bakgrund.

Kvinnor Män Totalt Utrikes

födda Kv

Utrikes födda Män

Utrikes födda totalt

(6)

11/17/2020 Utbildningsnivå kommun

Andel e ergymnasial utbildning 25-64 år 2019

0 20 40 60 80 100

Kungsbacka Sverige Halmstad Hallands län Varberg Laholm Falkenberg Hylte

48,8 43,8 42,8 40,8 39,6 30,9 31,8 24,8

47,2 41,4 37,1 36,8 36,6 33,3 30,8 26,4

Totalt Utrikes födda totalt

Befolkning (25-64 år) med e ergymnasial utbildning 2000-2019 (Totalt)

10 20 30 40 50

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Befolkning (25-64 år) med e ergymnasial utbildning e er kommun och kön 2019

0 50 100 150 200

Kungsbacka Sverige Halmstad Hallands län Varberg Laholm Falkenberg Hylte

54,5 49,8 49,1 47,7 48,4 38,9 39,3 31,3

43,1 37,9 36,8 34,0 31,0

23,1 24,6

18,9 51,4

44,4 39,3 40,2 41,6

36,7 34,8

28,7 42,6

38,4 34,9 33,4 31,6

30,0 26,8

24,2 Kvinnor Män Utrikes födda Kv Utrikes födda Män

Utbildningsnivå 25-64 år e er kommun

Andelen 25-64 åringar med e ergymnasial utbildning ökar generellt bland kommunerna i Halland.

Kungsbacka kommun har en högre andel av befolkningen som är högutbildade än riket som helhet, både bland män och kvinnor. Övriga kommuner ligger under riket både för män som för kvinnor.

Hylte, Laholm och Falkenberg är kommuner med lägst utbildningsnivå men även med största

skillnader mellan män och kvinnor. Man kan också notera a i ﬂera kommuner är andelen med

e ergymnasial utbildning högre bland utrikes födda än inrikes framförallt i Hylte och Laholm.

(7)

11/17/2020 Utb.nivå DeSO

DeSO-Namn E ergymnasial

utb 2019 (%)



Gymnasial utb 2019 (%) Släps Kullen

Kyvik

Bukärrs Centrum Eketånga Södra Steninge Kullavik Centrum Särö-Vallda Sandö Tylösand-Frösakull Mickedala Fors Go skär

Forsbäck-Oskarberg Söndrum Norra Ölmanäs Söndrum Södra Särö södra

Malevik- Släps Inland Eketånga Norra Onsala Kyrka

Vässingö-Röda Holme Kärleken-Soﬁeberg

71 71 63 62 62 62 60 60 59 59 59 59 59 59 58 58 58 58 56 56

25 26 30 34 33 34 35 34 32 36 35 36 38 36 36 35 35 37 39 39

55 39

Totalt 41 47

Andel med e ergymnasial utbildning e er DeSO-områden 2019

Utbildningsnivå 2019 (%)

DeSO-kategori Grundskola Gymnasial E ergymnasial Tätort 

Centralort Landsbygd

8 11 12

44 46 55

46 41 31

Totalt 11 47 41

Andel med e ergymnasial och gymnasial utb. e er DeSO-kategori 2019

25 30 35 40 45 50 55 60 65

Andel med e ergymnasial utb.

Andel med gymnasial utb.

20 40 60 80

Eftergym Sve 44 %

Gymnasial Sve 43 %

Andersberg Norra

Eketånga Södra Ge nge-Harplinge Landsbygd

Harplinge

Andersberg Södra Alet

Apelvikshöjd Arvidstorp

Arvidstorp Norra

Breared Brunnsberg-Lugnet

Bäckagård

Eketånga Norra Falkenberg Centrum

Fors Furet

Fyllinge Västra

Gustavsfält

Hede Linehed

Mickedala Norra Hyltebruk

Skogstorp Omland

Slo sjorden Slä en Södra Hyltebruk

Söndrum Norra Tröingeberg

Varla Södra Västra Gärdet

Hasslöv-Sko orp Ränneslöv

Älvsered

Bukärrs Centrum Kullavik Centrum

Kyvik Släps Kullen Vinbergs Samhälle

Engelbrekt Sörse

Forsbäck-Oskarberg Laxvik-Gullbranna

Kolla

Presse-Skällared Veinge Östra

Centralort Landsbygd Tätort E ergymnasial utbildning (%) 

19 71

Utbildningsnivå 25-64 år e er DeSO-områden

Högst andel av befolkningen med e ergymnasial utbildning hi ar vi i tät- och centralorter i Halland år 2019, 46 respek ve 41 procent. (Ju mörkare färg i kartan och tabell desto högre andel e ergymnasialt utbildade). På landsbygden har 31 procent en e ergymnasial utbildning. Av 187 DeSO-områden i Halland hade drygt 70 stycken en högre andel med e ergymnasial utbildning än Sverigesni ets 44 procent, samtliga belägna i tät- och centralorter. Falkenberg, Hylte och Laholms kommuner utmärker sig med en övervikt av DeSO-områden med en befolkning med gymnasial utbildning. Områden som i de ﬂesta fall har e högre gymnasiesni än Sveriges 43 procent.

Fördelning DeSO-områden 2019 (%)

88 (47%) Tätort 59 (32%)

40 (21%)

Centralort Landsbygd

Högre andel Hallandssni (41%) Lägre andel

(8)

11/17/2020 Medellivslängd

Medellivslängd vid födelsen 2015-2019, Kvinnor

Län Medellivslängd



Hallands län Uppsala län Stockholms län Jönköpings län Kronobergs län Gotlands län Skåne län Östergötlands län Sverige

Örebro län Dalarnas län Kalmar län

Västra Götalands län Värmlands län Västmanlands län Västerbo ens län Blekinge län Jämtlands län Södermanlands län Gävleborgs län Norrbo ens län Västernorrlands län

85,0 84,9 84,8 84,7 84,6 84,3 84,3 84,3 84,2 84,2 84,1 84,1 84,1 84,0 84,0 83,8 83,7 83,7 83,7 83,3 83,2 83,2

Medellivslängd vid födelsen 2015-2019, Män

Län Medellivslängd



Hallands län Kronobergs län Uppsala län Stockholms län Jönköpings län Östergötlands län Sverige

Skåne län

Västra Götalands län Dalarnas län Gotlands län Kalmar län Västerbo ens län Blekinge län Västmanlands län Jämtlands län Södermanlands län Värmlands län Örebro län Gävleborgs län Västernorrlands län Norrbo ens län

81,9 81,7 81,5 81,3 81,2 81,1 81,0 80,8 80,7 80,6 80,6 80,5 80,5 80,3 80,3 80,2 80,1 80,0 80,0 79,8 79,7 79,5

Medellivslängd vid födelsen 2015-2019, Kvinnor Medellivslängd vid födelsen 2015-2019, Män

Utveckling av medellivslängd 1966-1970 - 2015-2019 Halland

75 80 85

1966-1970 1971-1975

1976-1980 1981-1985

1986-1990 1991-1995

1996-2000 2001-2005

2002-2006 2003-2007

2004-2008 2005-2009

2006-2010 2007-2011

2008-2012 2009-2013

2010-2014 2011-2015

2012-2016 2013-2017

2014-2018 2015-2019

Kvinnor Män

Medellivslängd

Under 2019 var den förväntade medellivslängden för kvinnor 84 år och för män 81 år i Sverige.

Även om medellivslängden för svenska män nu passerat 80 år så har Halland passerat denna nivå

sedan digare. I Hallands län var medellivslängden för män över 80 år redan för femårsperioden

2006-2010 och kvinnor passerade 80 år under femårsperioden 1981-1985. Kvinnor och män i

Halland har högst medellivslängd i landet. Baserat på dödligheten under perioden 2015-2019

förväntas kvinnor leva i 85 år och männen i 82 år.

(9)

11/17/2020 Försörjningskvot

Demograﬁsk försörjningskvot 2007-2019

70 75 80 85

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 76,4

84,4

79,6 77,9

81,9

77,5

79,0

81,0

83,8

77,0

78,6

80,3

82,7

70,2

76,3

72,8 71,4

74,5

71,0

72,1

73,9

75,9

70,5

71,7

73,3

75,3 Hallands län Sverige

Försörjningskvot 2019 Försörjningskvot 2019 samt förändring från 2007 (%)

Län Försörjningskvot

 Utv. 2007-2018 %

Dalarnas län Kalmar län

Södermanlands län Västernorrlands län Blekinge län Gävleborgs län Gotlands län Jämtlands län Hallands län Värmlands län Kronobergs län Norrbo ens län Västmanlands län Jönköpings län Örebro län Östergötlands län Västerbo ens län Skåne län Sverige

Västra Götalands län Uppsala län

Stockholms län

88,7 88,5 87,4 87,0 86,5 86,2 86,1 84,5 84,4 83,6 82,4 81,9 81,7 81,6 80,2 77,1 76,8 76,3 76,3 74,0

15,5 % 14,3 % 15,2 % 13,5 % 14,3 % 14,6 % 16,4 % 12,5 % 10,5 % 10,7 % 11,0 % 11,7 % 11,0 % 6,4 % 10,0 % 7,7 % 8,9 % 9,5 % 8,7 % 6,8 % 72,3

66,6

10,0 % 6,0 %

Försörjningskvot

Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20-64 år och däre er mul plicerat med 100. Idag har Sverige en nivå på försörjningskvoten på 76, det innebär a på 100 personer i de mest förvärvsak va åldrarna 20-64 år finns det 76 personer som är yngre eller äldre. Ju högre tal de a må visar (kvot) desto tyngre är försörjningsbördan för de som befinner sig i åldersgruppen 20-64 år. Försörjningskvoten på kommunal och regional nivå är e nyckeltal för a den handlar om rela onen mellan utgi er för välfärdssystem i förhållande ll ska ebasens storlek. Hallands län har ha en högre försörjningskvot än Sverigesni et 2007-2019 och har också en något högre procentuell utveckling sedan 2007. Lägst försörjningskvot hi ar man i större universitetslän.

Utveckling av försörjningskvoten 2007-2019 (%)

-5%

0%

5%

10%

15%

20%

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Sverige Varberg

Försörjningskvot e er kommun Kommun 2007 2019 Hylte

Laholm Falkenberg Kungsbacka Varberg Hallands län Halmstad

84,0 77,9 81,6 79,6 75,9 76,4 71,0

91,5 92,7 88,2 87,0 86,8 84,4 76,9

(10)

11/17/2020 Utrikes födda

Utrikes födda

Andelen av befolkningen som är född utomlands har ökat under lång d i Sverige. I Halland är trenden densamma. 2000 var andelen utrikes födda 8,8 procent av den folkbokförda befolkningen för a sedan öka ll 14 procent 2019 (Sverige 19,6 procent).

Bland de halländska kommunerna toppar Hylte kommun med en andel på 26 procent medan Kungsbacka kommuns andel var 9 procent 2019. Den procentuella ökningen bland länen sedan 2000 har varit som störst i Jämtlands, Gävleborgs- och Kalmar län.

Andel utrikes födda 2019 (Totalt) Andel utrikes födda 2000-2019

0 5 10 15

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 8,8

14,4

8,5

9,4 10,3

12,2

9,0

11,0 9,9

13,5

8,9 9,1 9,6

8,7 11,7

19,6

14,7 12,9

17,0

12,2

15,9 13,8

18,5

11,8

Hallands län Sverige

Län Andel utrikes födda

 Utv. 2000-2019 %

Stockholms län Skåne län Västmanlands län Kronobergs län Södermanlands län Sverige

Västra Götalands län Uppsala län

Jönköpings län Örebro län Östergötlands län Blekinge län Kalmar län Hallands län Gävleborgs län Värmlands län Dalarnas län Norrbo ens län Västernorrlands län Västerbo ens län Jämtlands län Gotlands län

25,9 22,6 21,1 20,5 20,4 19,6 19,5 18,6 18,3 16,9 16,6 15,4 14,5 14,4 13,7 13,6 13,1 11,8 11,3 10,9

43,9 % 70,0 % 56,0 % 122,3 % 71,0 % 68,1 % 61,6 % 61,7 % 83,1 % 70,9 % 84,2 % 108,7 % 127,5 % 63,8 % 130,1 % 84,0 % 103,8 % 34,1 % 125,9 % 95,1 % 10,3

7,9

133,8 % 85,2 %

Andel utrikes födda e er kommun Halland, 2000, 2010 och 2019

0 10 20 30

2000 2010 2019 2000 2010 2019 2000 2010 2019 2000 2010 2019 2000 2010 2019 2000 2010 2019 2000 2010 2019

Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Sverige Varberg

8,4 10,6

14,8 11,7

14,3 19,1

10,2 15,6

25,8

5,5 6,3 9,1

6,5 9,4

15,4 11,7

14,7 19,6

7,1 8,5

11,2

(11)

11/17/2020 Utrikes födda DeSO

Andel utrikes född 2019 e er DeSO-område

Utrikes födda e er DeSO-områden

Högst andel utrikes födda av befolkningen i Halland hi ar vi i centralorter år 2019, 18,7 procent. (Ju mörkare färg i kartan och tabellen desto högre andel utrikes födda). I tätorter och på landsbygden är andelen utrikes födda 10 procent. Av 187 DeSO-områden i Halland hade över 60 stycken en högre andel utrikes födda än sni et i Halland, 14 procent, en majoritet belägna i centralorter. Hylte och Halmstads kommuner utmärker sig med en högre andel utrikes födda i central- orter än övriga kommuner.

DeSO-namn Utrikes född

%

Utv. 2018-2019 %

Andersberg Norra Andersberg Södra Östra stranden-Larsfrid Gustavsfält

Vallås Västra Norra Hyltebruk Linehed Östergård Nyhem Norra Falkenberg Nordöstra Nyhem Västra Södra Hyltebruk Sörse

Arvidstorp Norra Nyhem Centrum Laholm Östra Unnaryd-Jällunto a Fyllinge Västra Knäred Tätort Håsten Nyatorp Torup Tätort Engelbrekt Brunnsberg-Lugnet

Ö

65,6 57,4 44,6 42,8 42,1 40,7 39,8 39,1 36,9 36,5 32,7 31,6 31,3 30,4 28,8 27,6 27,3 26,6 25,9 25,0

0,3 % 0,9 % -2,8 % 4,2 % -0,2 % 2,1 % 2,6 % 8,1 % 5,7 % 7,8 % 1,0 % -1,3 % -0,7 % -9,4 % 8,5 % 9,3 % -7,9 % 4,5 % -2,5 % 0,7 % 24,7

24,7 24,1 24,1

7,7 % 5,8 % 7,5 % 9,2 %

Totalt 14,4 2,9 %

DeSO-kategori Utrikes född 2019 %

 Utv. 2018-2019 %

18,7 10,1 10,0

2,9 % 0,9 % 4,2 %

Totalt 14,4 2,9 %

Utrikes född % 

4,5 65,6

Fördelning DeSO-områden (%)

88 (47%) Tätort 59 (32%)

Landsbygd 40 (21%)

Centralort

Andel utrikes födda e er kommun och DeSO-kategori 2019

10 20 30 40

Andel utrikes födda (%)

Hylte

Halms

tad Laholm

Falkenber g

Varber g

Kungsback a Halland 14 % Sverige 19,6 % Centralort Landsbygd Tätort

Högre andel Hallandssni (14%) Lägre andel

(12)

11/17/2020 Skattekraft

Ska ekra , tusen kr per invånare 2020

_Län Skattekraft, tusen kr per invånare 2020



Stockholms län Sverige

Västra Götalands län Norrbo ens län Uppsala län Hallands län Västmanlands län Västernorrlands län Jönköpings län Västerbo ens län Östergötlands län Skåne län Örebro län Blekinge län Dalarnas län Gävleborgs län Kronobergs län Södermanlands län Kalmar län

Värmlands län Jämtlands län Gotlands län

261 221 220 219 219 218 210 209 207 207 207 203 202 201 201 201 201 200 198 198 197 191

Ska ekra 2020

Kommun Ska ekra , tusen kr per invånare



Kungsbacka Varberg Hallands län Halmstad Falkenberg Laholm Hylte

256 219 218 207 199 193 181

Ska ekra , tusen kr per invånare 2004-2020

140 160 180 200 220 240

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Hallands län Sverige

Ska ekra

Ska ekra en beräknas som ska eunderlag i kronor per invånare vid taxeringsårets ingång. Halland har ha en god utveckling av ska ekra en mä som tusen kronor per invånare. År 2020 var ska ekra en bä re i Stockholm, Västra Götaland, Uppsala och Norrbo ens län än i Halland, vilket förklaras av a i dessa län ökade både inkomsterna och antalet inkoms agare mer än i andra delar av landet.

Bland Hallands kommuner var ska ekra en 2020 som högst i Kungsbacka och Varbergs kommun. Ska ekra en som andel av riksmedelvärdet ökar mest i Kungsbacka medan Hylte och Laholm visar på en svagare utveckling. År 2020 var ska e- kra en som andel av riksmedelvärdet i Kungsbacka 116 procent mot Hyltes 82 procent. Riksmedelvärdet brukar även benämnas medelska ekra en.

Ska ekra som andel av riksmedelvärdet 2006-2020 Halland

Län/kommun

 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Falkenberg Hallands län Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Sverige Varberg

87 96 94 88 111 86 100 92

88 97 95 88 112 86 100 93

88 97 95 88 112 87 100 94

89 97 95 88 113 88 100 94

89 98 95 88 114 88 100 95

90 98 95 88 113 88 100 96

90 99 96 89 114 89 100 96

91 99 95 88 114 89 100 97

91 99 95 89 115 90 100 98

91 100 95 88 116 90 100 98

91 100 95 85 116 89 100 99

90 99 94 83 116 89 100 99

90 99 94 81 116 88 100 99

90 99 95 82 115 87 100 99

90 99 94 82 116 87 100 99

(13)

11/17/2020 Allmänt hälsotillstånd

Andel av befolkningen med god allmän hälsa (Självupplevd) 2004 och 2018 e er kön

0 20 40 60 80

God allmän hälsa %

Kvinna Man Kvinna Man

2004 2018

66 73 72 76

64 70 69 73

Halland Sverige

Utveckling, god allmän hälsa e er kön Halland 2004-2018

65 70 75 80

2004 2009 2014 2018

66

73 72 70

73

77 76 76

Kvinna Man

God allmän hälsa

Region Halland har genomfört undersökningen "Hälsa på lika villkor" åren 2004, 2009, 2014 och 2018 i sy e a följa befolkningens hälsoutveckling. Den självupplevda hälsan har förbä rats något i Halland såväl som i riket sedan starten av dessa mätningar 2004. Förbä ringen gäller framförallt för kvinnor och för de båda äldsta åldersgrupperna. Den största andelen med bra/mycket bra självska at allmänt hälso llstånd återﬁnns dock bland män och i de båda yngsta åldersgrupperna. I åldersgruppen 18-29 år har den självupplevda hälsan försämrats i Halland sedan den förra mätningen, från 84 ll 77 procent.

I en jämförelse mellan Hallands kommuner och Halland ses inga större skillnader vad gäller självska at allmänt hälso llstånd. Män i Halmstad rapporterar dock en bä re hälsa jämfört med Halland i sin helhet sam digt som kvinnorna i Hylte rapporterar en sämre hälsa än Hallandssni et för kvinnor. Generellt se sjunker den allmänna hälsan med s gande ålder i Halland. (Se även Hälsogeograﬁ med sju olika områden från rapporten).

Andel av befolkningen med god allmän hälsa (Självupplevd) 2018 e er kommun och kön

60 65 70 75 80

God allmän hälsa (%)

Kungsback a

Halms

tad Halland Varber g

Laholm

Falkenber g

Sverig

e Hylte Halland män, 76 %

Halland Kvinnor, 72 % Kvinna Man

Andel av befolkningen med god allmän hälsa (Självupplevd) 2004 och 2018 e er åldersgrupp

0 20 40 60 80 100

18-29 30-44 45-64 65-84 18-29 30-44 45-64 65-84

2004 2018

81 78

67 53

77 82

75 63

79 75

63 51

78 79

69 57 Halland Sverige

Utveckling, god allmän hälsa e er åldersgrupp Halland 2004-2018

50 60 70 80

2004 2009 2014 2018

18-29 30-44 45-64 65-84

(14)

11/17/2020 GHQ5

Andel av befolkningen med nedsa psykiskt välbeﬁnnande 2018 e er kön

0 5 10 15 20 25

Nedsa psykiskt välbeﬁnnande %

Kvinna Man Kvinna Man

2004 2018

23

15 17

12 23

16 18

13 Halland Sverige

Utveckling, nedsa psykiskt välbeﬁnnande e er kön Halland 2004-2018

10 15 20 25

2004 2009 2014 2018

23

18 17 18

15

12 13 12

Kvinna Man

Nedsa psykiskt välbeﬁnnande (GHQ5)

Självska at psykiskt välbeﬁnnande har mä s med frågeba eriet GHQ5 (General Health Ques onnaire). Frågeba eriet baseras på fem korrelerade frågor vilka mäter psykisk hälsa och ohälsa ur individens självuppska ade u ryck.

I en jämförelse över d är det något färre som rapporterar e nedsa psykiskt välbefinnande. For arande är det fler kvinnor än män som rapporterar e nedsa psykiskt välbefinnande såväl i Halland som i riket.

Störst andel med nedsa psykiskt välbefinnande återfinns i åldersgruppen 18-29 år, en grupp som också uppger en försämring av välbefinnandet sedan mätningen 2009. Det finns inga större skillnader mellan kommun- erna i jämförelse med Halland i sin helhet. Det finns dock något färre män i såväl Falkenberg som i Varberg och något fler män i Kungsbacka med nedsa psykiskt välbefinnande. Bland kvinnor utmärker sig Halmstad med högst andel med nedsa psykiskt välbefinnande.

Andel av befolkningen med nedsa psykiskt välbeﬁnnande 2018 e er kommun och kön

10 15 20

Falkenber g

Halland Halmstad Hylte

Kungsback a

Laholm Sverig e

Varber g Halland män, 12 % Halland Kvinnor, 17 %

Kvinna Man

Andel av befolkningen med nedsa psykiskt välbeﬁnnande 2018 e er

åldersgrupp

0 10 20 30

18-29 30-44 45-64 65-84 18-29 30-44 45-64 65-84

2004 2018

26

19 20

12

22

16 14

9 27

23

17

13 21

18

14 10 Halland Sverige

Utveckling, nedsa psykiskt välbeﬁnnande e er åldersgrupp Halland 2004-2018

5 10 15 20 25 30

2004 2009 2014 2018

18-29 30-44 45-64 65-84