Carl Larsson-gården Restaurering av trädgård

Carl Larsson-gården

Restaurering av trädgård

Förord Inledning Sammanfa ning

Sundborn och Lilla Hy näs – kort historik Carl och Karin

Infl uenser

Arts and Cra rörelsen Na onalroman ken i Sverige Trädgårdens utveckling

Befi ntlig trädgård – 1888 Trädgården 1888 ll 1900

Trädgården 1900 – 1928 Trädgården idag Stora Hy näs

Målsä ningsdiskussion och värden Trädgårdshistoriska värden

Siktlinjer och formspråk Vegeta on

Fasta strukturer Trädgårdens inventarier Åtgärdsförslag

Övergripande mål

Entrégården och gårdsplanen Sjölandet

Trädgården mot kanalen Köksträdgården

Y erområden och omgivande områden

Bilaga 1 Raba er idag under månaderna juni, juli och augus Bilaga 2 Jämförelse tavlor, foton och nuvarande förhållanden Bilaga 3 Väx örteckning

Li eraturförteckning och källor

Innehåll

Förord

Carl och Karin Larssons hem i Sundborn innebar vid förra sekelski et e nyskapande och e nytän- kande vad gäller arkitektur och inredning av såväl hus som trädgård. Det har ge genklang i hela världen och ännu i vår d inspirerar dess informella s l. Det är e allkonstverk av två konstnärer i in m samverkan där trädgården spelar en vik g roll. Vidare utgör hela Sundbornsbyn en vik g del av Falu Världsarv. Det är min förhoppning a trädgården kan restaureras llbaka ll den d när Carl och Karin levde och ge en lika levande bild av familjens liv i Lilla Hy näs som byggnaden gör.

Förslaget ll restaurering av Carl Larsson-gårdens trädgård har u örts på uppdrag av Carl och Karin Larssons släk örening i nära samarbete med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. E varmt tack riktas ll Chia Jonsson och Birgi a Persson, Carl Larsson-gården, Olle Lind, Länsstyrelsen och Marit Frieberg, Carl Larssons släk örening för värdefull hjälp och engagemang.

Falun i november 2011

Inger Berglund Landskapsarkitekt

Inledning

Lilla Hy näs ligger i byn Sundborn omkring 14 km nordväst om Falun. Då man närmar sig Sundborns by från söder färdas man genom e öppet och böljande landskap med spridda gårdar på höjderna. Vägen följer det område som benämns Sundbornsåns dalgång, en vik g del av Världsarvets bergsmansland- skap. Här fanns e stort antal hy or under 1600-talet där kopparmalmen från Falu gruva utvanns.

E er a ha passerat byn kommer man ll Carl Larsson gården (LillaHy näs). Strax in ll, på andra sidan kanalen ligger Stora Hy näs med en omfa ande trädgård med tydliga spår av det sena 1800-ta- lets tyska s lideal.¹

Sy et med uppdraget har varit a utarbeta e restaureringsförslag. Som grund för arbetet har en sammanställning gjorts av trädgårdens framväxande från den d då Carl och Karin Larsson fi ck den i sin ägo ll dess Karin avled. Även om trädgården är mycket informell och rentav amatörmässig är en del av en totalmiljö som ses av stora mängder besökare varje år. Det är av vikt a även utomhusmiljön visar en bild av livet i konstnärens hem som ligger så nära som möjligt den gestalt som Carl och Karin gav den.

År 1982 sammanställdes det sk Florensdokumentet² för a skydda historiska trädgårdsmiljöer. I de a poängteras vikten av en historisk bakgrundsstudie som stöd för allt förändringsarbete. Restaurerings- förslaget har utgå från det källmaterial som fi nns llgängligt. På foton och tavlor fi nns trädgården skildrad. Dessa har jämförts med dagens trädgård från samma siktpunkt. Tyvärr fi nns inga planer ritade över trädgården. Den har få växa fram spontant. Marit Frieberg, e av Carl och Karins barnbarn har varit ll hjälp och stöd vid datering och lokalisering av de bilder som ej är daterade, samt med sina håg- komster från barndomen. I böcker av framför allt Lena Rydin och Chris na Höggardh-Ihr har värdefulla uppgi er hämtas om odling och använt sor ment. Trädgårdskonsulent Harald Kratschmer har gjort en trädvårdsplan. På lantmäteristyrelsens arkiv i Gävle, samt det lokala lantmäterikontoret har kartmate- rial som visar gården studerats. Av stort intresse har varit en lantmäterikarta från 1699 u örd av Carl Ekman.

1Jeschke Henriksson, Katarina, Stora Hy näs trädgård – Historia och nulägesbeskrivning.

2Florensdokumentet antogs av ICOMOS som e llägg ll Venedigdokumentet 1982, i sy e a skydda historiska parker och trädgårdar.

Sundborn och Lilla Hy näs – kort historik

Kyrkbyn Sundborn ligger i östra Dalarna, 12 km nordöst om Falun. Många av gårdarna i trakten har bebo s av bergsmanssläkter eller andra välbärgade familjer. Lilla Hy näs var ursprungligen en mrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karins far och här bodde hans systrar fram ll 1888 Carl och Karin fi ck gården som gåva. I juli 1889 fl yt- tade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden.

År 1890 och 1899-1900 gjordes om- och llbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Rum lades ll på höjden och bredden allt e ersom familjen växte och ekonomin förbä rades. Huset byggdes ll i vinklar och vrår enligt engelskt mönster och av snickare från byn. Carl dekorerade huset med bloms- lingor och tänkespråk på listverk. Han målade familjemedlemmarnas porträ på skåp och dörrspeglar och sa e glasmålningar på fönstren. Karin llförde hemmet vackra tex lier av egen design, genom vävning och sömnad. Tyvärr fi nns inga ritningar bevarade. Husets olika ll- och utbyggnader utgick från gammal svensk byggnadskultur men blandade vilt bland olika s lar och konstnärliga u ryck. Varje utbyggnad fi ck ll exempel sin egen fasad.

Gården öppnar sig mot Sundbornsån. Till huset hörde fl era uthus och en trädgård som gränsade ll Sundbornsån. Blommor var e gemensamt intresse för makarna skriver Karin Rydin i sin bok om den lus yllda vardagen.

Carl och Karin

Carl Larsson föddes i Gamla Stan i Stockholm den 28 maj 1853. Familjen var mycket fa g och Carl växte upp under svåra förhållanden. Hans starka konstnärliga talang visade sig digt. Som tre onåring uppmanades han av sina lärare på fa gskolan a söka in på Konstakademiens förberedande avdel- ning, den s k Principskolan.

De första åren på Principskolan hade Carl svårt a fi nna sig ll rä a. Han kände sig socialt underlägsen och utanför. Det förändrades när han sexton år gammal fl y ades upp ll An kskolan, Konstakademiens lägsta avdelning. Plötsligt började han känna sig mer säker på sig själv och det dröjde inte lång d inn- an han blev en av centralfi gurerna i studentlivet. E er Konstakademien arbetade Carl med a illustrera böcker, dskri er och dags dningar. Han llbringade också fl era år i Paris där han försökte etablera sig som konstnär, men trots a han arbetade hårt nådde han aldrig någon framgång.

Vändpunkten kom 1882 när han begav sig ll Grez, en Skandinavisk konstnärskoloni utanför Paris. Där mö e han sin blivande fru Karin Bergöö och genomgick en konstnärlig förvandling när han övergav de preten ösa oljemålningarna och övergick ll akvarellmålning. De a skulle komma a betyda mycket för hans konstnärliga utveckling. I Grez målade Carl Larsson några av sina mest betydelsefulla mål- ningar. ¹

Carl och Karin gi e sig 1883 och fi ck å a barn. Karin och alla barnen blev snabbt Carls favoritmodeller.

Då de fi ck Lilla Hy näs i Sundborn av Karins far blev hemmet Carl och Karins gemensamma konstpro- jekt. Deras ar s ska talanger fi ck utlopp i en mycket modern och personlig arkitektur, färgsä ning och inredning. Genom Carls målningar och böcker har Lilla Hy näs blivit e av världens mest kända konstnärshem. Ljuset, Karins fria inredningss l och det livliga familjelivet, så som det skildras i Carls akvareller, har nästan blivit synonymt med bilden av Sverige.

Karin Bergöö föddes 1859 och växte upp i Hallsberg där hennes far var en framgångsrik köpman. Karins konstnärliga anlag visade sig digt och hon började sina konstnärliga studier på Slöjdskolan i Stock- holm. Däre er fortsa e hon på Konstakademien 1877-1882. E er Konstakademien begav hon sig ll den skandinaviska konstnärskolonin i den lilla byn Grez utanför Paris där träff ade Carl Larsson och blev upp över öronen förälskad. De gi e sig 1883 och deras första do er Suzanne föddes 1884.

1885 fl y ade de hem ll Sverige. Först ll Stockholm och däre er ll Göteborg där Carl arbetade som lärare på Valands konstskola. Karin hade slutat måla och ägnade hela sin energi åt den stora familjen (å a barn) och hemmet. 1888 fl y ade de ll Lilla Hy näs, från början var en liten parstuga i mmer, vilken Karin och Carl förvandlade ll e av världens mest kända och personliga konstnärshem.

Hon formgav även möbler och sina och barnens kläder. ²

Karins krea vitet och s lkänsla var en vik g komponent i Carls konstnärskap. Den djärva inredningen, de moderna tex lierna, de rus ka möblerna – det mesta designade hon själv. Man kan säga a deras konstnärskap levde i stark symbios – hon skapade hemmet som han avbildade. Tillsammans skapade

3 Grandien, Bo, Sverige på Carl Larssons d. Carl Larsson - en utställning ingående i Na onalmuseums 200-årsjubileum.

4 Rydin, Lena, Karin Larsson i närbild - allkonstnär och målarhustru

de mo ven som har kommit a prägla bilden av Sverige och som älskas världen över. Hon var hårt arbetande, orubblig och mycket krea v. Carl litade på henne som kri ker av si arbete. E er Suzannes födelse 1884, vände hon si konstnärskap ll a inreda hemmet, framför allt med vävning och broderi.

I Sundborn utvecklade Carl och Karin e este skt kamratskap. Han var översvallande, täckte väggarna med blommor och blad. Hon arrangerade levande blommor, men var spartansk och o a abstrakt i sina formgivningar. Färgerna i interiörerna tycks de valt llsammans. Deras kombinerade ansträngningar skapade en perfekt helhet. Allt e ersom familjen växte och uppdragen som monumentalmålare krävde större utrymme byggdes Lilla Hy näs ut. Under åren 1890-1912 genomgick huset stora förändringar med fyra påbyggnader och många ombyggnader. Husets olika ll- och utbyggnader utgick från gammal svensk byggnadskultur men blandade vilt bland olika s lar och konstnärliga u ryck. Varje utbyggnad fi ck ll exempel sin egen fasad.

Barnen var all d med, deras lek och stoj och närvaro vid de omfångsrika mål derna förvånade många besökare. Carl Larssons målningar likaväl som hustruns många brev ger bilden av e lyckligt och har- moniskt familjeliv.

Infl uenser

ARTS AND CRAFTS RÖRELSEN

Arts and Cra s Movement var en konstriktning i Storbritannien som, inledningsvis, lät sig inspireras av John Ruskins skri er och hade som störst betydelse mellan 1880-1910. Arts and Cra s hade mycket stort infl ytande på hantverk, arkitektur, trädgårdskonst och inredning, i synnerhet i Storbritannien. Den inspirerade också konstnärer och arkitekter i Skandinavien.

Arts and Cra s-rörelsen e ersträvade en s l som var specifi k för 1800-talet och kom ll som en reak- on mot de historiska s larna och de s limiterande industriprodukter som den industriella revolu o- nen hade skapat. Rörelsen förordade hantverksföremål i stället för maskin llverkade produkter och en personlig s l i stället för de historiska s larna. Emeller d kan man i den formgivning som rörelsen gav upphov ll se en viss preferens för nygo k och lantlig idyll, och många föremål som producerades läm- nades medvetet ofärdiga för a ge e mer rus kt intryck. Man hade en helhetsvision av den visuella miljön, där både bruksföremål, byggnader, omgivning och dekora oner skulle ges en genuin este sk prägel.

I USA och Europa kom en viss kvinnlig emancipa on a följa Arts and Cra s rörelsen. Många kvinnor kunde få en egen ekonomisk inkomst tack vare sin verksamhet som inte sällan bedrevs från hemmet.

Carl Larsson, Karin Larsson och deras hemtrevliga idyll Sundborn i Dalarna påverkades en hel del av Arts and Cra s.

Under den viktorianska den utgjordes trädgården av strikta blomsterraba er i stela geometriska for- mer. Som en motvikt lanserades den naturliga trädgården av den irländske trädgårdsmästaren William Robinson. 1871 startade han dningen The Gardener där han lyriskt beskrev växter som rosor, nejlikor och andra sorter som försvunnit ur den engelska raba en. Robinson vurmade också för högt gräs med vildväxande blommor och rosor som klä rade i träd istället för i stela pergolor. Tidningen fi ck stort ge- nomslag och lästes av konstnärer och arkitekter i norden. Även i hemmet i Sundborn inspirerades man av ar klar och beskrivningar av engelska anläggningar.

En annan förgrundsgestalt William Morris förespråkade det medel da arkitektur-, konst- och träd- gårdsidealet. Morris gick i spetsen för en revolu onär samhällssyn som hävdade a konstens och sam- hällsbyggandets kris började med renässansen. Renässansens överdåd och s lideal hörde inte hemma i det engelska landskapet, menade han. Med samma argument vände sig Morris och hans vänner även mot den industriella utvecklingen och dess massproduk on och hävdade det goda hantverkets betydelse för människans mentala välbefi nnande. William Morris levde som han lärde. Han var en ut- omordentligt skicklig designer som slog den viktorianska världen med häpnad. Inspirerad av medel da gobelänger och bokverk ritade han utsökta mönster ll tapeter och tex lier. Arts and Cra s-rörelsens konstnärliga ideal utvecklades ll en stor konstnärlig rörelse i Europa och har påverkat genera oner.

The Gardener lästes av Gertrud Jekyll, som sedermera blev en av Englands mest framstående träd- gårdskonstnärer. Hon studerade konst, målade och arbetade med konsthantverk. E svårt synfel sa e stopp för hennes verksamhet och hon övergick ll skapande i större skala. Trädgården blev hennes

pale . Förutom William Robinsons vilda trädgårdsideal utvecklade Gertrud Jekyll intresset för den medel da fl oran. Den engelska landsbygdens odlingar, ”co age gardens”, innehöll många av de blom- mor som Jekyll tyckte om; blåklockor, riddarsporrar, löjtnantshjärtan, pioner, liljor och rosor. De var alla s.k. gammaldags blommor som hon därmed åter ly e fram i den mer fashionabla trädgården.

Jekyll verkade ll en början i föräldrahemmet i Surrey där hon också drev en plantskola.

Hon medarbetade även i Robinsons dskri The Gardener. Sammanträff andet med den betydligt yngre arkitekten Edwin Lutyens blev Gertrud Jekylls konstnärliga lycka. Lutyens ritade inte bara hus, han formgav även husens omgivning. Jekyll anlitade Lutyens för a rita si eget hus, Munstead Wood. Det blev en lyckad skapelse och därmed inleddes e mycket fruktbart samarbete mellan Jekyll och Lutyens.

Året var 1896 och llsammans ritade de hundratals trädgårdar fram ll Gertrud Jekylls bortgång 1932.

Hon skapade de mest utsökta raba er i färger som började i ljusa toner och som steg ll lysande och kra fulla nyanser. Hon var också noga med a blanda växter som blommade från dig vår ll sen höst.

Hon delade upp trädgården i olika ”rum” och åstadkom därmed en mängd upplevelserika mindre avdelningar. Lutyens drog upp riktlinjerna. Lutyens ville ha en fast struktur, en ryggrad som man sedan kunde bygga vidare på. Trädgårdarna skulle också ha en bärande idé som låg ll grund för växtval, färger och former. Hon använde hellre hundra plantor av samma sort än några få utvalda.

Getrud Jekylls intresse för den engelsk landsbygdens fl ora och vilda trädgårdsideal blev e ideal i Carl och Karins egen trädgård. Även vurmen för ”co age gardens”. Gammaldags växter som riddarsporrar, pioner, liljor och rosor kom a få en framskjutande plats i raba erna i lilla Hy näs.

NATIONALROMATIKEN

Urbaniseringen och centraliseringen fortgick i allt snabbare tempo under senare delen av 1800-talet.

Den na onella tanken växte sig allt starkare liksom känslan för hembygden, naturen och bondelivet.

Hembygds- och agrarroman ken var en reak on mot stordri en, industrialismen, städerna och fabri- kerna. Men även na onalismen förstärktes av dessa strömningar. När allt förändrades och omvärdera- des framstod regionen med sin lantlighet och folkkultur som e tryggt alterna v.

Där fi nns en dalarörelse i svensk kultur runt sekelski et. Konstnärerna fl y ade hem från Paris för a studera svensk natur och svenskt folkliv. Det är det typiskt svenska i naturen man vill fånga: de djupa skogarna, böljande sädesfält, ljusa björkbackar, snötyngda äll.¹ Vid denna d hade också Dalarna etablerats som turistlandskap. Konstnärerna, Carl Larsson, men kanske framför allt Zorn, låg ll stor del bakom de a. Arthur Hazelius drev fram Nordiska Museet och Skansen i Stockholm.

Även om den svenska na onalroman ken var mindre aggressiv än i många andra länder fanns kopp- lingar ll kraven på stärkandet av försvaret, rysskräcken och fi entlighet mot norska självständighets- strävanden. Här ingick också kampanjen för den svenska fl aggan som nu fi ck si genombro . Carl och Karins hem i Sundborn kom a symbolisera svenskheten i en d när na onalismen fi ck nya kra er. Inspira onen var dock både inhemsk och utländsk. Svensk allmogetradi on och 1700-talets strama gustavianska s l samverkar med tysk jugend och den engelska Arts & Cra s-rörelsen.

Hemmet, familjen, hembygden och na onen bejakades. Det goda hemmet hade en nyckelroll i rörel- sen. Carl Larssons målningar från Sundborn hade funnits med vid Stockholmsutställningen 1897, e tydligt u ryck för de nya idéerna, och utkom i bokform två år senare. Liksom Ellen Key förordades hemslöjd och harmonisk enkelhet gentemot onödig lyx och ytlighet. Formspråket stod i stark kontrast

ll 1800-talets mörka och tunga borgerliga s l. I stället kom enkla möbler, klara färger, ru ga stolstyger och en mängd personliga detaljer. Alla rum var individuellt u ormade. Trädgården anlades med allmo- geträdgården so riktlinje och tog llva det vackra läget vid Sundbornsbyn.

6 Hadenius, S g mfl , Guide ll Sveriges historia, 1999.

Trädgårdens utveckling

Den trädgård som fanns vid lilla Hy näs när Karin fi ck huset i gåva av sin far var y erst enkel. Genom studier av li eratur, brev och målningar har trädgårdens utveckling från 1888 fram ll vår d kartlagts.

Inga planer har ritats när trädgården anlades. Trädgården har vuxit fram spontant ute er de behov familjer ha och e er de förutsä ningar som tomten ge .

BEFINTLIG TRÄDGÅRD 1888

Till huset hörde fl era uthus och en trädgård som gränsade ll Sundbornsån. I trädgården fanns e pota sland, en syrenhäck, några träd och raba er. Familjen fl y ade hit 1888 och byns livstempo blev deras och skildrades i Carls tavlor. Det var alltså en mycket enkel och anspråkslös trädgård som Carl och Karin blev ägare ll. Några kartor eller beskrivningar fi nns inte från denna d förutom Carls enkla skiss.

Byn och familjelivet gav inspira on och i bok e er bok skildrades i e gla skimmer det han ansåg vara svenskt. Livet på landet sågs som det enda rä a och man sökte anpassa sig ll byns livsmönster, tradi oner vad gäller växter, material och inventarier. ¹Hemmet och trädgården anpassades ll famil- jelivet och man odlade sina grönsaker, arbetade och umgicks i det gröna. Års derna sa e sin prägel på sysselsä ningarna med skridskoåkning, skidåkning och slädfärder under vinter d. Under våren skulle trädgårdsland och drivbänkar sås och de växter som förvarades inomhus tas ut. Helgerna fi rades med överdådiga mål der, diverse upptåg och ritualer. Vardagens arbete u ördes gärna sommar d i skuggan av några av träden. I nedanstående raden skildrat så u rycksfullt:

”A lefva i Sverige, på berg och i dal På sjöar, i skogar, i gröna blads sal Se det är a vara, se det är e lif A dela med vänner, med ungar och vif”

Det var en mycket roman serad bild av verkligheten som framställdes och av senare forskning vet vi a under ytan slogs man som alla andra familjer med svårigheter och motgångar.

7 Stavenow-Hidemark Elisabet, Snodin Michael, Carl och Karin Larsson: skapare av e svenskt ideal. Stockholm 1998

TRÄDGÅRDEN 1888 TILL 1900

Huset och trädgården byggdes ll varte er behoven förändrades. Carl och Karin var glada trädgårdsa- matörer och llsammans skapade de en mycket informell trädgård. Markens förutsä ningar och det vackra läget vid Sundbornsån fi ck ll stor del avgöra trädgårdens form. Inga planer gjordes utan träd- gården fi ck växa fram spontant. Växterna bestod mest av allmogeväxter och följer därmed en folklig tradi on. Karin experimenterade också med sådant hon se växa på andra platser framför allt är hon inspirerad av åren i Frankrike. I de små trädgårdarna i Grez var blomsterprakten stor. Seinedalens kli- mat var berömt och redan i januari blommade lagerolvon. Sparris, tomater, spenat, Afrikas blå lilja och nerium är exempel på växter som Karin odlade inspirerad av åren i Frankrike.

Tidigt på vårarna började Karin med vårbruket. Hon odlade i drivbänk. Grönsaksskördarna var välkom- na i det stora hushållet. Trädgården var alltså inte bara en blomstergård utan även en ny oträdgård.

Familjen Larsson var förtjusta i ärtor och bönor och Karin odlade olika sorter såsom vaxbönor, turkiska bönor och spritärtor. Tidigt på våren såddes frön i drivbänkar och de färdiga bönorna kunde skördas i slutet av juli. Exempel på vad Karin odlade skildras i boken ”Karin Larsson och blommorna i Sundborn”

av Chris na Höghard-Ihr.¹

Tack vare Carls bilder av hemmet i Sundborn kan vi utläsa vad som odlades på Lilla Hy näs. Favoritväx- terna var o a med. Carl var förtjust i liljor. För Karin var vårens lökväxter vik ga. Hon planterade dem både ute i raba erna och inne i huset i lerkärl. De fi ck llbringa vintern i den kyliga ateljén. När solen började värma genom fönstren fi ck de va en och började spira. På så sä fi ck Karin tulpaner, hyacinter och narcisser i blom i för d.

Hos båda fanns e blomsterintresse från barnaåren. Karin beskriver i e brev ll modern: ”Bjuda de ännu ut sådana der kransar af Förgät mig ej som du brukade ha liggande på de gamla os ndiska tallrikarna på de små fönsterborden i förmaket? Det var också bland det vackraste jag visste som barn.”

Carl såg inte många blommor i sin stadsmiljö i Stockholm. Han hade enkla favoriter som han senare berä ade om. ”Gossen var en av den sortens gossar som älska det sköna, och det sköna där i trakten var e par maskrosor”.

I Lena Rydins bok ”Den lus yllda vardagen” kan vi läsa om Carls och Karins mödor och glädje i trädgår- den. Här fanns inte Seinedalens fruktbara röda jord utan en mycket enkel trädgård anlagd på slagg- varpen. De började genast anläggningen av trädgården där de båda arbetade med stor entusiasm.

Carl skriver : ”Här var icke mycket grönt när vi kommo hit. Men jag grävde upp slagg här och var, köpte dikesjord, som jag fyllde groparna med. Samt sa e dit telningar av björk, lind , kastanj, pil, hagtorn, berberis och andra dumma prydnadsbuskar, al, fl äder, hägg asp ja ek,äppelträd, jasmin,rosor, krusbär och vinbärsbuskar samt en liten gran och en liten tall.”²

Karin vill ha en gammaldags trädgård med sådana blommor som växte kring de gamla torpen och på herrgårdarna. I hennes raba er sköt om våren snödropparna upp, innan snön helt hade smält, Och längre fram tulpaner som återfi nns på många av Carls målningar. Sommar d återkom perennerna:

lupiner, pioner, liljor, riddarsporrar och stormha i stora snår. På hösten blommade krassen och ring-

8 Höghard-Ihr, Chris na, Karin Larsson och blommorna i Sundborn 9 Rydin Lena, den lus yllda vardagen - Hos Larssons i Sundborn

blommorna rikligt, och solrosen. Skönheten i livet var livsvik g för de båda konstnärerna och hit hörde naturen och blommorna.

Även om Carl deltog i anläggningsarbetet var det Karin som skö e trädgården. O a llsammans med do ern Kers som ärvde trädgårdsintresset. Karin tog med sig fröer och idéer från sina resor.

Chris na Högardh-Ihr skildrar Karins vedermödor i boken om tre trädgårdar i Dalarna . ³ Stolt och glad var hon för sin Nerium oleander och Afrikas blå liljor. Dessa växter var inte helt ovanliga i trädgårdar i Sverige vid denna d. I de mer välbeställdas sommarhusträdgårdar hade man gärna exo ska växter som mindre palmer, lagerträd och Agave. Växterna planterades i stora urnor och fi ck stå ute under sommaren och inomhus i de svala sommarhusen under vintern. Karin köpte sällan växterna utan drev upp dem själv. Karin och Carl hade många och lä fl y bara si platser i trädgården. Man sa gärna där solen sken, i skydd för vinden och där man hade något vackert a a på. En buke blommor hos Karin kunde bestå av odlade kulturväxter blandade med vilda ängsblommor i samma buke .

10 Högardh-Ihr, Tre trädgårdar i Dalarna

Stora Hy näs

Sundbornsån Lilla Hy näs

TRÄDGÅRDEN 1900 1928

Sundborns kra sta on byggdes under åren 1901-1902 av Falu Elektriska Belysnings AB, och är fort- farande i dri . I och med de a byggdes kanalen som idag bildar gräns mot öster. Vid schaktningen av kanalen och kra sta onen placerades en stor mängd massor i tomtgränsen mot ån och tomten fi ck i och med de a en stor utvidgning mot va net. Här planterades stora träd mot va net och en krikon- berså med skydd för vinden och vänd mot den vackra utsikten. Ute er den södra väggen byggdes e er engelskt mönster blomsterlådor som grönmålades. E ersom man kunde få en skyddad växtplats som tog värme från huset kunde odlingarna här starta digt. Pilen som Carl planterar har idag uppnå en ansenlig ålder och lutar sig ut mot sjökanten.

Karin får inspira on och idéer av sin granne Fredrika Liljedahl. De utbyter fröer och växter. Karin planterar riddarsporrar och luktpioner. Carl planterar björk, lind, kastanj, pil, hagtorn, berberis. Vidare al, fl äder, asp, ek, äppelträd, gran, tall, shersmin, rosor, krusbär och vinbär. De många träden skänker skugga. Oömma trädgårdsmöbler placeras i trädens skugga för a erbjuda sköna si platser. Karin sät- ter blommor: penséer, krasse i olika sorter, vallmo, dagliljor, bondpioner och luktpioner, prästkragar, strandiris, brandliljor, julrosor och solrosor. Hon odlar också köksväxter: kål, pota s, lök, purjolök, bryt- bönor, morö er, rabarber, dill, persilja och jordgubbar. Karin vill också odla det hon se i de franska köksträdgårdarna: Spenat, rä ka, körvel, tomater och sparris.

Trädgårdens utseende och förändring genom den kan vi utläsa från Carls tavlor och från fotografi er.

Däremot fi nns inga planer bevarade. I brev fi nns stundom fröinköp och plantbyten nämnda. I Högardh- Ihrs böcker om livet och växterna i Lilla Hy näs fi nns många av tavlorna kommenterade och analyse- rade vad gäller växtmaterialet.

Sundbornsån

Kanalen Carl Larsson gården

TRÄDGÅRDEN IDAG

Inne på Carl Larsson gården har den i stort se stå s lla men utomhus har mer förändrats. Den stora björken och kastanjen vid gårdsplanen fi nns inte kvar. Grönsakslandet är inte så stort och har fl y ats och drivbänken fi nns inte på plats. Idag är det välklippt och prydligt. På Karins och Carls d var grön- skan yvig, gräset klipptes inte perfekt och det fanns en del ogräs i raba erna. Prydligt kra ad singel täcker gångar och gårdsplanen framför entrén. Förr var här gräs och jordgångar. Än idag odlas äril- skrasse som slingrar sig upp vid huvudentrén på Lilla Hy näs.

Carl Larssongårdens underbara läge precis vid sjökanten ger utsikter och skönhet. Närheten ll byn ger dalakultur och anknytning ll e större sammanhang. Många av träden som Carl planterade fi nns kvar och bäddar in gården i mjuk grönska. Raba ernas sor ment har ändrats och en del raba er har lagts

ll. I sjön fi nns go om näckrosor och in ll strandkanten växer rader med svärdsliljor. De byggda de- taljer som är mo v i många tavlor fi nns kvar och har vårdats. Den lilla båtkanalens va enyta har sänkts och under större delen av sommaren ligger bo enytan blo ad. Roddbåten kan inte längre ha sin plats under bron.

De stora besöksmängderna förändrar förutsä ningarna för trädgården men medan huset interiört har behållit hemkänsla och liv, känns trädgården pla och lite öde. Kärleken ll det som växer, ll naturen och odlandet av hushållets egna grönsaker genomsyrar de foton och de målningar som vi kan ta del av. Idag möts vi av välklippta gräsma or men mycket av trädgårdens egenart och själ har gå förlorad.

Restaureringsförslaget är e försök a återskapa inte bara raba er och köksväxtland utan också den känsla av familjeliv som idag är en vik g del av gårdens interiörer.

Trädgården har mä s upp med totalsta on och en exakt plan har tagits fram där de fasta strukturernas läge är markerade. Trädgården har inventerats och foton från dagens trädgård har jämförst med gamla foton och målningar.

Trädgården har delats in i fem delområden för vilka restaureringsförslag har upprä ats:

• Entrégården och gårdsplanen

• Sjösidan

• Trädgården mot kanalen

• Köksväxtlandet

• Y erområden och omgivande områden

Stora Hy näs

På andra sidan kanalen ligger Stora Hy näs vars trädgårdshistoria före 1600-talet, enligt Katarina Jesch- ke Henriksson är oklar. ¹Troligt är a trädgården från början var ganska liten, men fi ck en mer påkostad u ormning, enligt dens symmetriska och rätvinkliga mode. U från beskrivningen ll lantmäterikartan 1699 växer bilden fram av en rik gård med trädgård och odlingar. 1823 fl y ade häradsbokhållaren Lars Gustaf Rathsman ll gården. Flygel och huvudbyggnad byggdes vi denna d. Han anlade fruk rädgård och lärkträdsallè.

Från 1881 bodde Henrika och Pontus Linderdahl på stora Hy näs och Henrika anlade den nuvarande trädgården i tysk s l med slingrande gångar, grupper med buskar, raba er och solitära träd. Henrika var intresserad av trädgårdsodling och fyllde sin trädgård med många olika slags blommor. Många kom från trakten men hon köpte också fröer och plantor i Stockholm. Henrika gjorde om den gamla bruksträdgården för a bä re passa hemmet. På gårdsplanen anlades en rundel med en parterr vilken fylldes med blommor. In ll gårdsplanen följde sedan en prydnadsträdgård med slingrande gångar, rund eller ovala planteringar, fyllda med både mindre träd, buskar och perenner samt rumsbildande bersåer.

Öppna gräsytor fortsa e ner mot sjökanten och en stor köksträdgård anlades in ll skogskanten i andra hörnet av den stora tomten.

Karin och Henrika hade båda e stort trädgårdsintresse, något som de u ryckte på lite olika sä i de båda trädgårdarna. Hos Larssons hade trädgården en enklare u ormning och ll största delen tradi o- nella svenska växter, medan Henrikas trädgård hade slingrande gångvägar som kantskars och kra ades och avancerade raba er i runda och ovala former. Bersåerna i de båda trädgårdarna påminde dock om varandra, med runda stenbord gjorda av kvarnhjul. Henrika hade utan tvivel stora kunskaper i ämnet och Karin lärde sig mycket av henne. Karin skriver i e brev ll sin mor

”Inte kan en ovan målarhustru skapa en trädgård som Henrika Linderdahls, men pioner riddarsporrar och aklejor ska sä as ll hösten och kanske nästa vår. Det är mo gt med trädgård i Dalarna säger Hen- rika, och aldrig blommar det som i frökatalogen. Man lär sig av sina misstag och förresten vet Henrika det mesta. Man kan fråga och Henrika är all d villig a svara”

Karin och Henrika by e växter. I de båda trädgårdarna växer många växter av samma slag. Exempel kungsängslilja, luktpion och Moses brinnande buske. Karin ser upp ll Henrika som är äldre och mer välbeställd och en omtyckt och betydelsefull dam i Sundborn.

1 Jeschke Henriksson,Katarina, Stora Hy näs trädgård - Historia och Nulägesbeskrivning

Målsä ningsdiskussion och värden

På Carl Larsson gården möter man två konstnärers gemensamma allkonstverk. Arkitektur, inredning, tex lier och trädgård, allt hänger samman och bildar den ram ll e lyckligt familjeliv som skildrats i otaliga tavlor och få en sprängkra som hänger kvar ända in i vår d.

Vad gäller trädgården är man glada amatörer och gräver och planterar, sår och skördar med målet a skapa en utemiljö för familjeliv och umgänge. För den egna odlingen. En trädgård som tar llvara det läge vid va net och i Sundbornsbyn som man få ll skänks. En trädgård med växter från trakten, fruk räd, allmogeväxter och grönsaker. Men också med inslag av exo ska växter som man lärt känna under åren i Frankrike. De a gäller både blommor, grönsaker och buskar. Konstnärerna kan skönjas i detaljerna, det byggda som är u ormat med fantasi och originalitet. Inspira onen från England och Arts and Cra s rörelsen är tydlig. Trädgården ses som en förlängning av byggnaden och trädgårdens rum används för familjens liv i vardag och fest. I sin uppbyggnad är trädgården föga originell. Men i sin u ormning som en grönskande förlängning av husets alla rum är den unik.

Hur vårdar, bibehåller och ly er man fram dessa värden på bästa sä ? Går det över huvud taget i längden a bevara trädgården då dess uppbyggnad ll stor del består av levande material som med

den dör. Hur ska man ersä a växtmaterialet och när ska de a ske? Är det ursprungstanken eller den åldrande vegeta onen som ska ha företräde i konstnärernas trädgård? För a kunna ta ställning ll bland annat denna problema k följer nedan en sammanställning av trädgårdens historiska värden.

Beskrivningen baseras på det historiska källmaterialet, inventeringen och en analys av Carl Larssons tavlor från trädgården.

TRÄDGÅRDSHISTORISKA VÄRDEN

Trädgården i Lilla Hy näs bröt de gängse ramarna vid denna d. Trädgården användes som en förläng- ning av huset, som uterum och som en del av en familjs vardag och fest. Allt de a var nya tankar vid sekelski et. Vi kan se och uppleva familjelivet genom a studera tavlor och foton.

Trädgården användes som arbetsplats, man målade, slöjdade, sydde och vävde. Staffl i och vävstol placerades i det gröna. Modeller poserade vid bron. Man handarbetade under pilträdens skugga och skördade äpplen och grönsaker. Levde e medvetet lantliv på bönders vis där hela familjen, grannar och vänner deltog i de års dsbundna ak viteterna. Trädgården användes också o a ll fest med kaff e- bord och dignande mål der med familjen, vännerna, grannarna och släk ngarna. Foton och målningar utstrålar uppsluppen glädje och trevnad. På kort och målningar kan vi ta del av familjelivet. Barnen poserar under nyplanterade äppelträd, vid krä fångster, på roddturer. Foton av födelsedagsfi rande och uppförande av egenhändigt skriva pjäser.¹

Värdet i den lilla trädgården vid Sundbornsån ligger inte i utsökta raba er, s lenlig uppbyggnad av trädgårdsrum och terrasser. Värdet ligger i helheten, Carl Larsson-gården som e allkonstverk, som en ram för e familjeliv på landet där ute och inne bildar en irra onell skapelse som utgick från läget och utsikten. Man använde allmogens blommor, buskar och träd och ll de a lades egensinniga konstnär- liga detaljer som bro, pumphuset, gungställningens fäste vid huset, trädgårdsmöblerna etc.

Värdet ligger också i odlingen av grönsaker som en vik g bas i den stora familjens försörjning. Grön- saksodling blev en livss l och vi ser på tavlor och foton Karin posera vid söderväggens planteringslådor, vid drivbänk och i grönsakslanden. Värdet ligger också i introducerandet och experimenterandet av för bygden nya arter som man träff at på och inspirerats av vid åren utomlands.

SIKTLINJER OCH FORMSPRÅK

Trädgården är orienterad mot Sundbornsån som präglar storre delen av anläggningen. Från gårdspla- nen, från sjösidan med krikonbersån, från trädgården mot kanalen är Sundbornsån hela den när- varande. Trädgården är också uppdelad i rum med olika prägel. Entrégård och förgård, köksträdgård, berså och sjösida är alla tydligt urskljbara delar. Vik ga siktlinjer a värna om idag är från parkering och bygata mot ån, från entré mot pumphus och köksväxtland, från gårdsplan mot restaurangen samt från entrégården mot va net.

A tala om e bestämt formspråk är fel. Träd planterades, gräsma or och raba er anlades utan några ritningar. En trädgård fi ck helt enkelt växa fram allt med glädje och lust u från de förutsä ningar som tomten gav. Ny a och nöje förenades i en informell och infallsrik anda. Detaljer u ormades med konstnärens krea va fantasi och blick. Na onalroman ska infl uenser fi nner man i betoningen av det svenska landskapet, bygemenskapen och användandet av naturen som inspira on vad gäller växtval och material. Arts and Cra s rörelsen inspirerar ll trädgården som det förlängda uterummet, använ- dandet av lokala handverkare och lokal tradi on.

11 von Zweigbergk, Eva, Hemma hos Carl Larssons. Stockholm 1968

VEGETATION

Man får blommor från grannar, hämtar och planterar de träd som växer naturliga på platsen. Studerar och inspireras av allmogens växter. Till de a adderar man exoterna. Den dåliga slaggjorden byts ut mot matjord. Carl planterar björk, lind, kastanj, pil, hagtorn, berberis. Vidare al, fl äder, asp, ek, äppelträd, gran, tall, shersmin, rosor, krusbär och vinbär. De många träden skänker skugga.

Karin planterar riddarsporrar, stormha ar, luktpioner, penséer, krasse i olika sorter, vallmo, dagliljor, bondpioner och luktpioner, prästkragar, strandiris, brandliljor, julrosor och solrosor. Hon sä er också lökar och exo ska växter i stora krukor.

Karin älskade blommor och lade stort engagemang i sina raba er. Besökaren har en bild från Carls tavlor av yppighet och stora eff ekter av allmogens klassiska prydnadsväxter. Dagens raba er har e mycket vidare sor ment. De är plo riga och stundom i dålig växt. Va ning och jordförbä ring och en allmän översyn av sor mentet idag jämfört med målningar och fotografi er kan förhoppningsvis föra

llbaka perennaraba erna ll vad de en gång varit.

Fördjupade inventeringar av växtmaterialet på Lilla Hy näs har digare gjorts vid e fl ertal llfällen.

Av denna anledning har tyngdpunkten i denna studie lagts på jämförande analyser av fotografi er och tavlor med nu d. Härmed har en bild av trädgårdens förändring genom den vuxit fram. Inom ramen för denna utredning gjordes också en fotodokumenta on och artbestämning av raba erna under juni, juli och augus 2010. Buskar och träd fi nns dokumenterade och en trädvårdsplan fi nns upprä ad av Harald Kretschmer 1996.¹²

FASTA STRUKTURER

Gångsystemet, gårdsplanen och entrégården är idag belagda med gårdsgrus. Så var det inte digare men det stora antalet besökare mo verar denna förändring. Mot söder tas höjdskillnaden upp av en låg slaggstensmur. Här fanns digare planteringslådor för dig sådd vilka föreslås återställda. Mot kanalen och båtrännan fi nns naturstensmurar. Trädgården omges av faluröda staket och plank. Det ori- ginella pumphuset stod en gång mi i grönsaksodlingarna och härifrån hämtades va en ll grönsaker och blomsterraba er.

TRÄDGÅRDENS INVENTARIER

Detaljerna är tydligt på verkade av Arts-and cra s rörelsens vurm för hantverket och de lokala tradi o- nerna. Sam digt som de är konstnärligt egensinnade. Bron och kanalen fotograferas och målas om och om igen och utgör ännu idag besökarnas favoritmo v.

TRÄDGÅRDSMÖBLERNA

Karin och Carl låter bysnickarna llverka rus ka trädgårdsmöbler av egen esign, målade i klara färger.

De placeras i trädgården under trädens skugga, för mål der och arbete. Många av möblerna fi nns kvar och används som si platser för besökare. De är utplacerade i trädgården. Även stenbordet i krikonber- sån fi nns kvar. Däremot har stenbordet vid entrégården försvunnit.

12 Kretschmer Harald, Trädvårdsplan för Carl Larsson gården, 1996

Åtgärdsförslag

ÖVERGRIPANDE MÅL

Trädgårdens restaurering bör inriktas mot den u ormning som den hade vid Karin Larssons död 1928.

Ny växtmaterial, moderna trädgårdsinventarier eller större förändringar i trädgården bör undvikas bör undvikas. Dör något av träden bör nya exemplar planteras.

De gamla fruk räden bör bevaras så länge som möjligt och bör beskäras varje år. Vid komple ering av raba er bör växtmaterialet i första hand hämtas från andra ställen av trädgården. I andra hand bör gamla oförädlade sorter vanliga vid sekelski et planteras, gärna från andra äldre trädgårdar i närheten.

Sikten mot Sundbornsån och omgivande landskap bör hållas så fri som möjligt. Övriga siktlinjer be- handlas enligt beskrivning för respek ve delområde. Buskage bör regelbundet föryngras via beskärning av de grövsta grenarna i marknivå.

Trädgårdsmöblerna bör stå placerade väl synliga och i första hand där de fi nns på Carls akvareller. De komple eras vid behov. Det gamla stenbordet vid entrégården rekonstrueras.

Trädgården återställs ll det utseende som den hade vid Karins bortgång. Befi ntliga träd behålls så länge de är i god kondi on. När de byts planteras nya e er vad som en gång fanns. Nya träd planteras vid behov samt buskar.Sor mentet byts på sikt ll de gamla sorter som planterades på Carl och Karins d. Träd som björk, lind, kastanj, pil, hagtorn, berberis. Vidare al, fl äder, asp, ek, äppelträd, gran, tall.

Buskar som shersmin, rosor, krusbär och vinbär.

Nya rumsbildande buskage och planteringar planteras där de försvunnit, e er målningar och foton.

planteringsjorden ska vara djup och näringsrik och en beva ningsanläggning installeras med va en från ån. Raba er gödslas och rensas kon nuerligt. Slitna gräsytor repareras kon nuerligt och förstärks genom sortval och inblandning av sand. Vid gårdsplanen skyddas visuella störningar från omgivningen (restaurangen) genom höjning av plank och plantering av träd. Försäljning utomhus undviks. Det stake- tomgärdade köksväxtlandet återställs delvis och odlingarna omfa ar vad som en gång odlades här.

Trädgården ska utgöra e levande museum med spår av familjeliv. Besökaren ska fi nna den möblerad med de ursprungliga trädgårdsmöblerna och trädgårdsredskapen i köksväxtlanden. Här har barnen glömt leksaker och i trädgården kan vara dukat ll kalas. Sta ster kan dvis iscensä a arbete och fri d i trädgården.

Åtgärdsförslaget kan sammanfa as i följande punkter:

• Återskapa trädgården som den var vid Karins död med hänsyn ll den ändrade verksamheten

• Växtvalet såsom fruk räd, blomsterraba er, träd och buskar restaureras med det sor ment av gamla allmogeväxter som en gång funnits. Dock ska viss hänsyn tas ll vad som fi nns idag. Växtvalet ska även ta hänsyn ll en blomningsperiod under hela sommarsäsongen

• Trädgården ska innehålla grönskande, blommande yppiga uterum för familjen och utgöra en för- längning av huset

• Den ska kännas som en levande miljö som används ll vardag och fest. Här kan fi nnas spår e er mål der, arbete och lek

• I trädgården placeras fl exibla uteplatser e er målningarna

• E köksväxtland anläggs runt pumphuset där det all d legat. Det innehåller även de grönsaker som Karin inspirerats av under sin d i Frankrike, ex sparris och kronärtskockor

• Exo ska växter som förvaras inomhus under vintern ska utgöra en vik g del av utemiljön

• Ursprungliga detaljer återskapas e er målningarna

Entrégården

På tavlorna kan vi se hur entrégården en gång har se ut. Mycket fi nns kvar men små betydelsefulla detaljer har tagits bort under åren, detaljer som många av besökarna är familjära med och som de har mö i Carl Larssons bilder från hemmet i Sundborn. Detaljer som spaljén under e av fönstren i atel- jén, där en klä erros ses klänga. Den prak ulla Nerium oleander i sin kruka som ger exo sk yppighet

llsammans med en stor plantering av nordisk stormha . Idag fi nns e litet tanigt exemplar. Vildvinets kaskad av grönska runt skorstenen liksom det blå staketet runt pionen. Carl stolt poserande vid cembra tallen och Lisbeth med blombuke framför fönstret ll förmaket där jasminen endast anas. Idag har den vuxit sig yppig och skymmer halva fönstret. Eller stenbordet i sann na onalroman sk anda omgi- ven av björkar och tufsigt gräs där man drack si morgonkaff e.

Följande detaljer bör återställas på entrégården:

• Spaljé

• Trädgårdsmöbler e er foton och målningar

• Kruka med stor nerium

• Vildvin skall åter täcka in stor del av verandan

• Stenbordet och soff orna

• Cembratallen

• Staket som inramar pionen

• Fler pioner

• Beskär schersminen

• Yppighet och frodighet

• Färgsä ning e er målningarna

Stora nerium och Afrikas lilja planterade i krukor placeras ut på gårdsplanen. Raba er rekonstrueras e er målningar och foton. Allmogeväxter väljs som var vanliga i trädgårdar vid sekelski et. Växter planteras i stora bestånd som vi kan se från målningarna. Vid växtvalet beaktas blomning under hela sommarsäsongen.

Stenbord och bänkar rekonstrueras. Cembratall och blommande buske planteras. Vildvin nyplanteras.

Schersmin beskärs. Staket och spaljé rekonstrueras e er foton och målningar.

Gårdsplan

Då besökaren idag kommer ll Carl Larssongården samlas de upp på gårdsplanen. En enkel och stram grusbeklädnad av platsen är historiskt rik g och fungerar för a hantera även stora grupper. Försälj- ning av bilje er, böcker och minnessaker sker i det gamla uthuset ll höger om entrén. Till höger på höjden ligger restaurangen.

Idag dominerar restaurangens uteplats och stora parasoller platsen visuellt på e olyckligt sä . För a freda platsen och skapa en lugn bakgrund planteras björkar bakom planket som höjs fyra cen meter.

All försäljning bör ske inomhus och den enkla gräsma an med sin skuggande björk återfå sin rä mä- ga plats.

Befi ntlig raba er rekonstrueras e er målningar och foton. Allmogeväxter väljs som var vanliga i träd- gårdar vid sekelski et. Siktlinjen mot öster och ut över omgivningen fredas från störande moment.

Betongpla or ute er fasaden tas bort och ersä s med grus.

Trägården mot kanalen

Konstnärernas trädgård användes som arbetsplats. Under vackra dagar på sommaren förlades arbete o a utomhus. Förutom lek och trädgårdsarbete sysslade man med allehanda andra göromål. På tavlorna ser vi Karin och dö rarna ivrigt sysselsa a med sömnad och vävning. Man höll öppet hus för bybor och vänner. På foton ser vi det svenskaste av allt svenskt – kaff ekalas i det gröna trädgårdsrummet som är allt annat än sofi s kerat. Gräset tufsigt. Trädgårdsmöbler har llfälligt ställs ut i skuggan av de uppvuxna träden. På foton och målningar ser vi hur raba och syrenberså bildar rum. Björkar syns mot planket.

Idag saknas det liv och spår e er a trädgården verkligen var e levande uterum. Den rumslighet som är så vik g för trädgårdens funk on som husets förlängning har försvunnit genom åren och ersa s av ödsliga välklippta gräsytor. Raba ernas yppighet och fokusering på ordentliga eff ekter av vanliga allmo- geväxter har gå förlorad och i stället möter vi e mångfald av arter.

Mål

Trädgårdsmöbler, bord och bänkar placeras e er målningar Rumsbildande raba nykonstrueras

Befi ntliga raba er rekonstrueras Sliten gräsyta renoveras

Nyplantering av träd

Raba er rekonstrueras e er målningar och foton. Allmogeväxter väljs som var vanliga i trädgårdar vid sekelski et. Vid växtvalet beaktas blomning under hela sommarsäsongen. Den idag kala ytan möbleras e er målningar och foton. En idag skadad björk e er kanalen ersä s av en ny och de gamla förvuxna pilträden följs noga. Nyplantering av björk vid staketet och stenpar et återförs ll naturmark med inslag av vildvuxna perenner. Rumsbildande raba e er foto återställs och det dåligt utvecklade äppelträdet nyplanteras med en ordentlig trädgrop. Här ska besökaren möta spår e er en levande använd miljö med spår e er såväl vardag som fest.

Sjösidan

Sundborns kra sta on och kanalen byggdes 1901-1902. Med de a bygge placerades en stor mängd massor i tomtgränsen mot ån och trädgården fi ck en stor utvidgning mot va net. Här planterades stora träd mot va net och en krikonberså. Ute er den södra väggen byggdes e er engelskt mönster blomster- lådor. E ersom man kunde få en skyddad växtplats som tog värme från huset kunde odlingarna här starta

digt. Pilen som Carl planterar har idag uppnå en ansenlig ålder och lutar sig ut mot sjökanten.

Den vitmålade bron byggdes och en liten kanal anlades där den grönmålade båten förvarades. Bron är kanske det mest kända mo vet och fi nns med på många av tavlorna. Idag är den torrlagd under en stor del av turistsäsongen. Raba en vid brofästet saknar de liljeväxter och rosor man kan iak a på målning- arna. Paradraba en mot va net behöver näring och va en vid torra perioder.

Mål

Gräv upp kanalen

Den grönmålade båten vid bron Soff a med utsikt över va net Sikt över va net

Rumsbildande buskage vid brofästet Gul vallmo

Prunkande raba er Rus ka trädgårdsmöbler Odlingslåda e er väggen Yppighet

Kanalen fördjupas så a den är va enfylld under hela turistsäsongen. Stödmurar förstärks och dräne- rande fyllning förhindrar tjälskjutning. Roddbåten får åter sin plats i kanalen. Bron målas. Plantering vid kanalen förädlas med lummiga va enälskande växter som blommar under hela säsongen. Vid brofästet rosor.

Raba en e er va net rekonstrueras e er målningar och foton. Allmogeväxter väljs som var vanliga i trädgårdar vid sekelski et. Vid växtvalet beaktas blomning under hela sommarsäsongen. Blomsterlådor rekonstrueras e er foton och planteras med de växter som Karin valde.

Köksträdgården

Tidigt på vårarna började Karin med vårbruket. Grönsaksskördarna var välkomna i det stora hushållet.

Trädgården var alltså inte bara en blomstergård utan även en ny oträdgård. Familjen Larsson var förtjus- ta i ärtor och bönor och Karin odlade olika sorter såsom vaxbönor, turkiska bönor och spritärtor. Tidigt på våren såddes frön i drivbänkar och de färdiga bönorna kunde skördas i slutet av juli. Köksväxtlandet låg runt pumphuset och inhägnades med e rö staket ll skydd mot djuren. På foton kan vi se a hela området som idag är gräsma a en gång var brukat som grönsaksland.

Mål

Rekonstruera köksväxtlandet runt pumphuset Rekonstruera hägnaden som ramade in landet

Svenska köksväxter: kål, pota s, lök, purjolök, brytbönor, morö er, rabarber, dill, persilja och jordgubbar.

Franska köksväxter: Spenat, rä ka, körvel, tomater och sparris

I förslaget har nuvarande köksväxtland fl y ats ll den plats runt pumphuset som den en gång hade. Stor- leken får anpassas ll vad man idag orkar sköta. Pumphuset ligger i landets centrum och klippta gångar av gräs leder fram ll byggnaden. De växter som odlas speglar Karins val och blandning av svenska och franska köksväxter. Trädgården inhägnas, som på Karins d, med e falurö spjälstaket. Hallonhäck och bärbuskar samt två fruk räd komple erar ny oträdgården.

Omgivande områden

Konstnärerna fl y ade hem från Paris för a studera svensk natur och svenskt folkliv. Det är det typiskt svenska i naturen man vill fånga: de djupa skogarna, böljande sädesfält, ljusa björkbackar, snötyngda

äll. Runt gården i Sundbornsbyn skapades en trädgård som tar llvara det läge vid va net och i byn som man få ll skänks.

Trädgården är orienterad mot Sundbornsån som präglar storre delen av anläggningen. Från gårdspla- nen, från sjösidan med krikonbersån, från trädgården mot kanalen har man sikten mot ån ständigt när- varande. Trädgården är också uppdelad i rum med olika prägel. Entrégård och förgård, köksträdgård, berså och sjösida är alla tydligt urskljbara delar. Vik ga siktlinjer a värna om idag är från parkering och bygata mot ån, från entré mot pumphus och köksväxtland, mot Stora Hy näs samt från entrégår- den mot va net. Det är vik gt a dessa siktlinjer hålls öppna.

Närheten ll Stora Hy näs bör ly as fram och värnas. För besökaren är de a e unikt llfälle a jämföra två s lideal såväl interiört som exteriört. De två trädgårdarna bör i högra utsträckning än idag marknadsföras llsammans. För a förstå det nya i Carl och Karins verk behövs den klangbo en som Stora Hy näs trädgård, i tysk s l med slingrande gångar, grupper med buskar, raba er och solitära träd ger.

Den del av trädgården som släkten disponerar hålls fri från besökare av hänsyn ll deras integritet.

Deras hängivna engagemang och kärlek ll gården kan inte nog uppska as. Utan de a skulle Carl Lars- songården bli e museum bland andra. Nu är det for arande e levande hem.

Y erområden och omgivande områden

Bilaga 1

Raba er 2010 under månaderna juni, juli och augus

Bilaga 2 Jämförelse tavlor, foton och nuvarande förhållanden

LITTERATURFÖRTECKNING

Arvidsson Karl Axel, Lindwall Bo, Carl Larsson och Na onalmuseum: en konstbok från Na onalmuseum, Stockholm 1969 Grandien, Bo, Sverige på Carl Larssons d, Stockholm

Hedenius, S eg mfl , Guide ll Sveriges historia, Stockholm 1999 Högard-Ihr, Chris na, Tre trädgårdar i Dalarna, Lund 2005

Högard-Ihr, Chris na, Karin Larsson och blommorna i Sundborn, Stockholm 2008

Jeschke Henriksson, Katarina, Stora Hy näs trädgård – Historia och nulägesbeskrivning, Karlskrona 2008 Larsson, Carl, De mina 1895, E hem 1899, Larssons 1902, Spadarvet – mi lilla lantbruk 1906

Rudin, Lena, Den lus yllda vardagen. Hos Larssons i Sundborn, Stockholm 1993 Rudin, Lena, Karin Larsson i närbild. Allkonstnär och målarhustru, Stockholm 1998

Stavenow-Hidemark Elisabet, Snodin Michael, Carl och Karin Larsson: skapare av e svenskt ideal, Stockholm 1998 von Zweigbergk, Eva, Hemma hos Carl Larssons, Stockholm 1968