• No results found

Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lokförarbevis och kompletterande intyg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lokförarbevis och kompletterande intyg"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Spårtrafikregler

0, 2018-04-10

Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om

lokförarbevis och kompletterande intyg

Transportstyrelsens förslag:

Att nya föreskrifter och allmänna råd om lokförarbevis och kompletterande intyg ska beslutas och att Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:58) om lokförarbevis och kompletterande intyg ska upphävas. Samtidigt föreslås att även Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:59) om register över förarbevis, kompletterande intyg och tillståndshavare ska upphävas.

A. Allmänt

1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen?

1.1 Grundläggande krav på gymnasieutbildning

Ett grundläggande krav för att få ett lokförarbevis är enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare att den sökande med godkänt resultat har

slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning. I nu gällande föreskrifter om förarbevis och kompletterande intyg förtydligas i viss mån vad som ska skickas in vid ansökan om lokförarbevis. Kontakter med utbildningsanordnare och blivande

lokförarelever har dock visat att det kan vara svårt att få en överblick över vilka handlingar som kan skickas in vid en ansökan för att styrka att man uppfyller gymnasiekravet, då det inte är helt klart vad som avses med ”med godkänt resultat ha slutfört utbildning” och att det inte framgår vad som kan anses vara ”likvärdig utbildning”. Denna otydlighet innebär en ökad börda för den enskilde och ett onödigt hinder för personer som vill ansöka om ett lokförarbevis.

Föreskrifterna anger idag att den sökande för att uppfylla det grundläggande kravet på utbildning ska ha slutfört kurser vid ett nationellt program i gymnasieskolan med lägst betyget E i ämnena svenska eller svenska som andraspråk 1, matematik 1a, 1b eller 1c och engelska 5. Utpekandet av dessa tre ämnen är problematiskt av flera anledningar. Vi bedömer att det inte är ett rättvisande sätt att beskriva den utbildningsnivå som lagen ställer krav på. Det kan dessutom vara missvisande för medborgare som har äldre avgångsbetyg, där dessa tre ämnen inte alltid ingått. För personer med utländsk examen är det dessutom missvisande att peka ut ämnet svenska, i och med att även en utländsk gymnasieutbildning uppfyller lagens krav. Ett

(2)

lokförarbevis giltigt i samtliga medlemsstater. Det är därmed inte i linje med direktivets syfte eller principerna om fri rörlighet att inskränka möjligheten för en sökande att förvärva en EU-gemensam behörighetshandling utifrån utbildningsmeriter förvärvade i en annan medlemsstat.

I och med att det i nuvarande föreskrifter inte är tydligt att kraven kan uppfyllas av sökande med utländska betyg riskerar det medföra att denna grupp inte får tillräcklig information om hur de kan uppfylla kravet, vilket skulle kunna försvåra deras ansökningsprocess och tillträde till yrket.

1.2 Godtagbara identitetshandlingar

I nuvarande föreskrifter anges EU-pass som en godtagbar identitetshandling.

Storbritannien ansökte i mars 2017 om utträde ur EU och lämnade unionen den 1 februari 2020. Brittiska pass kan därmed inte räknas som ett EU-pass.

Detta innebär att personer som saknar annan identitetshandling än brittiskt pass får svårigheter att identifiera sig i enlighet med dessa föreskrifter.

Nuvarande föreskrifter anger även svenskt tjänstekort utfärdat av statlig myndighet som en godtagbar identitetshandling. Denna typ av tjänstekort har tidigare tagits bort vid revideringen av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:41) om förarprov, som också anger vilka behörighetshandlingar som ska anses godkända vid identifiering. Om tjänstekortet är SIS-märkt omfattas den redan av punkt 1 i uppräkningen, och punkten 2 i nuvarande föreskrifter blir överflödig. Om ett tjänstekort inte är SIS-märkt uppfyller den inte de standardiserade säkerhetskrav som normalt krävs för id-handlingar och som Transportstyrelsen följer för körkort.

1.3 Omvandling av befintlig behörighet I lagen (2011:725) om behörighet för lokförare anges

övergångsbestämmelser för de förare som hade behörighet att framföra järnvägsfordon innan lagens ikraftträdande. Övergångsbestämmelserna medgav ett förenklat ansökningsförfarande för dessa förare under en begränsad tid. Med anledning av detta finns det i föreskrifterna om förarbevis och kompletterande intyg bestämmelser om vad förare som omfattas av övergångsbestämmelserna ska skicka in till Transportstyrelsen vid ansökan om förarbevis. Övergångsperioden i lagen utnyttjar hela den möjliga övergångsperiod som medges i direktiv 2007/59/EG1 (nedan benämnt lokförardirektivet), och upphörde den 28 oktober 2018. I och med att lagen inte längre medger omvandling av befintlig behörighet blir

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG av den 23 oktober 2007 om behörighetsprövning av lokförare som framför lok och tåg på järnvägssystemet i gemenskapen.

(3)

föreskrifternas bestämmelser om vad som ska skickas in i dessa fall överflödiga och missvisande.

I nu gällande föreskrifter finns bestämmelser i 10a § om att ett förarbevis ska gälla enbart i Sverige för förare som har fått beslut om särskild

bedömning avseende synfunktionen2. Detta har gällt förare som tidigare fått beslut om undantag från synkrav i enlighet med tidigare gällande

föreskrifter BV-FS 2000:43. Vi gör bedömningen att Transportstyrelsen nu inte får meddela föreskrifter som begränsar lokförarbevisets giltighet till att gälla endast i Sverige.

1.4 Ansökan om förnyat förarbevis

Ett lokförarbevis är giltigt i tio år, och de första lokförarbevisen utfärdade i Sverige ska förnyas år 2021. Av lokförardirektivet framgår att den behöriga myndigheten (i Sveriges fall Transportstyrelsen) vid förnyelse av ett

förarbevis ska kontrollera att föraren uppfyller de grundläggande kraven för lokförarbevis i det nationella registret för lokförarbevis som myndigheten ansvarar för. Detta register innehåller uppgifter om varje enskild förares regelbundna hälsokontroller, i och med att förarna ska skicka in

läkarutlåtanden från dessa till myndigheten. I nuvarande föreskrifter anges dock att en förare som vill förnya sitt förarbevis själv måste styrka att han eller hon uppfyller de grundläggande kraven, genom att skicka in

dokumentation från en regelbunden hälsokontroll. Detta förfarande går utöver vad som anges i direktivet och belastar den sökande på ett onödigt sätt, i och med att uppgifterna redan finns hos Transportstyrelsen.

1.5 Undantag från krav på kompletterande intyg

Lokförardirektivet anger vissa fall då undantag kan medges från kravet på att inneha ett kompletterande intyg. Direktivets bestämmelser om detta (artikel 4.2) genomfördes i TSFS 2011:58. Föreskrifterna har dock idag en annan skrivning än direktivet. Då direktivet anger undantagsmöjligheter ”för särskild del av infrastrukturen” formulerar föreskrifterna

undantagsmöjligheten ”avseende relevant trafikeringssystem”.

”Trafikeringssystem” är ett svenskt begrepp, och bestämmelserna om undantag från kompletterande intyg stämmer därmed inte överens med lokförardirektivets formulering. Detta leder till att regelverket inte blir harmoniserat.

2 Enligt 4 § Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. för lokförare.

3 Järnvägsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4) om

hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten.

(4)

1.6 Register

Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:59) om register över förarbevis, kompletterande intyg och tillståndshavare innehåller bestämmelser om de register som ska föras i enlighet med lokförardirektivet. Som föreskrifterna ser ut idag innehåller de dock till största delen regler för de register som i enlighet med lagen om behörighet för lokförare ska hållas av

Transportstyrelsen. Dessa regler behöver därmed inte finnas i form av föreskrifter och bör därför tas bort. Förutom bestämmelser som riktar sig till myndigheten finns endast en paragraf i föreskrifterna TSFS 2011:59 som gäller järnvägsföretags och infrastrukturförvaltares register över

kompletterande intyg. Att ha föreskrifter med en ensam paragraf är inte i linje med den regelförenkling som Transportstyrelsen strävar efter.

Transportstyrelsen är enligt gällande lagstiftning skyldig att hålla register över lokförarbevis samt se till att registret hålls uppdaterat. I kommissionens beslut 2010/17/EG4 framgår att registret bland annat ska uppdateras efter varje gång föraren genomgått en regelbunden hälsokontroll. Det finns dock inte tydligt angivet i föreskriftsform att utlåtanden efter regelbundna hälsokontroller ska skickas in till Transportstyrelsen, utan information om detta måste lämnas på andra sätt.

2. Vad ska uppnås?

Bakgrund

Järnvägssektorn har sedan början av 1990-talet genomgått ett antal reformer med det övergripande syftet att skapa en gemensam och bättre fungerande marknad för järnvägstjänster, genom att successivt öppna marknaderna och skapa tekniska och juridiska förutsättningar för gränsöverskridande trafik.

Den successiva utvidgningen av rätten till tillträde till järnvägsmarknaden leder till en ökad rörlighet för lokförare över de nationella gränserna. Detta har medfört en ökad efterfrågan på förare med utbildning och behörighet att utöva sitt yrke i mer än en medlemsstat.

En studie som kommissionen genomförde 20025 visade att det rådde avsevärda skillnader mellan de olika medlemsstaternas lagstiftning om villkoren för behörighetsprövning av lokförare och att detta innebar en extra administrativ belastning för utfärdandet av säkerhetsintyg för

järnvägsföretag som ville trafikera nät i olika medlemsstater. För att uppnå driftskompatibilitet och upprätta en integrerad järnvägsmarknad

4 Kommissionens beslut (2010/17/EG) av den 29 oktober 2009 om antagandet av

grundläggande föreskrifter för register över lokförarbevis och kompletterande intyg enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG.

5 ATKINS; Training and staff requirements for railway staff in cross-border operations:

Final report

(5)

identifierades behovet av gemensamma bestämmelser om

behörighetsprövning för lokförare6, vilket resulterade i direktiv 2007/59/EG (lokförardirektivet). Syftet med lokförardirektivet är att göra det lättare för lokförare att flytta mellan olika medlemsstater och olika järnvägsföretag.

Bestämmelserna ska även generellt göra det lättare för alla aktörer inom järnvägssektorn att erkänna de behörighetshandlingar som styrker förarnas kompetens.

I Sverige beräknas under de kommande fem till tio åren råda stor efterfrågan på lokförare7. Bland annat kan man se en utveckling för kollektivtrafiken och ökad efterfrågan på godstransporter på järnväg,8 tillsammans med ett stort antal beräknade pensionsavgångar de närmsta åren9 (se vidare avsnitt 5.2). Även kommissionens initiativ med ”den gröna given” (se vidare avsnitt 11) kan förväntas leda till en ökad efterfrågan på lokförare.

Syftet med ändrade föreskrifter

Genom att minska administration och tydliggöra processen vill vi undanröja onödiga hinder för att förare ska kunna få sina behörighetshandlingar och kunna komma ut i arbete. Syftet med nuvarande föreskriftsförslag är även att, där vi har nationellt handlingsutrymme, utforma reglerna på så sätt att lämpliga kandidater inte i onödan utestängs från möjligheten att få ett lokförarbevis. Detta bör medföra att förutsättningen att få tillräckligt många behöriga lokförare på marknaden ökar. Vår avsikt är att föreskrifterna ska bidra till syftet med en harmoniserad och effektiv certifiering av lokförare.

Genom att förtydliga och förenkla processen för att erhålla nödvändiga behörighetshandlingar bidrar föreskrifterna förhoppningsvis därmed något till en hållbar transportförsörjning.

6 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om behörighetsprövning av tågpersonal som är nödvändig för framförandet av lok och tåg på gemenskapens järnvägsnät, 2004/0048 (COD)

7

https://arbetsformedlingen.se/download/18.3e623d4f16735f3976eaa5/1542901051207/Var

%20finns%20jobben_Rapport%20tom%20f%C3%B6rsta%20halv%C3%A5ret%202017.p df

8 Transportmarknaden i siffror, TSG 2018-5324

9

https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2018/underlagsrapport_syss elsattning-

transportomradet.pdf?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=lokf%c3%b6r are&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3af9e4ecf2-4fe2-49ec-bd2f-

7b6540d3eb17&_t_ip=199.247.37.52&_t_hit.id=Knowit_EPi_Site_Trafa_KitModules_Do cument_Models_Media_DocumentFile/_032c095d-e1da-4fda-bfc2-

77c78449e491&_t_hit.pos=5

(6)

3. Vilka är lösningsalternativen?

3.1 Effekter om ingenting görs?

Grundläggande krav på gymnasieutbildning

Otydlighet kring vilka olika möjligheter som finns för att uppfylla det grundläggande kravet på gymnasieutbildning riskerar leda till att behöriga personer inte väljer att söka sig till yrket. Att enskilda ämnen idag anges i föreskrifterna riskerar leda till att personer som avslutat sin gymnasieutbildning på ett för sin tid godkänt sätt ges uppfattningen att de ändå måste komplettera utbildningen i de fall något av de utpekade ämnena saknats. Detta riskerar att personer som uppfyller lagens krav av misstag får en längre väg innan de kommer ut på marknaden.

Godtagbara identitetshandlingar

Personer som saknar annan identitetshandling än brittiskt pass kan inte längre styrka sin identitet som krävs enligt nuvarande föreskrifter.

Under 2019 fanns 13313 brittiska och nordirländska medborgare i åldrarna 20-64 år i SCB:s befolkningsstatistik10. Transportstyrelsen har inga

uppgifter om hur många befintliga förare som är brittiska medborgare, i och med att dessa uppgifter inte finns i det nationella registret för förarbevis. Det är därför svårt att uppskatta hur många personer som vill ansöka om ett lokförarbevis i Sverige och som saknar annan identitetshandling än brittiskt pass. Transportstyrelsens uppfattning är att det rör sig om ett mycket litet antal. I och med att det troligtvis rör sig om ett mycket litet antal personer bedöms det inte få några stora effekter om ingenting görs.

Identitetskontroller vid Trafikverket Förarprov riskerar försvåras då olika trafikslag i Transportstyrelsens föreskrifter har olika bestämmelser för vad som är godtagbara identitetshandlingar.

Omvandling av befintlig behörighet

Föreskrifterna ger felaktigt information om att en viss grupp förare kan ansöka om omvandling av befintlig behörighet, något som lagen inte längre medger.

Ansökan om förnyat förarbevis

Ett krav på att en sökande ska skicka in uppgifter som redan finns hos myndigheten innebär onödig och betungande administration för såväl den sökande som för Transportstyrelsen. Förfarandet stämmer inte heller med

10

https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/Ut lmedbR/table/tableViewLayout1/

(7)

det förfarande som beskrivs i lokförardirektivet. Tioårsintervallet från utfärdandet av de första lokförarbevisen ännu inte löpt ut. Den största andelen av de förarbevis som Transportstyrelsen har utfärdat ska förnyas under 2022 och 2023 (1407 respektive 3390 av totalt cirka 6000

förarbevis11). Om föreskrifterna inte ändras riskerar det leda till en onödigt tung administrativ process som kan medföra att förarna får längre väntetid för att få sina nya behörighetshandlingar, och att de under denna tid inte kan utöva sitt yrke.

Undantag från krav på kompletterande intyg

Användandet av ett annat begrepp än vad som anges i lokförardirektivet riskerar ge ett svårtolkat och mindre harmoniserat regelverk.

Register

Det medför egentligen inga konsekvenser av att låta nuvarande regler om register för kompletterande intyg kvarstå som de gör idag i föreskrifterna TSFS 2011:59. Det innebär dock att Transportstyrelsen har föreskrifter som pekar på myndighetens uppgifter, vilket inte är lämpligt.

Förfarandet med att utlåtande från hälsokontroller skickas till

Transportstyrelsen tillämpas redan idag, utan att det uttrycks i föreskrifter. I och med att förnyelser av lokförarbevis kommer ske med början 2021, vilket innebär att läkarutlåtanden som inte redan finns hos

Transportstyrelsen måste skickas in för att förnyelse ska kunna ske, riskerar det bli en otydligare process om inte hela kedjan beskrivs i föreskrifterna.

Framförallt riskerar Transportstyrelsen att i fler fall behöva begära av sökanden att ansökan kompletteras med utlåtande vilket fördröjer och fördyrar handläggningen.

3.2 Alternativ som inte innebär reglering Grundläggande krav på gymnasieutbildning

De grundläggande kraven för ett förarbevis anges i lagen om behörighet för lokförare. Det framgår dock inte av lagen vilka handlingar en sökande ska skicka in för att styrka att kravet är uppfyllt. Utan reglering i föreskrifterna skulle en sökande utifrån lagen själv få komma fram till vilken

dokumentation som krävs. Viss information och stöd till den sökande kan lämnas i det webbgränssnitt som ska användas för ansökan. Detta kan dock enligt vår bedömning inte ersätta bindande regler. Det kan försvåra och förlänga ansökningsprocessen för den sökande.

11 I enlighet med Transportstyrelsens administrativa processtöd, TRAP;

https://jvportalen.transportstyrelsen.se/kompetens.wi/Startsida/Startsida.aspx

(8)

Som beskrivs i 3.1 är ett alternativ att behålla nuvarande formulering i föreskriften och istället informera på annat sätt vad som kan avses med

”annan utbildning som är likvärdig”. Idag finns information på

Transportstyrelsens webb om att kraven även kan uppfyllas med utländska gymnasiebetyg. Samma information har skickats till utbildningsanordnare med tillstånd. Vi anser dock att detta inte ger en tillräcklig transparens och rättssäkerhet, framförallt i förhållande till de blivande förarna. Det framgår heller inte vad som i övrigt är att anse som likvärdig utbildning. För att ge en tydlig bild av vad en ansökan om lokförarbevis ska innehålla, och därmed ge samtliga sökande en rättvis och likartad ansökningsprocess och prövning, måste bestämmelserna vara kända på förhand. Därmed bedöms det inte finnas några alternativ till reglering.

Godtagbara identitetshandlingar

Frågor om identitetshandlingar bedöms inte vara lämpliga att lösa på annat sätt än genom reglering. Kontroll av att det är rätt person som fotograferar sig eller skriver prov för lokförarbevis får inte vara godtycklig. Något alternativ till reglering bedöms därför inte finnas.

Omvandling av befintlig behörighet

I och med att den övergångsperiod som anges i lagen nu löpt ut är föreskrifterna om vad som ska skickas in i samband med ansökan om omvandling felaktig. Regleringen i detta fall handlar om att ta bort missvisande bestämmelser från föreskrifterna. Något alternativ till detta bedöms inte finnas.

Ansökan om förnyat förarbevis

Lagen om behörighet för lokförare anger att ett förarbevis är giltigt i tio år.

Däremot anges inget mer i lagen om hur en förare ska agera för att förnya sitt förarbevis. Samma resonemang om tydlighet, rättssäkerhet och regler som är kända i förväg som beskrivs i avsnittet Grundläggande krav på gymnasieutbildning kan tillämpas även för den här typen av ansökan. Något alternativ till reglering bedöms inte finnas.

Undantag från krav på kompletterande intyg

Bestämmelserna om undantag från kravet på kompletterande intyg

genomför lokförardirektivets artikel 4.2. Några alternativ till reglering för undantagsmöjligheterna bedöms därför inte finnas.

Register

Bestämmelser om register över förarbevis, kompletterande intyg och tillståndshavare finns idag i föreskrifterna TSFS 2011:59. Register för förarbevis och tillståndshavare ska hållas av Transportstyrelsen.

(9)

Myndigheten ska dock inte reglera sitt eget ansvar i föreskrifter. Endast en paragraf återstår därmed i nuvarande föreskrifter TSFS 2011:59. Denna paragraf rör register över kompletterande intyg, och genomför det europeiska regelverk som styr innehåll och format på registret12. Några alternativ till reglering när det gäller register över kompletterande intyg bedöms inte finnas. Att flytta den enda återstående paragrafen från

föreskrifterna TSFS 2011:59 till nuvarande föreskrifter om förarbevis och kompletterande intyg bedöms innebära en regelförenkling.

Som tidigare beskrivits kan förfarandet att utlåtanden efter regelbundna hälsokontroller ska skickas till Transportstyrelsen för att registret över lokförarbevis ska kunna hållas uppdaterat i enlighet med kraven i kommissionens beslut 2010/17/EG beskrivas genom information på exempelvis webb och direkt till förarna. I och med att föreskrifterna nu förtydligas vad gäller förnyelse av lokförarbevis bedöms det dock mer lämpligt att förfarandet istället regleras genom föreskrifter.

3.3 Regleringsalternativ

För dessa föreskrifter medför EU-rätten en begränsning av möjligheter till regleringsalternativ (en utförligare redogörelse av överensstämmelse med EU-rätten lämnas i avsnitt 8).

Grundläggande krav på gymnasieutbildning

Den regel som föreslås i de nya föreskrifterna är att en ansökan om förarbevis ska innehålla ett intyg som styrker att lagens krav på

grundläggande utbildning är uppfyllt. I det avseendet bedöms det inte finnas några regleringsalternativ.

Transportstyrelsen föreslår dessutom att föreskrifterna kompletteras med ett allmänt råd till lagens krav med exempel på vilka utbildningar detta krav kan avse. Det allmänna rådet kommer inte vara heltäckande, utan ytterligare exempel på likvärdig utbildning kan finnas. Syftet med rådet är dock att ge den sökande en tydligare bild av vad som ska skickas in vid en ansökan. På detta sätt förtydligas att det grundläggande kravet kan styrkas med intyg från olika utbildningsformer, utländska betyg och äldre

gymnasieutbildningar. Kravnivån jämfört med lagen och nuvarande föreskrifter ska varken höjas eller sänkas, men eventuella oklarheter ska undvikas.

Transportstyrelsen har med hjälp av Myndigheten för yrkeshögskolan och Skolverket gjort bedömningen att det intyg som den studerande får efter

12 Kommissionens beslut (2010/17/EG) av den 29 oktober 2009 om antagandet av grundläggande föreskrifter för register över lokförarbevis och kompletterande intyg enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG.

(10)

gymnasieutbildning som avslutats på ett för sin tid godkänt sätt innebär att personen ska bedömas att med godkänt resultat har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan. Vad denna handling kallats har varierat övertid.

I samråd med Skolverket har framkommit synpunkter på att lagens krav lämpligtvis kan förklaras genom en koppling till förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Vår bedömning är att denna koppling även är i linje med EU-rätten. Kravet på grundläggande utbildning kommer från lokförardirektivet, där kravet är att

grundutbildningen ska motsvara nivå 3 enligt rådets beslut om jämförbarhet av yrkesutbildningsmeriter mellan medlemsstaterna inom EG13 . Detta beslut upphävdes 2008 och ersattes med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande14 (lokförardirektivet är dock inte ändrat utan innehåller fortfarande hänvisningen till det upphävda beslutet). I Sverige har sedan förordningen om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande

beslutats. Den nationella referensramen infördes i enlighet med parlamentets och rådet rekommendation. Nivå 4 i bilaga 2 till den svenska förordningen är den utbildningsnivå som motsvarar det krav på gymnasieutbildning som finns i lagen om behörighet för lokförare. Nivån i förordningen innefattar

- gymnasieexamen från gymnasieskolan,

- slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan,

- gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning, och

- intyg om godkänt resultat från allmän kurs på gymnasial nivå från folkhögskola.

Utifrån ovanstående resonemang har vi gjort bedömningen att lagens krav bäst förtydligas med en koppling till nivå 4 i förordningen om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.

Godtagbara identitetshandlingar

Transportstyrelsen förslag innebär att föreskrifterna medger brittiska pass som godtagbara identitetshandlingar. Förslaget innebär även att svenskt tjänstekort utfärdat av statlig myndighet inte längre ska vara godtagbara identitetshandlingar. Inga fler regleringsalternativ bedöms finnas.

13 Rådets beslut 85/368/EEG av den 16 juli 1985 om jämförbarhet av yrkesutbildningsmeriter mellan medlemsstaterna inom EG.

14 Europaparlamentets och rådets rekommendation (2008/c 111/01) om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.

(11)

Omvandling av befintlig behörighet

Förslaget innebär att bestämmelser om omvandling av befintlig behörighet inte finns med i de nya föreskrifterna, i och med att de blivit inaktuella efter att lagens övergångsperiod löpt ut. Inga regleringsalternativ bedöms finnas.

Ansökan om förnyat förarbevis

En förnyelse av ett förarbevis efter att den tioåriga giltighetstiden löpt ut är i enlighet med lokförardirektivet menat att vara ett förenklat förfarande, då information som i de flesta fall redan finns hos myndigheten nyttjas för att kontrollera att kraven uppfylls. Föreskriftsförslaget innebär att läkarintyg som redan finns hos Transportstyrelsen inte längre ska behöva skickas in igen vid en ansökan om förnyelse. Dessutom föreslås ett förenklat

ansökningsförfarande där ansökan görs genom att den sökande lämnar sin namnteckning och låter fotografera sig genom Trafikverkets försorg. Inga regleringsalternativ utöver detta bedöms finnas.

Undantag från krav på kompletterande intyg

Transportstyrelsens föreslår att undantag från krav på kompletterande intyg formuleras om för att stämma bättre överens med direktivets formulering.

Vi föreslår därför att undantaget ska kunna tillämpas trots att föraren saknar ett giltigt kompletterande intyg för en särskild del av infrastrukturen. Idag gäller att undantaget ska kunna tillämpas trots att föraren saknar ett giltigt kompletterande intyg avseende relevant trafikeringssystem. Några

regleringsalternativ bedöms inte finnas.

Register

Bestämmelserna om innehåll och dataformat för register över

kompletterande intyg anges i kommissionens beslut 2010/17/EG15, och genomförs idag i svenskt regelverk genom Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:59) om register över förarbevis, kompletterande intyg och tillståndshavare. De alternativ som övervägts är om bestämmelserna ska finnas kvar i en egen föreskrift som idag, eller om de ska arbetas in i de nya föreskrifterna om lokförarbevis och kompletterande intyg. I och med att det endast är en paragraf i nuvarande föreskrifter som riktar sig till

verksamhetsutövare bedömer Transportstyrelsen att det rimligaste

alternativet ur ett regelförenklingsperspektiv är det sistnämnda, och på så sätt minska antalet föreskrifter på området.

15 Kommissionens beslut av den 29 oktober 2009 om antagandet av grundläggande föreskrifter för register över lokförarbevis och kompletterande intyg enligt

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG.

(12)

Förslaget innebär också att en bestämmelse läggs till som förtydligar att läkarutlåtande efter varje regelbunden hälsokontroll ska skickas in till Transportstyrelsen.

Inga regleringsalternativ utöver vad som föreslås bedöms finnas.

4. Vilka är berörda?

I första hand berörs befintliga eller blivande lokförare som ska ha ett lokförarbevis och ett eller fler kompletterande intyg. Idag finns cirka 6000 lokförare med förarbevis i Sverige, i enlighet med Transportstyrelsens nationella register för lokförarbevis16.

När det gäller bestämmelserna om godtagbara identitetshandlingar påverkas, förutom de enskilda förarna, även Trafikverket Förarprov, eftersom det är här kontrollen av förarens identitet sker i samband med att den sökande fotograferar sig och lämnar sin namnteckning.

Bestämmelser om undantag från krav på kompletterande intyg samt bestämmelser om register över kompletterande intyg berör de

järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare där lokförarna är anställda eller tjänstgör enligt avtal. Transportstyrelsen har inte något register över det exakta antal järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare som anställt eller anlitat förare som omfattas av lokförardirektivet. En uppskattning är dock att det rör sig om cirka 55 av totalt 62 företag med säkerhetsintyg17. Uppskattningsvis skulle fyra infrastrukturförvaltare kunna beröras18. Utbildningsanordnare som anordnar lokförarutbildningar berörs inte direkt av föreskrifterna, men har visat sig ha intresse av att känna till vilka krav som ställs på deras elever för att få ett lokförarbevis. Det är i sammanhanget viktigt att betona att Transportstyrelsens föreskrifter inte reglerar behörighet att antas till en utbildning. Detta bestäms av utbildningsanordnarna själva.

För utbildningar som bedrivs som yh-utbildningar finns krav på

grundläggande behörighet att antas till utbildning i förordning (2009:130) om yrkeshögskolan. Det finns idag 24 utbildningsanordnare med tillstånd av Transportstyrelsen att bedriva lokförarutbildning19.

16 Transportstyrelsens administrativa processtöd, TRAP. Uppgifter hämtade 2020-10-15.

17 Transportstyrelsens administrativa processtöd, TRAP. Uppgifter hämtade 2020-10-15.

18 Trafikverket, Inlandsbanan, Arlandabanan och Öresundsbrokonsortiet.

19 Transportstyrelsens administrativa processtöd, TRAP. Uppgifter hämtade 2020-12-16.

(13)

5. Vilka konsekvenser medför regleringen?

5.1 Företag

(x) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsätt- ningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1.

( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsätt- ningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C.

Bedömningen är att regleringen inte får effekter av betydelse för företagen.

De ändringar som genomförs innebär framförallt förtydliganden och

förenklingar, och påverkar inte sådana faktorer som behov av investeringar, personalstyrka, avgifter eller ökad administration.

Transportstyrelsen bedömer att järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare kommer att påverkas i liten grad av att bestämmelserna om register för kompletterande intyg flyttas från TSFS 2011:59 till de nya föreskrifter som nu föreslås. Reglernas innebörd är desamma, och ändringen innebär att bestämmelsen flyttas till en annan föreskrift.

När det gäller bestämmelserna om undantag från kravet att inneha ett kompletterande intyg gäller den föreslagna ändringen endast vilket begrepp som används. Ändringen gäller inte vad som ska anges på ett

kompletterande intyg.

Någon detaljerad reglering av hur behörighet för infrastruktur ska beskrivas på det kompletterande intyget finns inte, vare sig på europeisk eller på nationell nivå. I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 36/201020 anges den gemenskapsmodell som ska användas för intyget. Av

förordningen framgår bland annat att järnvägsföretaget ska beskriva omfattningen av den infrastruktur som föraren har behörighet att köra på.

Detta görs i järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem, i den del som beskriver förfaranden för det kompletterande intyget. Detta innebär enligt Transportstyrelsens mening att företaget i sitt säkerhetsstyrningssystem själva bedömer vad som är ett relevant sätt att ange infrastruktur på det kompletterande intyget. Transportstyrelsens erfarenhet från dialog med branschen är att många valt att ange behörigheten i form av

20 Kommissionens förordning (EU) nr 36/2010 av den 3 december 2009 om gemenskapsmodeller för lokförarbevis, kompletterande intyg, bestyrkta kopior av

kompletterande intyg och formulär för ansökan om lokförarbevis enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG.

(14)

trafikeringssystem. Föreskriftsförslaget innebär inte något hinder mot att fortsätta med detta även i framtiden.

Det finns dock exempel på företag som bedömt det mer relevant att ange exempelvis sträckor. Att ändra föreskrifternas formulering av möjlighet till undantag från kravet på kompletterande intyg bör därmed kunna ge en positiv effekt i form av ökat handlingsutrymme för de företag som anger behörighet för infrastruktur på annat sätt än enbart trafikeringssystem. Det bör möjliggöra en öppnare hantering där järnvägsföretagen kan tillämpa regeln utifrån vad som passar deras verksamhet.

Under de år som regelverket för lokförare tillämpats har Transportstyrelsen vid flertalet tillfällen fått frågor från utbildningsanordnare som vill få en klarare bild över vilka gymnasiekrav eleverna ska uppfylla för att kunna få ett lokförarbevis. Tydligare bestämmelser i föreskrifterna bör därmed underlätta även för utbildningsanordnare som önskar den här typen av information, även om de inte omfattas av kraven i regelverket.

Ambitionen med föreskriftsförslaget är att förenkla och förtydliga

regelverket, vilket bör få en positiv effekt för företagen. Antalet föreskrifter de har att förhålla sig till minskar. Ett regelverk som är formulerat tydligare utifrån de europeiska rättsakterna bör minska bördan för företag som har verksamhet i flera medlemsstater, i och med att de regelverk man har att förhålla sig till är mer likartade.

5.2 Medborgare Bakgrund

När det gäller medborgare bör man beakta sociala konsekvenser kopplade till arbetsmarknad och utbildning.

Det finns en hög efterfrågan på lokförare på arbetsmarknaden. I

Arbetsförmedlingens yrkesprognos bedöms att lokförare har mycket goda möjligheter till arbete det närmaste året, och goda möjligheter på fem års sikt21.

Lokförare har det största beräknade antalet pensionsavgångar inom transportområdet under perioden 2017-2025 (35 procent av de lokförare som var yrkesverksamma 2016 beräknas ha gått i pension 202522). Det finns

21 https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/yrken-och- studier/yrkeskompassen/#/yrkesprognos/8311

22

https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2018/underlagsrapport_syss elsattning-

(15)

även indikationer på att förskjutningen mot en äldre arbetskraft väntas förstärkas fram till 2030.

Transportnäringen är även en bransch med hög andel utrikes födda. Nästan var femte person som arbetar i transportnäringen idag är född utomlands, vilket beräknas fortsätta att öka till närmare var fjärde person som arbetar i transportnäringen år 203023.

Mot denna bakgrund blir det än viktigare med ett regelverk för att erhålla nödvändiga behörighetshandlingar som bidrar till att tillgodose efterfrågan på förare och som inte utestänger lämpliga förare eller medför onödiga hinder.

Grundläggande krav på gymnasieutbildning

Medborgare som vill ansöka om ett förarbevis ska kunna göra detta med ett intyg från godkänd gymnasieutbildning, oavsett vad denna handling har kallats vid den tidpunkt då utbildningen avslutades. De utbildningar som föreslås i det allmänna rådet har även tidigare accepterats vid ansökan om lokförarbevis.

Personer som saknar gymnasieexamen eller slutbetyg kan komma att behöva komplettera fler ämnen än enbart matematik, svenska och engelska för att uppfylla de kvalifikationer som anges i förordningen om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Erfarenheten från handläggningen av ansökningar visar dock att detta skulle kunna komma att gälla ett fåtal personer. Det ska även poängteras att inte heller gymnasieexamen eller slutbetyg kräver godkänt i alla ämnen som ingått i programmet. Vilka ämnen som ingår har dock varierat beroende på när i tid man gått utbildningen. Det bör därför ge större flexibilitet att hänvisa till dessa kvalifikationer istället för som idag till tre utpekade ämnen.

För medborgaren är det viktigt att ha flera utbildningsvägar att välja mellan, så att möjligheten att erhålla ett lokförarbevis blir så rättvist och

inkluderande som möjligt. Detta tydliggörs i och med det allmänna rådet, där det framgår vad som gäller för personer som gått en äldre

transportomradet.pdf?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=lokf%c3%b6r are&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3af9e4ecf2-4fe2-49ec-bd2f-

7b6540d3eb17&_t_ip=199.247.37.52&_t_hit.id=Knowit_EPi_Site_Trafa_KitModules_Do cument_Models_Media_DocumentFile/_032c095d-e1da-4fda-bfc2-

77c78449e491&_t_hit.pos=5

23

https://www.transportforetagen.se/globalassets/rapporter/kompetensforsorjning/transportnar ingen-och-jobben.pdf?ts=8d79f24cb05ab80

(16)

gymnasieutbildning, eller som utbildat sig vid kommunal vuxenutbildning eller vid folkhögskola. Det underlättar för den enskilde om man inte själv behöver söka information om detta, eller kontakta Transportstyrelsen för tolkning om vad som gäller i det enskilda fallet. Med ett tydligare regelverk som är känt i förväg ökar transparensen för den sökande. Rättssäkerheten för den enskilde bör öka, i och med att det finns en tydligare grund ifråga om bedömning av vad som är likvärdig utbildning.

Kopplingen till förordningen om referensram för kvalifikationer för

livslångt lärande gör att de olika myndigheter som medborgaren kan komma i kontakt med när det gäller utbildning använder samma nivåbeskrivningar och begrepp. Detsamma gäller om en medborgare behöver kontakta studie- och yrkesvägledare för planering om man behöver komplettera något i sin utbildning för att uppfylla kraven. Även här bör det underlätta för

medborgaren om Transportstyrelsen använder samma begrepp och nivåbeskrivningar som skolor och andra myndigheter inom

utbildningssektorn.

Genom att det allmänna rådet nämner även utländsk gymnasieutbildning minskar risken att lämpliga personer med utländsk gymnasieutbildning låter bli att ansöka om lokförarbevis med dessa betyg som grund. Detta kan förhoppningsvis leda till att personer med utländsk utbildningsbakgrund enklare kan etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. I det här

sammanhanget är det viktigt att poängtera att det grundläggande kravet på gymnasieutbildning inte på något sätt hör ihop med kravet på att en förare ska kunna kommunicera med infrastrukturförvaltaren på det språk denne anger. Språkkrav för lokförare är kopplade till vilken infrastruktur föraren ska köra på, och regleras i kommissionens förordning (EU) 2019/55424. Ansökan om förnyat lokförarbevis

En förare behöver förnya sitt lokförarbevis efter tio år, genom att ansöka till Transportstyrelsen. Formuleringen i nuvarande föreskrifter innebär att en förare till sin ansökan behöver bifoga sitt läkarutlåtande, trots att detta redan tidigare skickats in till Transportstyrelsen i syfte att hålla det nationella registret över lokförarbevis uppdaterat. Under åren 2012 och 2013

utfärdades den största andelen förarbevis (1407 respektive 3390 stycken25), vilket innebär en ”flaskhals” då dessa ska förnyas under åren 2022 och 2023.

24 Kommissionens förordning (EU) 2019/554 av den 5 april 2019 om ändring av bilaga VI till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG om behörighetsprövning av lokförare som framför lok och tåg på järnvägssystemet i gemenskapen.

25 Transportstyrelsens administrativa processtöd, TRAP. Uppgifter hämtade 2020-12-16

(17)

Genom att ändra föreskriften slipper föraren den extra administration som det skulle innebära att återigen skicka in sitt läkarintyg för att styrka att han eller hon fortfarande uppfyller de grundläggande kraven vid ansökan om förnyelse av lokförarbeviset.

För att ett lokförarbevis ska kunna tillverkas behöver föraren fotografera sig i en digital fotoutrustning och lämna sin signatur på en digital signaturpanel genom Trafikverkets försorg. Förslaget till nya föreskrifter innebär att ansökan om förnyelse görs genom detta moment, och föraren slipper på så vis ett extra moment att förutom fotografering dessutom ansöka via ett formulär som Transportstyrelsen fastställt. Detta digitaliserade förfarande för förnyelse överensstämmer i huvudsak med processen för förnyelse av körkort. I och med att förarna redan idag ombeds skicka in utlåtanden från regelbundna hälsokontroller till Transportstyrelsen innebär det i praktiken inget ytterligare åtagande för föraren att detta nu anges i föreskrifterna.

Istället bidrar det förhoppningsvis till ökad tydlighet och ger en smidigare process då föraren ansöker om ett förnyat lokförarbevis.

I och med att några ansökningar om förnyelser ännu inte gjorts finns det inga nuvarande besparingar att beräkna. Istället är det en åtgärd som syftar till att undanröja administrativa kostnader som skulle uppstå framöver.

Den administrativa lättnaden som föreskriftsförslaget förväntas ha beräknas utifrån lokförarnas lönekostnad, även om det inte är säkert att ansökan görs under arbetstid. Någon kvantifiering av administrativa kostnader är annars svår att göra.

Beräkningen av administrativ kostnad för att föraren själv ska bifoga läkarintyg till ansökan görs utifrån formeln:

tidsåtgång*lönekostnad*frekvens=administrativ kostnad per förare.

Även om förnyelse ska ske vart tionde år så beräknas kostnaden som en engångskostnad, då tidsintervallet mellan förnyelserna är så pass stort.

Tidsåtgången för den administration den extra administrationen medför beräknas i exemplet grovt till en timme.

Utifrån en genomsnittlig lönekostnad26 ger detta 352 kronor per förare.

26 Lönekostnad är här beräknad utifrån SCB lönesök SSYK 8311 (lokförare) med en genomsnittlig månadslön på 38 300 kronor för 2019. Den genomsnittliga lönenivån multipliceras med 12 % semesterersättning. Genomsnittlig lön och semesterersättning multipliceras med arbetsgivaravgifter om 31,42 %. Lönekostnad per timme beräknad utifrån 160 timmar i månaden för en heltidstjänst innebär då cirka 352 kronor.

(18)

Administrativ kostnad för hela kollektivet beräknas utifrån formeln:

tidsåtgång*lönekostnad*frekvens*population= sammanlagd administrativ kostnad för kollektivet, vilket ger:

1*352*1*6000=2112000 kronor för en förnyelseperiod.

Föreskriftsförslaget skulle innebära en framtida administrativ besparing enligt illustrationen ovan. Den tekniska utveckling som krävs för detta pågår för närvarande.

Godtagbara identitetshandlingar

Föreskrifterna bedöms underlätta för brittiska medborgare bosatta i Sverige att identifiera sig med ett brittiskt pass i samband med ansökan om

lokförarbevis, även efter Storbritanniens utträde ur EU, även om

Transportstyrelsens uppfattning är att det rör sig om ett mycket litet antal personer som kan komma att beröras.

Några konsekvenser för medborgare av att stryka svenskt tjänstekort utfärdat av statlig myndighet bedöms inte förekomma, i och med att SIS- märkta tjänstekort redan täcks av en annan punkt i föreskriften och fortsätter vara en godtagbar identitetshandling.

Omvandling av befintlig behörighet

Förare som var behöriga att framföra järnvägsfordon innan lagen om

behörighet för lokförare trädde ikraft har haft en sjuårig övergångsperiod att utifrån denna behörighet ansöka om ett förarbevis. Om någon av dessa förare inte omvandlat sin behörighet inom denna övergångsperiod kan det få negativa konsekvenser av att den som ansöker om ett förarbevis numer måste skicka in samma handlingar som den förare som fått sin behörighet efter att lagen trädde i kraft. De negativa konsekvenserna beror på om det fortfarande finns förare som inte omvandlat sin behörighet under

övergångsperioden och om denne eller denna inte uppfyller de

grundläggande kraven i lagen. Det skulle exempelvis kunna handla om att föraren inte uppfyller kravet på gymnasieutbildning eller inte har fått sin lokförarutbildning av en utbildningsanordnare med tillstånd utifrån lagen om behörighet för lokförare. Transportstyrelsen har genomfört ett antal informationsinsatser inför att övergångsperioden närmat sig sitt slut, för att säkerställa att alla förare som omfattas av möjlighet till omvandling av befintlig behörighet och som önskar utnyttja den också ska ha gjort det innan möjligheten upphör.

Den administrativa bördan förblir dock densamma, i och med att ansökan görs på samma sätt och handlingar som styrker behörigheten måste bifogas till ansökan.

(19)

Ett fåtal förare har idag förarbevis som begränsats till att gälla enbart i Sverige i enlighet med nuvarande 10 a §. Utfärdande av nya förarbevis med geografisk begränsning motsvarande nuvarande 10 a § kommer inte vara aktuellt, i och med att detta krävt att personen sedan tidigare fått beslut om undantag utifrån de nu upphävda hälsoföreskrifterna BV-FS 2000:427. Beslut som redan är fattade fortsätter dock att gälla enligt beslutets ordalydelse.

Konsekvenserna av att det inte längre är möjligt att ansöka om omvandling av befintlig behörighet följer av de övergångsbestämmelser

lokförardirektivet medger och hur lagen om behörighet för lokförare genomfört dessa bestämmelser. I och med att konsekvenserna inte uppstår på grund av Transportstyrelsens föreskrifter görs därför inga beräkningar här.

5.3 Staten, regioner och kommuner Godtagbara identitetshandlingar

I och med Transportstyrelsens föreskrifter om godtagbara

identitetshandlingar nu föreslås bli likalydande för trafikslagen på väg och järnväg så underlättas den identitetskontroll som görs vid Trafikverket Förarprov i samband med kunskapsprov och fotografering. För närvarande ser föreskrifterna olika ut beroende på trafikslag, och förarprovskontoren måste därför hålla sig informerade om olikheterna. Som konstaterats tidigare är det inte troligt att det kommer förekomma något stort antal brittiska pass vid identifiering gällande lokförarbevis. Vi har ändå ansett det motiverat att föreslå ändringen i samband med att föreskrifterna arbetas om.

Ansökan om förnyat förarbevis

Tioårsintervallet från utfärdandet av de första lokförarbevisen har ännu inte löpt ut. Transportstyrelsen har därmed inte handlagt några förnyelser av lokförarbevis ännu. Som redan beskrivits i avsnitt 3.1 Effekter om ingenting görs så bedömer vi att nuvarande föreskrifter skulle innebära en större administrativ börda än vad som föreslås i de nya föreskrifterna, för såväl den sökande (se avsnitt 5.2) som för Transportstyrelsen.

Om en förare som ansöker om förnyelse av ett lokförarbevis, i enlighet med nuvarande föreskrifter, själv ska bifoga bevis på att han eller hon uppfyller de grundläggande kraven innebär det en administrativ hantering för

myndigheten. Den inkomna handlingen ska registreras och läggas in i ärendet. Ärendet ska därefter öppnas av handläggaren som därefter granskar

27 Järnvägsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4) om

hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten.

(20)

underlaget. Tidsåtgången för detta beräknas grovt till en halvtimme per inkommen ansökan.

Utifrån en genomsnittlig lönekostnad28 ger detta cirka 158 kronor per ärende.

Den totala administrativa kostnaden för att förnya 6000 förarbevis beräknas enligt formeln tidsåtgång*lönekostnad*frekvens*population.

I december 2020 fanns cirka 6000 giltiga lokförarbevis29. Eftersom förnyelser sker med så långt tidsspann som vart tionde år beräknas

frekvensen i det här fallet till 1, det vill säga den administrativa kostnaden för en förnyelse för kollektivet.

Detta skulle innebära en administrativ kostnad på 1*158*1*6000=948000 kronor.

I och med att Transportstyrelsen ännu inte börjat hantera några ansökningar om förnyelser av förarbevis så innebär förslaget inte någon besparing jämfört med nuläget. Den effekt som beräknas är snarare den framtida besparing som görs från och med 2022 och framåt jämfört med vad som skulle gälla om vi inte ändrade föreskrifterna.

Transportstyrelsens ambition är att kontroller som behövs för att förnya ett förarbevis i så stor utsträckning som möjligt ska automatiseras. Detta skulle stämma bättre överens med förfarandet i lokförardirektivet artikel 16 och undvika att onödig administrativ börda läggs på den sökande.

Transportstyrelsens avser även att förenkla processen för förnyelse av lokförarbevis, så att det för den sökande räcker med att fotografera sig och lämna sin namnteckning. Detta kräver dock en utveckling av

Transportstyrelsens tekniska system. Den aktuella utvecklingen är en del i ett större projekt för att effektivisera det administrativa stödet på hela spårtrafikområdet inom myndigheten. Utvecklingskostnad specifikt för de funktioner som krävs för förnyelse av lokförarbevis har därför inte kunnat urskiljas ur det mer omfattande projektet.

5.4 Externa effekter

Inga externa effekter har identifierats.

28 Lönekostnaden är här beräknad utifrån SCB lönesök SSYK för offentlig sektor SSYK 3359 (övriga handläggare) med en genomsnittlig månadslön på 34400 för 2019. Den genomsnittliga lönenivån multipliceras med 12 % semesterersättning. Genomsnittlig lön och semesterersättning multipliceras med arbetsgivaravgifter om 31,42 %. Lönekostnad beräknat utifrån 160 timmar i månaden för en heltidstjänst innebär då cirka 316 kronor per timme eller, som i det aktuella exemplet, 158 kronor för en halvtimme.

29 I enlighet med Transportstyrelsens nationella register för lokförarbevis, TRAP.

(21)

6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet?

Inga regleringsalternativ har identifierats, enligt resonemangen i 3.3.

7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på?

Transportstyrelsen bemyndigande grundar sig på 8 och 9 §§ förordningen (2011:728) om behörighet för lokförare.

8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler?

Reglerna i föreskriftsförslaget har sitt ursprung i lokförardirektivet30, kommissionens beslut 2010/17/EG31 och i kommissionens förordning 36/201032. Föreskrifterna ska överensstämma med principerna i fördraget om europeiska unionens funktionssätt33 och de EU-rättsliga förhållanden som följer av att Sverige är en del av EU:s inre marknad. Reglerna ska därför utformas så att de inte i onödan inskränker den fria rörligheten eller friheten att tillhandahålla tjänster inom unionen.

Lokförardirektivet bygger på att det fastställs minimikrav vad gäller villkor för att få ett förarbevis och kompletterande intyg. Därmed finns ett

nationellt handlingsutrymme där medlemsstaten kan tillämpa strängare krav än minimikraven. Transportstyrelsen har dock inte utnyttjat någon sådan möjlighet, utan föreskriver i enlighet med de miniminivåer som direktivet anger. Strängare krav än direktivets miniminivåer skulle enligt vår

bedömning motverka direktivets syfte med en harmoniserad

behörighetsprövning. Det skulle dessutom ställa högre krav på svenska tillståndshavare och lokförare, och på så sätt ge dem sämre

konkurrensvillkor än aktörer i andra medlemsstater. Några skäl som skulle motivera strängare nationella krav har inte identifierats.

Lokföraryrket ingår inte i den förteckning över reglerade yrken som finns i förordning (2016/157) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Kraven för lokförare är fullt ut harmoniserade i det europeiska regelverket. I och med

30 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG om behörighetsprövning av lokförare som framför lok och tåg på järnvägssystemet i gemenskapen.

31 Kommissionens beslut 2010/17/EG om antagandet av grundläggande föreskrifter för register över lokförarbevis och kompletterande intyg enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG.

32 Kommissionens förordning nr 36/2010 om gemenskapsmodeller för lokförarbevis, kompletterande intyg, bestyrkta kopior av kompletterande intyg och formulär för ansökan om lokförarbevis enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG.

33 Fördraget om europeiska unionens funktionssätt, EUT C 202, 7.6.2016, s. 1-388

(22)

att föreskriftsförslaget motsvarar de minimikrav som ställs i

lokförardirektivet, och att inga nationella särkrav föreslås, görs i den här utredningen inget inremarknadstest i enlighet med förordning (2020/757) om proportionalitetsprövning vid nya eller ändrade krav på

yrkeskvalifikationer.

Grundläggande krav på gymnasieutbildning

Det finns ett visst nationellt handlingsutrymme när det gäller direktivets grundläggande krav på utbildning. Direktivet anger en miniminivå som på ett jämförbart sätt ska genomföras i nationella regler. I förslaget till nya föreskrifter har Transportstyrelsen valt att i det allmänna rådet uttryckligen informera om att även utländska gymnasiebetyg uppfyller de grundläggande kraven, för att vi i föreskrifterna inte ska sätta upp onödiga hinder för sökande med annan bakgrund än just ett svenskt gymnasium. I och med att ett förarbevis utfärdat i annan medlemsstat även ska gälla i Sverige stämmer denna formulering bättre överens med den övergripande tanken med en behörighetshandling som är giltig i alla medlemsstater och med principen om fri rörlighet.

Ett visst handlingsutrymme finns att reglera vilka handlingar som den sökande ska skicka in för att styrka att man uppfyller de grundläggande kraven på fysisk och psykisk lämplighet, samt på kunskapsprov för

lokförarbevis. De medicinska och yrkespsykologiska undersökningarna och lokförarutbildning ska enligt lagen om behörighet för lokförare utföras av aktörer som har tillstånd från Transportstyrelsen. Det riskerar dock att utgöra ett hinder för den fria rörligheten för tjänster och arbetstagare om Transportstyrelsen enbart skulle acceptera svenska läkar- och

psykologutlåtanden, och inte undersökningar som utförts i andra medlemsstater utifrån lokförardirektivet. Detsamma gäller

lokförarutbildning som bedrivits av utbildningsanordnare med tillstånd från andra medlemsstater. Vi har inte sett att det går att motivera ett krav på svenska intyg med hänvisning till skyddsintresse, eller att det är vare sig lämpligt eller nödvändigt för att nå det som eftersträvas med regelverket.

För att undvika att sätta upp onödiga hinder har Transportstyrelsen därför föreskrivit om att fysisk och psykisk lämplighet och godkänt resultat på kunskapsprov även kan styrkas genom dokumentation från annan stat inom EES eller Schweiz som är likvärdig med de utlåtanden som är i enlighet med det svenska regelverket. Samma krav på oberoende, kvalifikationer och opartiskhet ställs på utbildningsanordnare, läkare och psykologer i andra medlemsstater i enlighet med lokförardirektivet, och det är i linje med direktivets syfte att acceptera utlåtanden från sådana aktörer som erkänts i de olika medlemsstaterna.

(23)

Enligt tidigare kontakter med Kommerskollegium är bedömningen att tjänstedirektivet inte aktualiseras.

9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella

informationsinsatser?

Inga särskilda behov vad gäller tidpunkt för ikraftträdande eller speciella informationsinsatser har identifierats.

B. Transportpolitisk måluppfyllelse

Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden.

Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods.

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets

utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa.

10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet?

Som beskrivits tidigare i konsekvensutredningen finns det stor efterfrågan på lokförare och bedöms råda brist på arbetskraft på fem till tio års sikt.

Samtidigt ökar efterfrågan framförallt för godstransporter, men även persontransporter34. För att kunna tillgodose denna efterfrågan och

underlätta tillgängligheten för resenärer och gods krävs tillgång på lämpliga lokförare som kan få tillträde till marknaden utan onödiga hinder.

Transportstyrelsens ambition med dessa föreskrifter är att göra det lättare för lämpliga lokförare att komma ut på marknaden, genom att förtydliga och förenkla processen med behörighetshandlingar. Därigenom bidrar

föreskrifterna positivt till funktionsmålet. Genom att förtydliga och förenkla processen för att erhålla nödvändiga behörighetshandlingar bidrar

föreskrifterna förhoppningsvis till en hållbar transportförsörjning.

34 Transportmarknaden i siffror 2018, TSG 2018-5324

(24)

På en mer övergripande nivå måste också beaktas syftet med att lokförardirektivet infördes, det vill säga att genom en harmoniserad behörighetsprövning göra det enklare för järnvägsföretag som vill erhålla tillstånd för att bedriva sin verksamhet, samt att genom harmonisering och ökad rörlighet säkerställa tillgången till förare.

11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet?

EU-kommissionen antog i december 2019 meddelandet Den europeiska gröna given (COM(2019)640) som ett svar på aktuella klimat- och miljörelaterade utmaningar. Den gröna given ska göra EU klimatneutralt senast 2050, och bidra till att skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och att skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Den europeiska gröna given innehåller ett

antal fokusområden, där transportområdet och en omställning till hållbar och smart mobilitet är ett viktigt område. För att uppnå klimatneutralitet måste transportutsläppen minska med 90 procent fram till 2050. Ett led i att uppnå detta är enligt den gröna given att öka järnvägens andel av person- och godstransporter35.

En omställning i enlighet med den gröna given innebär ett antal olika utmaningar när det gäller transportområdet. Det går inte att säga att Transportstyrelsens föreskrifter i det här fallet har en direkt påverkan på möjligheten att ställa om till klimatneutralitet. Precis som i resonemanget om funktionsmålet kommer en överflyttning av transporter från väg till järnväg dock att innebära ett behov av tillräcklig tillgång till lokförare som kan utföra dessa transporter, vilket dessa föreskrifter förväntas kunna bidra till.

C. Företag

Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags

arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1.

35 https://op.europa.eu/sv/publication-detail/-/publication/1b7073d2-5dcb-11ea-b735- 01aa75ed71a1/language-sv/format-PDF

(25)

D. Sammanställning av konsekvenser

Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr)

Kommentar

Fördelar Nackdelar + / - Företag Regelförenkling,

med positiva effekter. Enklare för företag i fler medlemsstater då regelverken blir mer likalydande.

Medborgare Tydligare att sökande med utländska betyg kan uppfylla de grundläggande kraven. Minskat behov av att själv söka information om vad som gäller i det enskilda fallet.

Enklare administration vid ansökan om förnyelse av lokförarbevis.

- ca 352 kr/förare och - ca 2112000 kr för hela kollektivet.

Staten m.fl. Förenkling för TrV Förarprov vid kontroll av identitetshandlin gar vid prov och fotografering.

Minskad administration för TS handläggare.

Utvecklingskostn ad för TS vid systemstöd med ökad

automatisering.

- ca 158 kr/ärende eller 948000 kr för hela kollektivet.

Externa effekter - - -

Totalt Sammanlagt bedöms de

positiva effekterna överväga de negativa.

E. Samråd

I enlighet med 9 § förordning (2011:728) om behörighet för lokförare ska Transportstyrelsen inhämta yttranden från Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan innan den meddelar föreskrifter om verkställigheten av

(26)

bestämmelser i lagen om behörighet för lokförare som handlar om grundläggande krav för utfärdande av förarbevis i fråga om genomförd utbildning. Transportstyrelsen har med anledning av detta haft kontakt med Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan under framtagandet av föreskriftsförslaget.

Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss:

Maria Norin

maria.norin@transportstyrelsen.se 010-495 55 46

Carina Gyll

carina.gyll@transportstyrelsen.se 010-495 55 32

Jonas Malmstig

jonas.malmstig@transportstyrelsen.se 010-495 56 85

References

Related documents

UN-nummer för farligt gods i förpackad form (IMDG-koden) och för ämnen i enlighet med IGC-koden, om sådana UN-nummer finns.. Mängd farligt eller förorenande gods och, om det fraktas

Om flera myndigheter som omfattas av denna förordning går ihop och gör gemensamma inköp, så kallade samköp, är det den myndighet som betalar skatten till leverantören

S5309 Reparation och underhåll, periodiseringsposter, utomstatliga (Dessa koder avser fr.o.m. 2002 enbart köp från utomstatlig leverantör).

Ingen ändring avsedd jämfört med Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan när det gäller prickmark.. Den stora förändringen är att

1998:4 (NUTSFS) Statens energimyndighets föreskrifter om statligt bidrag till vissa investeringar inom energiområdet; vindkraft Ikraft: 1998-04-29 2004:5 ändr.. information om

Arbetsgivaren ska se till att minst skyddsnivå 2, enligt 23 §, tillämpas i rum för försöksdjur där man hanterar material eller djur som innehåller eller miss- tänks

8 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses för fartyg med ett skeppsapotek enligt bilaga A i Sjöfarts- verkets föreskrifter och allmänna råd

a) Den inre delen av inflygningsljussystemet till banan (450 m).. 75 procent av lamporna är brukbara i banändljusen. 35 § För att säkerställa en kontinuerlig vägledning under