Autism föreläsning, Sofia Johansson- LÄRA:
Funktionsnedsättning- bestående, ”vi rycker inte blindkäppen från en person eller rycker av en person med glasögon och säger att nu har du haft den/dem så länge, nu borde du kunna det utan”.
Risk att vi tar bort hjälpmedel från personer med ”osynliga” funktionsnedsättningar. Tänkvärt!
Viktigt att observera tidiga tecken på autism- Christoffer Gilbert.
- Rätt hjälp snabbt, kan börja undersökas redan på BVC (2-3 års ålder). Individuella anpassningar är bristfälliga.
- Diagnostiseringarna har förändrats och vissa diagnoser har försvunnit medan andra har tillkommit under åren. Autisms spektrat kan göra diagnostiseringen svår eftersom den språkliga förmågan kan vara väl utvecklat trots att personen med autism har en låg utvecklingsnivå.
- ADD diagnosen är borttagen. Ingen mer Asperger diagnos eftersom den ligger numera inom Autismspektrat.
Olga Bogdashina har utifrån sin egen familj, 2 barn med autism, börjat intressera sig och forska kring perceptions begreppet- hur detaljseendet kan skilja sig från individ till individ och påverka vår vardag. Vi utgår ofta från att alla är och uppfattar saker på samma sätt som oss själva, viktigt att tänka på att det kan skilja sig väsentligt åt, våga ställa rätt frågor för att kunna förstå. Inom
Perceptionsområdet finns det minst kunskap, för att det är ett svårt område.
Uppmärksamma små saker i vardagen, synintryck, smak, doft, känsel, vestibulärsinnet, kinestetiska sinnet, hörselintryck och förmåga att hålla fokus som kan påverka personen negativt.
En del personer med autism ser endast detaljer inte helheten. Exempelvis ett barn som inte kände igen mamman då hon inte hade örhängen…
Många personer är ljuskänsliga för ex gamla lysrör, solljus mm. Och kan ibland vilja ha fördraget i sitt rum, kanske inte vilja gå ut då det är soligt mm. Alla ljud kan upplevas lika höga, alla ljud går rätt in i huvudet och man kan inte sortera. Detta gör att man blir supertrött!
En doft kan påminna om en gammal person man träffat tidigare som man inte har så bra erfarenhet av, vilket gör det svårt att ta emot nya eller att man regerar våldsamt. Ex person från psykiatrin där man var inlåst. En stark doft ger ofta illamående.
Miffo, nördar och Asperger syndrom- boktips!
1. Diskussion kring konkreta exempel på perceptionssvårigheter 2. Hur kan vi hjälpa till, underlätta/kompensera?
Riktad uppmärksamhet en viktig pusselbit att kunna avleda olika beteenden orsakade av
sinnesintryck eller bristande förmåga till att hålla fokus i situationen. Rikta uppmärksamheten till vad man SKA göra istället för vad man INTE ska göra.
Problemlösning- behövs stöd för att vidga perspektivet för personer med autism.
Ojämn utvecklingsprofil kan också skapa svårigheter för oss att bemöta personer med autism. Vi måste möta individen där de är och förstå ojämnheten för att kunna bemöta dem på bästa sätt. I varje moment, i varje situation måste man klarlägga var personen befinner sig i sin
utvecklingsprofil.
Ojämn utvecklingsnivå är svårt för oss då vi gärna vill ha en person på en och samma ålder, medan det kan vara så att man i vissa avseenden är 4 år och i ett annat 16 år. Det gäller att anpassa sig till en ojämn utvecklingsprofil hos brukaren.
Ta hjälp av ex BUP för att se hur personen ligger till inom olika områden så man inte blir lurad att tro att personen kan mer än den kan. Man måste lära ut det som vi gör och kan utan att tänka på det, gärna med bilder. Att man förstår är en grundförutsättning!
”Människor med autism måste förstå teoretiskt det som andra förstår intuitivt”
- Förståelse är en förutsättning för känsla av kontroll!
Anpassning kring tidsbegreppet behövs för personer med autism, tydliggörande- start och stopp.
Avgränsning och undvika abstrakta begrepp som ”snart”, ”om en liten stund” exempelvis. Använd hjälpmedel som passar personen. Jobba med ”väntaaktiviteter”, att man har något att göra när man väntar. Man kan exempelvis använda en Ipad med olika klipp, bilder mm som personen tycker om.
Viktigt att tänka på att klippen är korta så man inte bryter mitt i allt för att ”taxin kom”. Att uppgiften har en tydlig början och slut.
Man måste jobba konkret. Ha ett färdigt material som man kan använda vid olika vänt-situationer ex att stå i kö, när färdtjänsten är försenad osv. Ge olika uppgifter. Om man har en sak att göra blir tiden synlig. Det måste ha en tydlig början och ett tydligt slut.
Otroligt viktigt med struktur och en begriplighet så personen förstår. Ha alltid en plan A och en plan B vid oförutsedda händelser, ex att simhallen har stängt när man ska bada. Man kan behöva skapa en rutin innan man får det att fungera. Ex tandläkaren. Man kanske måste åka dit 15 gånger och sitta i stolen innan man ens öppnar munnen.
Tänk på hur och vad man pratar om emellan personalen. Brukaren kanske bara uppfattar fragment, vissa delar, telefonsamtal kan skapa jättemycket problem/förväntningar. Tänk på att dokumentera noggrant, då blir det lättare att följa och se mönster.
Rutiner kan vara positivt men också negativt då det kan skapa negativ stress hos personer med autism, när rutinen bryts. Förflyttningar kan skapa stress hos dessa personer, träning krävs för att minska stressen men också en plan B och C för oväntade händelser på vägen. Vi som arbetar med detta måste ha planen färdig innan förflyttningsmomentet ska ske. Förberedelse är A och O kring alla rutiner, framförallt när det gäller matsituationer eller speciella platser som exempelvis tandläkarbesök.
Personer med autism gillar inte överraskningar! Överraskningar skapar frustration, förväntningar och osäkerhet. Telefonsamtal är extremt abstrakt och kan skapa problem för kunden/brukaren kring vad som ska hända, vad som förväntas av dem.
Generalisering är ett stort problem, att vi förväntar oss att personer med autism ska kunna applicera sin kunskap på samma sätt i olika situationer, med olika personer etc. Kunskaper hos personer med autism är bunden till situationen och kräver inlärning om kunskapen ska användas i andra situationer och med andra personer.
Det är inte säkert att de saker man kan göra hemma kan man göra på jobbet. Man kanske kan ta på sig de röda skorna, men inte de blå för med dem vet man inte hur man gör. En visp kan se olika ut… Måste lära och visa personerna att det finns alternativ eftersom de ofta saknar kunskap om detta.
Exekutiva funktioner är ett problem för personer med autism- vaktmästaren fungerar inte! Vad som ska göras, hur saker ska lösas och skapa en plan, hålla emot impulser vilket skapar stress hos dessa individer.
Var noga med hur vi pratar, anpassa språket, ta bort onödiga ord, ställ inte frågor om personen inte kan välja. ”ex. ska vi gå och äta nu?”. Fyll inte ut med en massa onödiga ord. Det blir
jättefrustrerande för dessa personer. Det förlänger också tiden för personen att tänka.
Personer med autism har väldigt svårt med arbetsminnet, vilket betyder att man har svårt att göra två saker samtidigt. Kommer inte ihåg om man ”bara” hör. Det är lättare om man både ser och hör!
Svårt att komma ihåg ord. Jobba visuellt så hjälper man till att komma ihåg.
Kommunikation- ta emot- tolka och ge! Personer med autism har många gånger ord men inte förmågan att använda dem, svårigheter när det går för fort. Konkreta i sitt tänkande- använd ord som har betydelse! Undvik dubbeltydiga meningar som att ”hoppa i duschen”, ”gå på toaletten”.
Undvik att ställa frågor ”ska vi duscha nu?” ”Vad har du på hjärtat?” Skapar förvirring och
frustration för dessa individer. Ger dem illusionen av att de har ett val eller dubbelmening! Anpassa språket för ett bra bemötande och prata mindre, mindre utfyllnad och tomt prat. Förlänger tiden för personen att tolka situationen.
- Lågaffektivt bemötande- rätt bemötande vid rätt tillfälle, anpassad miljö och kommunikation.
- Stress aktiverar fight- and flight systemet, fly eller kämpa, i reptilhjärnan. Primitiva förmågor styrs i denna del av hjärnan. Reptilhjärnan tar över och överskuggar vår
”tankehjärna”.
- En person med autism kan inte självreglera stresstriggers utan behöver hjälp med att reglera stressnivån. Personalen behöver ha rätt kunskap, information och verktyg i rätt situation för att kunna hantera de beteenden som uppkommer.
- Stress ackumuleras! Vid tidiga tecken på stress kan det fungera att avleda med sensoriska intryck, större stress kräver rörelse för att ”bränna av” stressen. Varje individ är unik i vad
som fungerar som avstressande/reglerande i triggersituationer. Hitta sätt att hitta återhämtning i vardagen kontinuerligt. Hitta mönster!
- Tre sätt att sänka stress: skratt, fysisk aktivitet/rörelse och sex (gör man inte på jobbet ).
Ta reda på vad din kund/brukare tycker är roligt och hitta varningssignaler, dokumentera detta.
- Om en person ligger högt på ”stress/upphetsningsskalan” (se bild) skapa en rörelse, motsätt den inte säg inte ”sätt dig ned och lugna ned dig”, skapa en rörelse för personen istället.
- Försök hela tiden tänka att man ska minska stressen för personen.
- Superviktigt att hitta saker som lugnar personen, för att använda det när man kommer upp i stressen.
- Leta tecken AKTIVT, man måste hela tiden jobba med att hitta både de utlösande faktorerna och de lugnande/återhämtande funktionerna. Om man hittar återhämtningsfunktioner som fungerar så kan man använda det under dagen för att undvika att man hamnar så högt upp på
”stresskalan” så man inte kan tänka klart.
- Fundera hela tiden varför ”utbrotten” uppstår.
- Man är otroligt skör när man är högt upp på stresskalan och klarar inte av att ta in någon information alls. Man arbetar med förändring och beteende när personen är på den lägre delen av stresskalan.
- Skratt och fysiskaktivitet är det mest stressreducerande. Ta redan på vad brukaren tycker är roligt – gör upp en handlingsplan som kan användas redan vid den lägre delen av skalan.
- Viktigt med en Energiutvärdering hos brukaren. Dokumentera!!! HUR ser man när en person är på väg att ”stiga” på stresstegen. Det är ofta mat som fungerar tänk: ”hellre glass, än konflikt”.
- Kan man få in en fysiskaktivitet så är det toppenbra! Få in en rörelse för att bränna bort stressen!
- Tänk inte att ”om jag gör så en gång så kommer brukaren alltid att göra det”, för är man så otroligt lättlärd att man förstår det med så hög stress så har man inga som helst
inlärningsproblem!
- Se till att ”batteriet” är laddat hela tiden! Ett ”batteri” som är slut fungerar inte! (se bild) - Var nyfiken till beteendet hela tiden! Det är så man hittar svaren och orsakerna till
beteendet!
- Gör en handlingsplan, det behöver inte vara några särskilda planer, använd papper och penna!
- Man kommer långt med papper och penna!
- Struktur har vi endast för att hjälpa personen vi jobbar med. Men struktur är inte målet i sig!
Tydliggörande miljö!
Visuell tydlighet kan göra att det fungerar, ska underlätta inte försvåra. Bilder/färger tydliggör i situationen. Hjälper oss att orientera oss och för minnets skull- ökad självständighet.
Schemat möjliggör flexibilitet, viktigt att det inte ser likadant ut varje dag. Kunden/brukarens intresse bibehålls, intresset för att kolla schemat. Vi eftersträvar känsla av självständighet.
Anpassa, förenkla utförandet av aktiviteten som ska utföras. Viktig att prova sig fram till det som fungerar för varje individ och i olika situationer. Systemen kompenserar för bristerna i den exekutiva funktionerna för individen- fylla i kunskapsluckorna.
”Nu är det som det är” vad kan vi göra åt det? Om man tänker så behåller man sitt ansvar för sitt arbete och lägger inte över ansvaret på någon annan som om man säger ”det är
psykiatrins fel, eller det är föräldrarnas fel”.
Sätt krav som brukaren klarar av. Ställ krav som brukaren kan säga ja till och kan leva upp till.
Det finns två bra sätt att checka av detta:
Vet personen vad kravet innebär? Man måste ge mer information än vad man tänker! Göra saker tydligt!
Processtid – ”hur lång tid tar det för vaktmästaren i huvudet att gå till rätt låda?”
Tidshjälpmedel- timstock, timglas och appar för tidsangivelser är bra hjälpmedel för att tydliggöra tidsperspektiv för personer med autism.
Här kommer material och de namn som nämndes under dagen:
- Olga Bogdashina (perception) även ”Sensory overload” på Youtube - Pelle Sandstrack (Tourettes)
- Gunilla Gerland (autism)
- Miffon, nördar och aspeberger syndrom (bok) - Christoffer Gillberg (forskare)
- TEACCH (Gary Mesibov) websida samt böcker) - Andrew Mc Donell (Studio3 websida samt böcker) - NPF podden (Ulrika Aspeflo och Bo Hejlskov) - Hejlskov.se
