Varför startar entreprenörer företag?

Varför startar entreprenörer företag?

- En studie om vad som motiverar generation Y

Kandidatuppsats Företagsekonomiska institutionen Management & Organisation HT19 Författare Cecilia Härdmark 950118 Elin Magnusson 911218 Handledare:​ Niklas Åkerman

Sammanfattning

Denna uppsats handlar om vad som motiverar generation Y att vara entreprenörer och att starta företag. För att genomföra undersökningen har en kvalitativ metod används där 14 intervjuer gjorts med personer som tillhör generation Y och som startat företag. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av två olika teorier kring motivation, Self determination theory och McClellands behovsteori. Datan har även jämförts med hjälp av Schumpeters syn på entreprenörskap. Studien visar på att det finns många faktorer som driver entreprenörer idag och motiverar dem till att starta företag men den mest utmärkande motivationsfaktorn i vår studie är friheten och självbestämmandet. Andra aspekter som diskuteras i studien är makt, prestation, kompetens, tillhörighet och social meningsfullhet.

Nyckelord​: Motivation, Entreprenörskap, Starta företag, Generation Y, Self determination theory, McClelland, Schumpeter.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Innehållsförteckning 2

Introduktion 4

1.1 Problematisering 4

1.2 Definition av begrepp 5

1.2.1 Motivation 5

1.2.2 Entreprenörskap 6

1.2.3 Generation Y 7

1.3 Avgränsning 7

1.5 Syfte och frågeställning 8

1.5.1 Syfte 8

1.5.2 Frågeställning 8

Teoretisk referensram 9

2.1 Teorier 9

2.2 Self-determination Theory 9

2.2.1 Inre motivation 10

2.2.2 Yttre motivation 10

2.3 David McClellands behovsteori 11

2.4 Joseph Schumpeter 13

2.5 Kritik över teori 14

Metod 15

3.1 Studiedesign 15

3.2 Insamling av data och tillvägagångssätt 17

3.3 Etiska problem 18

3.4 Reflektion över metod 19

Empiri 20

4.1 Självbestämmande och makt 20

4.2 Social meningsfullhet och tillhörighet 21

4.3 Kompetens och prestation 22

4.4 Innovation 23

Analys 25

5.1 Självbestämmande, frihet och makt 25

5.2 Social meningsfullhet och tillhörighet 26

5.3 Kompetens och prestation 27

5.4 Innovation 28

Slutsats 31

6.1 Återkoppling till syfte 31

6.2 Svar på frågeställning 31

6.3 Överblick motivationsfaktorer 33

6.4 Vidare rekommendationer 33

Referenslista 35

Bilaga 1 38

1. Introduktion

Dagens samhälle kryllar av företag i olika former, aldrig tidigare har det startats upp och registrerats så mycket företag som det gör idag, årligen är det ca: 70 000 st i Sverige vilket motsvarar ungefär 192 st företag varje dag. 192 st, det är lika många minuter som den genomsnittlige svensken använder sin telefon dagligen (Landetsfria, 2019), tänka att varje minut du är på din telefon registreras ett nytt företag. Att starta företag har varit en uppåtgående trend sedan tidigt 90-tal (Ekonomifakta, 2019). 2018 fanns det 1 228 854 företag registrerade i Sverige vilket är en ökning på 42,6% jämfört med 15 år tillbaka i tiden.

Siffran ökar hela tiden i samband med att fler och fler företag startas men även överlever längre på marknaden (Ekonomifakta, 2018). I takt med att antalet företag ökar i Sverige ökar även antalet entreprenörer. ​Andelen entreprenörer har nästan dubblats senaste åren och idag ägnar sig ca: 9% ​av vår befolkning till entreprenöriella aktiviteter, där Sverige ligger i toppen jämfört med andra länder som har liknande förutsättningar. Sverige ligger även i toppskiktet bland de länder som är bäst på att identifiera och upptäcka nya möjligheter, ideér och marknader. Studien menar även på att 20% av befolkningen är oaktiva, potentiella entreprenörer som förmodligen aldrig kommer att ägna sig åt sådana typer av aktiviteter men har förutsättningarna till det (Entreprenörer, 2014). Som tidigare nämnt är ca: 1 av 10 i vårt avlånga land ​entreprenörer och i och med den uppåtgående trenden att starta företag ger det insikten i att fler entreprenörer möjligtvis väljer att vara egenföretagare. Varför väljer de att starta sina egna företag trots att det finns oerhört många att vara anställd hos, det är något som kommer att undersökas i denna uppsats.

1.1 Problematisering

Att vi lever i en snabbföränderlig värld är i dagens samhälle vedertaget och svårt att undgå.

Carter, Gartner, Shaver & Gatewood (2003) menar i en studie att det entreprenöriella arbetet har ändrats signifikant de senaste 20 åren fram till år 2003. Deras studie undersökte vad som är skillnaden i drivkraften hos nya uppkommande entreprenörer och en icke entreprenör. De studerade skillnader i respondenternas svar för att hitta olika motivationsfaktorer eller liknande sådana för att kunna dra slutsatser kring karriärval. I resultatet framgick dock att anledningarna till karriärval inte var speciellt olika vare sig personerna valt att vara anställda eller entreprenörerna som valt att vara egenföretagare. En insikt kring motivationsfaktorer är att idag, ytterligare 17 år framåt i tiden, finns det en möjlighet att dessa har förändrats och idag ser annorlunda ut.

Carter et.al. (2003) ​använder entreprenörskap och egenföretagare närmare som en synonym medans Geldhof, Malin, Johnson, Porter, Bronk, Weiner, Agans, Mueller, Hunt, Colby, Lerner, Damon (2014) definierar entreprenörskap som en mer flytande process och som ser annorlunda ut beroende på vilket sammanhang som entreprenören befinner sig i. Studien fokuserar på hur entreprenöriella beteenden och handlingar uppkommer och utvecklas just

hos unga personer, framförallt universitetsstudenter men inte direkt vad det är som motiverar dem, utan mer processen dit.

Företagsförbundet (2019) har gjort en undersökning som visar att 40% av dagens unga vill starta företag medans det endast är 25% i övrig ålder kan tänka sig de ​t. Enligt en annan studie gjord av Sifo på uppdrag av Visma visar att varannan person mellan 18-29 har en dröm av att starta eget företag. Personer utanför detta spannet kan var tredje person tänka sig att vara egenföretagare. Detta ger ett procentsats att 47% av de unga respektive 31% av övrig ålder är villiga att starta företag (Visma, 2019). Därmed kan man se en skillnad mellan olika generationer och viljan att vara entreprenör och starta företag. Detta genererade en annan insikt om att motivationsfaktorer till entreprenörskap möjligtvis helt enkelt ser olika ut beroende på generation.

GEM (Global Entrepreneurship Monitor) har gjort en omfattande studie kring entreprenörskap i världen publicerad på Entreprenörer (2014). Studien visar på att andelen entreprenörskap är högst i länder som är effektivitetsdrivna, d.v.s länder som har en god industrialisering med stora företag som dominerar branscherna men där det även finns små och medelstora företag, dessa länder kan exempelvis vara Ungern, Chile och Sydafrika.

Sverige tillhör inte denna kategori utan hamnar under innovationsdrivna ekonomier som kännetecknas av kunskapsintensiva företag där tjänstesektorn växer starkt men landet har även en större potential för innovativa entreprenöriella aktiviteter och möjligheter. Det intressanta i denna studien är att Sverige är absolut inte mest entreprenöriell jämfört med alla 70 länder som deltog i studien, dock låg Sverige högst upp på listan på det land som är mest entreprenöriell jämfört med alla andra innovationsdrivna länder under samma kategori. Extra intressant är det eftersom en av de utmärkande dragen för denna kategori är att de har större potential för innovativa entreprenöriella verksamheter men ändå är dessa länder inte i toppen på listan utan där ligger istället de effektivitetsdrivna länderna som inte har samma förutsättningar. Det blir intressant att titta på hur entreprenörskapet ser ut i Sverige idag och vad som utmärker och driver entreprenörerna eftersom vi ligger högst upp på listan under vår kategori. Det öppnar upp för att göra en studie kring motivation, entreprenörskap och egenföretagande och det blir relevant med fokus på dagens entreprenörskap.

Som tidigare sagt kan fler unga tänka sig att vara entreprenörer. Denna insikt har naturligt lett oss vidare till valet att ​studera varför just unga väljer entreprenörskapet och att starta företag och framförallt vad det är som motiverar dem.

1.2 Definition av begrepp

1.2.1 Motivation

Det finns en hel del mångtydiga begrepp och motivation är ett av dem. Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet säger i en artikel från Forskning (2017)

att motivation har med emotionella drivkrafter att göra. Hon menar på att olika känslor skapar motivation hos människor. Motivation är det som gör att man kämpar vidare trots att det är tungt och jobbigt och det kan vara en starkare tillgång än kunskap eller IQ för att nå sina resultat eller mål. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap säger i samma artikel att motivation finns på olika sätt, antingen kommer motivationen utifrån eller så kommer den inifrån s.k inre och yttre motivation. Yttre motivationsfaktorer är konkreta saker så som pengar medan inre motivation är faktorer som man drivs av eget intresse utan att se konkreta belöningar.

I en artikel från Astrakan (2017) berättar Kelly Odell, föreläsare, expert på förändringsarbete och motivationshöjande faktorer, att det är extremt svårt att motivera andra. Mycket handlar om att försöka skapa ett bra klimat och en bra omgivning där människor kan få utlopp för sina idéer och sin motivation, alltså att försöka ge utrymme för människors inre motivation.

Den yttre motivationen bör inte hanteras då han menar på att det ger mer negativ inverkan än positiv på motivationen och man bör därför vara försiktig på detta området. De yttre faktorerna skapar hinder för att få ut sin inre motivation och kan därmed hämma effekterna av sin motivation. Han menar även på att den bästa åtgärd du kan göra för din egen motivation är att du väljer rätt jobb som du gillar där du kan få utlopp för din motivation.

1.2.2 Entreprenörskap

Egenskapen att vara entreprenöriell är enligt Skolverket (2010) samma som att vara en företagsam individ. Visma (2019) menar dock att en entreprenör besitter egenskaper som att vara driven, våga ta risker och att få saker gjort. Anders Johnson, näringslivshistoriker, skriver en artikel i Företagskällan (2015) och menar på att en entreprenör är någon som tar initiativ och organiserar en nyskapande verksamhet. Begreppet handlar mycket om kreativitet, mångfald samt att våga experimentera. Alla kan enligt Johnson vara entreprenör oavsett kön, etnicitet och utbildning, det viktiga är att ha en idé man starkt tror på, ha en vilja att förverkliga idén och förmågan att kunna organisera en verksamhet med idén. Att starta eget företag kan tänkas vara första steget mot att bli/vara entreprenör. Sussi Calås-Jonsson, konsult inom marknadskommunikation med många års erfarenhet inom näringslivet och offentlig verksamhet, menar i Företagskällan (2015) att entreprenörskap är en egenskap som är medfödd och som alla bär med sig mer eller mindre. Hon beskriver det som något som måste odlas och utvecklas men framförallt vårdas och tas hand om. Tidigare VD:n för H&M, Stefan Persson är inne på ett litet annat spår när han pratar om företagande och att driva företag. Han jämför företagande med en pianist och säger att utan talang blir man en rätt så bra pianist men för att bli fantastisk behövs talang och det märks ganska tidigt om man har det eller inte (Libermanagement, 2013).

Vi definierar entreprenörskap och entreprenörer i denna uppsats som personer som kommer med innovativa och nytänkande idéer självmant som de vill implementera i verkligheten och i denna kontext att starta företag. Har en person startat ett företag utan att ha det som sin sista utväg anser vi den personen vara entreprenör.

1.2.3 Generation Y

Linus Jonkman, författare, föreläsare och verksamhetsutvecklare, pratar i Motivation (2013) om den nya generationen, generation Y. De som håller på att ta över arbetsmarknaden och hur man ska kunna motivera denna kräsna generation. Bortskämda, nonchalanta och egensinnade är också ord som beskriver generation Y, såklart stämmer det inte alltid men generellt sätt värderar dessa människor fritid och tid högre än lön. Generation Y är uppväxt med föräldrar som jobbar hela tiden och därav kan det ha blivit en motreaktion då generation Y värderar en bra balans i livet mellan jobb och fritid. De är ifrågasättande, misstänksamma och letar alltid efter något bättre. De är uppfostrade på ett sätt som innebär att de ska stå för sina åsikter och följa sina drömmar i den konstant förändrade värld vi lever i. De är i större utsträckning uppvuxna i den digitala eran och varit med på digitaliseringsresan. Arbete är inte en tid och plats utan det är ett resultat, byta tid mot pengar är inte meningsfullt för dem. På arbetsplatser blir inte det svåra att rekrytera denna generation utan utmaningen blir att kunna hålla kvar dem.

Det är intressant att titta på just denna generation då det finns många speciella egenskaper och en intressant inställning till att arbeta. Ifrågasättandet, värdering av tid och den ständiga jakten på något bättre blir spännande att analysera och koppla detta till varför denna generation startar företag och hur det hänger ihop med entreprenörskap och motivation.

1.3 Avgränsning

Denna undersökning kan inte täcka alla företag som startats utan det måste göras en begränsning. Med företag menar vi enskilda firmor, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag. Vi anser att det är relevant att titta på företag som startats upp de senaste åren då vi lever i en oerhört föränderlig värld där globalisering och teknologiska utveckling präglar samhället. Därför undersöks endast företag som är startade max fyra år tillbaka i tiden då tidigare startade bolag hade andra förutsättningar och omständigheter vilket inte blir relevant för vår undersökning.

Som tidigare nämnt har skillnader identifierats i olika generationer när det gäller entreprenörskap och att starta företag. Därav har vi i denna undersökningen valt att studera en viss generation för att dra en gräns för åldersspannet. Urvalet av personer som kommer att delta i undersökningen kommer att tillhöra generation Y, eftersom denna generation inom några års tid kommer att dominera arbetsmarknaden. Generation Y är enligt Svenskt näringsliv (2018) ​personer som är födda mellan 1982-1998. Denna undersökning kommer titta närmare på den bakomliggande motivationen till att ta det första steget mot entreprenörskapet och starta sitt egna företag.

1.5 Syfte och frågeställning

1.5.1 Syfte

Syftet med denna rapport är att undersöka vad som driver motivationen hos unga människor som tillhör Generation Y, att starta sina egna företag och vara entreprenörer.

1.5.2 Frågeställning

- Vad motiverar personer som tillhör generation Y att vara entreprenörer och starta sina egna företag?

2. Teoretisk referensram

En teoretiska referensramen är viktig för att kunna skapa en struktur för läsaren genom att förklara de teorier som använts i studien. Teorierna som använts i syfte att analysera vår empiri kommer att presenteras i detta avsnitt. En större mer allmän definition av begreppen motivation och entreprenörskap har tidigare presenterats för att ge läsaren förförståelse för att vidare i detta kapitel ge en övergripande sammanfattning av den teoretiska referensramen. Avsnittet ger till en början en bredare förklaring för att vidare smalna av för djupare definition av hur teorierna kompletterar varandra och varför de är relevanta för denna studie.

2.1 Teorier

De motivationsteorier som kommer användas i studien är David McClellands behovsteori och Self-determination theory. Forskningen inom motivationsområdet är stort och det finns många väletablerade teorier inom ämnet men en begränsning var nödvändig. Denna studie kommer att fokusera på entreprenörskap och motivation till egenföretagande och därmed används teorier inom den motivations-psykologiska skolan inom organisation med fokus på behov. Self-determination theory och McClellands behovsteori är två teorier som ansågs relevanta för denna studie. Teorierna används ofta inom ledarskap och företagsledning men vi ansåg dem även vara kompatibla inom ramen för entreprenörskap inom egenföretagande då entreprenörskap är nära kopplat till organisationer. Self-determination theory går kort ut på att människan strävar efter tre stycken be behov: ​Kompetens, självbestämmande ​och ​social meningsfullhet ​och att dessa påverkas av inre och yttre motivation (Gagne & Deci, 2005).

McClellands teori menar också att människan försöker tillfredställa tre olika behov: ​Makt, prestation och​tillhörighet (Hedegaard Hein, 2012). Den entreprenörskapsteori som kommer användas i studien är Schumpeter och hans syn på entreprenörer och innovation. Mycket i hans teori handlar om vilken roll entreprenörer har i samhället och hur de påverkar ekonomiska konjunkturer på olika sätt (Schumpeter, 1934). Eftersom vår studie handlar om entreprenörer och varför de startar företag anser vi att Schumpeters teori är relevant att analysera utifrån vår empiri.

2.2 Self-determination Theory

En psykologisk motivationsteori som bland annat har utvecklats av Marylène Gagné och Edward L. Deci (2005) tillsammans med flera andra forskare är Self-determination theory, som även i förkortning kallas SDT. Teorin ämnar att beskriva kontrollerad och autonom motivation i förhållande till psykologiska medfödda behov hos en människa. Autonom motivation betyder att en person väljer att utföra en aktivitet för att hen vill, medans kontrollerad motivation betyder att hen utför något för att hen måste. Motivationen delas vidare upp i två undergrupper, inre ​och ​yttre ​motivation och de nämner även ​amotivation som betyder att motivationen är frånvarande (Ryan & Deci, 2000).

Self-determination theory menar att människan har grundläggande psykologiska behov som ligger till grund för deras inre motivation. Dessa behov är ​kompetens, självbestämmande och social meningsfullhet​. Människan vill känna sig kompetent och känna en känsla av att hen har kunskap att använda sig av och praktisera. Självbestämmande menas att motivationen kommer inifrån och att personen frivilligt bestämt att genomföra en viss uppgift, utan att den blivit påtvingad eller tilldelad. Människan vill även känna en social meningsfullhet, att hen tillhör en grupp eller är del av en social interaktion (Gagné & Deci, 2005). De olika behoven är fundamentet för teorin och de behövs för att en människa ska känna sig motiverad till det arbete hen är involverad i (Ryan & Deci, 2000).

2.2.1 Inre motivation

Ryan och Deci (200) beskriver inre motivationen som den motivation som utmärks genom att det är ett genuint intresse. Personen utför helt enkelt något frivilligt för att den tycker det är roligt eller ger dem en utmaning. Personen agerar utifrån inre belöning såsom egen tillfredsställelse eller njutning. Man behöver inte agera utifrån inre motivation i alla situationer, utan det kan ändras beroende på vilken kontext eller situation som personen befinner sig i för tillfället. Den inre motivationen är en viktig motivation då den inte är påtvingad, utan den kommer fram på naturlig väg (Ryan & Deci, 2000).

2.2.2 Yttre motivation

En aktivitet eller arbetsuppgift som inte är genuint intressant för en människa kräver motivation utifrån, som till exempel beröm, pengar eller viljan att uppnå ett specifikt resultat (Ryan & Deci, 2000). Den yttre motivationen kan enligt Gagné och Deci (2005) vara både autonom (självbestämmande) eller kontrollerande och varierar i grad beroende på situation till skillnad från andra teorier som påstår att yttre motivation inte kan vara autonom. Om ett beteende har blivit internaliserat och en del av människors normer och värderingar så hamnar beteendet närmare den autonoma motivationen på skalan. En yttre motivation blir med andra ord mer och mer en del av människors värderingar och uppfattas som en inre motivation.

Skalan i den den yttre motivationen delas upp i fyra undergrupper: extern-, introjekterad-, identifierad- och integrerad motivation. De två första är mer kontrollerande och personen känner sig tvingad till något och “använder” sig av yttre motivation för att genomföra en arbetsuppgift. Ryan & Deci (2000) menar även att introjekterad motivationen är när en person utför något på grund av skuldkänslor eller undvika ångest. Den är egocentrerad och personen vill öka sin självkänsla. De två sista ligger mer åt det autonoma hållet där personens värderingar börjat gå i linje med vad som förväntas i form av bland annat samhällsnormer etc.

Till exempel kan det anses vara åtråvärt av samhället att gå en universitetsutbildning och därmed har personer gjort denna uppfattning till sin egen om att vilja studera. En bild och modell över teorin visas här nedan för att enklare förstå sig på teorin och hur inre och yttre motivation förhåller sig till de olika behoven som presenteras i teorin.

Figur 1 - SDT modellen

2.3 David McClellands behovsteori

McClellands behovsteori menar att människan har tre olika behov som man ständigt strävar efter att uppnå och dessa är ​maktbehov, prestationsbehov och tillhörighet behov​. Dessa behov är inte beroende av varandra och de behöver inte uppfyllas eller uppstå i en hierarkisk ordning. De är även olika dominerande hos en människa, där ett av dem kommer att vara den mest dominanta. Denna dominans är dock flytande så att något av de specifika behoven är mer eller mindre viktiga för personen under tidsperioder och de påverkar även varandra.

Behoven är enligt teorin skapade av olika faktorer vi stött på i vår uppväxt vilket betyder att de inte är medfödda (Hedegaard Hein, 2012).

Maktbehovet ​utmärker sig i att personen gillar att bestämma, påverka och ha inflytande. De drivs av att vinna, ha status och makt i form av auktoritet och kontroll. När det råder hög konkurrens och när hen vinner i debatter eller argument är något som dessa personer drivs av.

Denna person vill ofta gärna ha ledarpositionen och kunna kontrollera och påverka andra. Det går nästan alltid att dela in dessa människor i två olika grupper, de som har stor personlig maktmotivation och de som har stor institutionell maktmotivation. De människor som drivs

personligt vill gärna styra och kontrollera andra medan de människor som drivs institutionellt vill gärna styra gruppen för att nå företagets gemensamma mål (ibid)

Prestationsbehovet visar sig primärt i ett begär att vilja vara framgångsrik och ha personligt ansvar. Personer med detta behovet är målmedvetna och vill gärna ha utmaningar att genomföra och prestera bra. Prestationsbehovet drivs inte av pengar utan av motivationer såsom bekräftelse, feedback och vetskapen att de utfört ett bra jobb. De har ett starkt behov av att ta risker och sätta höga, utmanande mål som de sedan uppnår. Det är även viktigt för dessa personer att få höra hur duktiga de är och vilka framsteg och resultat de gjort, många gillar även att arbeta ensam. Människor som är mest drivna av prestation behöver utmanande projekt med svåra problem så de kan hållas engagerade, de arbetar mest effektivt själva eller i en grupp där alla andra också är högpresterande (ibid).

De människor som har ett stort behov av ​tillhörighet och gemenskap ​drivs av det motsatta från prestations människan. Här är gruppen central och det viktiga är i större utsträckning bekräftelse från andra personer, anpassa sig efter gruppen och acceptans än av arbetet i sig.

Mycket fokus ligger i känna sig en del av gruppen och bli omtyckta av andra, därav går de nästan alltid med på vad resten av gruppen vill göra, så länge de får vara med. Höga risker och osäkerhet är inget som uppskattas, detta behovet är gynnsamt om man ska göra samarbeten konkurrenter emellan (ibid). För att förstå hur McClelland förhåller behoven till varandra visas nedan en figur över dessa.

Figur 2 - David McClellands behovsteori

2.4 Joseph Schumpeter

Joseph Schumpeter var nationalekonom i grunden som studerade ekonomisk utveckling kopplat till innovation och entreprenörskap. Han ansåg att entreprenören var som en innovatör vars främsta uppgift var att komma med nya innovativa produkter, produktionslösningar, marknader och organisationsformer. Schumpeter menade på att ekonomin hade störningar och rörde sig från jämvikt när nya produktionsmöjligheter dök upp på marknaden och ersatte de som tidigare fanns. Entreprenörer bidrog till en skapande process, något Schumpeter kallade för “Creative Destructive” där ekonomin var i lågkonjunktur och det fanns möjligheter för nya produkter/marknader att dyka upp för att kunna sätta ekonomin i rörelse igen och komma ur lågkonjunkturen. Om det inte funnits entreprenörskap hade ekonomin fastnat i jämvikten och inte kommit vidare, det hade inte funnits några innovationer, ett s.k. “Cirkulärt flöde”. Entreprenören behövdes för att få igång ekonomin och bidrog till utvecklingen, deras främsta uppgift var att realisera och implementera ideerna till praktiken, inte agera som någon uppfinnare (Schumpeter, 1934).

Schumpeter definierar en innovation i fem punkter (Schumpeter, 1934):

- Ny produkt

- Ny produktionsmetod - Ny teknologi

- Öppnandet av en ny marknad

- Öppnandet av en ny organisation av befintliga produktionsfaktorer

Den kreativa förstörelsen i Schumpeters teori handlar om den ständiga kampen att orka simma mot strömmen. Det är början av en innovationskedja där entreprenören har en betydande roll vare sig det är en enskild person, grupp eller ett nätverk. Denna roll är även tidsbegränsad och han menar på att drivkraften hos en entreprenör är den vinst man gör på monopolmarknaden när man gör något helt nytt. Detta i sitt led kommer locka andra att imitera produkten/tjänsten i samma bransch och därmed är en kedjereaktion igång. När nyheten efter ett tag inte längre är en nyhet kommer marknaden åter komma tillbaka till jämvikt och entreprenören har gjort sin uppgift. Därmed kan man säga att entreprenören är med i hela processen av att förändra ekonomin och dess jämvikt som hela tiden pågår. När en ny innovation uppkommer på marknaden sätts ekonomin i rörelse och rör sig längre från sin jämvikt, sedan när imitatörer kommer in på marknaden och det blir konkurrens rör sig ekonomin tillbaka mot jämvikt igen. Dock menar Schumpeter på att ekonomin aldrig hamnar helt i jämvikt med en perfekt ekonomi utan varje innovation förändrar ekonomin så pass mycket att den inte kan komma tillbaka i jämvikt (Schumpeter, 1934)

2.5 Kritik över teori

Self determination theory kan ses som en modell som är för generell men även utelämna viktiga aspekter och därmed kan det vara svårare att dra verklighetstrogna slutsatser. Det går att diskutera om kompetens, självbestämmande och social meningsfullhet är tre relevanta behov och drivkrafter hos människor eller om andra faktorer spelar in och har större påverkan.

McClellands teori om vilka behov vi som människor har och vad vi drivs av har sina brister.

Modellen är individualistisk och är inriktad på många inre faktorer hos människan som påverkar dessa behov och bortser en del från de yttre faktorerna som finns.

Prestationsbehovet kan även bli problematiskt eftersom McClelland anser att behoven inte är medfödda utan de påverkas av faktorer i vår omvärld och regleras hela tiden, det är som ett inlärt behov och därav kan det ses mer som ett värde i olika situationer istället för som ett behov. Prestationsbehovet kan även kopplas till och vara beroende av kultur och kontext.

Schumpeters teori har sina brister. Det är mycket fokus kring innovationer och vilken roll entreprenören har i hans ekonomiska synsätt på världen, det finns dock ett glapp på hur Schumpeter ser på entreprenören, han beskriver mest hens roll i den ekonomiska utvecklingen och särskilt mycket kring entreprenören i sig. GEM menar på i Entreprenörer (2014) att det finns brister i den befintliga entreprenörskapsteorierna då dessa behöver kompletteras och och utökas, många teorier är från förr och inte lika applicerbara på verkligheten idag.

Teorierna är inte helt fullständiga och de har sina brister men de kompletterar varandra bra för vår undersökning. Varje teori bidrar med olika saker för att enklare kunna koppla ihop empirin med de olika teorierna och på så sätt få en bred och bra helhetsbild.

3. Metod

I detta avsnitt kommer vårt tillvägagångssätt samt alla beslut och val som gjorts under detta arbete att presenteras. Hur datan har samlats in och varför undersökningen är gjord som den är gjord, vilka brister som finns i arbetet och hur urvalet av intervjupersoner gjordes för att sedan avsluta avsnittet med en reflektion över metoden som använts.

3.1 Studiedesign

Med utgångspunkt i syftet och frågeställningen bestämdes ett lämpligt tillvägagångssätt hur denna undersökningen skulle genomföras. Patel och Davidson (2019) skriver i sin bok Forskningsmetodikens grunder ​om en kvalitativ studie och dess betydelse för en undersökning. En kvalitativ intervju har använts för att göra denna undersökningen eftersom syftet med en sådan metod är att identifiera och upptäcka egenskaper och beskaffenheter hos någon eller något. I detta fall handlar det om upptäcka dessa egenskaper och beskaffenheter hos entreprenörer, våra respondenter och försöka få en större förståelse kring deras företagande, deras resa dit och vad som har drivit dem till där de är idag.

Det har genomförts 14 intervjuer där 13 personer har intervjuats via personliga möten och en har intervjuats via telefon då det inte fanns möjlighet med ett möte. Undersökningens respondenter bestod av sex kvinnor och åtta män i åldrarna 21-37 år. Frågorna som ställdes under intervjuerna har i största möjliga mån ställts i samma ordningsföljd för att lättare kunna sammanställa och jämföra den insamlade datan gentemot varandra. Varje intervju anpassades dock utefter respondenternas svar och hur samtalet tog sin form vilket innebar att vi var flexibla vid behov för att samtalen skulle ta en så naturlig form som möjligt och i vissa fall därav hoppa mellan frågor. Frågorna var utformade på ett sätt som byggde på att respondenten skulle kunna svara så fritt som möjligt, med egna ord och med ett stort svarsytrymme. Detta möjliggjorde en friare tolkning av frågorna och chans till mindre påtvingade svar. Denna typ av intervju kallar Patel och Davidson (2019) för en kvalitativ, semistrukturerad intervju där hög grad av standardisering och låg grad av strukturering användes.

Innan intervjuerna startades hölls en kort presentation om vilka forskarna är, vad denna uppsats handlar om och vad som ska undersökas. Respondenterna fick även tillfälle att ställa frågor om de hade några funderingar och de fick även förfrågan om det var okej att spela in intervjun. Denna frågan ställdes innan för att bygga upp ett förtroende hos respondenten så att det kändes tryggt och säkert att sitta och berätta om sina erfarenheter och veta varför och vad syftet med denna undersökning är. Varje intervju transkriberades ner som underlag till vår empiri direkt efter att vi haft den, just för att komma ihåg detaljer och andra viktiga aspekter som dök upp under intervjuerna.

Största delen av våra intervjuer har skett i personliga möten, detta för att kunna ta upp så mycket information som möjligt och undvika risker med bl.a missförstånd eller missuppfattningar. Personliga möten ger utrymme för att kunna se och tolka kroppsspråk, ansiktsuttryck och andra utomstående faktorer som kan ha inverkan på intervjuerna. Alla respondenter har varit anonyma, detta för att skapa bra förutsättningar för att få så ärliga svar som möjligt på våra frågor samt för att inte kunna sätta någon i en dålig sits. Intervjuerna har spelats in för att kunna lyssna på dem i efterhand för att kunna göra en så bra analys av varje respondent som möjligt. Intervjufrågorna utformades utifrån​“tratt-tekniken” som betyder att frågorna i början är öppna och lite större för att låta respondenten svara och formulera sig som hen vill för att senare låta frågorna bli mer specifika. Genom att använda denna teknik anses intervjun bli mer aktiverande och generera motivation (Patel & Davidson, 2019). Vi anser att denna teknik bygger på förtroendet för oss som intervjuare och att även detta leder till ärligare svar från respondenten. Se sammanställningen av våra intervjuer nedan.

Tabell över intervjupersoner

Respondent Bransch Intervjutid

1 Webbdesign 33 min

2 Mode och design 48 min

3 Produktion och försäljning 31 min

4 Applikationstjänst 28 min

5 Logistik 22 min

6 Källsortering 36 min

7 Sport och idrott 40 min

8 Egen konsult 35 min

9 Finansteknologi 46 min

10 Finansteknologi 44 min

11 Hållbarhet 55 min

12 Sport och turism 39 min

13 Forskning 57 min

14 Kontorshotell 34 min

3.2 Insamling av data och tillvägagångssätt

Patel och Davidson (2019) påpekar hur viktigt det är att ta hänsyn tillvägagångssättet för insamling av data. Detta utifrån och beroende på vilket sätt som ger bäst svar på vår frågeställning och täcker vårt syfte, med hänsyn till den tid vi har och vilka resurser vi har tillgång till. Eftersom vi begränsas i vår undersökning på olika sätt är det viktigt att göra ett lämpligt relevant urval av våra intervjupersoner. Den insamlade datan behöver vara av betydelse och väsentlig för att kunna svara på vår frågeställning och syfte (Lind, 2014).

Undersökningen har en tidsbegränsning men även en åldersbegränsning, eftersom detta arbete skrivs under ca: tre månader har antalet intervjupersoner begränsats till 14 st och åldern på dessa har begränsats till en generation. Därav har vi anpassat vårt urval efter våra begränsningar. Patel och Davidson (2019) pratar om ett ​Snöbollsurval vilket går att applicera på vår metod och vårt urval. Ett snöbollsurval innebär att forskarna har ett visst kontaktnät som är relevant för studien och vidare använder dessa för att skapa ytterligare kontakter och respondenter för undersökningen.

Vår insamlade data hanterades genom att koppla ihop verkligheten med teorin. Teorin hittades delvis först och analyserades för att se om den var lämplig till vår undersökning, intervjufrågor skrevs sedan utefter dessa teorier för att se om den befintliga teorin stämmer överens med verkligheten och dra olika slutsatser utifrån teorin. Den redan befintliga teorin satte grunden för vilken typ av data som skulle samlas in, hur vi skulle tolka informationen och på vilket sätt resultatet skulle relateras till den redan befintliga teorin. Detta valda arbetssätt stärker objektiviteten i undersökningen då vi har utgångspunkt i redan befintlig teori och det är svårare att färga undersökningen med subjektiva tankar. Däremot finns en risk att den valda teorin påverkar och omedvetet riktar forskningen i en viss riktning (mot vald teori) vilket kan förhindra att intressanta nya upptäckter aldrig upptäcks. Efter vi genomfört intervjuerna började vi därför tänka om litegrann och leta efter nya teorier som stämde överens med vår insamlade data och hitta teorier utefter detta. Risken med det är att vi inte riktigt vet hur stor eller liten teorin kan bli eller dess räckvidd eftersom vi har utgångspunkt i vår insamlade data, empirin, intervjuerna som undersöker ett visst ämne med en begränsad grupp av människor. Vårt tillvägagångssätt beskriver Patel och Davidson (2019) som ett abduktivt arbetssätt, en blandning mellan induktivt och deduktivt process där vi relaterar empirin med teorin på ett kombinerat sätt. Detta arbetssätt har fördelen att forskaren inte låses i samma grad som den kan göra genom att arbete bara induktivt eller deduktivt. Däremot är nackdelen att forskarna lätt kan färgas av sina egna tidigare erfarenheter och göra omedvetna val utefter dessa.

3.3 Etiska problem

Det finns mycket som kan påverkar intervjuns utfall. Patel och Davidson (2019) pratar om den personliga relationen som uppstår mellan intervjupersonen och de som intervjuar, hur viktigt det är att vi visar ett genuint intresse och förståelse för respondenten och hens tankar och känslor. Annars kan det lätt bli att respondenten intar försvarsposition om personen upplever att de som intervjuar dömer eller kritiserar, inte bara med ord utan även kroppsspråk och gester.

Lind (2014) diskuterar vikten av att påverka respondenten så lite som möjligt genom att ställa rätt typ av frågor så att respondentens svar inte blir formade i en viss riktning. Därmed formulerades våra frågor så objektivt som möjligt för att ge respondenten utrymme till egna tankar och reflektioner. I största möjliga utsträckning genomfördes intervjuerna på ett sätt utan att färga eller styra respondenten så att vi fick så ärliga svar som möjligt. För att lyckas med detta är det viktigt att på ett tydligt sätt beskriva och kommunicera syftet med undersökning så att den som medverkar vet vad som faktiskt undersöks. Brister som uppstår i undersökningen kan då tänkas vara att svaren inte blir helt ärliga om respondenten inte känner sig helt bekväm. Det blir därmed viktigt att erbjuda respondenter anonymitet, ett tydligt samtycke till att medverka vilket vi gjorde.

Urval av respondenter i denna studie är ett s.k. ​Snöbollsurval ​(Patel & Davidson, 2019) och har sina brister. Eftersom denna metod bygger på ett kontaktnät där alla respondenter har en gemensam nämnare på något sätt då alla är med i detta kontaktnätet kan urvalet inte spegla en hel population eller i vårt fall generation. Patel och Davidson (2019) tar upp problematiken med att inte kunna generalisera om denna typ av urval används men att den är lämplig vid en kvalitativ metod, precis som vi gör. Något vi har lagt märke till är att nästan alla våra respondenter har läst eller läser just nu på ett universitet eller högskola och det blir därmed redan ett mer avsmalnat urval med en viss typ av människor i vår studie.

Forskningskvalitéten på denna studie går därmed att diskutera, hur väl den speglar verkligheten och hur trovärdig den är. I och med att vi har spelat in alla intervjuer som genomförts och gått tillbaka och lyssnat på dem igen för att kunna transkribera och tolka alla respondenter så bra som möjligt bidrar detta till ökad trovärdighet i undersökningen då den insamlade datan blir mer tillförlitlig. Det finns även vissa brister kring hur väl vi har lyckats återspegla respondenternas historier men även hur väl de stämmer överens med hur det var och vad de kände vid specifika tidpunkter, omtolkning och glömska kan förekomma vid sådana situationer vilket kan bli problematiskt. Vi kan även ha ställt vissa ledande frågor i form av följdfrågor, vi eller respondenten kan även ha missuppfattat varandra eller vissa frågor vilket även kan ha påverkat respondenten att svara på ett visst sätt.

3.4 Reflektion över metod

Precis som Patel och Davidson (2019) skriver om hur alla studier och undersökningar aldrig är helt objektiva utan de påverkas alltid i mer eller mindre grad av forskarnas tidigare erfarenheter och förutsättningar, detta innebär att denna studie undermedvetet har påverkats av oss som forskare och kan ha styrt vår empiri, analys och slutsats i en viss riktning.

Vi upplevde en viss problematik med vår metod hos vissa respondenter då vi ibland upplevde att vi inte alltid fick helt ärliga genuina svar på våra frågor utan att respondenten svarade det som förväntades vara “rätt” svar på frågan. Trots att vi i största möjliga mån ställde öppna frågor där respondenten hade förutsättningar att tolka frågan och svara helt fritt kände vi att det blev påtvingade svar ibland. Även om respondenten var medveten om syftet med intervjun och att hen är helt anonym.

Vi har även använt oss av viss sekundärdata i denna undersökning, såsom hemsidor, artiklar och böcker. Sekundärdata kan ha bristfällig information eller inneha information som är förskönad eller vinklad åt något håll och därmed kan informationen återspeglas fel. Därav har vi försökt att använda vår primärdata så mycket som möjligt men det är oundvikligt att endast använda denna typ av data då det är oerhört tidskrävande (Patel & Davidson, 2019).

Sekundärdatan bidrar till minskad trovärdighet till undersökningen men primärdatan väger upp trovärdigheten.

Om tid hade funnits hade vi även omformulerat vissa intervjufrågor och ställt några andra frågor också. Detta för att få en ännu mer nyanserad bild av respondenternas syn kring ämnena och på så sätt lättare kunnat tolka vår insamlade data i empirin och göra en ännu bättre analys och slutsats.

Trots denna reflektion anser vi att vår metod är bra genomförd och tillräckligt objektiv för att kunna anse den som trovärdig och relevant för vår undersökning.

4. Empiri

I empiri avsnittet kommer den data som insamlats via de intervjuer som gjorts att redovisas.

Empirin är uppdelad i olika underkategorier i olika teman som är hämtade ur beståndsdelarna i teorierna och lägger strukturen för kapitlet. Detta för att enklare få en förståelse kring vad som har sagts under intervjuerna. Citat från respondenterna kommer löpande att finnas i empirin och detta för att vidare stödja det empiriska materialet men utan att avslöja specifika personer.

4.1 Självbestämmande och makt

Frihet och självbestämmande var en drivkraft som i princip alla respondenter menade var en mycket viktig och avgörande motivationsfaktor för att ta beslutet att driva sitt egna företag.

Friheten att få arbeta när de vill och var de vill var en stor inspiration. En faktor i deras motivation kring att starta företag var att inte behöva vara bundna till specifika tider på ett kontor och jobba för någon annan som bestämmer vilka arbetsuppgifter de ska göra.

“Leva “the-laptop-lifestyle” och jobba från världens alla hörn och göra världen till ett bättre ställe” ​(Respondent 5)

De få respondenter som inte nämnde friheten som en stor motivation utan påpekade mer svårigheten i att skapa sina egna arbetsuppgifter och veta vad som behöver göras härnäst.

Några respondenter var lite mer kluvna i denna fråga och menade på att friheten är en motivationsfaktor men samtidigt en av sakerna som är jobbigt med att driva eget, just att det inte finns någon som säger åt dig vad du ska göra varje dag eller hur du ska göra det. Friheten upplevdes som ett litet stressmoment hos några medan de som motiverades av friheten såg det som en utmaning. Tolv av fjorton respondenter nämnde just att faktorn att hitta sina egna arbetsuppgifter, vara ansvarig för allt som händer i företaget och jobba för att få igång en riktig verksamhet var en av de bästa sakerna med att starta bolag. Fem personer sa även att driva sitt eget företag är som den bästa utbildningen de någonsin kan få och det går inte att få någon annanstans genom att läsa på en högskola eller ett universitet. Alla respondenter var eniga och berättade även att friheten har varit den största skillnaden nu jämfört med när de som varit anställda hade en anställning.

Att ha ansvar och vara i en ledarposition där beslut fattas och ha mandat till att bestämma var något majoriteten av respondenterna gillade att ha och motiverades av. Kanske inte specifikt att ha makt över andra människor utan mer att ha makt över företaget och befogenheten att bestämma över verksamheten och hur den skall styras. En del menade dock på att detta även var något som var lite jobbigt ibland då framgångar och motgångar i företaget speglas av deras beslut. Några påpekade även rädslan att deras beslut ska påverka andra människor på ett negativt sätt, det finns ingen att skylla på mer än de själva om allt skulle gå åt skogen, vilket

även vissa menar är tjusningen i att driva eget. Rädslan av att misslyckas hade majoriteten av respondenterna men inte såpass mycket att den känslan tog över. Den fanns dock underliggande hela tiden i varje beslut som behövdes göras. De flesta av respondenterna var inte oroliga över hur de själva påverkas om företaget går i botten utan de var mer oroliga och kände ansvar över sina partners eller om det fanns investerare, anställda eller fler delägare så fanns oron över att förstöra för dessa.

“När jag sitter på ett möte och inser att jag gjort ett misstag, det värsta är inte att jag får lära mig en läxa den hårda vägen utan det värsta är att alla andra drabbas av något som jag har gjort” ​(Respondent 14)

Två tredjedelar av respondenterna sa att de motiverades av att ha makt över sitt företaget och att kunna bestämma. Att få ha kontroll och ansvar över en hel produktionskedja eller ansvar över hur servicen ska se ut var inspirerande och kul enligt respondenterna. Att få ha makt eller en belsutsfattande position var dock ingen avgörande motivationsfaktor utan mer något som var motiverande på sidan av friheten. Många såg det även som en möjlighet och som ett utlopp för deras kreativitet då en del av respondenterna uttryckte ett behov av att få vara kreativ och få ut och praktisera sina idéer, något som kommer gås djupare in på senare.

4.2 Social meningsfullhet och tillhörighet

Det var en minoritet av respondenterna som primärt menar att de motiverades av social meningsfullhet. Nästan alla av de som hade startat företag ihop med en partner, vilket var sex stycken av dem, kände att det var roligt att uppleva det tillsammans med någon annan och att de inte hade kunnat klara av det utan den andre personen. Respondenterna menade att tillsammans med sin partner kompletterades deras färdigheter väl och att det även var en av anledningarna till att de har lyckats med sin verksamhet. Det var dock inte en anledning till motivationen till drivkraften och viljan att vara egenföretagare från början, utan det visade sig mer som en tacksamhet till att ha en partner.

“Jag hade aldrig någonsin fixat att driva detta företaget utan min partner, finns inte en chans. Hen är världens bästa partner man kan ha” ​(Respondent 9)

En person menade att de kände någon typ av social meningsfullhet genom att vara en del av dagens entreprenörer och gillar att driva eget utifrån den status som det ger. En annan menade på att partnern inte hade lika stor betydelse i företagandet, en partner var viktig men hen hade klarat av att driva företaget själv också och i vissa fall hade det varit skönt att göra det ensam.

Några respondenter pratade även om att företagandet har gett dem möjligheten att välja vilka människor de vill ha kontakt med till skillnad mot att vara anställd på en arbetsplats där du inte själv väljer exempelvis kollegor. Nu har de möjlighet att välja sina leverantörer, samarbetspartner, investerare, delägare, anställda osv. vilket de tyckte var en fördel. Dock är

det några som poängterar att som egenföretagare där man inte bildat företaget tillsammans med en partner så kan det dagliga arbetet bli ganska ensamt. Att inte ha människor omkring sig på en arbetsplats kan efter en tid kännas isolerande om man inte arbetar nära med leverantörer eller kunder hela tiden.

En del av de respondenter som får feedback på sin service eller sina produkter menar även att det är lätt att ta saker personligt om man får negativ eller konstruktiv kritik, fast det egentligen är företaget och produkten/tjänsten som det handlar om. Det är viktigt att skilja på jobb och sin egen person. Samtidigt som några respondenter påstår att det mest belönande är när kunder är nöjda och ger bra feedback vilket bekräftar att de gjort ett bra jobb. Extra nöjda i en sådan situation är de få respondenter som ansåg att en av deras största drivkrafter är att få hjälpa människor.

Några respondenter hade fått hjälp och pepp hemifrån från framförallt föräldrar som gjorde att deras motivation stärktes till att starta upp företaget. Respondenterna menade att detta gjorde att de vågade tro på sig själva och våga testa sina idéer genom att känna stöd utifrån när de gav sig in i företagarvärlden. Några enstaka respondenter hade dock gjort tvärt om genom att inte berätta för sin familj och sina vänner innan de startade. Anledningen var för att de inte skulle bli påverkade utifrån på ett negativt sätt och att de kände större motivation till att inte misslyckas.

4.3 ​ ​ Kompetens och prestation

En minoritet av respondenterna som startat företag hade haft arbetslivserfarenhet inom branschen sedan tidigare. De hade inte riktigt varit i kontakt med området innan start utan fått en idé och tagit möjligheten och utmaningen att vara egenföretagare. Några hade tidigare haft sitt nuvarande företag som intresse såsom en utövad sport eller hobby. Ett par av respondenterna menade även att om ditt företag inte var ett intresse sedan tidigare så kommer det med tiden att bli det. Någon enstaka har studerat något mycket specifikt och har senare lite av slump fått chansen att tillsammans med andra starta och driva eget och använda sig av sin kompetens från skolan. De respondenter som haft kompetens inom ämnet tidigare har varit eniga om att det är mycket roligt att få använda sig av sin kunskap i sitt eget företag och praktisera detta mer. De som haft sitt företag som intresse sedan tidigare har svarat att de känner stor passion till sitt skapande och brinner för att utvecklas.

Alla respondenter har alla beskrivit att den kreativa skapande processen och att ha byggt upp något från grunden är mycket motiverande och belönande i form av att få se något växa som de själva har skapat. Sju respondenter ansåg att just kreativiteten var en viktig motivationsfaktor till beslutet att starta eget. De menar att de jobbar mer nu när de driver eget än när de var anställda eftersom de direkt tjänar på det och får mer tillbaka på det. I princip alla respondenter menar att det är viktigt att göra ett bra jobb eftersom ingen annan kommer

att göra jobbet åt dig. Som entreprenörer menar många att viljan att prestera bättre är större och gå den ”extra milen” blir mer motiverade när de blivit egenföretagare än när de var anställda just eftersom man gör det för sig själv.

“Varför ska jag sitta 8-17 och jobba och skapa värde för någon annan när jag kan göra det för mig själv?” ​(Respondent 2)

De flesta av respondenterna ville arbeta med något som de ansåg var roligt och intressant, som de tror på och brinner för och när en bra idé kom till dem så tog de chansen att starta eget. Vissa av respondenterna hade tidigare haft sitt företag/produkt som intresse som de senare omvandlat till sitt en affärsidé och ett företag. Vissa andra hade letat efter något som de gillar att arbeta med så att det skulle slippa känna att de “jobbar” men samtidigt kan ge sig själv en lön. Enbart ett par stycken nämnde att det var pengarna som hade första prioritet och att det var viktigare än vad företaget ägnar sig åt. Majoriteten av respondenterna var kreativa av natur och hade varit i tankarna kring att starta företag under en längre tid medans vissa andra mer snubblat över möjligheten. En vilja att få använda sitt huvud och praktisera innehavande kunskap samtidigt med möjligheten att få lära sig och ta till sig ny kunskap uttrycktes av i princip alla respondenter. Detta för att de ville fortsätta känna sig motiverade och känna mening med sitt arbete.

4.4 Innovation

Utifrån intervjuerna har vi fått en uppfattning kring våra respondenter och i vilken utsträckning de är innovativa. Två av respondenterna hade inte som avsikt från början att vara innovativa och komma med en helt ny idé, men under tiden som deras produkt växte och formades in till ett företag vill de nu förändra branschen och dess struktur. Sex av respondenterna har startat företag utifrån en helt ny innovativ idé och vissa av dem har redan tagit sin nya produkt/tjänst till marknaden.

Ungefär hälften av respondenterna uttryckte ett stort behov av att få möjligheten att förverkliga alla sina idéer de har. En respondent berättade om sin bok hen hade fylld med mängder av affärsidéer som bara väntade på att bli testade i verkligheten. Så fort hen kommer på ett problem eller kommer på en produkt/tjänst som saknas på marknaden eller pratar med någon som utvecklas till en idé skriver hen upp detta i boken.

“Jag har en pärm hemma med massor av idéer och så fort jag får tid över tar jag en idé från pärmen och gör en mindmap och ser om det är värt att testa idén i 30 dagar.” ​(Respondent 9)

Någon annan beskrev det som kaos i huvudet med alla idéer som åkte runt där inne och behövde bara få ut dem och prova att testa dem i verkligheten. Några andra respondenter har

inte alls alla dessa idéer hela tiden utan har istället mer av slumpen kommit i kontakt med en affärsidé och startat företag.

Avslutningsvis kan sägas att för nästan alla respondenter var det tveklöst att de gjort rätt val i att starta företag medan endast en respondent inte var helt övertygad.

5. Analys

Detta avsnitt ämnar att analysera undersökningens empiri i förhållande till den teoretiska referensramen. Underrubrikerna är hämtade ur beståndsdelarna i teorierna och lägger strukturen för analysen och följer samma linje som i empirins kapitel. Detta för att enklare få en förståelse kring och uppfattning om hur undersökningens empiri kopplas till den teoretiska referensramen.

5.1 Självbestämmande, frihet och makt

Att nästan alla respondenter värdesatte sin frihet och möjligheten att kunna bestämma över sin tid, det var enkelt att utmärka och stämmer väl överens med hur Gagné och Deci (2005) beskriver det psykologiska behovet självbestämmande. Respondenterna motiverades av att kunna arbeta med något de själva valt utan att någon annan säger till dem hur jobbet ska gå till. Människor har behov av självbestämmande och behöver även detta för att känna motivation till de arbete som de ska utföra (Ryan & Deci, 2000). Gagné och Deci (2005) menar att självbestämmande behovet är ett behov som framförallt kommer från den inre motivationen hos människan men kan även komma från den yttre motivationen. Kommer den från den yttre motivationen är det från undergrupperna: identifierade motivationen eller den integrerade motivationen. Hos de flesta av respondenterna kunde vi utmärka att behovet självbestämmande kommer från den inre motivationen i form av att det helt enkelt var ett behov som de behövde för att vara tillfredsställda och något som de genuint värdesatte för sin inre frid. Medans hos några få så snuddade självbestämmandet på den yttre motivationen i form av vilken livsstil som anses åtråvärd av samhället och respondenternas vilja och värdering hade börjat gå i linje med den. Självbestämmande och frihet var den absolut centrala, gemensamma och viktigaste motivationen för respondenterna i jämförelse med de resterande behov.

McClelland menar att människor vill ha makt i form av bland annat ansvar och möjligheten att påverka ​(Hedegaard Hein, 2012)​. Detta är något som uttryckts hos vissa av respondenterna i form av att de gärna ville kunna vara med och bestämma och kontrollera en produktionskedja eller utforma servicen som de har på sitt företag. Den stora motivationen var dock inte makten eller kontrollen utan möjligheten att få vara kreativ och bestämma över den kreativa processen. Detta var en stor anledning till att nästan alla av dem driver företag från första början, möjligheten till att skapa, vara kreativ och påverka i vilken riktning deras företag ska gå. Teorin menar att maktbehovet hos människan ibland syftar till viljan att styra andra människor ​(Hedegaard Hein, 2012)​. Detta maktbehov uttrycktes inte av någon av undersökningens respondenterna. McClelland enligt Hedegaard Hein (2012) menar att människan har och eftersträvar alla behov samtidigt men att man kommer att prioritera ett av dem som man strävar efter mest vid en viss tidpunkt. Något av behoven kommer att vara

dominerande och de andra två av mindre prioritet. I detta fall är maktbehovet en faktor som spelar roll för respondenterna men inte i form av att styra andra utan i form av att ha kontroll över en verksamhet och viljan att kunna ta beslut och ha yttersta ansvaret. Behovet fanns i större utsträckning hos vissa och mindre eller obefintligt hos andra. Det är med andra ord inte den mest dominerande drivkraften hos undersökningens respondenter. Cirka två tredjedelar menade att makt och ansvar motiverade dem men inte primärt. Den sista tredjedelen nämnde inte makt eller ansvar som något de eftersträvade. Dock menade alla att den kreativa processen var viktig, men att vissa helt enkelt inte behövde bestämma arbetets gång medans majoriteten ville göra det.

5.2 Social meningsfullhet och tillhörighet

Både McClelland enligt ​Hedegaard Hein (2012) och Gagné & Deci (2005) menar att människan har ett socialt behov som hen strävar efter att uppfylla och tillfredsställa. Detta är något som utmärkte sig hos respondenterna för de som jobbade helt ensamma och kände sig lite isolerade då de inte hade kollegor att umgås med eller jobba tillsammans med. De som hade startat företag tillsammans med en annan person kände att de var tacksamma att de hade någon att dela upplevelsen med och att de i några fall inte klarat det utan den andra personen då de kompletterade varandra så bra. Att bolla idéer och skapa något gemensamt var något som de värdesatte högt.

McClelland menar att dessa behov inte är medfödda men att de uppstår under livets gång, medans Gagné & Deci (2005) menar att dem är medfödda. Utifrån respondenternas svar anser vi att de flesta av dem har haft ett framväxande behov av social meningsfullhet och tillhörighet​. Alla människor har ett grundläggande behov av tillhörighet och meningsfullhet men det var ingen av respondenterna som uttryckte ett större behov av detta eller att det var ett stort problem för dem. När det diskuterades visade det sig att vissa kände sig lite ensamma men det var inget som togs upp när vi pratade om baksidor, jobba situationer eller utmaningar med att driva eget företag. ​Därmed anser vi att alla respondenter har ett medfött behov av grundläggande tillhörighet och social meningsfullhet i enlighet med Gagnés och Decis (2005) syn på det hela. De respondenter som arbetade ensamma och känner en saknad av social meningsfullhet och tillhörighet anser vi har haft ett framväxande större behov av detta. Det ökade behovet har alltså uppstått och vuxit fram under livets gång, precis som McClelland pratar om. Behovet av tillhörighet har inte varit en motivation eller drivkraft till att starta företag utan mer en faktor som reflekterats över under intervjuerna. Dock menar McClelland på att de personer med tillhörighetsbehov sätter gruppen före arbetet och därmed går denna punkt inte i linje med våra respondenter, de värderar arbetet och verksamheten före tillhörighetsbehovet.

Våra respondenter har ett behov av social meningsfullhet och tillhörighet på olika nivåer, vissa anser det viktigare än vad andra gör men det är inte den viktigaste aspekten i denna

uppsats. Social meningsfullhet och tillhörighet är en viktig faktor för våra respondenter men inte något betydande när det gäller motivation kring att starta företag och att vara entreprenör.

5.3 ​ ​ Kompetens och prestation

Att få praktisera och använda sig av sin kompetens är enligt self-determination theory ett av de tre behov som människan har (Gagné & Deci, 2005). Detta syntes tydligt hos undersökningens respondenter genom att de uppskattade möjligheten att få arbeta med sitt intresse som de är bra på. Även de som hade studerat något specifikt och nu får använda sig av den kunskapen var eniga om att det var något som de värdesatte. För majoriteten av respondenterna var motivationen till att starta sitt egna företag, förutom frihet och självbestämmande, att få göra något som intresserar och utmanar dem. Att sitta på ett kontor och jobba för någon annan med arbetsuppgifter som inte stimulerar dem var något som nästan alla respondenter starkt ville undvika. Några få kände dock att de inte helt uteslutit möjligheten att jobba för någon annan så länge positionen och arbetet i sig var något som de ville göra och var bra på. Kompetens är därmed något viktigt för våra respondenter och går i linje med Gagné & Deci (2005) syn på behovet kompetens. Kompetensbehovet liknar McClellands ​(Hedegaard Hein, 2012) prestationsbehov genom att de båda menar att människan drivs av positiv feedback. Prestation är däremot ett behov som McClelland nämner och menar är ett behov som grundar sig i viljan att prestera bra och vara framgångsrik. Strävar människan efter prestation så vill hen ha något utmanande som senare ger dem bekräftelse och feedback från andra människor​. McClellands prestationsbehov, gemensamt med self-determination theorys kompetensbehov utmärkte sig hos respondenterna i form av att deras behov är att vara kreativa, prestera bra och driva en skapande process med den kompetens de har eller kan lära sig. Utifrån våra respondenter och deras företag var många av dem mycket specifika inom just sitt område och unika på sitt sätt, vilket gjorde dem inspirerande och att ha viljan att fortsätta skapa och tro på sin produkt/tjänst. De ville prestera för sig själva och göra ett bra jobb då det lönar sig för dem i slutändan och att ingen annan kommer att gör jobbet åt dem. Vi anser därmed att behovet av prestation finns där och har skapats genom processen av att vara egenföretagare och medans det hos vissa visade sig mycket tydligt att de hade ett prestationsbehov sedan tidigare och helt enkelt gillade att prestera bra.

Vissa nämnde att de gillade feedback men att den också kan vara mycket utlämnande ifall den är negativ men mycket belönande ifall den är positiv. Behov av bekräftelse som är en del av McClellands ​(Hedegaard Hein, 2012) prestationsbehov kunde utmärkas hos respondenterna, dock bekräftades detta behov enbart muntligt av ett fåtal som en motivation till start av deras företag. Dock anser vi att vi kunde utmärka behovet hos majoriteten av respondenterna genom att observera deras svar på resterande frågor. Hur de ser på sig själva och vad de vill åstadkomma genom sitt företagande i form av livsstil och personlighet kunde uppfattas som hur de vill att andra ska uppfatta dem.

Många respondenter framhävde även en vilja till personlig utveckling och några få uttryckte även ett bekräftelsebehov av att prestera och att känna sig duktig i olika sammanhang. Det går att dra paralleller till STD teorin (Gagné & Deci, 2005) genom viljan att utvecklas både på ett personligt plan men även sin kompetens för att kunna prestera och känna sig duktig är en form av yttre motivation men kan även ses som en inre motivation. Den inre motivationen kan ses som viljan att utvecklas personlighetsmässigt och drivs inifrån precis som viljan att prestera. Bekräftelsebehovet att känna sig duktig och gärna höra att man är duktig från andra blir däremot en yttre motivation då den är baserad på bekräftelse från andra. Den kan dock även komma inifrån genom att man känner sig bra när man presterar, uppnår någon form av tillfredsställelse genom känslan att man har gjort något bra eller lyckats med något svårt.

Efter att analyserat svaren hos respondenterna kan vi se att kompetens och prestation är viktiga behov hos dem. Dessa behov finns inom alla respondenter men utmärkte sig på olika sätt och olika mycket. Att få använda sina kunskaper, kompetens och prestera kom för majoriteten av undersökningens respondenter från både den inre- och yttre motivationen. Den yttre motivationen visade sig på den autonoma skalan även här på den integrerande motivationen och identifierade motivationen genom att majoriteten av respondenterna sökte någon form av bekräftelse utifrån. Motivationen kom inifrån genom att de ville jobba med något som intresserar dem och som faktiskt varit ett genuint intresse från början (Gagné och Deci, 2005). Väldigt få valde att starta företag primärt för att tjäna pengar. Att vara entreprenör och egenföretagare för pengarnas skull hade hade gjort att motivationen till en yttre sådan då man gör det för att utifrån belöning inte för att det är kul. Självklart var tanken för respondenterna att kunna livnära sig på sitt företag och att det skulle generera pengar, men i första hand var det motivationer såsom frihet, intresse, att hjälpa andra eller viljan att prestera som spelade roll.

5.4 ​ ​ Innovation

Schumpeter (1934) menar att entreprenörens främsta uppgift är att komma med nya innovativa idéer. En annan central del entreprenören har är att de ska kunna implementera och realisera idéer i verkligheten. Det går att se likheter med hans syn på entreprenören och hur våra respondenter har uppfattats. Alla respondenter har kommit med mer eller mindre innovativa idéer och även lyckats mer eller mindre implementera dessa i verkligheten.

Majoriteten av respondenterna anser vi har kommit med en ny innovativ affärsidé där de är unika med just sin produkt eller tjänst och har inte några direkta konkurrenter ute på marknaden som har liknande produkt eller tjänst. Det finns dock andra konkurrenter som kanske har en annan variant på produkten eller tjänsten, men mer som ett substitut.

En del av respondenterna hade däremot inte en så nytänkande innovativ affärsidé utan gick in i en redan befintlig marknad där det redan fanns konkurrenter som hade liknande