Vård- och
omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsnämndens lokalförsörjningsplan 2023-2033
Förslag till beslut
Vård- och omsorgsnämnden godkänner lokalförsörjningsplan för år 2023–2033.
Sammanfattning
Vård- och omsorgsnämndens lokalförsörjningsplan tas fram i flera steg där
befolkningsprognoser är en viktig del. Behov av platser inom särskilt boende beror också på till exempel hälsotillstånd hos målgruppen, medicinsk och teknisk utveckling, lagstiftning samt hur väl kommunen och regionen lyckas i sitt förebyggande arbete.
Sverige har nu mer tydligt gått in i perioden då gruppen över 80 år ökar relativt snabbt medan beräkningarna av antalet personer med demenssjukdom i Eskilstuna är något lägre än vad tidigare beräkningar har visat. Mot bakgrund av prognoser och
överväganden planeras utbyggnadstakten hållas ungefär i nivå med förra årets plan.
Kommande vård- och omsorgsboenden dimensioneras i årets lokalförsörjningsplan i storlekar som överensstämmer med intervallen för konceptboende.
Planen bygger på prognoser och bedömningar och är osäker. Vård- och
omsorgsförvaltningen lämnar beställning om nytt vård- och omsorgsboende 24
månader innan önskad verksamhetsstart. Det är helt avgörande att det går maximalt 24 månader från att ett vård- och omsorgsboende beställs till det att det är färdigt, för att nämndens plan ska kunna möta de prognosticerade behoven. Arbetssättet kräver att kommunen har genomfört ett förberedelsearbete för att klara en snabb byggnation.
Under perioden 2023–2033 efterfrågas preliminärt 7 nya vård- och omsorgsboenden för äldre om totalt 372 till 420 platser. Utifrån vård- och omsorgsnämndens prognos om behov av vård- och omsorgsboenden samt förslag till plan för byggnation väntas Eskilstuna år 2022 ha balans mellan efterfrågan och behov.
Inom funktionshinderområdet är det svårare att göra prognoser. Behovet av boenden kan öka minst lika mycket som befolkningsutvecklingen men även välfärdsteknik, politik, juridik samt utvecklingsarbeten skulle kunna påverka det framtida behovet av boenden. Inom funktionshinderområdet efterfrågas totalt 14 nya gruppbostäder om totalt cirka 100 lägenheter samt ett korttidsboende för barn om 5 lägenheter under perioden 2023–2033. Därtill finns behov av servicebostäder som avropas efter behov och inryms i det allmänna bostadsbeståndet – ingen särskild byggnation krävs.
Ärendebeskrivning Inledning
I vård- och omsorgsnämndens beslut den 13 november 2018 (§ 117) godkände nämnden ”Strategisk planering för byggnation av boenden inom vård och omsorg – inriktning 2018-2030” (VON/2018:104). Till beslutet fanns en bilaga 2 med rubriken
”Strategisk inriktning 2019-2022” i vilken fastställdes att vård- och omsorgsnämnden avsåg att utveckla kunskapen om och formerna för analys och prognostiseringsarbete.
Mot den bakgrunden har årets lokalförsörjningsplan utvecklats med en beskrivning av processen för att ta fram lokalförsörjningsplanen inklusive djupare analyser och förklaringar kring prognosarbetet och påverkansfaktorer.
Processen för att ta fram lokalförsörjningsplan
Vård- och omsorgsnämndens lokalförsörjningsplan tas fram i flera steg. När det gäller vård- och omsorgsboenden bygger lokalförsörjningsplanen huvudsakligen på
befolkningsprognoser kombinerat med prognoser om hur många individer som kan antas få biståndsbeslut om vård- och omsorgsboende samt en bedömning av hur ett antal faktorer kan komma att påverka behovet av vård- och omsorgsboenden. I punktform ser processen ut på följande sätt:
1. Statistiska centralbyrån (SCB) levererar befolkningsprognos.
2. Vård- och omsorgsförvaltningen bearbetar; räknar fram ett genomsnitt av tidigare års (beviljade och avslutade) biståndsbeslut och applicerar detta på prognosen för befolkningsstorlek i relevanta åldersgrupper.
3. Lokalförsörjningsfilen visar befintliga boenden och platser samt planerade tillskott och avdrag.
4. Vård- och omsorgsförvaltningen bedömer påverkan av andra faktorer som medicinsk och teknisk utveckling samt effekter av förebyggande arbete med mera och väger in kö-läget (framförallt på kort sikt).
5. Vård- och omsorgsnämnden beslutar årligen om lokalförsörjningsplan.
Det är viktigt att understryka att planen bygger på prognoser och bedömningar, i den meningen är planen till sin natur osäker. Generellt gäller att planen blir mer osäker ju längre fram i tiden man tittar. Ett mått från verkligheten som indikerar hur bra planen fungerar är kö-läget. Kön kan förvisso påverkas av sådant som inte går att förutse, till exempel om beställda byggnationer försenas eller av en pandemi. Men som något slags mått på i vilken utsträckning nämndens lokalförsörjningsplan möter verklighetens behov är kö-läget en användbar indikator. De senaste åren har kön vanligen fluktuerat mellan 60-90 individer men bedömningen i förra årets lokalförsörjningsplan var att kön ska vara i stort sett borta innan utgången av år 2022.
Förändringar i viktiga ingångsvärden jämfört med förra året
En skillnad mot tidigare år är att samhället nu mer tydligt har gått in i perioden då gruppen över 80 år ökar relativt snabbt. En ny iakttagelse i sammanhanget är att andelen 80 år eller äldre på nationell nivå som har insatser enligt socialtjänstlagen i form av hemtjänst, särskilt boende eller korttidsboende, har minskat de senaste åren (se avsnittet ”Äldreomsorg” för detaljer och referenser).
Vidare är beräkningarna av antalet personer med demenssjukdom i Eskilstuna per idag och i prognosen framöver, något lägre än vad tidigare beräkningar har uppgivit. Skälet är att FoU Sörmland i sina nya beräkningar räknar med att en mindre andel kommer att få demenssjukdom än vad man tidigare har räknat med. Anledningen till den här förändringen i beräkningssätt är att FoU Sörmland nu utgår från Socialstyrelsens aktuella uppgifter medan man tidigare har räknat med en något högre prevalens1 (se avsnittet ”Äldreomsorg” och underavsnittet ”Nuläge och framtid lokalt” för detaljer och referenser). Att antalet personer med demenssjukdom beräknas bli något färre än tidigare prognosticerat är viktigt eftersom demenssjukdomar är en orsak till behov av vård- och omsorgsboende och andelen platser för personer med demenssjukdom idag utgör majoritet av platserna på vård- och omsorgsboenden.
Äldreomsorg
Nuläge och framtid nationellt
Antalet äldre förväntas öka kraftigt och Sverige står inför en utmaning i att kunna tillgodose äldres behov av vård och omsorg inklusive särskilt boende. Cirka 20 procent av Sveriges befolkning är idag 65 år och äldre, andelen varierar dock betydligt mellan olika kommuner.2 Idag är det drygt 30 procent av befolkningen som är 80 år eller äldre som har insatser enligt socialtjänstlagen i form av hemtjänst, särskilt boende eller korttidsboende. De senaste åren har andelen minskat, vilket syns i tabellen nedan.3 Olika kommunala insatsers utveckling enligt socialtjänstlagen för 80 år och äldre (i %):
Socialstyrelsens egen analys av utvecklingen vad gäller de olika socialtjänstinsatserna är att allt fler tenderar att få sina behov tillgodosedda i ordinärt boende och att en
minskad andel med enbart service delvis kan förklaras av att allt fler använder sig av till exempel rut-tjänster, får hjälp via anhöriga/närstående eller väljer att inte ansöka om hjälp.4
Från år 2023 fram till år 2033 väntas den svenska befolkningen som är 80 år eller äldre öka med cirka 40 procent.5 Om behoven inom åldersgruppen fortsätter att vara
1 Prevalens betyder befintliga fall, medan incidens avser nya fall.
2 Boverket (2020). Allt fler 80+ i befolkningen. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering /bostadsmarknad/olika-grupper/aldre/ Hämtad 2021-11-16.
3 Socialstyrelsen (2021). Vård och omsorg om äldre – lägesrapport, sidan 101.
4 Socialstyrelsen (2021). Vård och omsorg om äldre – lägesrapport, sidan 102.
5 Statistiska centralbyrån (2021). Statistikdatabasen.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/ Hämtat 2021-11-26.
desamma, och tillgängligheten till insatser oförändrad, innebär det att betydligt fler personer kan förväntas ha insatser enligt socialtjänstlagen år 2030 än idag. Detta sker samtidigt som andelen personer i yrkesverksam ålder väntas öka endast marginellt6. Forskning visar att cirka 130 000–150 000 personer har demenssjukdom i Sverige i dag. När det gäller antal nyinsjuknade saknas motsvarande forskning, men skattningar pekar på att antalet som nyinsjuknar per år är 20 000–25 000 personer. Antalet
personer med demenssjukdom förväntas öka när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår hög ålder. År 2030 beräknas antalet personer med demenssjukdom till 180 000–190 000 och år 2050 till cirka 250 000.7 Samtidigt finns nya studier som pekar på att demenssjukdomar hos 85-åringar har minskat från cirka 30 procent för de som är födda på 1920-talet till cirka 24 procent hos de som är födda på 1930-talet.8 Om minskningen blir bestående och till och med fortsätter kan det komma att minska det framtida behovet av platser för personer med demenssjukdom.
Andelen utrikesfödda fortsätter att öka. Under 1990-talet utgjorde utrikesfödda omkring 10 procent av den äldre befolkningen. I slutet av år 2018 hade denna andel ökat till nästan 13 procent. SCB beräknar att utrikesfödda kommer att utgöra cirka 24 procent av Sveriges äldre befolkning år 2050. Det påverkar sannolikt behovet av hur äldreomsorgen utförs, exempelvis vad gäller språk och hänsyn till kulturellt betingade preferenser.9 Det har inte gått att hitta stöd för hur den ökande andelen utrikesfödda kommer att påverka just behovet av vård- och omsorgsboenden men ett rimligt antagande är att utrikesfödda inte är lika benägna att efterfråga vård- och omsorgsboende som inrikes födda.
6 Sveriges kommuner och regioner. Nyhet publicerad 2021-06-16.
https://skr.se/skr/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/hojdkompetenskraverlangsiktigthallbarfinansieri ng.55309.html Hämtat 2021-11-16.
7 Socialstyrelsen (2017). Nationella riktlinjer; Vård och omsorg vid demenssjukdom.
8 Äldreomsorgsdagarna (2021). Professor Ingmar Skoogs konferensföreläsning.
9 Socialstyrelsen (2020). Vård och omsorg om äldre – lägesrapport.
Nuläge och framtid lokalt
I Eskilstuna kommun uppskattas det bo 21 700 personer 65 år och äldre (2022). I prognos för år 2033 förväntas antalet öka till cirka 25 200 personer 65 år och äldre, en ökning med 16 procent. Utvecklingen redovisas i nedanstående diagram10.
Andelen äldre upp till 79 år förväntas öka i Eskilstuna med cirka 1000 personer eller 6 procent fram till år 2033. Ökningen förväntas emellertid bli större inom åldersgruppen 80-89 år, där antalet äldre förväntas öka med cirka 1700 personer eller 34 procent till och med år 2033. Även grupperna 90-94 år samt 95 år och äldre väntas öka
procentuellt ungefär lika mycket. Detta är särskilt relevant eftersom gruppen 80 år och äldre utgör klar majoritet av dem som får hemtjänst eller bor på särskilt boende11. I Eskilstuna kommun finns uppskattningsvis cirka 1700 personer 65 år och äldre som drabbats av en demenssjukdom (2020). År 2032 beräknas 1985 personer i Eskilstuna vara drabbade.12 Detta motsvarar en ökning med ungefär 25 procent.
Vård och omsorgsboenden i Eskilstuna
Vård- och omsorgsnämnden har för närvarande 912 platser i vård- och
omsorgsboende (november 2021). Av dessa drivs nästan 80 procent i egen regi.
Verksamheten är indelad i äldreboende (356 platser motsvarande cirka 40 procent), boende för personer med demenssjukdom (535 platser motsvarande cirka 60 procent) samt resursenhet (21 platser) enligt följande:
10 Uppgifter framtagna av statistiker vid vård- och omsorgsförvaltningen, november 2021.
11 SKR (2019). Prognos av särskilda boenden, sidan 5.
12 Uppgifter framtagna av statistiker vid FoU Sörmland, september 2021. Dessa uppgifter är något lägre än de som har angivits i vård- och omsorgsnämndens tidigare lokalförsörjningsplaner. Skälet enligt FoU Sörmland är att man nu, i enlighet med Socialstyrelsens underlag, räknar med att 8 procent av
befolkningen 65 år och äldre beräknas ha en demenssjukdom. Tidigare har man räknat med en prevalens om 11,4 procent. Det har inte gått att reda ut varför FoU Sörmland tidigare har räknat med den högre procent-siffran. FoU Sörmland anger för sina beräkningar Statistiska Centralbyrån (2021) och Socialstyrelsens skrift ”En nationell strategi för demenssjukdom – Underlag och förslag till plan för prioriterade” (2017) som källor.
Fastighet Drift Äldreboende Demensboende Resurs Summa
Bolindergården Egen regi 40 20 60
Djurgården Egen regi 29 29
Ekebo Egen regi 30 30
Ekebyvägen Attendo 54 54
Eskilshem Attendo 70 70
Lagersbergsgården Egen regi 110 54 164
Marielund Egen regi 33 20 53
Måsta Äng Egen regi 22 44 21 87
Skogsgläntan Egen regi 11 11 22
Solåsen Egen regi 24 24
Spångagården Egen regi 10 32 42
Villa Stallgången Vardaga 20 40 60
Tunagården Egen regi 23 106 129
Åbacken Egen regi 22 44 66
Ärlagården Egen regi 11 11 22
SUMMA 356 535 21 912
Under 2021 startade Villa Stallgången (60 platser). Verksamheten bedrivs i privat regi och nämnden har slutit ett avtal om köp av enstaka platser. Oxen har renoverats och nyttjas för växelvård enligt nämndens tidigare beslut. Djurgårdens vård- och
omsorgsboende (29 platser) flyttar till nytt vård- och omsorgsboende under 2022.
Under 2022 beräknas två fastigheter färdigställas; Vågens vård- och omsorgsboende (88 platser) samt Odlarbäckens vård- och omsorgsboende (80 platser). Under 2023 beräknas Spångagården vara helt klart (om- och tillbyggnation, 84 platser).
Vård- och omsorgsnämnden har i beslut uppdragit till förvaltningen att utföra upp- handling av leverantör som tillhandahåller lokal, personal och drift inom ett vård- och omsorgsboende, med verksamhetsstart 2024 (cirka 66 platser, beslut 2022-02-01 § 5).
Förvaltningen har också fått i uppdrag att hos kommunledningen beställa ett nytt vård- och omsorgsboende (66 platser, beslut 2021-11-16 § 91) som med fördel placeras i Torshälla. Verksamheten ska bedrivas i egen regi med start 2024. Något av dessa boenden planeras ersätta Eskilshem.
Vidare har förvaltningen i uppdrag att arbeta med beställning av ett nytt vård- och omsorgsboende med drift i egen regi (48 platser), med start 2025 och prioriterad placering i Skogstorp eller Mesta/Borsökna.13 I beställningen ligger också platser för resursenhet i syfte att ersätta de befintliga platserna på Måsta Äng. Ekebo vård- och omsorgsboende (30 platser) består av lokaler som ur arbetsmiljöperspektiv bedöms vara i behov av åtgärder under planperioden. Vård- och omsorgsförvaltningen har för avsikt att utreda denna fråga närmare och vid behov återkomma till nämnden.
13 Se bilaga 2 ”Strategisk inriktning 2019-2022” till ”Strategisk planering för byggnation av boenden inom vård och omsorg – inriktning 2018-2030”, beslut 2018-11-13 § 117, VON/2018:104.
Funktionshinderområdet Nuläge nationellt
Omkring 13 procent av den svenska befolkningen i åldern 16–64 år har någon form av funktionsnedsättning (806 000 personer). Den vanligaste typen av
funktionsnedsättning är rörelsenedsättning, som drygt 3 procent av befolkningen (205 000 personer) uppger sig ha. Andra relativt vanliga funktionsnedsättningar är astma, allergi eller annan överkänslighet och psykisk funktionsnedsättning.14 Rätten till insats enligt LSS gäller för personer som tillhör en av tre så kallade personkretsar som har ett behov av hjälp i sin livsföring och vars behov inte tillgodoses på annat sätt. År 2019 hade 75 000 personer insatser enligt LSS.
Majoriteten av dessa personer har en intellektuell funktionsnedsättning, autism, förvärvad hjärnskada, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Något färre personer med funktionsnedsättning hade insatser enligt SoL, 57 200 personer. Dessa personer har i hög utsträckning en psykisk funktionsnedsättning, men det förekommer även andra funktionsnedsättningar.15
Allt fler personer i Sverige får insatser enligt LSS. Sedan 2010 har antalet personer med dessa insatser ökat med omkring 20 procent. Att fler personer får LSS-insatser kan bara till viss del förklaras av att befolkningen ökar. År 2009 hade 62 personer per 10 000 i befolkningen en eller flera insatser enligt LSS, motsvarande andel år 2019 var 74.16
Enligt en undersökning från Sveriges kommuner och regioner (SKR) fick år 2008 totalt 22 300 vuxna ett boende enligt LSS, och år 2018 hade antalet stigit till 28 200.
Detta motsvarar en ökning med 26 procent totalt eller 2 procent per år. Som andel av 10 000 invånare har det skett en ökning från 24 personer med boenden enligt LSS år 2008, till 28 personer år 2018. Det är framförallt två faktorer som har bidragit till ökningen av personer med boendeinsats enligt LSS. Antalet personer som omfattas av personkrets 1 har ökat, bland annat ökade diagnos inom autismspektrumtillstånd från 7000 personer år 2008 till drygt 30 000 år 2018. Därtill har medellivslängden ökat för personer med tillstånd som omfattas av någon av de tre personkretsarna.17
Nuläge och framtid lokalt
Under 2020 hade Eskilstuna en befolkning om cirka 107 000 och av dessa hade totalt 796 unika personer i Eskilstuna kommun insatser enligt LSS medan 1752 hade insatser enligt SoL (ålder 0-64 år, ej unika personer vilket betyder att samma person kan ha flera insatser samtidigt).1819
14 Socialstyrelsen (2021). Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning, sidan 62.
15 Socialstyrelsen (2021). Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning, sidan 63.
16 Socialstyrelsen (2021). Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning, sidan 64-65.
17 SKR (2020). Stöd för prognos av boende enligt LSS, sidan 14-16.
18 Uppgift om Eskilstunas befolkning: https://www.eskilstuna.se/kommun-och-politik/fakta-statistik- och-kartor/befolkning Hämtat 2022-01-13.
19 Socialstyrelsens statistik om stöd och service respektive om socialtjänstinsatser till personer med funktionsnedsättning, https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-
data/statistik/statistikamnen/personer-med-funktionsnedsattning/ samt
https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/socialtjanstinsatser-till-
Befolkningen i Eskilstuna i åldern 15-64 väntas öka cirka 2 procent mellan år 2023 och år 203320. Andelen invånare i Eskilstuna med insats enligt LSS har legat konstant kring 0,74 procent sedan 2017. Antalet vuxna personer i Eskilstuna med boende enligt LSS uppgår under 2020 till 262 vilket är en minskning från år 2017 då det var 280
personer.21
Antalet platser i Eskilstunas LSS-boende uppgår till cirka 250 och i boende inom socialpsykiatri uppgår platsantalet till 170. Målgruppen inom LSS blir allt äldre i Eskilstuna kommun. För närvarande är det exempelvis 33 pensionärer och flera av dem har utvecklade demenssjukdomar. I övrigt får målgruppen en allt mer komplex problematik.
personer-med-funktionsnedsattning/, se kalkylblad ”7 Insatstyp kommun” för LSS-insatser respektive kalkylblad ”3 Insats per kommun” för SoL-insater i respektive Excel-fil.
20 Statistiska centralbyrån (2021). Statistikdatabasen.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/ Hämtat 2021-11-26.
21 Kolada. https://www.kolada.se/verktyg/jamforaren/.
Följande boenden finns för personer med funktionsnedsättning, LSS:
Boende Adress Antal platser
LSS enhet 1 Bynäsvägen 6
Domaregatan 5
Ekbacken 6
LSS enhet 2 Klaraborg 4
Lilla Mo 4
Grimbovägen 6
LSS enhet 3 Villa Mesta (barn) 3
Skolmästaren 11
Centrum 10
LSS enhet 4 Edvardslundsgatan 10
Riktargatan 5
Köpmangatan 8
Rademachergatan 9
LSS enhet 5 (“vilande område”)
LSS enhet 6 Ängstugan 6
Skogsängen 7
Skrinnarvägen 8
LSS enhet 7 Punkten 1 15
Punkten 2 15
Rothoffsvägen 12
Bergsgatan 10
LSS enhet 8 Höjden 7
Västra Åsgatan 13
Gården (Barn) 4
LSS enhet 9 Balstavägen 6
Kjulavägen 4
Carlavägen 11
Skiftingegatan 11
LSS enhet 10 Frejagatan 5
Stenbystigen 6 (planeras utökas
till 7 platser 2022)
Gnejsgången 7
Mandelvägen 4
LSS enhet 12 Parkvägen 5
Stationsvägen 5
SUMMA 248
Jämfört med föregående år är det på totalen en minskning med 6 platser inom LSS- boende på grund av att förvaltningen ser ett mindre behov av servicelägenheter, samtidigt som det finns ett ökat behov av gruppbostad eller täta servicebostadsplatser.
Inom socialpsykiatrin finns för närvarande följande boenden:
Boende Adress Antal platser
Enhet 1 Kriebsensgatan 13
Björkhultsvägen 14
Skrinnarvägen 11
Enhet 2 Bellmansgatan 8
Bellmansplan 12
Domaregatan 8
Köpmangatan 8
Enhet 3 Skiftinge Gård 8
Andbergsgatan 15
Balsta 6
Enhet 4 Eddavägen/Karl Hovbergsgatan 11/5
Snäckberget 9
Nyforsgatan 15
Enhet 5 Ordinärt boende 0
Enhet 6 Ekeby 6 (+3 korttids)
Räfsvägen 7
Rosstorpsvägen 12
Enhet 7 Valtomta 2
SUMMA 170 (173)
Behovet av platser inom särskilt boende påverkas av många faktorer Behov av platser inom särskilt boende är beroende av ett antal faktorer utöver den demografiska utvecklingen. Befolkningens utveckling är dock lättast att prognosticera, även om prognosen i sig inte är ett facit för hur stor befolkningen i olika åldersgrupper faktiskt blir. Andra faktorer som antas påverka behovet av vård- och omsorgsboende är:
• Anhörigas/närståendes insatser
• Förebyggande arbete
• Förutsättningar inom hemtjänst och boendestöd
• Hälsotillstånd hos målgrupperna (äldre och dementa, socialpsykiatri, LSS)
• Intensiv hemrehabilitering
• Lagstiftning och myndighetsutövning
• Medicinsk och teknisk utveckling
• Målgruppernas preferenser
• Ordinarie bostadsmarknaden
• Organisering av omsorgen
• Trygg och säker hemgång
• Trygghetsboenden
Utöver ovanstående påverkas behovet av nybyggnation av nuvarande
fastighetsbeståndets skick eftersom en del byggnader kan behöva rustas eller helt ersättas. Även kö-läget kan vägas in på kort sikt. Det är svårt att göra en bedömning av i vilken utsträckning faktorerna påverkar, alltså att kvantifiera hur många fler eller färre platser som kan antas behövas. För några påverkansfaktorer är det till och med svårt att bedöma om de i framtiden kommer att öka eller minska behovet av platser inom särskilt boende.
Prognos och plan för särskilda boenden fram till år 2033 Prognos inom äldreomsorg
Vård- och omsorgsförvaltningen har tagit fram en ny prognos vad gäller behov av vård- och omsorgsboende för äldre. Prognosen bygger på SCB:s befolkningsprognos från år 2021 samt på data från verksamhetssystemet VIVA. 2021 års
befolkningsprognos skiljer sig inte nämnvärt från föregående års befolkningsprognos vad gäller målgrupperna inom äldreomsorg. I förra årets lokalförsörjningsplan användes data från VIVA för perioden 2017-2019 men i årets prognos har
förvaltningen bedömt att det behövs en tidsserie om fem år (för perioden 2016-2020) för att undvika den stora påverkan som enskilda år kan få på prognosen. Från VIVA har uppgifter hämtats vad gäller antalet personer som har beviljats en plats inom vård- och omsorgsboende under 2016–2020 samt antalet avslutade ärenden under samma period. Nedan redovisas först förra årets prognos och därefter innevarande års prognos.
Prognos i Lokalförsörjningsplan 2021 av nettobehovet av nya platser inom särskilt boende:
År -20 -21 -22 -23 -24 -25 -26 -27 -28 -29 -30 -31 -32 S:A 34 35 37 39 41 41 42 42 42 40 40 38 36 Totalt förutspåddes i 2021 års lokalförsörjningsplan ett behov av 473 nya platser från år 2021 till och med år 2032, en ökning med cirka 50 procent. I förvaltningens nya prognos beräknas behov av nya platser vara väsentligt mindre.
Ny prognos av nettobehovet av nya platser inom särskilt boende:
År -22 -23 -24 -25 -26 -27 -28 -29 -30 -31 -32 -33
Äldrebo 3 3 2 2 1 1 0 0 0 0 0 1
Demensbo 9 9 8 7 6 6 5 5 5 5 5 5
Summa 12 12 10 9 7 7 5 5 5 5 5 6
I enlighet med rekommendationerna i revisionsrapporten ”Granskning av
demensvården”22 särskiljs i årets tabell behovet av platser inom äldreboende respektive inom demensboende. Ökningsbehovet från år 2022 fram till och med år 2033 är i årets prognos 88 platser eller cirka 10 procent. Huvuddelen av det ökade behovet av platser drivs i ovanstående tabell av ett ökat behov av platser inom demensboende.
Förvaltningen konstaterar att årets prognos skiljer sig betydligt från föregående års prognos. Det har inte gått att hitta några rimliga förklaringar till varför mer än att det spelar stor roll vilka år från VIVA som inkluderas i beräkningarna. Varken den nya befolkningsprognosen eller pandemi-effekter bedöms kunna förklara den betydande skillnaden utan det är den sammantagna effekten av hur ställningstaganden om att bevilja och avsluta beslut om särskilda boenden under de i beräkningarna ingående åren, som tros spela roll.
22 KPMG AB (2021). Granskning av demensvården.
Att den nya prognosen skiljer sig betydligt mot föregående prognos skapar osäkerhet kring i vilken utsträckning prognosmetoden är tillförlitlig. För att återknyta till
inledningen av det här dokumentet så har förvaltningen för avsikt att fortsätta arbetet med att utveckla prognosarbetet och en viktig del i det är att utveckla utfallsanalyser (hur blev utfallet i verkligheten i förhållande till prognosen) i syfte att bygga in ett systematiskt lärande i prognosarbetet.
Utöver den matematiska prognosen ska ovan redovisade påverkansfaktorer vägas in när man går från prognos till plan, en del av dessa redovisas mer ingående nedan.
Ett aktivt förebyggande arbete kan påverka behovet av särskilt boende. I vård- och omsorgsnämndens strategiska planer för äldreomsorg och funktionshinderområdet är förebyggande och tidiga insatser prioriterade utvecklingsområden inför 2030. Ett antal aktiviteter pågår för att stärka det förebyggande arbetet i syfte att bland annat fördröja behov av särskilt boende. Även utbudet av trygghetsboenden kan vara en viktig faktor för att minska efterfrågan på vård- och omsorgsboenden och det är viktigt att det byggs fler trygghetsboenden i kommunen.
Hälso- och sjukvården utvecklas och det kommer ständigt nya läkemedel och behandlingsmetoder. Befolkningen har blivit allt friskare upp till 80-årsåldern, vilket innebär att fler personer i högre åldrar kan genomgå operation och nödvändig
rehabilitering. Sjukvårdens framsteg antas innebära att enskilda visserligen har mindre behov av sjukhusvård men istället har ökade behov av vård, stöd och omsorg av primärvården, hemsjukvården, socialtjänsten och anhöriga/närstående.
Gränserna för vilken vård som kan ges hemma istället för på sjukhus förflyttas. Med nya tekniker och med rätt stöd och utbildning bedöms patienter i större utsträckning kunna sköta sin behandling själva. Hjälpmedel och ny teknik gör vardagen enklare och antas bidra till att äldre i högre grad kommer att klara sig utan omsorg.
Vård- och omsorgsnämnden har ett antal fastigheter som behöver ersättas med nyproduktion. Aktuella fastigheter är Djurgården (29), Spångagården (22) och Eskilshem (70). På sikt kan även Ekebos lokaler behöva ses över.
Den 21 januari 2021 redovisades att cirka 60 personer väntade på att bli erbjuden en lägenhet inom ett vård- och omsorgsboende. Motsvarande siffra den 21 januari 2022 är cirka 40 personer23.
Mot bakgrund av ovanstående bedömer förvaltningen att det är rimligt att göra följande förändringar i årets lokalförsörjningsplan:
• Anpassa storleken på kommande vård- och omsorgsboenden till intervallerna enligt konceptboende och att stryka vård- och omsorgsboendet om 30 platser som tidigare efterfrågades till 2026.
• I och med det fördela om och jämna ut den efterfrågade utbyggnadstakten.
23 Uppgiften hämtad från verksamhetssystemet Vivas väntelista, exklusive omflyttskö.
Plan inom äldreomsorg
Sammanfattningsvis redovisas följande behov av nya vård- och omsorgsboenden:
Vård- och
omsorgsboende/platser Planerad verksamhets- start (prel)
Kommentar
Odlarbäcken, vid Trumslagargården (80)
2022 20 platser planeras användas som korttidsplatser.
Vågen, i Skiftinge (88) 2022 Planeras ersätta Djurgården (29).
Spångagården (84) 2023 Om- och nybyggnation i fyra etapper.
Nya platser ersätter kvarvarande 22 platser i äldre del av fastighet.
Nytt vård- och
omsorgsboende (cirka 66) 2024 Upphandlas i sin helhet, enligt
förfrågningsunderlag beslutat i början på 2022. Planeras ersätta Eskilshem (70).
Nytt vård- och
omsorgsboende (66) 2024 Beställning 24 månader innan färdigställande, nämnden önskar placering i Torshälla.
Nytt vård- och omsorgsboende (48)
2025 Konceptboende, prioriterad placering i Skogstorp eller Mesta/Borsökna.
Beställning 24 månader innan färdigställande
Nytt vård- och
omsorgsboende (48-72) 2027 Konceptboende. Beställning 24 månader innan färdigställande Nytt vård- och
omsorgsboende (48-72)
2029 Konceptboende. Beställning 24 månader innan färdigställande Nytt vård- och
omsorgsboende (48) 2031 Konceptboende. Beställning 24 månader innan färdigställande Nytt vård- och
omsorgsboende (48) 2033 Konceptboende. Beställning 24 månader innan färdigställande Äldreomsorgen förändras och vård- och omsorgsnämnden utvecklar tjänster och arbetssätt som syftar till att fördröja äldres behov av vård- och omsorgsboende. Vård- och omsorgsnämndens plan är osäker och förvaltningen lämnar en beställning om nytt vård- och omsorgsboende 24 månader innan önskad verksamhetsstart. Det är helt avgörande att det går maximalt 24 månader från det att ett vård- och omsorgsboende beställs till det att det är färdigt, för att nämndens plan ska kunna möta de
prognosticerade behoven. Arbetssättet kräver att kommunen har genomfört ett förberedelsearbete för att klara en snabb byggnation och färdigställande.
Under perioden 2023–2033 efterfrågas preliminärt 7 nya vård- och omsorgsboenden för äldre om 372 till 420 platser.
Utifrån vård- och omsorgsnämndens prognos om behov av vård- och omsorgsboende samt förslag till plan för utbyggnation beräknas Eskilstuna kommun ha balans mellan efterfrågan och behov senast år 2022. Detta under förutsättning att fastigheterna färdigställs enligt angiven plan.
Prognos och plan inom funktionshinderområdet
Målgruppen personer med funktionsnedsättning är liten i förhållande till målgruppen äldre. Det är svårt att göra prognoser för utvecklingen inom verksamhetsområdet.
Utifrån tidigare trender kan man anta att behovet av boenden kan väntas öka minst lika mycket som befolkningsutvecklingen men även ökad medellivslängd, ny
välfärdsteknik, politik, juridik och målgruppens preferenser skulle kunna påverka det framtida behovet av olika typer av boenden.
Inom funktionshinderområdet pågår också flera stora förändringsarbeten samt att arbetssätt och insatser utvecklas kontinuerligt. Som exempel kan anges
tvärprofessionell bedömning innan beslut, intensiv habilitering och rehabilitering samt nyttjande av digitala verktyg i vardagen. Utvecklingsarbetet kan komma att påverka prognosen framöver vilket på sikt skulle kunna innebära ett minskat behov av nya boendeformer.
På grund av neddragningar inom socialförvaltningen kommer samsjuklighetsboendet inte att bli tillsammans med socialförvaltningen utan det kommer att drivas i egen regi.
I nuläget redovisas följande plan för utbyggnation:
Grupp- och servicebostad
SoL/LSS Plan
start Kommentar
Olofslund gruppboende (6) 2022 5 ersättningsplatser samt 1 ny plats LSS Stenbystigen gruppboende 2023 Tillbyggnad om 1 ny plats
Vävle gruppboende (6+2) 2023 6 nya platser i gruppbostad samt 2 platser i fristående hus, SoL eller LSS Planerat gruppboende K (9-10) 2023 9-10 platser SoL eller LSS (ev endast
ersättningsplatser)
Skogstorp gruppboende (6+2) 2024 6 nya platser LSS samt 2 platser LSS i fristående hus
Planerat gruppboende E (6) 2024 6 nya platser LSS
Samsjuklighetsboende (8) 2024 8 platser (ev några ersättningsplatser) i fristående hus, SoL, LSS korttidsboende Korttids barn LSS (5) 2024 Ersätter delvis befintliga platser
Kogne gruppboende (8) 2025 Oklart SoL eller LSS, bygglovet är överklagat, tidplanen förskjuten Planerat gruppboende D (6+2) 2025 6-8 nya platser SoL eller LSS Planerat gruppboende (48) 2026-
2033 En gruppbostad med 6 + 2 (i
friliggande hus) nya platser/år SoL eller LSS, lokalisering ej klar
Servicebostad i trapphus 2023- 2033
SoL eller LSS, avropas efter behov.
Planerat 14 platser/år.
Inom funktionshinderområdet efterfrågas totalt 14 nya gruppbostäder om cirka 100 lägenheter (exklusive Olofslunds gruppboende) samt ett korttidsboende för barn om 5 lägenheter under perioden 2023–2033. Därtill finns behov av servicebostäder som avropas efter behov och inryms i det allmänna bostadsbeståndet – ingen särskild byggnation krävs.
Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Byggnation av boenden innebär i många fall en miljöpåverkan, exempelvis i form av utsläpp av växthusgaser. Kommunen har emellertid ett lagstadgat krav på sig att verka för att äldre människor får goda bostäder. Vård- och omsorgsnämnden har för avsikt att följa Eskilstuna kommuns klimatplan och är därför noga med att inom ramen för sin rådighet ställa erforderliga miljökrav i samband med beställningar, byggnation och eventuell upphandling.
Aspekten effektiv organisation, när det kommer till utbyggnad av boenden inom nämndens ansvarsområde, gör sig främst gällande i form av rätt antal boenden, geografisk placering samt storlek på boendena och deras enheter. Lokalförsörjnings- planen som sådan tar inte avgörande ställning till specifik geografisk placering av boenden, däremot är planen av stor betydelse för storleken på boenden. Det är inte självklart att det långsiktigt är mest kostnadseffektivt att bygga stora boenden eftersom
”mjuka” värden som till exempel arbetsmiljö spelar roll på lång sikt. Bedömningen är också att något mindre boenden kan vara positivt för att ytterligare öka
förutsättningarna för god kvalitet för de boende. Lite mindre boenden kan innebära att antalet medarbetare per chef blir något lägre än på stora boenden men detta ligger väl i linje med nämndens ambitioner att sträva efter att förbättra förutsättningarna för en god arbetsmiljö för medarbetare och chefer.
Obs! Hela det här dokumentet är framtaget innan det förändrade omvärldsläget som uppstått i och med den pågående krigföringen i Europa. Den aktuella och snabba händelseutveckling i omvärlden kan komma att medföra både kortsiktiga och
långsiktiga politiska, ekonomiska och humanitära direkta och indirekta effekter för de utgångspunkter och resonemang som det här dokumentet bygger på. Konsekvenserna av krigföringen går i dagsläget inte att överblicka. Den spontana bedömningen just nu är att behovet av vård- och omsorgsboenden för äldre inte kommer att påverkas nämnvärt inom den tidshorisont som lokalförsörjningsplanen omfattar men att till exempel stora flyktingströmmar skulle kunna driva på behovet av samhällsfastigheter.
Johan Lindström Åsa Tavemark
Förvaltningschef Utredningschef
Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen
