ÖGAT. Nya kloka rekommendationer. av läkemedel i Stockholms län PÅ LÄKEMEDEL KLOKA LISTAN LÄKARVERSION

(1)

ÖGAT

Drugwatcher – kritisk värdering av läkemedel utgiven av Södra läkemedelskommittén

P Å L Ä K E M E D E L

Ö G AT P Å L Ä K E M E D E L Ansvarig utgivare Eva Andersén Karlsson Vetenskaplig sekreterare Christer von Bahr Informationsläkare Per Hedman

Redaktionssekreterare Sten Ronge

Marknadskoordinator / Layout Åsa Overgaard

Ann Ahlbom Sundqvist Redaktionsråd Eva Andersén Karlsson Christer von Bahr Margareta Carlström Per Hedman Marianne Jägestedt Malena Jirlow Sten Ronge Åsa Overgaard

K O N TA K T Telefon

08-737 32 60 Dolores Persson Telefax

08-737 29 26 E-post

sodralakemedelskommitten@sll.se Hemsida

www.janusinfo.se Postadress

Södra läkemedelskommittén Box 17533, 118 91 Stockholm Internpostadress

Läkemedelscentrum, Fatburen 2

Magnus Ladulåsgatan 63 118 27 Stockholm

01

^{MARS 2006}_{NR 130}

N ya kloka rekommendationer av läkemedel i Stockholms län

Sammanfattning från Kloka Listan Forum 2006 av Eva Andersén

Karlsson, docent, överläkare, Vo Medicin, Södersjukhuset, ordförande Södra läkemedelskommittén.

Motiveringar till Kloka listans val ﬁ nns på wwww.janusinfo.se

Kloka Listan Forum är en återkommande konferens för att presentera de årliga förändringarna i Kloka Listan och uppmärksamma behovet av långsiktig kvalitets- utveckling inom läkemedelsterapin. Innehållet ska inspirera deltagarna till fortsatt aktivt arbete bland kollegor runt om i de olika medicinska verksamheterna för evidensbaserad och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling.

I årets upplaga av Kloka Listan finns endast smärre nyheter i läkemedelsva- let. Några exempel är ramipril (Tria- tec) som nu ﬁ nns i generisk form och tillhör förstahandsmedlen vid både hjärtsvikt och hypertoni. Amlodipin (Norvasc) ersätter felodipin (Plen- dil) som alternativt förstahandsme- del vid ischemisk hjärtsjukdom och andrahandsmedel vid hypertoni, på grund av nu vunnen bättre evidens.

Ytterligare ett exempel är att sertralin (Zoloft) som i generisk form nu ﬁ nns upptaget bland förstahandsmedlen mot ångestsyndrom på grund av minst lika god dokumentation som citalopram.

Nedan följer några axplock från kon- ferensen med tonvikt på presentationer som belyser läkemedelsvalet i Kloka Listan. Ytterligare referat ﬁ nns under Nyheter på www.janusinfo.se

KLOKA LISTAN

LÄKARVERSION

L Ä K S A K Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Rekommenderade läkemedel Rekommenderade läkemedel

vid vanliga sjukdomar vid vanliga sjukdomar

2006

(2)

Ö G AT P Å L Ä K E M E D E L · M A R S 2 0 0 6

–Det har visat sig viktigt att Kloka Listans rekommendationer är integrerade i elektroniskt beslutsstöd vid läkemedelsordi- nationen. Detta kommer att visa vägen för hur vi ska få ut kunskap i vården betonade betonade Lars-Bertil Arvidsson, utveck- lingsdirektör i den nya organisationen Forum för kunskap och utveckling inom Stockholms läns landsting, (Sll)..

Bakom tillkomsten av Kloka Listan ligger ett mödosamt arbete inom expertgrup- perna att söka upp nyckelstudier avseende effekt och säkerhet för de läkemedel som ska bedömas. Förslag med motiveringar föreläggs Läksak som fastställer Kloka listans innehåll.

–Motiveringarna till valet av läkemedel i Kloka listan ﬁ nns publicerade på www.

janusinfo.se, ofta tillsammans med litte- raturreferenser. Det framgår också vilka som har deltagit i besluten, framhöll Carl- Olav Stiller, docent i klinisk farmakologi, och som har varit redaktör för årets Kloka Listan.

Tre procents ökning 2005?

– Utvecklingen av läkemedelskostnader- na tycks plana ut konstaterade Björn Wet- termark från Apoteket AB. Under 2005

uppgick kostnadsökningen till drygt 3 %.

De största enskilda kostnadsökningarna står specialläkemedel som, etanercept (Enbrel), faktor VIII, betainterferoner och inﬂ iximab (Remicade) för. För sju år sedan var det basläkemedel tog tätplace- ringarna.

–Hur har Läksaks Kloka Råd för effekti- vare läkemedelsbehandling följts under året? Några råd går att följa upp i läke- medelsstatistiken Andelen generiskt omeprazol har ökat, liksom tiaziddiure- tika och andelen simvastatin av statiner.

Andelen angiotensinreceptorblockerare (ARB) av ACE-hämmare och ARB borde däremot ha minskat men det har snarare blivit tvärtom. Några andra läkemedel som ökat mycket är diabetesmedel och kombinationsantiastmatika.

–Var ligger morgondagens utmaningar inom läkemedelsterapin frågade sig Björn Wettermark. Enligt en sammanställning från WHO 2004 i Priority Medicines kommer resistenta bakterier högst på listan följt av pandemisk inﬂ uensa, sekun- därprevention vid hjärt-kärlsjukdom, diabetes mellitus, cancer, stroke, HIV-AIDS och tuberkulos.

Antibiotika vid akut bronkit?

Behandlingen av akut bronkit belystes av Urban Hellgren, ordförande för Läksaks expertgrupp för infektionssjukdomar.

Diagnosen ställs kliniskt och orsaken är oftast luftvägsvirus. Bakteriell etiologi konstateras hos färre än 10 %. Ändå får hälften av patienterna antibiotika, och hälften av dessa behandlas med tetra- cykliner, framförallt doxycyklin påpekade Urban Hellgren. Förskrivningen av luft- vägsantibiotika i Stockholms läns landsting följer årstidsmönster. Pc-V domine-

rar. Enligt en metaanlys från Cochrane- institutet, ger antibiotikaterapi jämfört med placebo något kortare hostduration (0,6 dagar), mindre ofta hosta vid upp- följning och mindre ofta utebliven klinisk förbättring. Detta måste balanseras mot kostnader, biverkningar och risk för resis- tensutveckling. Expertgruppens slutsatser är att det är visat att rutinmässig antibiotikabehandling av patienter med akut bronkit inte har någon avgörande betydelse för sjukdomens förlopp. Antibiotika kan dock övervägas till immunosupprimerade patienter och till patienter med kroniska hjärtsjukdomar, framförallt om inte pneu- moni med säkerhet kan uteslutas.

Hur kombinationsbehandla vid astma?

Kloka listans rekommenderade behand- lingstrappa vid astma innehåller tre steg:

Steg 1 är kortverkande ß2-stimulerare, och tillägg av budesonid är steg 2. Som steg 3 rekommnederas tillägg av lång- verkande ß2-stimulerare, visade Bo Bil- ling, ordförande i Läksaks expertgrupp för luftvägs- och allergisjukdomar. Fasta kombinationer mellan dessa anser expertgruppen aldrig vara förstahandsalternativ.

–En noggrann dostitrering och utvärde- ring av vardera substansen ska ha genom- förts innan kombinationsläkemedel över- vägs av följsamhets och eller enkelhetskäl vid behandlingssteg 3. Separata inhalato- rer för ß2-stimulerare och inhalationssteroid ska förskrivas i första hand och alltid initialt. Det medger större flexibilitet i dosering och bättre anpassning av medi- cineringen till rådande lungfunktion, konstaterade Bo Billing.

Vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är rökstopp den enskilt viktigaste åtgärden. Det minskar sjukdomens pro- gresshastighet och hosta/slemproduktion.

–Inhalationssteroider påverkar inte sjuk- domsprogressen, sa Bo Billing. Läkeme- delsbehandlingen med antikolinergika och långverkande ß2-stimulerare syftar

”Det är visat att rutinmässig antibiotikabehandling av

patienter med akut bronkit inte har någon avgörande

betydelse för sjukdomens förlopp.”

(3)

inhalationssteroid och acetylcystein kan minska exacerbationsfrekvensen. Upp- följning görs kliniskt med frågor avseende dyspné och exacerbationsfrekvens.

Man bör undvika polyfarmaci.

Hjärt-kärlrekommendationer

–Fler hjärtsviktspatienter bör få behandling med ACE-hämmare och betablockerare, sa Paul Hjemdahl som är ordfö- rande i Läksaks expertgrupp för hjärt- kärlsjukdomar, som citerade de nya såväl svenska som internationella behandlings- riktlinjerna vid hjärtsvikt. Ramipril och metoprololsuccinat har båda god dokumentation vid hjärtsvikt liksom enalapril och bisoprolol, enligt expertgruppen. De fanns båda redan tidigare på Kloka Listan men för andra diagnoser.

– Man bör eftersträva dokumenterade måldoser, framhöll Paul Hjemdahl. Nytt i årets upplaga är att rekommenderade mål- doser vid hjärtsvikt ﬁ nns angivna i listan.

– Viktigt att starta med låga doser och höja gradvis med ledning av patientens svar och tolerans. Rekommenderade som tillägg till ACE-hämmare vid mått- lig hjärtsvikt NYHA II är bisoprolol och metoprolol. Effekt och säkerhet måste följas upp. Spironolakton 25 mg per dygn är rekommenderat tillägg till furosemid eller tiazid, särskilt vid svår hjärtsvikt (NYHA III-IV) Det ﬁ nns god evidens för spironolakton vid svår hjärtsvikt och pri- set är mycket förmånligt jämfört med det nytillkomna alternativet eplerenon.

– Enbart vid ACE-hämmarintolerans bör angiotensinreceptorblockerare övervägas och vid hjärtsvikt är rekommendationen i så fall kandesartan (Atacand).

Vid förmaksﬂ immer eller som tillägg vid svår svikt kan man överväga digoxin och warfarin.

Målblodtryck vid hypertoni rekommenderas vara <140/90 mm Hg. Vid diabetes

trycket <130/80. Ofta krävs kombina- tionsbehandling. Se också Rekommenda- tion för behandling av hypertoni på www.

janusinfo.se.

I första hand rekommenderas således tia- zider och/eller ACE-hämmarna enalapril eller ramipril. Patienter med diabetes mellitus med eller utan nefropati bör behandlas med ACE-hämmare. I andra hand rekommenderas kalciumﬂ ödeshämmare.

–Amlodipin (Norvasc) har nu fått ersätta felodipin på grund av bättre evidens vid hypertoni.

Betablockerare metoprololsuccinat, rekommenderas också som andrahandsmedel. Vid indikation för blockad av renin-angiotensinsystemet men då ACE- hämmare inte tolereras, kan angiotensinreceptorblockerare övervägas och då föreslås kandesartan (Atacand) eller los- artan (Cozaar).

Enklare dosering av ASA

Trombyl 75 mg/ dygn rekommenderas nu vid alla indikationer utom förmaksﬂ immer. Det gäller även efter akut hjärtinfarkt förutsatt att en effektiv laddningsdos, 500 mg buffrat ASA (till exempel Magnecyl Brus) har givits akut. Fortfarande rekommenderas dosen 320 mg/dygn vid för- maksﬂ immer.

ASA försvarar sin plats som rutinmässig trombocythämmare

Som profylax mot venös trombos i samband med kirurgi är dalteparin (Fragmin) likvärdigt med enoxaparin (Klexane), framförde Hans Johnsson, ordförande i expertgruppen för antitrombotiska läke-

medel. Även för behandling av venös trombos och lungembolism är medlen likvärdiga. Fragmin är etablerat preparat för behandling av venös tromboembolism inom Sll. Waran är det enda godkända anti-vitamin K-medlet i Sverige.

Warfarin har en väl dokumenterad effekt mot venös trombos och lungembolism liksom som förebyggande medel mot stroke och perifer artäremboli. Detsamma gäl- ler vid förmaksﬂ immer, mekanisk hjärt- klaffsprotes eller annan kardiell embo- likälla liksom som sekundärprofylaktiskt medel efter hjärtinfarkt.

Det ﬁ nns en osäkerhet i rekommendationen av ASA:

– Inga studier har pågått längre än 2-3 år, påpekade Hans Johnsson. Det finns inga utsättningsstudier. Det finns heller inga prospektiva studier på äldre eller vid nedsatt njurfunktion. Evidensen är också lägre vid diabetes mellitus liksom hos kvinnor. Det råder också osäkerhet vid kombination med ACE-hämmare. Med tanke på blödningsrisken rekommenderas inte lågdos ASA som primärprofylax utan riskfaktorer.

– Kombination med andra trombocythäm- mande medel som klopidogrel, NSAID och SSRI ökar risken för blödning, var- nade Hans Johnsson. Om indikation saknas, om biverkningar eller risken för biverkningar överväger bör behandlingen avslutas eller riskfaktorer för blödning åtgärdas.

”Fler hjärtsviktspatienter

bör få behandling med

ACE-hämmare och beta-

blockerare”

(4)

forts. från sida 3

Ö G AT P Å L Ä K E M E D E L · M A R S 2 0 0 6

Nytt avsnitt om

läkemedel i samband med njursvikt Hos patienter med njursvikt är det viktigt att beakta behandling av blodtryck, blod- lipider, diabetes mellitus, hyperfosfatemi och anemi, sa Carl-Gustaf Elinder, ord- förande i expertgruppen för medicinska njursjukdomar, när han presenterade det helt nya avsnittet om läkemedel vid njursjukdomar.

–Man måste också ta hänsyn till risken för hyper- eller hypokalcemi, sekundär hyperparatyreoidism och acidos samt att rekommendera minskat proteinintag, påminde Carl-Gustaf Elinder.

I Kloka Listan rekommenderas i första hand enalapril vid behandling av njur- sjukdom och hypertoni för njurskydd.

Blodtrycksmålet är < 130/80 mm Hg.

ACE-hämmare är förstahandsval och angiotensinreceptorblockerare (ARB) andrahandsval vid intolerans mot ACE- hämmare. Värdet av multifaktoriell inter- vention vid typ 2-diabetes poängterades utifrån en aktuell studie. Därmed kan risken för nefropati, retinopati och neuropa- ti minskas. Vid typ 2-diabetes och nefropati har ARB rapporterats ge likvärdiga resultat som ACE-hämmare i prospektiva multicenterstudier.

Hur väljer vi insulin?

Förekomsten av diabetes mellitus ökar kontinuerligt, vilket hänger samman med livsstilen. Viktigast är att förhin- dra uppkomst av typ 2-diabetes. Fysisk aktivitet, normalvikt, samt ett midjemått under 88 cm för kvinnor och under 102 cm för män är gynnsamt för att minska risk för hjärtkärlsjukdom. När väl dia- betessjukdomen blivit manifest är god metabol kontroll viktig för att minska symtom och för att förhindra utveckling av diabetiska komplikationer. Behand- lingsmålet anpassas individuellt till varje patient. Behandlingen är multifaktoriell, förutom god glukoskontroll är det viktigt med blodtrycksbehandling (målblodtryck

<130/80 mm Hg). ACE-hämmare, främst enalapril, rekommenderas i första hand.

Lipidsänkande behandling är ofta indi-

cerad. Förstahandsmedel är simvastatin.

ASA-profylax bör övervägas. Hos män bör man eftersträva normal kroppsvikt med body mass index, BMI idealt under 25, BMI över 27 är däremot för högt. För kvinnor är BMI under 24 idealt, och vär- den över 26 för högt. Återkommande råd om livsstilsförändringar som rökstopp och regelbunden fysisk aktivitet samt bra kost är primära åtgärder.

Insuliner på Kloka listan är Insulatard som medellångverkande insulin (NPH) och Mixtard, Humalog Mix och Novo- Mix som medellångverkande insuliner eller insulinanaloger med snabbt insättan- de effekt. När insulinbehandling påbör- jas är NPH-insulin förstahandsval som basinsulin. Det ﬁ nns ingen anledning för patienter med välreglerad diabetes mellitus av såväl typ 1 som 2 och utan all- varlig hypoglykemiproblematik att byta från NPH-insulin till långverkande insu- linanalog som glargin (Lantus). Se också www.mpa.se liksom ÖGAT nr 119/2002 om insulin glargin.

Teststickor av glukos ger lika hög kost- nad för landstinget som insulinerna.

Expertgruppen har därför på www.janusinfo.se publicerat dokumentet ”Rekom- mendation för egenmätning av glukos”.

Utifrån detta har ett informationsmaterial skapats för läkare och sjuksköterskor. För att reducera kostnaderna har sex typer av blodsockermätare med teststickor upp- handlats av Sll för 2006. Endast dessa

kommer att lämnas ut kostnadsfritt. Valet av blodsockermätare har skett utifrån funktion, kvalitet, pris och miljökrav.

Sertralin rekommenderas nu vid ångestsyndrom

Ångestsyndrom beskrivs som rädsla, exempelvis paniksyndrom, speciﬁ k fobi, social fobi, tvångssyndrom, posttrauma- tiskt stressyndrom, generaliserat ångest- syndrom, sammanfattade Nils Lindefors, ordförande i expertgruppen för psykiatri.

Ångestsyndrom kostar samhället stora pengar, framförallt indirekta kostnader. Det drabbar under en livstid 25 % av befolkningen. Utifrån SBU-rapport 171/2005 rekommenderas på Kloka Lis- tan i första hand citalopram eller sertralin (Zoloft) i generisk form. I andra hand vid paniksyndrom eller tvångssyndrom rekommenderas klomipramin.

Vid depression ﬁ nns citalopram som för- stahandsmedel. Rekommenderade medel i andra hand är venlafaxin, klomipramin eller mirtazapin.

Den totala förskrivningen av protonpumpshämmare bör minska Förskrivningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka i Stockholms läns landsting mätt i dygnsdoser DDD, note- rade Daniel Schmidt som är ordförande i expertgruppen för gastroenterologi.

Totala förskrivningen av PPI bör istället

(5)

forts. från sida 4

minska. Man måste i högre grad beakta att PPI ges på korrekt indikation.

–Provbehandla inte vad som kan vara funktionell dyspepsi, rådde Daniel Schmidt. Redan efter viss tids behandling kan utsättning försvåras av reflektorisk hypersekretion av saltsyra.

–Rekommenderad PPI är sedan tidigare generiskt omeprazol, konstaterade Daniel Schmidt. Det ﬁ nns inga dokumenterade kliniska effektskillnader mellan förekom- mande PPI.

Läkemedelsverket satsar på hjärtsvikt Björn Beerman, som är informationsan- svarig på Läkemedelsverket, introducera- de projektet ”Handen på hjärtat - från ord till handling”. Målen med satsningen är att öka följsamheten till nya hjärtsviktsre- kommendationer från Läkemedelsverket och europeiska riktlinjer – se www.mpa.

se. Syftet är att tidigare fånga upp och diagnosticera patienter samt öka allmän- hetens kunskap om hjärtsvikt. Detta skall leda till optimal utredning och behandling. Läkemedelsverket samarbetar i detta projekt med läkemedelskommittéer, SFAM - Svensk Förening för Allmänme- dicin och Hjärt-lungfonden, berättade Björn Beerman.

Biverkningar är en viktig orsak till inläggning på sjukhus

Sjukhusinläggningarna på grund av läke- medelsbiverkningar har ökat i Stockholm enligt en tidigare rapport, klargjorde Ulf Bergman, professor i klinisk farmakologi. Problematiken har inventerats i en ny Fokus-rapport inom Medicinska Programarbetet. Automatisk tillgång till patientens hela läkemedelsförteckning, förenklad elektronisk biverkningsrap- portering, utvecklat elektroniskt förskri- varstöd, regelbunden läkemedelsrevide- ring och mer fortbildning av läkare och sjuksköterskor var några av rapportens slutsatser.

Stockholmsmodellen för klok läkemedelsbehandling

Läksaks ordförande Lars Gustafsson, avslutade symposiet med att rekapitulera de hittillsvarande satsningarna i Stock- holm för en klokare läkemedelsbehand- ling, den så kallade Stockholmsmodellen.

Det handlar om att omsätta evidens i klinisk praxis. I läkemedelsstrategin inom Sll prioriteras fortbildning och kommu- nikation liksom elektroniska tjänster och uppföljning. För detta finns ett centralt expertorgan för läkemedelsrekommen- dationer, Läksak med 23 expertgrupper

Ändrad subvention av syrahämmare

samt Stockholms läkemedelskommittéer som bedriver verksamhetsnära fortbild- nings- och andra kvalitetsutvecklande aktiviteter på läkemedelsområdet.

–Det datoriserade stödet för att förenkla förskrivning och uppföljning ska leda till att ”kunskapen rinner ut i pennan”, fram- höll Lars L Gustafsson. I den nya Forum- organisationen för kunskap och utveckling med Läkemedelscentrum, ﬁ nns goda förutsättningar för att integrerad fortbildning och kunskapsstöd inom läkemedels- området ska kunna ska vidareutvecklas.

Patienter med recept eller dosrecept (ApoDos) på läkemedel som inte längre ingår i läkemedelsförmånen, får betala hela kostnaden själva. Alternativt får de be om nytt recept på subventionerat läke- medel. Förändringarna i subventionen gäller alla recept, även de som har utfär- dats tidigare än när beslutet träder i kraft.

Den här granskningen av subventionen av läkemedel vid sjukdomar orsakade av magsyra är den andra i LFN:s genomgång av subventionerna inom hela läkemedels- sortimentet. Den första avsåg migränlä- kemedel. Den presenterades i februari 2005.

Syftet med genomgångarna är att bedöma om ett läkemedel är kostnadseffektivt – det vill säga om behandling med läke- medlet kostar en för samhället rimlig summa pengar i förhållande till de hälso- vinster som läkemedlet ger.

För detaljerad information om beslut a v l ä k e m e d e l s s u b v e n t i o n e r , s e www.lfn.se.

Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) har granskat subventionerna för läkemedel som används vid sjukdomar som orsakas av magsyra och har beslutat om förändringar.

Förändringarna avses gälla från den 1 maj. Beslutet är dock överklagat för några läke- medel vilket gör att några behåller sin subvention tills annat beslutats av domstol

Subventionen avses enligt LFN kvarstå för följande läkemedel:

Subventionen avses enligt LFN försvinna för följande läkemedel:

• Lanzo, överklagat

• Pariet

• Losec, Losec Mups

• Några H2-blockerare, överklagat

• Andapsin, överklagat

• Gaviscon

• Novaluzid

• Omeprazol (med generiskt varunamn)

• Pantoloc

• Nexium HP

• Nexium

Bara vid konstaterat sår i matstrupen eller då andra PPI inte ger tillfredställande behandlingsresultat

• Cytotec

Bara vid förebyggande av sår orsakade av NSAID

(6)

M A R S

ONSDAG 08, KL. 17.00-20.30 TEMA: Behandling av akut stroke PLATS: Fatburen 1, Stora Nassa, Västgötagatan 2

MÅLGRUPP: Neurologer, intern- medicinare, kliniska farmakologer

FREDAG 10, KL. 12.15-13.00 TEMA: UPDATE om läkemedel PLATS: Södersjukhuset, Blå rummet invid personalmatsalen,Hjalmar Cederströms gata 20 MÅLGRUPP: Läkare

TISDAG 14, KL. 08.30-16.30 TEMA: WORKSHOP Läkemedels- genomgång – för bättre läkeme- delsterapi

PLATS: Fatburen 2, rum 031, Magnus Ladulåsgatan 63 A MÅLGRUPP: Team med läkare och sjuksköterska

FREDAG 24, KL. 12.14-13.00 TEMA: UPDATE om läkemedel PLATS: Södersjukhuset, Blå rummet invid personalmatsalen, Hjalmar Cederströms gata 20

MÅLGRUPP: Läkare

M A J

08-12, KL. 08.30-16.30 VECKOKURS, MÅ - FRE TEMA: Kurs i Äldrepsykiatri – utom demenser

PLATS: Läkemedelscentrum, Magnus Ladulåsgatan 63 A MÅLGRUPP: ST-läkare och specia- lister inom geriatrik, allmänmedicin och psykiatri verksamma i Stock- holms län

Kalendarium

N

u är det nytt år och Kloka Listan 2006 har lanserats. Den kommer i år i fyra versioner: En version för läkare, en för patienter, en för läkemedelsför- råd samt en för alla sjukhus i Sll. I detta nummer av Ögat på läkemedel presen- teras några nyheter tillsammans med några andra aktualiteter från Kloka Listan Forum.

Vi nämner också om resultatet av Läkemedelsförmånsnämndens (LFN) genom- gång av syrahämmande läkemedel som lades fram i januari. Vid Lfn´s gransk- ningar av olika läkemedelsgrupper prövas huruvida läkemedel som skrivs ut på recept ska subventioneras inom läkemedelsförmånen. Syftet med genomgångar- na är att bedöma om ett läkemedel är kostnadseffektivt. Riksdagens prioriterings- linjer för Hälso- och sjukvården säger att patienter med de största medicinska behoven ska ha mer av sjukvårdens resurser än andra patientgrupper. Lfn har nu som exempel funnit att behandling av lindriga former av halsbränna och sura uppstötningar inte är prioriterad och har därför beslutat att H2-blockerarna förlo- rar sin subvention. Av samma skäl kommer också Gaviscon, Novaluzid, och även Andapsin att inte längre vara inkluderade i förmånen. Besluten gäller från 1 maj 2006. Det innebär att patienterna får minst tre månader på sig att kontakta sin läkare och begära nya recept på läkemedel.

Mycket är på gång inom läkemedelsområdet. Södra Läkemedelskommittén har två huvudkampanjer i vår. Vår informationsapotekare Sten Ronge presen- terar boken Akut internmedicin för förskrivare vid vårdcentraler och kliniker.

Nästa informationskampanj är FAS-UT – praktiska råd vid utvärdering och avslutning av läkemedelsbehandling. Christer von Bahr, professor i klinisk farmakologi fortsätter med läkemedelsgenomgångar på olika äldreboenden och sjukhem. Äldreprojektet med fortbildning inom området äldre och läkemedel och utvärdering av datoriserat kunskapsstöd (DaKS) pågår under våren och sammanställs under sommaren. Här har Södra kommittén initiativet och fung- erar som huvudansvarig för projektet. Vår kurs i Äldrepsykiatri utom demens som leds av Karin Sparring Björkstén, informationsläkare i kommittén, är nu I-puls-certiﬁ erad och går av stapeln vecka 19. ”Update om läkemedel” varje fredag på Södersjukhuset röner allt större intresse. Inledande tema under våren har haft genusaspekter särskilt belysta. En nyhet på Vo Medicin, Södersjukhuset är att e-recept kommer att införas under våren. Detta har vi längtat efter länge, och för- skrivarna får då också tillgång till Janus fönster. Det kommer att underlätta läke- medelsförskrivningen så att ordinationerna inte bara blir tydligare utan också ännu klokare.

Väl mött i vår i våra aktiviteter!

Eva Andersén Karlsson

Docent, överläkare, vo Medicin, Södersjukhuset Ordförande i Södra läkemedelskommittén