Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Bulgarien 2005
1. Sammanfattning av läget avseende mänskliga rättigheter
Bulgariens lagstiftning erkänner fullt ut de mänskliga rättigheterna (MR) och överträdelser sanktionerade av staten förekommer generellt sett inte. Samtidigt tillämpas inte alltid lagstiftningen fullt ut i praktiken, vilket innebär att
rättssäkerheten från tid till annan äventyras. Detta drabbar i synnerhet romer, kvinnor, barn, funktionshindrade, mentalt handikappade samt homo- och bisexuella och transpersoner. Bakgrunden till problemen är framförallt det juridiska systemets ineffektivitet och bristfällighet samt den utbredda korruptionen. Inom ramen för anpassning inför det förväntade EU- medlemskapet har Bulgarien påbörjat ett omfattande reformarbete på
rättsområdet. Som ett resultat av dessa ansträngningar finns förhoppningar om bland annat stärkt rättssäkerhet.
Ytterligare områden där åtgärder måste vidtas rör problemen med utebliven rättshjälp, polisvåld, svåra förhållanden i fängelser och godtyckliga
frihetsberövanden. Situationen är också mycket svår för gatubarn och
barnhemsbarn, där romer är överrepresenterade. Det finns ett kompakt folkligt motstånd mot integrationsåtgärder för romer och de etniska spänningarna mellan romer och den övriga befolkningen har tilltagit under 2005. En orsak är att medias bild av romer försämrats samt att ett främlingsfientligt parti valts in i parlamentet. Situationen på vårdhem för mentalt handikappade kan inte anses människovärdig. Handel med kvinnor och barn - trafficking - är ett allvarligt problem. Därutöver har frikyrkor och religiösa sekter fortsatt svårt att verka i Bulgarien.
En omfattande samhällsomvandling har utsatt gemene man, i synnerhet äldre, kvinnor och romer, för betydande ekonomiska och sociala påfrestningar.
Anslutningsprocessen till EU verkar pådrivande för framväxten av en välfungerande rättsstat och stärker möjligheterna för sociala och ekonomiska förbättringar för befolkningen.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s
konventionskommittéer
Bulgarien har tillträtt följande av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter:
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt de båda fakultativa protokollen om enskild klagorätt samt om avskaffandet av dödsstraffet.
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
- Konventionen mot tortyr (dock ej det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr).
- Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt.
- Konventionen om barnets rättigheter samt de två tillhörande
protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn.
- Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering.
- Flyktingkonventionen.
- Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna(dock ej protokollet avseende generellt förbud mot diskriminering).
- Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen.
Rapporteringsläget till berörda konventionskommittéer ser ut som följer:
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter: Bulgarien rapporterade till berörd konventionskommitté 1993, 1994 samt 1999.
Bulgarien skulle även ha rapporterat 2004, men så har ännu inte skett.
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter:
Bulgarien rapporterade till berörd konventionskommitté senast 1996.
Landet skulle därtill ha rapporterat under 1999, men så har ännu inte skett.
- Konventionen mot tortyr: Bulgarien rapporterade till berörd konventionskommitté senast 2002. Nästföljande rapport förväntas lämnas in under 2008.
- Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor: Bulgarien rapporterade till berörd konventionskommitté 1983 och 1994. Bulgarien skulle även ha rapporterat 1995, 1999 samt 2003, men så har ännu inte skett.
- Konventionen om barnets rättigheter: Bulgarien rapporterade till berörd konventionskommitté senast 1995. Landet skulle även ha rapporterat 1998, men så har ännu inte skett. Bulgarien ålades att rapportera avseende de två tillhörande protokollen senast i mars 2004, men så har ännu inte skett.
- Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering:
Bulgarien rapporterade senast 1996. Landet ålades även att rapportera
år 1998, 2000, 2002 och i januari 2004, men någon rapportering har inte ännu lämnats in.
3. Respekten för rätten till liv och kroppslig integritet, förbud mot tortyr Det finns inga rapporterade fall av politiska mord, så kallade försvinnanden eller avrättningar sanktionerade av statsmakten. Trots att konstitutionen förbjuder åsamkning av kroppsskada samt grym eller förnedrande behandling förekommer dock alltjämt uppgifter om polismisshandel av misstänkta och i synnerhet personer tillhörande minoriteter. Uppgifterna gäller misshandel särskilt i samband med brottsutredningar, arresteringar, polisförhör och fängelsevistelser. Flera personer har också omkommit i samband med arrestering. Europadomstolen för mänskliga rättigheter fann under 2005 den bulgariska staten ansvarig för polisens ihjälskjutning av två obeväpnade romer i samband med en arrestering 1997.
Personer misstänkta för brott kan kvarhållas 24 timmar i polishäkte. Det är också där de flesta fall av polisbrutalitet sker. MR-observatörer vittnar om att polisen från tid till annan hanterar mindre grova brott genom att låta arrestera misstänkta, misshandla dem och sedan släppa dem igen inom en 24-timmars period för att slippa inleda en komplicerad brottsutredning. Utredningar om polisvåld går långsamt och ineffektivt, även om en viss förbättring kan noteras under senare år. Som en följd av den år 2005 antagna nya straffprocesslagen skall den rättsliga proceduren reformeras i syfte att garantera en snabb, objektiv och transparent rättslig process. Lagen stipulerar även utvidgade möjligheter till statligt finansierad juridisk hjälp.
Trots indikationer på minskad kriminalitet under senare år ökade antalet häktade samt dömda personer under 2005. Denna utveckling kan tyda på en mer effektiv brottsbekämpning. Situationen i häkten och fängelser är i många fall svår och kännetecknas bland annat av överbeläggning, dålig och lite mat samt undermåliga sanitära förhållanden, otillräcklig ventilation och värme.
Vissa intagna utsätts för inhuman behandling genom längre vistelser i isoleringsceller. Förhållandena i arrestutrymmen anses ha förbättrats något under senare år. För närvarande pågår också arbete i syfte att förbättra den bristfälliga fängelsestandarden.
Myndigheterna har haft svårt att få gehör för en mildare behandling av misstänkta brottslingar samtidigt som man fört en hård kampanj med brett folkligt stöd syftande till att bekämpa den organiserade brottsligheten. I takt med Bulgariens närmande till EU är kraven stora på att man på allvar tar itu med missförhållanden som till exempel polisbrutalitet i häkten och fängelser.
Problemet kan också antas minska i takt med att polis och andra statliga tjänstemän utbildas i mänskliga rättigheter.
Tortyr har ännu inte uttryckligen straffbelagts; den bulgariska brottsbalken tar inte upp handlingen som ett specifikt brott.
4. Dödsstraff
Parlamentet godkände i december 1998 en ändring i brottsbalken som innebar att dödsstraffet avskaffades. Lagen trädde i kraft den 1 oktober 1999.
Dödsstraffet har ersatts av livstids fängelse.
5. Rättssäkerhet
Författningen garanterar domstolarnas och advokatkårens självständighet i förhållande till den exekutiva makten. Det är dock många som tvivlar på omfattningen av denna självständighet. Bland annat anklagas justitieministeriet för att utöva ett alltför långtgående administrativt inflytande och regeringen för att påverka utnämningen av domare och åklagare i enskilda rättsfall. Domare utses av specialistorganet Supreme Judicial Council. Konkurrensförfarande vid anställning av nya domare är lagstadgat men direktutnämningar förekommer alltjämt.
Det finns ett utbrett misstroende mot myndigheterna. Detta gäller särskilt mot rättsväsendet som kämpar med problem till följd av låga löner, många
vakanser, föråldrade procedurer, bristande samordning mellan åklagare, utredare och domstolar samt inte minst omfattande korruption. Inom ramen för den pågående anslutningsprocessen till EU är Bulgarien ålagt att genomföra omfattande reformprogram för rättssystemet. Bland annat har begränsningar i immuniteten för domare, åklagare och utredare samt utökade möjligheter att avsätta domare införts. Trots vissa framsteg går reformarbetet inom de
rättsvårdande instanserna långsamt. Korruptionen är mycket utbredd och inga fall av upphävd immunitet för tjänstemän har registrerats. En förklaring är att proceduren för upphävande av immuniteten är mycket komplicerad.
Misstänkta brottslingar har rätt till allmän rättshjälp innebärande rätt till en offentlig försvarare, att ta del av bevisföring och åtalsgrund samt att ta emot besök av anhöriga i samband med frihetsberövande. I praktiken förekommer dock från tid till andra kränkningar av dessa rättigheter. Bland annat får mindre än hälften av de misstänkta tillgång till offentlig försvarare. Detta gäller i synnerhet romer. En ny lag som trätt ikraft 2005 syftar till att komma tillrätta med dessa problem. Vidare har även under året den antagna straffprocesslagen stärkt den enskildes rättigheter på området. Härvidalag finns även
förhoppningar att komma tillrätta med problemet med utdragna
brottsutredningar. Under 2005 har skyddstillsyn för första gången införts som möjlig påföljd.
Det finns militärdomstolar som handhar fall rörande militär och polisiär personal samt fall rörande nationell säkerhet. Några extraordinära domstolar förekommer inte.
Lagen gör ingen skillnad mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet.
En ny lag som för första gången förbjuder våld i hemmet antogs under 2005.
En nationell ombudsman valdes i april 2005 efter flera misslyckade försök sedan lagens antagande år 2003. Ombudsmannainstitutionen är dock fortfarande i en uppstartningsfas och har i praktiken ännu inte påbörjat sitt arbete. Lagen som upprättar ombudsmannainstitutionen har utsatts för kritik bland annat avseende begränsningar av ombudsmannainstitutionens
granskningsrätt samt att endast parlamentsledamöter och parlamentariska grupper är berättigade att nominera ombudsmannakandidater.
6. Personlig frihet
Lagen skyddar mot godtyckliga frihetsberövanden. Trots detta förekommer uppgifter om att människor, i synnerhet romer och gatubarn, godtyckligt kvarhålls av myndigheterna.
Det är relativt okomplicerat för bulgariska medborgare att erhålla pass. Det finns dock uppgifter om att personer som sökt asyl utomlands och som sedan tvingats återvända till Bulgarien i vissa fall har fråntagits sina pass vid
återvändandet samt därefter nekats möjligheten att få ett nytt.
Några restriktioner för utrikesvistelser för bulgariska medborgare förekommer inte. Medborgare har rätt att återvända till Bulgarien och kan inte landsförvisas eller berövas ett genom födseln förvärvat medborgarskap. Konstitutionen föreskriver inga undantag eller begränsningar i dessa rättigheter.
Polisen i Bulgarien har rätt att genomföra rutinmässig kontroll av
identitetshandlingar. Proceduren är kritiserad av MR-organisationer som anser att polisens handlande är diskriminerande eftersom den nästan uteslutande tillämpas på etniska minoriteter, främst romer. Vid avsaknad av
identitetshandlingar blir personen som regel förd till polisstation för utfrågning trots att misstanke om brott sannolikt inte föreligger i många fall. Ingen
statistik förs över vilka som stoppas för id-kontroll.
Den fortlöpande och regelmässiga placeringen av mentalt funktionshindrade på sociala institutioner utgör en allvarlig inskränkning av den personliga friheten. Placeringar anses ofta godtyckliga då de ofta genomförs utan rättsligt förfarande. MR organisationer är även oroade över att behandling på
mentalsjukhus ofta sker mot patientens (samt anhörigas och god mans) vilja.
Även lagstiftningen för omyndigförklarande är omodern. Beslut sker
visserligen i domstol, men i praktiken godtyckligt utan reella möjligheter för målsäganden att försvara sig. Stor brist på rättshjälp för målsäganden i denna typ av fall är ett problem.
Trots att minderåriga enligt lag enbart kan bli placerade på institutioner genom domstolsbeslut, förekommer uppgifter om att myndigheterna genomför rutinmässiga placeringar av barn på ungdomsvårdsanstalter utan varken närvaro av eller samråd med juridiska ombud.
7. Straffrihet
Straffrihet förekommer generellt sett inte, men den utbredda korruptionen inom rättsväsendet äventyrar från tid till annan principen om likhet inför lagen.
Hittills har ingen tjänsteman inom rättsväsendet dömts för brott. Inte heller har någon politiker eller person med koppling till kriminella nätverk fällts i domstol. Brott mot minoriteter, särskilt polisbrutalitet, tas inte alltid upp till åtal. Lagstadgat förbud mot våld i hemmet infördes under 2005. Polisen lägger sig dock ogärna i familjebråk och våld i hemmet.
Som ett led i EU-anpassningen har immuniteten för domare, åklagare och utredare begränsats. Dessa åtnjuter numer enbart immunitet i samband med utförande av officiella arbetsuppgifter. Proceduren för att upphäva
immuniteten är dock mycket komplicerad.
8. Yttrande- och mediafrihet
Författningen garanterar yttrande- och pressfrihet. Censur anses mycket sällan förekommande. Bulgarien har en statlig och en privat marksänd rikstäckande TV-station, ett flertal privata TV-stationer som sänder regionalt samt ett antal satellit- och kabelkanaler. Tidningsutbudet representerar hela det politiska spektrumet. Landet har över hundra privata radiostationer. Tillgången till internet sker utan restriktioner.
En spridd uppfattning bland mediafolk, enskilda organisationer och
allmänheten är att regeringen utövar ett otillbörligt inflytande på media, bland annat genom licensförfaranden och i samband med tillsättningar och
avsättningar av nyckelpersoner inom de statliga mediebolagen. Även kriminella nätverk utövar inflytande på media.
Bulgariens lagstiftning om ärekränkning har vid flera tillfällen använts mot journalister på ett sätt som av journalistkåren tolkas som ett brott mot pressfriheten. Hittills har ett antal journalister dömts under denna
brottsrubricering. Lagen har diskuterats vid flera tillfällen i parlamentet men anses vara författningsenlig enligt utslag i konstitutionsdomstolen. Tillgången till offentlig information är fortsatt begränsad trots ny lagstiftning angående ökad öppenhet och transparens.
Under året har en ny dagstidning, Ataka, lanserats i Bulgarien. Tidningen bekänner sig till samma främlingsfientliga värdegrund som partiet med samma namn. Tidningen ges ut av mediebolaget Skat som också uppmärksammats för sitt främlingsfientliga budskap. Det statliga kontrollorganet Rådet för
elektroniska media har kritiserats för att inte vidta någon åtgärd mot bolagets TV-kanal som anses bidra till etniska spänningar i samhället.
Förenings- och församlingsrätten garanteras av landets författning. Grupper som vill hålla offentliga möten måste söka tillstånd hos myndigheterna.
Tillstånd ges i allmänhet till de grupper som är officiellt registrerade. Det finns uppgifter om att personer från vissa minoritetsgrupper ofta stöter på
svårigheter vad gäller att erhålla sådana tillstånd.
Konstitutionen föreskriver religionsfrihet. Under senare år anser flera MR- organisationer att det blivit svårare för andra religiösa samfund än den ortodoxa kyrkan att verka i Bulgarien. Frikyrkor som Jehovas vittnen, Pingstkyrkan, Baptistkyrkan, mormoner och Sjundedagsadventister betraktas vanligtvis som sekter och måste registreras innan de får verka fritt. Därutöver måste myndigheterna först ges full insyn i religiösa gruppers verksamhet innan eventuell registrering kan genomföras. Islam, katolicismen och judendomen betraktas som "traditionella" religioner och åtnjuter en hög grad av tolerans.
Dessa får till och med ett visst finansiellt stöd från staten.
Förra året uppmärksammades ett tillslag och avspärrningar av cirka 250 kyrkor och kloster tillhörande den ortodoxa så kallade alternativa synoden (som inte erkänner den officiella patriarken). Byggnaderna överlämnades efter tillslaget till Bulgariens ortodoxa kyrka. Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg behandlar för närvarande fallet enligt så kallad snabb procedur.
9. De politiska institutionerna
Politisk pluralism och ett parlamentariskt styrelseskick i vedertagen ordning råder. Allmänna val ägde senast rum i juni 2005 och var enligt valobservatörer rättvisa och väl genomförda. Det senaste presidentvalet genomfördes i
november 2001. Valdeltagandet i dessa var 55 procent respektive 60 procent av befolkningen. Regeringen består av en koalition av Bulgarian Socialist Party, ex- kungens National Movement Simeon II samt det huvudsakligen turketniska Movement for Rights and Freedom.
Det finns ingen inskränkning i lagen för kvinnors valdeltagande och valbarhet.
Kvinnor är dock underrepresenterade i såväl parlamentet som regeringen och administrationen. Den kvinnliga representationen i parlamentet är 20 procent (jämfört med 26 procent under föregående period). För närvarande finns tre kvinnliga ministrar i regeringen samt flera kvinnliga viceministrar.
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Enligt lagstiftningen får ingen åtskillnad med anledning av etnisk tillhörighet, religion, politisk åsikt, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller kön göras avseende anställnings- eller lönefrågor. Lagen tillämpas dock ofta godtyckligt eller inte alls på merparten av landets arbetsplatser. Till exempel är
löneskillnaderna mellan män och kvinnor ofta betydande. Vidare är
diskriminering av personer av minoritetsursprung vid anställningsprocesser vanlig.
Bulgarien har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (om föreningsfrihet och förhandlingsrätt, om icke-diskriminering i arbetslivet, om förbud mot tvångsarbete samt mot barnarbete). ILO har vid flertalet tillfällen kritiserat Bulgarien för att inte leva upp till åtagandena avseende icke-diskriminering i arbetslivet.
Anställningsskyddet har genom tillämpningen av ett antal EU-direktiv
åtminstone på papperet stärkts ytterligare. Direktiven gäller bland annat rätten till lika lön och anställningsförhållanden för män och kvinnor samt till
föräldraledighet. Därtill har anställningstryggheten för gravida kvinnor förbättrats samt förbudet mot natt- och övertidsarbete för vissa kategorier av kvinnor upphävts. Förbud råder mot sexuella trakasserier på arbetsplatser.
Under 2005 har en oberoende kommission för skydd mot diskriminering upprättats.
Författningen föreskriver alla medborgares rättighet att bilda eller gå med i fackförbund. Vissa yrkesgrupper, bland annat läkare, är dock enligt lagen skyldiga att ingå i statliga fackförbund. Sammantaget är cirka en tredjedel av den cirka 2,3 miljoner stora arbetskraften organiserad. Medlemskapet i fackföreningarna minskar konstant och få arbetstagare inom framförallt små och medelstora företag är organiserade. Nedgången anses bland annat bero på vissa yrkesgruppers missnöje med att regeringen i allt för stor utsträckning dikterar villkoren och strukturen för fackförbund. Författningen föreskriver strejkrätt med undantag för centrala nyckelgrupper i offentlig sektor,
energiförsörjning samt kommunikation.
Författningen förbjuder alla former av tvångsarbete. Dock finns uppgifter om att tvångsarbete i mindre skala förekommer. Detta gäller framförallt bland kvinnor av minoritetsursprung på landsbygden i gränsområdena till Grekland och Turkiet. Tvångsarbete tar sig främst uttryck i form av övertidstvång, uteblivna löner samt nekande av rätten till vila.
Konstitutionen föreskriver alla medborgares rätt till en hälsosam och icke- skadlig arbetsmiljö. Långt ifrån alla arbetsplatser klarar dock av att leva upp till
dessa krav, även om vissa förbättringar inrapporterats under senare år. De vanligaste problemen är avsaknad av skyddskläder samt bullrig miljö. Frågan diskuteras livligt i massmedia men få verkliga framsteg har åstadkommits på området. Under 2005 har ny lagstiftning rörande kompensation vid utförandet av hälsofarligt arbete införts. Denna kan exempelvis bestå av längre betald semester, kortare arbetstid samt tvång för arbetsgivare att förse arbetare med mat. EU har ställt sig kritiskt till kompensationssystemet som sådant. Ett statligt organ med ansvar för verkställande av arbetsrelaterad lagstiftning har upprättats. Under året har även en ny lag om skydd mot buller på arbetsplatser antagits.
Enligt officiell statistik minskade arbetslösheten ytterligare under 2005 och uppgick efter andra kvartalet till strax över 10 procent vilket är en minskning med 2 procent i jämförelse med samma period 2004. Sannolikt finns det dock ett stort mörkertal. Minimilönen är 150 BGN per månad (cirka 750 SEK).
Utifrån denna lönenivå är det mycket svårt att skapa en dräglig levnads- standard, varför många tvingas skaffa sig en extrainkomst. Därtill är uteblivna löneutbetalningar ett växande problem bland vissa arbetsgivare. Arbetsrätten föreskriver 40-timmars vecka med rätt till åtminstone ett dygns vila per vecka.
Detta respekteras överlag, i synnerhet inom offentlig sektor. Lagstadgad semester uppgår till minimum 20 dagar per år.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
En andel om 4,3 procent av BNP har reserverats för hälso- och sjukvård i den preliminära budgeten år 2005. Hälso- och sjukvården genomgår sedan några år tillbaka en omfattande omstrukturerings- och omorganiseringsprocess, där mindre enheter slås igen för att frigöra resurser till större sjukhus och
vårdinrättningar. Den allmänna sjukförsäkringen är obligatorisk för bulgariska medborgare och alla som är stadigvarande bosatta i landet.
Besök på lokal poliklinik är i det närmaste kostnadsfritt men kan innebära så lång väntetid att de som har pengar väljer privatläkare i stället. Övrig läkarvård ska i teorin vara gratis men i praktiken är korruptionen utbredd; ofta betalar patienten för all läkarvård över polikliniknivån, inte sällan direkt till läkaren utan kvitto. Tandvården är avgiftsbelagd. Under 2005 har en ny hälso- och sjukvårdslag trätt i kraft. Denna syftar bland annat till att stärka den enskilde patientens rättigheter, främst genom att stipulera hälso- och
sjukvårdsinstitutionernas skyldigheter gentemot patienten.
Hälsotillståndet för i synnerhet romer är sämre jämfört med den bulgariska majoriteten. Bland annat når endast 5 procent av romerna pensionsålder i jämförelse med 35 procent för resten av befolkningen. Enligt UNDP är spädbarnsdödligheten dubbelt så hög bland romer (240 per 1 000 levande födslar jämfört med 40 per 1 000 levande födslar för bulgarer). Utbredd
fattigdom, undermåliga sanitära förhållanden samt dålig infrastruktur är några av förklaringarna bakom dessa förhållanden. Upp till 40 procent av romerna har aldrig kommit i kontakt med sjukvården vilket till viss del beror på begränsad medvetenhet bland romerna om möjligheten till sjukvård. Många saknar även nödvändiga identitetshandlingar som behövs för att kunna söka vård. En ny hälsostrategi för etniska minoriteter har antagits under 2005.
Strategin syftar till att förbättra minoriteters hälsa samt medvetenhet om vårdmöjligheter.
Hälsosituationen för funktionshindrade och för mentalt handikappade är allmänt sett mycket svår. Vården anses undermålig och den enskildas rättigheter respekteras inte alltid.
Bulgarien har för närvarande en negativ befolkningstillväxt (- 0,8 procent) samt en åldrande befolkning. Vårdhem och äldreomsorg är i många delar av landet inte tillräcklig och saknar ofta adekvat infrastruktur. Omsorg av äldre, kroniskt sjuka samt människor i slutskedet av sitt liv sköts således ofta av närstående.
12. Rätten till utbildning
Skolan är obligatorisk fram till 16 års ålder. Från regeringens sida görs
betydande insatser för att trygga alla barns rätt till undervisning av god kvalitet, men skolsystemet lider av allvarliga budgetära begränsningar. Ingen avgift utgår för statliga skolor upp till universitetsnivå. Det finns även privata
avgiftsbelagda skolor. Skolböcker är kostnadsfria fram till fjärde klass men bekostas därefter normalt av eleven. Även flyktingbarn har rätt till utbildning och kan få stöd av Röda Korset för inköp av böcker, kläder och skor.
Skolan av idag står inför många problem: liten budget (4,3 procent av BNP), låga lärarlöner, skolor som förfaller och elever som hoppar av. Regeringen har försökt att integrera barn från minoritetsskolor i vanliga skolor men har stött på hårt motstånd från bulgariska föräldrar. Under 2004 antogs en nationell strategi för förbättrad utbildning av minoritetsbarn. Strategin innebär bland annat introducering av obligatorisk och kostnadsfri förskola, undervisning i det bulgariska språket före skolstart samt möjlighet till hemspråkslärare. I januari 2005 upprättades till följd av strategin en statlig myndighet för integration av skolbarn från etniska minoritetsgrupper med en budget på 1 miljon BGN för att försöka avhjälpa segregation i skolan. Framstegen har dock hittills varit begränsade.
Statistik från senare år visar att fler pojkar än flickor går i skolan och att så är fallet särskilt bland romska barn. Enligt UNDP hoppar 32 procent av de romska barnen av skolan i förtid, jämfört med 8 procent för bulgarer och 6 procent för den turkiska minoriteten. Därtill blir endast 1 procent av romska barn antagna till vidare studier efter 16 års ålder. Under senare år har även
analfabetismen ökat bland romaminoriteten. Anledningarna till den generellt sett låga utbildningsnivån bland romer anses vara fattigdom, tidiga äktenskap och barnafödslar, kollapsen av det centrala utbildningssystemet under 90-talet samt den tilltagande segregationen.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
En omfattande samhällsomvandling har utsatt folkflertalet för betydande ekonomiska och sociala påfrestningar. BNP per capita beräknades för 2004 till 2 217 USD. Ekonomiska och institutionella reformer har under 1990-talet resulterat i drastiska nedskärningar av subventioner till allmänna tjänster och sociala förmåner. Under den finansiella och ekonomiska kris som kulminerade i Bulgarien i början av 1997 blev dessa problem akuta. Läget har därefter gradvis förbättrats. Enligt UNDP:s beräkningar lever cirka 20 procent av Bulgariens befolkning på under 4 USD om dagen. Bland romabefolkningen är situationen än svårare: 82 procent lever på under 4 USD om dagen och 29 procent på under 1 USD om dagen.
Arbetslöshetstalen har pressats tillbaka kraftigt och är nu de lägsta på fyra år och uppgick till cirka 10 procent under andra kvartalet 2005. Det finns dock sannolikt ett stort mörkertal. De minskade arbetslöshetstalen förklaras i första hand av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De regionala skillnaderna är stora med betydligt högre arbetslöshet och fattigdom på landsbygden än i Sofia och andra större städer. Därtill är arbetslösheten lägre under turistsäsongen jämfört med under övriga året.
14. Kvinnans ställning
Lagen förbjuder könsbaserade begränsningar av rättigheter och privilegier.
Rätten till lika lön för lika arbete samt ett antal andra rättigheter till skydd för kvinnor (bland annat skydd mot uppsägning på grund av graviditet) togs bort ur lagen 1992 i ett försök att ge fler kvinnor arbete. Dessa rättigheter har numera återinförts. Ingen diskriminering förekommer beträffande arv eller äganderätt. Kvinnor får äga företag, land, egendom m.m.
Vissa rättsliga framsteg har gjorts beträffande jämställdheten i arbetslivet mellan män och kvinnor. Genom att några av EU:s nyckeldirektiv på området börjat gälla har åtminstone på papperet rätten till lika lön och
anställningsförhållanden stärkts. Därtill har rätten till föräldraledighet samt anställningstrygghet för gravida kvinnor stärkts. Förbudet mot natt- och övertidsarbete har i princip tagits bort.
Det finns inga legala hinder för kvinnor att delta i det politiska livet. Totalt finns 50 kvinnor av samtliga 240 ledamöter i parlamentet. I regeringen är tre av 18 ministrar kvinnor.
Löneskillnaderna mellan könen är stora och ökar. Under 2003 beräknades den genomsnittliga löneskillnaden till 18 procentenheter. Kvinnorna dominerar inom lågstatus- och lågavlönade sektorer som utbildning (75 procent kvinnor), hälso- och sjukvård (78 procent) och serviceyrken (cirka 80 procent). Därtill är arbetslösheten högre bland kvinnor än män, vilket utgör en viktig förklaring till att två tredjedelar av de fattiga i Bulgarien utgörs av kvinnor och barn.
Det förekommer ingen direkt könsdiskriminering inom utbildningssystemet, som dock brister i fråga om objektiv yrkesvägledning. Flickor väljer till stor del traditionell utbildning inom vård och serviceyrken. Fler kvinnor än män tar ut universitetsexamen.
Kvinnan får generellt sett ta det största ansvaret för hem och barn.
Skilsmässofrekvensen är hög. Enligt vissa källor slutar vart tredje äktenskap i skilsmässa. Detta är också en av de vanligaste orsakerna till att kvinnorna fastnar i fattigdom.
Sexuellt ofredande har tidigare inte varit olagligt, men har sedan 2004 förbjudits. Våld i hemmet har även kriminalierats under 2005. I många fall finns dock stor tolerans bland kvinnorna som ofta anklagar sig själva.
Hustrumisshandel och våld mot kvinnor är vanligt förekommande.
Det finns en utbredd handel med kvinnor - trafficking - i Bulgarien. Landet är främst ett transitland men fungerar i allt större utsträckning som
ursprungsområde och till viss del även som mottagarland för traffickingoffer.
Romakvinnor och barn är särskilt utsatta för trafficking. Köp av sexuella tjänster är inte kriminaliserat och sker med tämligen stor öppenhet.
Människohandeln är i stor utsträckning sammankopplad med den organiserade brottsligheten och följer ungefär samma rutter som narkotikasmugglingen.
Bulgariska traffickingoffer skickas ofta till andra balkanländer eller via dem till Västeuropa. Det förekommer också människohandel inom Bulgarien.
Människosmugglingen till Bulgarien härstammar i stor utsträckning från andra transitionsländer i Öst- och Centaleuropa.
Förutsättningarna för att bekämpa människohandel har förbättrats något under de senaste åren, bland annat genom att ny lagstiftning om trafficking trätt i kraft. En nationell anti-trafficking-kommission har även skapats. Trots detta har antalet arresteringar relaterade till trafficking varit få. Inga åtal till följd av den nya traffickinglagstiftningen har väckts under 2005. Avsaknaden av ett fungerande vittnesskyddsprogram utgör en svårighet. En nationell
handlingsplan har upprättats under året i vilken åtgärder stipuleras inom både förebyggande arbete samt omhändertagande och återintegrering av offer. Brist
på medelstilldelning utgör en svårighet för planens genomförande. Därtill råder stor brist på officiell statistik avseende trafficking.
15. Barnets rättigheter
Liksom kvinnorna har barnen särskilt drabbats av de ekonomiska och sociala svårigheter som orsakats av de stora strukturomvandlingarna efter
kommunismens fall. Situationen för föräldralösa barn, i synnerhet romska barn, fortsätter att vara mycket bekymmersam.
Enligt enskilda organisationer är runt 30 000 barn varav 3 000 spädbarn (den högsta siffran i Europa) placerade på statliga barnhem. Den officiella statistiken anger betydligt lägre siffror, främst med anledning av tillämpningen av en snävare definition av begreppet barnhemsbarn. Många av barnen har föräldrar som av olika anledningar saknar förutsättningar att ta hand om dem. I
praktiken hamnar dessa barn först på uppfostringsanstalter medan utredning sker om föräldrarna ska få fortsatt vårdnad eller om barnen skall placeras på barnhem. Dessa utredningar kan ta mycket lång tid. Under 2005 inleddes ett nationellt handlingsprogram för att minska antalet barn på institutioner.
Bulgariens tidigare stora antal internationella adoptioner har minskat kraftigt under året. Kritik har tidigare riktats mot att landet genom internationella adoptioner försöker exportera sitt problem med det höga antalet
institutionaliserade barn.
Förhållandena på barnhemmen och uppfostringsanstalterna är generellt sett mycket svåra. Några nämnvärda förbättringar under det senaste året har inte ägt rum. Tvärtom förekommer ofta uppgifter om förfallna institutioner och bristande kompetens hos personalen. På merparten av barnhemmen är också barnens möjligheter till god skolgång och hälsa högst otillräckliga.
Lagstadgad minimiålder för arbete är 16 år respektive 18 år för hälsofarligt arbete.
Lagen tillämpas strikt i den formella sektorn, men barnarbete, främst inom romaminoriteten, förekommer i den informella sektorn. Utnyttjande av barn för prostitution, stöld och narkotikadistribution är ett växande problem.
Enskilda organisationer som arbetar med barns rättigheter uppskattar att ungefär 6 procent av barnen i Bulgarien utnyttjas genom tvångsarbete.
Motsvarande nivå för romska barn bedöms vara betydligt högre. Situationen anses av flera enskilda organisationer ha förvärrats under de senaste åren.
Aga av barn är olagligt i Bulgarien men en komplicerad juridisk procedur vid åsamkning av lättare kroppsskador på barn medför i realiteten ofta en begränsning av barnens rättsliga skydd.
Den statliga myndigheten State Agency for Child protection med ansvar för att förbättra barnens situation, lider av fortsatt brist på resurser och samordning med ansvariga ministerier. I Bulgarien finns ett antal enskilda organisationer, nationella och internationella, som driver frågor om barnens rätt.
Barn, i synnerhet romer, drabbas i allt högre utsträckning av människohandel.
Uppskattningsvis är ungefär en tiondel av dem som utsätts för människohandel barn. Under året antogs en manual för berörda myndigheter om hur barn som utsatts för trafficking skall bemötas.
Under 2005 har fall av barnsmuggling, babytrafficking, från Bulgarien till länder i Västeuropa förekommit. De nyfödda barnen köps eller kidnappas från främst roma-mödrar för att senare säljas vidare av organiserade ligor. Det händer även att gravida mammor transporteras ut ur landet för att föda och för att sedan sälja barnen.
Minimiålder för militärtjänstgöring är 18 år.
16. Olika befolkningsgruppers situation
Konstitutionen tillåter ingen diskriminering med anledning av etnisk
tillhörighet. I praktiken förekommer dock diskriminering, främst av romerna som utgör ca 6 procent av befolkningen samt i viss utsträckning även av personer med makedonskt ursprung. Turkbulgarerna utgör ca 10 procent av befolkningen och är numera mer eller mindre integrerade i samhället.
Lagen tillåter inte att politiska partier bildas på etniska eller religiösa grunder, men turkbulgarernas talan förs av MRF, Movement for Rights and Freedom. (Efter ett utslag av konstitutionsdomstolen från i början av 1990-talet har MRF rätt att delta fullt ut i det politiska livet). MRF sitter även med i regeringen. Vid det senaste parlamentsvalet lyckades inte det romaetniska partiet Euroroma bli inröstat i parlamentet. Däremot blev det nystartade främlingsfientliga partiet Ataka inröstat. Ataka gick på val på en mycket nationalistisk plattform och erhöll sammanlagt 8 procent av rösterna. Det finns inga legala hinder för deltagande i politik för minoriteter. Totalt 34 platser av 240 i
nationalförsamlingen innehas av personer från minoriteter, varav en med romskt ursprung. Därtill är ministern med ansvar för minoritetsfrågor av turkiskt ursprung.
Det finns en tydlig koppling mellan regeringens minoritetspolitik och
medlemskapsförhandlingarna om EU. Sedan Bulgarien 1995 ansökte om EU- medlemskap har regeringen visat upp en helt ny medvetenhet avseende
behovet av integrationsåtgärder, framförallt för romerna. Regeringen har sedan en tid tillbaka börjat hantera romafrågan utifrån ett etniskt
diskrimineringsperspektiv i stället för som tidigare som ett socialt problem.
Sedan ett par år finns en särskild integrationsstrategi avseende romafrågor.
Strategin har fått utstå kritik, bland annat för att den inte innehåller förslag på tillräckliga reformer på ett antal grundläggande områden såsom hälsa,
utbildning och bostäder samt för att inte tilldelas tillräckliga resurser. Utan reformer på dessa områden är det mycket svårt att komma till rätta med segregationsproblematiken. Den fortsatta bristen på medelstilldelning är också ett av de största hindren för ökad integration samt förbättrad levnadsstandard för romerna. Under 2005 upprättades en myndighet för integration av skolbarn från etniska minoritetsgrupper.
En tioårig integrationsplan, A Decade of Roma Inclusion, med början 2005 har sjösatts i Bulgarien och åtta andra länder i Öst- och Centraleuropa. Initiativet, som varar mellan 2005 och 2015, syftar ytterst till att bryta isoleringen och diskrimineringen mot Europas romabefolkning. I Bulgarien har bland annat en treårig hälsostrategi för etniska minoriteter som syftar till att förbättra
minoriteters hälsa antagits.
Generellt lever romerna fortsatt under mycket svåra förhållanden. Några avsevärda framsteg under 2005 jämfört med tidigare år kan inte sägas ha ägt rum. En stor del av romabefolkningen bor i dåliga, egenhändigt byggda hus som inte är godkända av myndigheterna. Det finns inte alltid fungerande el, vatten och avlopp. Under året har demolering av romers hus samt
tvångsavhysning av romer utförts utan att alternativt boende erbjudits av staten. Oberoende organisationer har kraftfullt kritiserat händelserna.
Arbetslösheten bland romer uppgår till cirka 70-80 procent och är i vissa områden närmast total. Romers hälsa samt utbildning är också sämre jämfört med den bulgariska majoritetens. Därtill är våld mot romer, inklusive barn, vanligt förekommande.
Bilden av romer i media har försämrats under 2005 bland annat till följd av den nya främlingsfientliga dagstidningen Ataka samt den privatägda TV-kanalen Skat som sänder mycket anti-romska budskap. Även Bulgariens nationella television har blivit kritiserad av flera organisationer för att sända
främlingsfientliga budskap i TV-program trots lagligt krav på att främja kulturell pluralism. Det statliga kontrollorganet Rådet för elektroniska media har inte vidtagit någon åtgärd avseende något av de ovan nämnda fallen.
Uppfattningen om romerna bland den slaviska majoriteten är fortsatt ofta negativ och fördomsfull och det råder ett i det närmsta kompakt folkligt motstånd mot integrationsåtgärder för romabefolkningen.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning
Konstitutionen förbjuder all diskriminering med anledning av sexuell läggning.
Tidigare diskriminerande element i lagstiftningen mot homosexuella har tagits bort. Under 2005 fann exempelvis en domstol att ett universitet diskriminerat ett flertal studenter på grund av deras sexuella läggning. Trots att utvecklingen går i rätt riktning är dock diskriminering av homo- och bisexuella samt
transpersoner fortsatt vanligt förekommande. Homosexuella har inte adoptionsrätt eller möjlighet att registrera partnerskap.
Någon öppen förföljelse av homo- och bisexuella samt transpersoner sker inte;
dock är intolerans och fördomar fortsatt mycket vanliga och spridda bland befolkningsflertalet. Homo- och bisexuella samt transpersoner framställs också ofta negativt och subjektivt i massmedia.
Homo-, bi- och transsexualitet (HBT) är tämligen oberörda ämnen inom politiken. Politiker tar sällan ställning till homo- och bisexuellas samt transpersoners rättigheter med rädsla för att bli anklagade för att själv vara sexuellt orienterade i någon av dessa riktningar. Den enda politiska
formationen som hittills har talat öppet för homo- och bisexuellas samt transpersoners rättigheter är "The Bulgarian Socialist Youth". I övrigt har inga politiska partier öppet visat acceptans för homo- eller bisexualitet eller
transpersoner vare sig i den politiska sfären eller i samhället i stort.
Inom läkarkåren uppfattas homo-, bi- och transsexualitet bland vissa fortfarande som ett patologiskt tillstånd och klassificeras som en mental störning, mot vilken behandling rekommenderas. Många homo- och bisexuella samt transpersoner är också rädda för att berätta om sin läggning vid
läkarbesök på grund av risken för att utsättas för diskriminering eller avslöjande av personlig information. Kränkningar av lagföreskrifter som garanterar konfidentialitet om patientens hälsotillstånd förekommer, i synnerhet i samband med HIV-tester och behandling av HIV-smittade patienter.
HBT-gemenskapen är relativt osynlig i det bulgariska samhället. Det finns dock ett fåtal oberoende intresseorganisationer såsom “Gemini – Bulgarian Gay Organization", "Queer Bulgaria" och "Bilitis – Resource Centre of Lesbians and Bisexual Women".
18. Flyktingars rättigheter
Bulgarien är anslutet till 1951 års flyktingkonvention och dess protokoll från 1967. Asylsökande som erkänns som flyktingar får samma rättigheter som bulgariska medborgare med undantag för rösträtt och militärtjänst. Nya tillägg till lagstiftningen om asyl och flyktingar har på flera punkter stärkt de
asylsökandes rättigheter, framför allt vad gäller procedurer för att bevilja flyktingstatus och själva mottagandet inklusive omvårdnad. Under 2005 antogs ett nationellt program för integrering av flyktingar i samhället.
Antalet asylsökande i Bulgarien är begränsat och sjunkande. Av sammanlagt 1127 asylsökande under 2004 avvisades närmare tre fjärdedelar. Första kvartalet 2005 var asylansökningarna 21 procent lägre jämfört med samma period 2004. Största andelen asylsökande kom från Afghanistan, Irak, Armenien och Pakistan.
Generellt sett anses asylprocedurerna fungera väl. Ett allvarligt problem som ofta lyfts fram är dock förekomsten av utbredd korruption i asylprocessen.
Därtill anses gränspolisen vara dåligt utbildad i asylfrågor och det saknas ofta översättare och adekvat juridisk rådgivning till flyktingarna vid gränsen. Enligt vissa källor förekommer det att flyktingar tillbakavisas vid gränsen. Det finns vidare en oro bland enskilda organisationer att uppgiften att prioritera illegal immigration ytterligare skall betonas på bekostnad av flyktingfrågor och humanitära aspekter.
Sammanlagt ansökte 3006 bulgarer asyl utomlands 2004. En stor ökning av bulgarer som söker asyl i Sverige kunnat skönjas de senaste två åren. Av de 567 bulgarer som ansökte om asyl i Sverige 2004 fick i stort sätt alla avslag.
Från januari till och med september 2005 uppgick antalet bulgariska asylsökande i Sverige 588 personer.
19. Funktionshindrades situation
Konstitutionen förbjuder diskriminering med anledning av funktionshinder.
Sedan 2003 finns en nationell strategi för rehabilitering och integration av funktionshindrade. Funktionshindrade är också enligt lag berättigade till finansiellt stöd inklusive gratis resor på allmänna transportmedel, rabatter på handikappanpassade bilar och gratis hjälpmedel såsom till exempel rullstolar.
Från 2005 är funktionshindrade även i vissa fall berättigade till ett månatligt finansiellt stöd efter ett tillägg till lagen om hälsoförsäkring. Funktionshindrade skall ges tillgång till universitetsutbildning, till bostäder och till
arbetsmarknaden, men svåra ekonomiska realiteter sätter ofta stopp för välmenande intentioner. För att komma tillrätta med de alltjämt höga
arbetslöshetstalen bland funktionshindrade har vissa initiativ tagits syftande till att uppmuntra till anställning av funktionshindrade. Åtgärderna har dock hittills haft begränsad effekt.
Det gamla kommunistiska systemet att skilja ut handikappade och "förvara"
dem på särskilda hem kvarstår till stora delar och innefattar även små barn.
Amnesty International, UNICEF och ett antal enskilda organisationer har länge starkt kritiserat situationen för de mentalt funktionshindrade i Bulgarien,
vilka ofta är tvångsintagna. Lagstiftningen för omyndigförklarande är omodern och även om beslut fattas av domstol är processen ofta godtycklig. Många psykiatriska kliniker och vårdhem kan inte anses människovärdiga. Det förekommer ofta uppgifter om undernärda patienter, outbildad personal, ohygieniska förhållanden, överfyllda salar, undermålig mat samt avsaknad av medicin, sängar, elektricitet och varmt vatten. Därtill har flera patienter omkommit till följd av våld från medpatienter och personal.
Ett nationellt, flerårigt reformprogram på området godkändes under 2002 av regeringen. Ett syfte med programmet är att avinstitutionalisera vården och i högre utsträckning försöka återintegrera patienterna i sina biologiska familjer eller i fosterfamiljer, särskilt när det handlar om barn. Förbättringar avseende det rättsliga skyddet för mentalt handikappade har skett under året. Den nya hälsolagen från 2005 stipulerar bland annat att behandling av mentalt handikappade bör bygga på principen om avinstitutionalisering av patienter samt skall utföras med medverkan av oberoende organisationer. Därtill har individuella vårdplaner införts. Framstegen har dock hittills varit begränsade.
20. Oberoende organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter Det finns ett stort antal enskilda organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter, såväl inhemska som internationella. De verkar fritt och aktivt med undersökningar och publicering av rapporter. Bulgariska Helsingfors-
kommittén torde vara en av de mest välinformerade. Dialog och samråd med regeringen, bland annat vad avser utformningen av nya lagar, förekommer.
21. Fältverksamhet eller rådgivning om mänskliga rättigheter Flera FN-organ finns på plats i Bulgarien med diverse olika stödprojekt.
Europarådet har informationskontoroch bedriver olika program inom områdena yttrandefrihet, media samt institutionsuppbyggnad. Vissa projekt genomförs tillsammans med EU-kommissionen. Det förekommer samarbete inom EU-kretsen rörande frågor om mänskliga rättigheter, främst vad gäller utbyte av information.
Sverige bedriver ett projekt som syftar till att stödja romernas integration på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Projektet genomförs lokalt av UNDP:s kontor i Bulgarien men finansieras uteslutande av Sida, vars stöd uppgår till sammanlagt 5 215 000 SEK över en treårsperiod (2004-2006).
Det svenska Domstolsverket deltar i ett s.k. Twinning-projekt som finansieras av EU-kommissionen. Projektet syftar till att bistå i genomförandet av
pågående rättsreformer inom det straff- och civilrättsliga området. Reformerna genomförs som en del av Bulgariens pågående EU-anpassning.
Domstolsverkets insats omfattar bland annat utbildning av domare.
Genom Sida ges stöd till IOM:s regionala program mot trafficking av kvinnor och barn på Balkan, varav 1,1 MSEK är avsatta för Bulgarien. Programmet löper mellan 2005 och 2007 och fokuserar på omhändertagande och
återintegrering av offer. Därtill genomförs ett svenskt-amerikanskt projekt på regeringsnivå mellan 2004 och 2006 där finansiellt stöd ges till enskilda organisationer för åtgärder rörande arbete mot prostitution och
människohandel för sexuella ändamål. Projektet genomförs i tolv länder, däribland Bulgarien.
LO-TCO genomför fackliga utvecklingsprojekt i Bulgarien bland annat inom industrisektorn och för kommunalanställda.
