9
KATARINA MALAGA Fil dr i kemi, specialist inom impregnering och nedbrytningsmekanismer av oorganiska byggnadsmaterial.
Ledare för Impregneringsgruppen inom REBET och svensk expert i CEN/TC 104/SC 8/WG 1.
Forskare på CBI Betonginstitutet. Gästforskare på BAM Bundesanstalt für Materialforschung und -prüfung i Berlin, Tyskland.
Beskrivningshandb
oken
Göra och läsa en t
eknisk beskrivning i anslutning till AMA
Olle Thåström BESKRIVNINGSHANDBOKEN
Beskrivningshandb oken sammanfa
ttar det du som är pr ojektör b
ehöver känna till för att ta fr
am en teknisk beskrivning i anslutning till AMA o ch det du som är entreprenör, beställare, besiktningsman eller med annan r
oll i byggprocessen behöver kunna för a
tt tolka beskrivningen.
Den förklarar beskrivningens r oll och betydelse i pr
ojekten och hur AMA sam verkar med övr
iga dokument och hand- lingar.
Boken ger sam tidigt en in
troduktion till hur mängdför
teckningar, administr ativa föreskrifter och rambeskrivningar tas fr
am samt till hur k
lassifikationssystemet BSAB 96,
som används för k
apitelindelningen i AMA, är uppbyggt.
Den här fjär
de utgåvan av Beskrivningshandb
oken är kraftigt omarb etad och fokuserar på de senast
e generationerna av AMA.
ISBN 978-91-7333-783-0
9789173337830
Olle Thåström
har bakgrund som byggkonsult.
Han har äv
en arbetat med AMA på S vensk Byggtjänst o
ch varit kursledar e i beskrivnings- teknik.
Foto: Anders Wester
Figur omslag
AMA-nytt – För alla 1/2016
Det här är utan tvekan ett av de mest omvälvande projekt jag har deltagit i. Det är kanske inte som att delta i bygget av Öresundsbron eller The World Trade Center Transportation Hub i New York, men det har potential att för all framtid förändra en bransch.
T E X T: H E L E N A DA H L B E R G
I projekt BSAB 2.0 tar vi fram det nya svenska klassifikationssystemet CoClass, som stödjer vår informationshantering idag, men också tar oss in i framtiden. I ett större och vidare perspektiv är syftet att förändra och förbättra arbetsprocesser, att förändra tänk och fokus.
Om vi lyckas med det kan vi bli effektivare och spara både tid och pengar.
Vem vill inte det? Jag skulle bli oerhört stolt om jag kan bidra till det i någon liten mån.
Vi lever i en process med många olika aktörer som ska samverka och förstå varandra. Vi lever och verkar i en smått konservativ bransch där förändringar ibland går långsamt (jodå). Vi lever i en tid då digitaliseringen runt omkring oss går allt snabbare. Vi lever i en tid då företag hanterar allt större mängder digital information - och den mängden ökar fort.
ONÖDIGA KOSTNADER
Det är dyrt att missförstå varandra. Vår un- dersökning från 2014 kom fram till att det f i n n s e n b e s p a r i n g s p o t e n t i a l motsvarande 13 procent av byggvärdet på grund av brister i kommunikationen - cirka 40 miljarder om året. Det är dyrt att behöva göra om och göra rätt. Det blir dyrt att administrera och svårt att dra nytta av digital information som är inkonsekvent
sorterad och strukturerad. Nu måste vi börja tänka om. Ordentligt. CoClass kan bli vårt gemensamma verktyg som lyfter oss till nya nivåer, under förutsättning att branschen inte sätter sig på bakhasorna och bestämmer sig för att arbeta på sitt eget vis, eller envisas med att göra ”som vi alltid har gjort”. Då faller det.
DIGITALISERING ÄR VÄGEN
Digitaliseringskommissionen uttrycker sig så här:
”Sverige befinner sig i en samhälls- utveckling som drivs av digitaliseringen.
Industrisamhället övergår till ett digitalt samhälle där vad vi gör, hur vi gör och vad som går att göra snabbt förändras. Det gör att digitaliseringen transformerar sam- hällets viktigaste delar – tillväxt, och håll- barhet, välfärd och jämlikhet, trygghet och demokrati. Kunskap om och förståelse för utvecklingens möjligheter, effekter och utmaningar är nödvändigt för att innovativt använda digitaliseringen på bästa sätt för ett hållbart samhälle.”
Näringsdepartementet har satt målet för Sverige:
”Målet för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitalise- ringens möjligheter.”
Med de här ambitionerna och målet
tycker jag att det är solklart att vår bransch måste hänga med! Vi vill definitivt inte bli det tråkiga undantaget. Eller hur?
Om vi på ett effektivt sätt kan knyta information till tydliga delar i vår byggda miljö, om vi är överens om vilka delarna är och vi alltid benämner dem på samma sätt – då är vi på mycket god väg!
BYGGHERARNA STÄLLER KRAV
Byggherrarna i projektets styrgrupp, som är initiativtagare tillsammans med Svensk Byggtjänst och BIM Alliance, har redan in- sett vikten av och nödvändigheten att få till en förändring. Den som i framtiden vill leverera till och samarbeta med dessa byggherrar behöver sätta sig in i och tillämpa det nya svenska klassifikations- systemet. Punkt.
Vi är lyckligt lottade i projektet och har goda förutsättningar för att möta projekt- målen. Många kloka människor från branschen har bidragit till att kartlägga alla delar av byggd miljö från flygplatser till fästdon. Specialister på klassifikation gör ett hästjobb för att systematiskt pussla in alla delarna på smartaste sätt. En mycket driven projektledare ser till att saker händer och håller i trådarna så att inget tappas bort.
CoClass – Sveriges nya klassifikationssystem
– nya generationen BSAB
HELENA DAHLBERG Produktchef AMA/BSAB
Svensk Byggtjänst
10 AMA-nytt – För alla 1/2016
FÖR ALLA
Fakta: BSAB 2.0
Syftet är att ta fram ett nytt gemensamt klassifikations- system för all byggd miljö i Sverige
Innehåller beskrivningar för objekt, egenskaper och aktiviteter i hela livscykeln för både hus och anläggningar.
Struktur för kommunikation mellan alla aktörer genom bygg- och förvaltningsprocessen – från idé till rivning.
Ett hundratal personer från hela branschen deltar i projektet
Initiativtagare till projektet är Trafikverket, Svensk Byggtjänst, BIM Alliance, Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare, PEAB, BEAst, Swedavia, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Stockholms Läns Landsting (SLL) Trafikförvaltningen.
Beräknas lanseras hösten 2016
Läs mer på
http://byggtjanst.se/tjanster/bsab/
branschprojekt_bsab/
CoClass kommer att omfatta vår byggda miljö, allt ifrån de stora bitarna sedda i helikopterperspektiv, som till exempel flygplatser, ner till de mindre detaljerna som kan vara ett dragstag. En kod och ett begrepp är en överenskommen benämning av någonting, men det är också en hållare för information. Mängden information som finns i hållaren och hur detaljerad den är, ökar ju längre in i livscykeln man är. I ett tidigt skede kanske det bara finns ett över- gripande krav, men i förvaltningsfasen har man kommit till ett artikelnummer för den faktiska produkt som är installerad.
COCLASS GER DIG HÖGAR MED LEGOBITAR
Man kan se CoClass som ett antal högar el- ler hinkar med legobitar av olika komplexi- tet. Tanken är att man bygger ihop sin verklighet genom att kombinera bitar från de olika högarna. Kombinationen i sig kom- mer att säga något mer om respektive bit än
Objektstruktur Egenskaper Egenskapsvärde/-en
IE: T14 Trafikförbindelse Ägare Öresundsbrokonsortiet
BV: F10 Bro för Vägtrafik
BV: F11 Bro för spårtrafik Kapacitet
Segelfri höjd 4000 bilar/timme/riktning 57 m
BV: G10 Tunnel för vägtrafik BV: G11 Tunnel för spårburen trafik BV: G12 Tunnel för ledningar
Längd 4050 m
BV: A Markområde Area 1,6 km2
BV: D11 Väg för biltrafik Filer 4 st
BV: E11 Järnväg Kapacitet Dubbelspårig
Exempel på en sammansatt objektstruktur – Öresundsförbindelsen
FUNKTION FORM LÄGE
itvaror A. Värma
1. Spis 2. Ugn B. Kyla
1. Kyl 2. Frys C. Rengöra
1. Diskmaskin 2. Tvättmaskin
Pasta A. Lång
1. Anelloni 2. Barbina 3. Fusilli 4. Perciatelli 5. Spaghetti B. Band C. Kort D. Dekorativ
Grönsaker A. Ovan jord
1. Blomkål 2. Broccoli 3. Squash 4. Gurka B. Under jord
1. Morot 2. Kålrot 3. Potatis 4. Rödbeta
Exempel på principiella sätt att dela in ”saker” som kan finnas i ett kök.
Om CoClass
den gör i sig självt. Ett fönster kommer att veta att det sitter i en yttervägg, i en bostad, i ett bostadsområde. Krav som är satta på bostadsområdet ärvs ner till bostaden och så vidare neråt i del-av-strukturen. Krav som finns på ytterväggen påverkar kraven på fönstret.
I det enkla exemplet här nedanför visas hur man kan använda CoClass för att ställa tidiga krav på Öresundsförbindelsen.
Kombinationen av delar och egenskaper med egenskapsvärden blir både tydligt och kraftfullt.
INDELNING AV TABELLER
Det finns självklart en mängd sätt att dela in världens beståndsdelar på. Det gäller att välja ett, och då helst det som ger störst nytta när systemet används.
Tabellerna i CoClass är primärt indelade baserat på någon av dessa tre: Funktion, form eller läge
Om vi tillämpar de indelningssätten på ett vanligt kök och några av de olika produkter som finns där, så är ”Objektet Vitvaror” främst indelade efter sin huvud- sakliga funktion. Nästa nivå beskriver vilka typer av vitvaror som uppfyller funktionen.
”Objektet Pasta” skulle kunna vara indelad först efter vilken form pastan har, och därefter de olika typerna av respektive form.
”Objektet Grönsaker” har i det här exemplet sin huvudsakliga indelning i det som kan beskrivas som läge – växer över respektive under jord. Under respektive huvudnivå listas de olika typerna.
11 AMA-nytt – För alla 1/2016
HELENA DAHLBERG Produktchef AMA/BSAB
Svensk Byggtjänst
Läs mer om dessa och våra övriga kurser på novoutbildning.se | 0340-67 70 50 | novoutbildning.se
Novo Utbildning
…är ett oberoende utbildningsföretag som är flexibelt och lyhört gentemot marknadens behov av kvalificerad fortbildning.
Våra kurser finns på flera orter över hela landet.
Vi erbjuder även företagsinterna kurser inom samtliga våra kurs- områden, anpassar kursen ihop med er och våra föreläsare.
Här följer några populära utbildningar:
lByggarbetsmiljösamordnare, BAS-U/P
lEntreprenadjuridik
lBBR – PBL Nyheter & Ändringar
lLag om offentlig upphandling LOU
lKontrollansvarig enligt PBL
lEntreprenadbesiktning
lAMA
lPraktisk Projektledning
lEkonomi för chefer
VI UTBILDAR BYGGSEKTORN!
KURSER SEDAN 1990 – 25 ÅRS ERFARENHET AV UTBILDNING FÖR FÖRETAG OCH D EN ORN TOFFENTEKLIGA S
JUST NU I BRANSCHPROJEKTET BSAB 2.0
Vi är nu i ett skede där de första tabellerna i systemet har granskats internt i projektet.
Några av de kanske mest använda tabellerna, som innehåller det som i BSAB 96 kallas för byggdelar är i skrivande stund på remiss i projektet. De kommer också att granskas av projektmedlemmar och deras organisationer, så att vi säkerställer att allt
Remiss i branschen
När synpunkterna från de interna remisserna har arbetats in, är det dags för alla i branschen att få tycka till. Vi är givetvis mycket beroende av att få in konkreta synpunkter och förbättringsförslag från alla typer av aktörer.
Jag vill be er att verkligen testa och provköra i organisationen när remissen kommer:
Hittar ni det ni behöver? Förstår ni var delarna finns?
Bedömer ni att det här kommer att fungera i er del (era delar) av livscykeln?
Stödjer det er när ni vill ställa tidiga krav på helhet eller delar?
Saknas några delar eller egenskaper som behövs i projekteringsarbetet?
Hur fungerar systemet för kalkyl, inköp, logistikplanering och produktion?
Stödjer det ett komplett digitalt överlämnade till förvaltning?
Stödjer det och effektiviserar drift och underhåll?
Hjälper det oss att ha rätt information vid planering och genomförande av rivning?
från inventeringen är med och att tabellerna är begripliga.
Det är nya spännande tankar som ligger bakom dessa tabeller. Vi inspireras av ISO- och IEC- standarderna 81346-2, -10 och -12 för att hantera de ”minsta” delarna i klassifikationssystemet, men lägger till och anpassar efter svenska behov. Coclass kommer därför att fungera utmärkt när vi
behöver märka delar i vår byggda miljö med hjälp av så kallade referensbeteckningar - här har vi ytterligare en standard:
IEC 81346-1, som beskriver hur det kan göras för olika behov. Det hjälper oss att hålla koll på vad systemen och dess delar består av, deras funktion, deras placering, och deras typ-ID.
