Övertorneå kommun

Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Fakta om Övertorneå kommun

Fem år i sammandrag 5

Skattesats 5

Kommunens organisation 6

Organisationsöversikt 7

Kommunens pengar 8

Förvaltningsberättelse

Vision, övergripande mål, verksamhetsmål 9

God ekonomisk hushållning 13

Omvärldsanalys 14

Allmän översikt 17

Ekonomisk översikt 21

Driftredovisning 29

Investeringsredovisning 31

Va verksamhet 34

Sammanställda redovisningen, koncernen 36

Personalredovisning 37

Hälsobokslut 40

Framåtblick 40

Verksamhetsberättelser nämnder och styrelser samt kommunala bolag och stiftelser

Kommunfullmäktige 41

Revision 42

Överförmyndare 43

Kommunstyrelsen 45

Miljö- och byggnadsnämnden 55

Barn- och utbildningsnämnden 59

Kultur- och fritidsnämnden 68

Socialnämnden 72

Stiftelsen Matarengihem 78

Övertorneå Värmeverk AB 80

Ekonomiska sammanställningar

Resultaträkning 82

Finansieringsanalys 83

Balansräkning 84

Noter 85

Redovisningsprinciper 104

Begreppsförklaringar 106

Revisionsberättelse 108

IN NE HÅ LL SF ÖR TE CK NI NG INNEHÅLLSFÖRTECKNING

fi nansnettot på 6,6 miljoner samt återbetalning från AFA försäkring på 6,4 miljoner som utgör överskottet. Ökade krav från omvärlden, från medarbetarna, medborgarna, brukarna och företagarna gör att kommunen måste leverera eff ektiv verksamhet och service. Vi har dock två nämnder som har överskridit sin budget och det kan inte accepteras. Nu krävs bättre uppföljning och kontroll på vår verksamhet och ekonomi.

Under 2011 stagnerade befolkningsminskningen, men 2012 gjorde vi ett tapp på 38 personer. Det är framför allt födelsetalen som minskar oroväckande. Vi har en stor utmaning att göra kommunen attraktiv genom att erbjuda fortsättningsvis låg skatt, bra service och nya attraktiva arbeten. För vår kommuns överlevnad är det viktigt att vi försöker attrahera utbildad arbetskraft samt ta tillvara på den arbetskraft som fi nns i kommunen. Nya vägar till generationsskiftet är ett projekt som har syftat till det.

Som ett led i att öka vår attraktivitet, satsar vi på in- frastrukturen. Kommunstyrelsen har tagit beslut om att investera i bredband med 6 miljoner under tre år.

Bredbandsinvesteringen kommer att generera ökat stöd från staten med cirka 25 miljoner. Matarengivägsprojek- tet fortgår och nu är Ruskolavägen, Väg 98 mot Finland samt Hemvägen klara.

Andra händelser under året är att vi har genomfört gratis bad och återinfört varmbadet som bland annat ger reumatiker möjlighet till rehabilitering. Även baby- simmet har kommit igång. Jobbet med översiktsplan pågår på ett bra sätt och vi kan ta ett beslut under 2014.

Stiftelsen Matarengihem har fått klartecken att bygga Trygghets- och LSS-boende (Lagen om särskilt stöd- boende). Boendena byggs på Krookskavägen och på Zackarigården, med infl yttning våren 2014.

Integrationsarbetet fungerar bra. Övertorneå samver- kar med andra kommuner i östra Norrbotten och det medför att placeringen av anländande fl yktingar blir jämnare. Vi ser också över möjligheten till samverkan med gränskommuner och fi nska grannar i andra frågor, exempelvis myndighetskontakter, IT, upphandlingar och kompetensutveckling.

Skolans satsning på utveckling fortsätter att ge resultat.

Våra elever i årskurs tre ligger i topp i Sverige när det gäller nationella proven i svenska och matematik. Över- torneå steg upp till 6:e plats som bästa skolkommun och vi hade en 7:e placering avseende bästa ungdomskom- mun. Intresset för högskolestudier har ökat markant.

kliv uppåt, med hela 86 placeringar från 2011. Under de två senaste åren har Övertorneå klättrat 109 placeringar och är på plats 111 bland Sveriges 290 kommuner.

Kommunen har jobbat med projekt kring energi och skog. Här kan nämnas ABCD projektet som har resulte- rat i att lokala skogsägare har fått ersättning från LKAB för åtgärder i skogen som binder koldioxid. Detta har noterats nationellt i Sverige och den statliga myndig- heten Vinnova har beviljat medel för att Övertorneå kommun ska kunna konkretisera ABCD projektet till en verksamhet som skapar nya jobb med skogen som utgångspunkt.

Tillsammans med åtta andra kommuner har vi dessutom blivit delägare i Invest in Norrbotten AB under året.

Syftet med bolaget är att hitta investerare till vår kom- mun och vårt län. Under 2012 har även ett aff ärskoncept framtagits för att möjliggöra privata investeringar i besöksnäringen i Övertorneå.

Jag vill avslutningsvis tacka alla er kommunmedborgare och medarbetare för ert fantastiska engagemang för vårt gemensamma Övertorneå! Ett Övertorneå som vi tror och satsar på nu och i framtiden.

Fem år i sammandrag 2008 2009 2010 2011 2012

Folkmängd 31.12 4 972 4 920 4 812 4 810 4 772

Utdebitering per skattekrona 21:53 21:53 21:53 21:53 21:53

Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, Mkr 281,8 274,5 272,4 283,7 280,0 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag, Mkr 283,1 283,7 287,0 285,7 284,7

Finansnetto, Mkr - 2,9 3,3 5,5 3,4 7,0

Årets resultat, Mkr - 1,5 12,5 20,1 5,4 11,7

Investeringar, brutto, Mkr 44,3 13,4 15,5 19,4 18,3

Balansomslutning 466,0 464,8 484,5 498,1 502,2

Likvida medel, Mkr 126,5 138,9 162,7 174,5 176,4

Anläggningstillgångar, Mkr 321,1 308,4 305,4 301,1 299,7

Långfristig låneskuld, Mkr 94,8 73,3 68,8 66,0 52,5

Pensionsskuld/avsättning för pensioner, Mkr 11,4 12,4 13,4 16,7 16,6

Eget kapital, Mkr 304,6 317,1 337,1 342,5 354,3

Därav rörelsekapital, Mkr 89,7 94,3 117,0 125,9 123,9

Personalkostnader, totalt, Mkr 223,0 211,3 215,1 221,4 219,6

Antal årsarbetare, exkl. förtroendemän och personer i

arbetsmarknadspolitiska åtgärder 548 507 504 508 504

Varav timanställda: 48 49 49 56 52

Skattesats 2008 2009 2010 2011 2012

Övertorneå kommun 21:53 21:53 21:53 21:53 21:53

Norrbottens läns landsting 9:42 10:40 10:40 10:40 10:40

Begravningsavgift 0:45 0:45 0:45 0:45 0:45

Medlemsavgift Svenska kyrkan 1:00 1:00 1:00 1:00 1:00

Totalt 32:40 33:38 33:38 33:38 33:38

Mandatfördelning Parti/mandatperiod 1994-1998 1999-2002 2003-2006 2007-2010 2011-2014

Moderata samlingspartiet 2 2 2 2 1

Centerpartiet 10 5 6 8 6

Kristdemokraterna - 2 2 1 1

Arbetarepartiet- socialdemokraterna 20 13 13 14 16

Vänsterpartiet 3 4 4 3 4

Övertorneå-alternativet 4 6 4 2 0

Norrbottens sjukvårdsparti - 3 4 5 2

Övertorneå fria alternativ - - - - 1

Totalt 39 35 35 35 31

Fr.o.m. valet 2010 består kommunfullmäktige av 31 ledamöter

Övertorneå kommun basfakta

Befolkning, 2012-12-31 4 772

Areal, km² 2 374

Invånare/km² 2,01

Antal män i procent 53,6

Antal kvinnor i procent 46,4

i Övertorneå kommun. I fullmäktige fi nns 31 ledamöter.

Kommunfullmäktige väljs direkt av väljarna i allmänna val vart fj ärde år.

Fullmäktige leds av ett presidium som består av ordfö- rande Arne Honkamaa (s), 1:a vice ordförande Gudrun Kron (s) ersattes av Inga Savilahti-Häggbo (s), 2:a vice ordförande Christina Snell-Lumio (v) ersattes av Johan Kummu (s).

Mandat i kommunfullmäktige 1 november 2010- 31 oktober 2014

Socialdemokratiska arbetarpartiet (s) 16

Centerpartiet (c) 6

Vänsterpartiet (v) 4

Norrbottens sjukvårdsparti (ns) 2 Moderata samlingspartiet (m) 1

Kristdemokraterna (kd) 1

Övertorneå fria alternativ (öfa) 1 Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har till uppgift att leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet.

munfullmäktige. För alla nämnder fi nns ett reglemente som anger vilket ansvarsområde varje nämnd har.

Nämnderna ska följa de mål och riktlinjer som full- mäktige bestämt och det ska ske inom de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige angivit. Nämnderna är ansvariga gentemot fullmäktige och ska regelbundet rapportera om sin verksamhet till fullmäktige.

Koncernen Övertorneå kommun

Förutom kommunen omfattar ”koncernen” följande bolag:

Stiftelsen Matarengihem

Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag med verk- samhet i Övertorneå kommun. Stiftelsen som är helägt av Övertorneå kommun har till ändamål att inom Över- torneå kommun förvärva, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder, aff ärslokaler och kollektiva anordningar. Stiftelsen har totalt 506 lägenhe- ter i Övertorneå, Hedenäset, Svanstein, Juoksengi och Pello.

Övertorneå Värmeverk AB

Bolaget bildades 1984 till följd av ett samarbete mel- lan Vattenfall AB och Övertorneå kommun. Bolaget ägs till lika delar av Övertorneå kommun och Vattenfall AB.

Bolagets uppgift är att skapa en biobränslemarknad i regionen och att utveckla biobränsleproducerad fj ärr- värme.

Stiftelsen Matarengihem

Övertorneå Värmeverk AB

KHR - Kommunala handikappråd

Barn- och utbildnings förvaltning

Miljö- och byggnads

förvaltning Socialförvaltning Valnämnd

Revision

Överförmyndare Kommunfullmäktige

Kommunstyrelse

Arbetsutskott

Personalutskott

Folkhälso- och brottsförebyggande rådet

Krisledningsnämnd

Kommunledningsförvaltning

• Stab

• Ekonomienhet

• IT-enhet

• Teknisk enhet

• Arbetsmarknads- och integrationsenhet

• Räddningstjänst

• Tillväxtenhet

Kultur - och fritids- nämnd

Barn- och utbild- ningsnämnd

Miljö- och bygg- nadsnämnd

Socialnämnd

KPR - Kommunala pensionärsråd

Kultur- och fritidsförvaltning*

31%

15%

42% Kommunalskatt

Gen. stats- och utj.bidrag Bidrag

Taxor och avgifter Hyror

Försäljning Finansiella intäkter

Så här används pengarna

13%

6%

5% 4% 3%

8%

1%

60%

Personal

Entreprenad och köp av vht Tjänster

Bidrag Material

Bränsle, engergi, vatten Finansiella kostnader Amortering

Till dessa ändamål används pengarna

27%

5%

8%

40%

8%

7%

5% Vård och omsorg

Utbildning

Förskola/barnomsorg Affärsverksamhet, särsk riktade insatser,politik Infrastruktur

Kultur- och fritid Investeringar

Kommunfullmäktige har 2009-12-21, § 123, fastställt följande vision och övergripande mål samt verksamhets- mål år 2012 för Övertorneå kommun, med inriktning på god ekonomisk hushållning.

VISION

År 2025 skall Övertorneå vara Barentsregionens attraktivaste kommun att verka och utvecklas i, och är en kommun där invånarna känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen.Visionen förmedlar en inspire- rande bild av de möjligheter som fi nns i kommunen och som är värda att arbeta för och känna stolthet över.

Visionen inspirerar alla till att bidra till en Värld som vi vill vara med och skapa. Ett viktigt led i denna process är att arbeta med goda ledare som genom sitt agerande skapar uppslutning kring visionen och omsätter den i praktisk handling. Kommunens chefer och medarbetare skall vara förberedda på de förändringar och utmaning- ar som fi nns för den kommunala servicen och kunna ta gemensamt ansvar för att utveckla kommunen. En medveten strävan är att utveckla målarbetet och att ta fram policys och strategier. Omvärldsanalysen 2013- 2015 är ett av dessa medel som pekar på drivkrafter och trender som måste mätas samt s.k. bubblare som skall bevakas. Omvärldsanalysen pekar också på vilka utma- ningar och möjligheter som Övertorneå kommun har till grund för arbetet med att nå den utstakade visionen.

Planeringsförutsättningarna beskriver vad som gäller för Övertorneå kommuns planering för åren 2013-2015.

Dessa innehåller mål, riktlinjer och villkor för utveckling i angiven riktning. Planeringsförutsättningarna innehåller också framtidsbedömningar i olika former, exempelvis befolkningsprognoser. De politiskt antagna planerings- förutsättningarna utgör en gemensam plattform för all kommunal planering för åren 2013-2015.

ÖVERGRIPANDE MÅL

Kommunens nedåtgående befolkningsutveckling skall brytas.

Vid årets början uppgick Övertorneå kommuns invånare till 4 810 personer. Till 2012-12-31 hade befolkningsta- let minskat med 38 personer till 4 772. Minskningen föranleddes av en kraftig obalans mellan antalet födda och avlidna.

Resultat 2012: Målet ej uppnått.

Kommunen skall vara en attraktiv bostadsort, med god service av hög kvalitet.

Målet är inte direkt mätbart, men i tabellerna redogör vi för några indikatorer för att belysa hur vi ligger till.

VISION, ÖVERGRIPANDE MÅL, VERKSAMHETSMÅL

låga kommunala avgifter som gör det billigt att bo i kommunen, som samtidigt bjuder på hög livskvalitet.

Kommunens kvalitet undersöks årligen genom ett jämförelsenätverk som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2012 ingick drygt 200 kommuner i nätverket. Här nedan redovisas några av resultaten för Övertorneå. Resultatet jämförs med minsta värdet, maxvärdet samt medelvärdet för samtliga deltagande kommuner.

Andel av medborgarna som får svar på sin e-postfråga inom två arbetsdagar:

Mått 1: Epost %

87

0 50 100

Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare:

Mått 2: Tfn % 43

0 50 100

Andel som uppfattar att de har fått ett gott bemötande via telefon:

Mått 3: Bemötande % 74

0 50 100

Väntetid i snitt till förskola:

Mått 7: Väntetid förskola, dagar 0

0 80 160

Väntetid i snitt till särskilt boende:

Mått 8: Väntetid särskilt boende 85

Antal olika vårdare som besöker en hemtjänsttagare under 14 dagar:

Mått 11: Personalkontinuitet 5

0 13 25

Antal barn per personal i kommunens förskolor:

Mått 12: Antal barn/personal - planerad resurs 5,2

3,0 5,5 8,0

Hur god kommunens webbinformation är:

Mått 14: Webbinformation, % av max 68

0 50 100

Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling:

Mått 15: Delaktighetsindex, % av max 39

0 50 100

Andel godkända elever i åk 3 i svenska och matematik (inkl. fristående skolor):

Mått 18b: Nationella prov åk 3 % 84

0 50 100

Andel elever som är behöriga till gymnasiet:

Mått 18b: Nationella prov åk 3 % 84

0 50 100

Kostnad per betygspoäng, grundskola:

Mått 21: Kr/betygspoäng grundskola 418

0 250 500

Kostnad per brukare, äldreboende:

Mått 25: Kostnad kr/brukare äldreboende 568081

200000 600000 1000000

Andel nöjda med sitt äldreboende:

Mått 26: Nöjda med sitt äldreboende % 61

0 50 100

Kostnad per hemtjänsttagare:

Mått 28: Kostnad kr/hemtjänsttagare 140535

0 200000 400000

Andel nöjda hemtjänsttagare:

Mått 29: Nöjda hemtjänsttagare % 93

0 50 100

Undersökningen går att hitta i dess helhet på SKL:s hem- sida, Kommunernas Kvalitet i Korthet 2012.

Kommunen skall vara föregångare inom ekologi, miljö och energi

I ett antal år har Övertorneå arbetat med att skapa en EU-modell för global handel med utsläppsrätter från skogen. När skogen växer binder den stora mängder kol- dioxid. Ju högre tillväxt – desto högre kolbindning. Idén föddes i ett rådslag mellan skogsnäringen och kom- munen. LKAB, Sveaskog, Sveriges Lantbruksuniversitet med fl era driver forskningsprojektet ABCD (Arctic Boreal Climate Development). Ökad tillväxt och ökad kolbind- ning omvandlas till utsläppskrediter som köps och säljs mellan intressenterna. EU följer Övertorneå försöket med stort intresse. Vinnova har anslagit ekonomiska medel till en förstudie som syftar till att utarbeta en ansökan om ekonomiska medel till ett fördjupat projekt med större omfattning. Sedan 2001 pågår ett projekt i kommunen med kraftigt subventionerade lokala buss- resor. För 2012 har gällt att ungdomar upp till 19 år har kunnat köpa s.k. kommunkort för 800 kronor och övriga resenärer har betalat 3 000 kronor per kort. Intresset för de subventionerade lokala bussresorna är fortsatt stort, även efter 2007 då avgifter för resandet infördes.

Resultat 2012: Mått/indikatorer inte angivna.

Kommunen har god ekonomisk hushållning genom att kommunens resurser används på ett kostnadseff ektivt sätt

Kommunen beräknas nå samtliga av de sex fi nansiella mål som kommunfullmäktige har fastställt. Årets resultat 2012 blir + 11,8 mkr, som är 10,1 mkr bättre än budge- terat. Kommunens framtida pensionsåtagande är fullt fi nansierat. Dessa och en rad andra positiva faktorer gör att kommunen har en stabil grund till fortsatt stark eko- nomi. Kommunen har ett utbud av service som möter medborgarnas behov och som i allt väsentligt svarar upp mot politiskt fastställda mål. Ett reglemente för intern kontroll fi nns implementerat i verksamheterna.

Resultat 2012: Målet uppnås.

Kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare med goda utvecklingsmöjligheter

En god arbetsmiljö är en viktig komponent för att våra medarbetare ska trivas på sitt jobb och för att kommu- nen ska anses vara en attraktiv arbetsgivare. En förut- sättning för en god arbetsmiljö är att det fi nns tydlighet och struktur i arbetet. Därför har vi arbetat mycket under året med att ta fram och uppdatera de rutiner, policys och riktlinjer som fi nns, eller som bör fi nnas inom per- sonalområdet. Allt fi nns nu samlat i en helt ny personal- handbok för våra anställda.

Utöver kommunens personalpolitiska regler, så fi nns det många lagar och avtal att förhålla sig till för våra personalansvariga chefer. Därför har vi investerat i ett par elektroniska verktyg som ska fungera som ett stöd till cheferna inom områdena arbetsrätt, arbetsmiljö samt chefs- och ledarskap. En annan förutsättning för att vi ska kunna skapa den goda arbetsmiljön i kommunen, är att våra chefer och skyddsombud är kunniga vad gäl- ler faktorer som skapar god arbetsmiljö och hur vi kan motverka en dålig arbetsmiljö. Vi har därför genomfört en omfattande grundutbildning i ämnet under slutet av 2012, med fortsättning under första delen av 2013.

Under året har vi även fokuserat på att förbättra våra lönesamtal och medarbetarsamtal. Alla medarbetare ska erbjudas medarbetar- och lönesamtal varje år. Ett givande samtal är ett samtal som har ett tydligt mål och syfte med fokus på medarbetarens uppdrag, roll och utveckling i organisationen. Dessa samtal kan fungera som ett kraftfullt verktyg för att vår organisation ska nå dess målsättningar och bidra till en hög känsla av sam- manhang i arbetet.

Under slutet av 2011 genomfördes en omfattande psy- kosocial skyddsrond i enkätform till alla medarbetare.

Totalt 213 stycken (cirka 47 %) besvarade enkäten. Un- der 2012 analyserades resultatet och följande slutsatser gjordes:

• Nästan alla våra medarbetare känner en hög grad av skicklighet i sitt arbete.

• De fl esta upplever inte att arbetsmängden är ojämnt fördelad.

• De fl esta behöver inte arbeta övertid i stor utsträck- ning.

• Arbetstempot är lagom för de fl esta (undantag fi nns där några få istället upplever höga kvantitativa arbetskrav).

Några frågor i enkäten handlade om mobbning och trakasserier. Resultatet visade att jämfört med referens- gruppen, så förekommer inte mobbning och trakasse- rier i större utsträckning på vår arbetsplats än på andra arbetsplatser. Däremot visade resultatet att det har förekommit i någon form, antingen bevittnat eller upp- levt. Med anledning av det genomfördes en temadag för alla anställda där vi refl ekterade över och diskuterade moraliska dilemman.

Resultat 2012: Mått/indikatorer inte angivna.

ÖVERGRIPANDE MÅL

Den totala sjukfrånvaron skall ligga på högst fem procent av den arbetade tiden

Under 2012 har kommunens verksamheter haft en sjuk- frånvaro på 5,37 %. Målet är därmed inte uppnått, men sjukfrånvaron har minskat något jämfört med år 2011 då sjukfrånvaron var 5,87 %. I åldersgruppen 50 år och äldre är sjukfrånvaron 6,48 % jämfört med 6,76 % under 2011.

Fördelat mellan könen har kvinnor en sjukfrånvaro på 5,96 % jämfört med männens 3,65 %.

Minst 20 nya arbetstillfällen skall skapas varje år Under 2012 har 21 nya företag startats i kommunen.

Året innan var det 31 stycken. Under året fi ck kom- munen 36,4 fl er förvärvsarbetare per 1 000 invånare jämfört med rikets 13,7 förvärvsarbetare/1 000 invånare.

Målet att skapa minst 20 nya arbetstillfällen är därmed uppnått. Prioriteringen av resurser sker till verksamhet som ger nya förvärvsarbeten i både privat och off entlig sektor på kort och lång sikt. Ett konkret exempel på ett projekt som drivits under året är hur vi ökar använd- ningen av bioenergi i våra verksamheter i första hand genom att värma våra fastigheter och anläggningar med skogsenergi. Ett annat viktigt fokusområde är att attrahera nya invånare och externa investerare till bland annat ovanstående sektor men även till besöksnäringen.

Energiåtgärder i kommunala anläggningar skall med- föra att energianvändningen minskar med 3 procent Jämfört med 2011 ökade energianvändningen i det kommunala fastighetsbeståndet från 12 729 MWh till 12 910 MWh år 2012. Hänsyn har tagits till förändrat fastig- hetsbestånd och att 2012 var ett kallare år än 2011.

Följande åtgärder pågår kontinuerligt i kommunens verksamheter i syfte att minska energianvändningen:

• Optimering av drifttider för ventilationssystem.

• Översyn och justering av inomhustemperaturer i fastigheter och lokaler.

• Utbyte av befi ntliga lysrör och lampor till lågenergi- utförande.

• Utbyte av remdrivna fl äktar till direktdrivna med varvtalsstyrning av fl äkthastighet.

• Nya styrventiler och nya el eff ektiva cirkulations- pumpar installeras i samband med renoveringar av värme- och ventilationstekniska anläggningar och ger lägre driftskostnader på sikt.

Gällande verksamhetsmål 2012 är måluppfyllelse som följer:

1. Energianvändningen i kommunens fastigheter skall minska med 10 % mellan 2009 och 2014.

Målsättningen uppnås ej under 2012. Mellan 2009 och 2012 ökade energianvändningen med 4 %, efter att hänsyn tagits till minskat fastighetsbestånd.

2. 50 % av kommunens fastigheter med direkt- verkande el år 2009 skall konverteras till annan värmekälla. Det pågår ett arbete med att bedöma vilka uppvärmningskällor som är lämpliga i fastigheter där direktverkande el används idag.

3. 50 % av ventilationsanläggningarna i kommunen skall kunna fj ärrstyras från ett centralt styr- och regleringssystem. Målet uppnått 2012.

4. Vid nya investeringar skall en LCC (Life cycle cost) kalkyl upprättas för att även de framtida kostnaderna för energin skall fi nnas med i beslutsunderlagen. Målet uppnått under 2012.

5. De kommunala anläggningarna skall underhållas för att säkerställa att de även fortsättningsvis håller bra standard. Målet uppnått under 2012, i kommunens gällande drift- och underhållsavtal med Dalkia regleras dessa åtgärder.

Resultat 2012: Målet inte uppnått.

VERKSAMHETSMÅL

Sedan 1992 kräver kommunallagen att kommuner och landsting ska ha god ekonomisk hushållning. Det betyder att det ekonomiska resultatet för kommuner och landsting bör vara positivt över en längre tid. År 2000 kompletterades dessa tidigare regler i kommunal- lagen om god ekonomisk hushållning med krav på en balanserad budget samt att intäkterna skall överstiga kostnaderna, ett positivt årsresultat. En exakt defi nition av vad god ekonomisk hushållning är fi nns inte. Det anses dock inte vara god ekonomisk hushållning att fi nansiera löpande driftkostnader med sparade medel eller lån. Många kommuner och landsting har som mål att resultatet skall vara 2 procent av summan av skat- teintäkterna och statsbidragen. Men det varierar mellan olika kommuner och landsting, vilket också är tanken.

Enligt kommunallagen skall kommuner och landsting ange fi nansiella mål för ekonomin och riktlinjer för verksamheten. Finansiella mål tar sikte på kommunens fi nansiella ställning och utveckling. Målen anger de fi - nansiella förutsättningar eller ramar för den verksamhet kommunen bedriver. Den allmänna utgångspunkten för det fi nansiella perspektivet är att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som de konsu- merar. Mål för verksamheten tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseff ek- tivt och ändamålsenligt sätt. Målen bör vara tydliga och mätbara.

Årsredovisningen för 2012 visar ett plus på 11,7 miljoner kronor. Det innebär att kommunen sedan balanskravets införande år 2000, uppfyller kommunallagens krav på ekonomisk balans. En starkt bidragande orsak till kom- munens goda resultat är fi nansnettot som under ett fl ertal år budgeterades till noll kronor. Fr.o.m. 2012 har däremot fi nansnettot budgeterats med ett budgetöver- skott om 1,0 mkr. Finansnettot har mellan åren 2004 – 2012 gett ett nettoöverskott på 32,1 mkr.

Av kommunfullmäktiges fastställda fi nansiella mål, över- gripande mål samt verksamhetsmål klarar kommunen samtliga sex fi nansiella mål. Av de fem övergripande målen, är tre mått/indikatorer inte angivna. Endast ett av verksamhetsmålen uppnåddes 2012. Av ovanstående fastställda fi nansiella och verksamhetsmål, kan man säga att kommunen för 2012 lever upp till en god eko- nomisk hushållning när det gäller de fi nansiella målen medan det är tveksamt när det gäller övergripande och verksamhetsmål.

Enligt tabellen nedan kan utvecklingen för vissa nyck- eltal från år 2000 till 2012 avläsas, och där framgår det hur kommunens fi nansiella ställning har stärkts under perioden.

Mkr 2000 2012 Förändr

Eget kapital 277,6 354,3 + 76,7

Rörelsekapital 57,5 123,9 + 66,4

Likvidas medel 95,9 176,4 + 80,5

Anläggningstillgångar 264,0 299,7 + 35,7

Verksamhetens nettokostn 232,3 280,0 + 47,7 Skatteint, generella statsbidr 231,6 284,7 + 53,1

Långfristig låneskuld 40,5 52,5 + 12,0

Av långfristig låneskuld är 27,5 mkr vidare lån till Övertorneå Värmeverk AB

En kommun/landsting kan anses ha en stark fi nansiell ställning – enligt SKL – om en fi nansiell analys visar att det fi nns ett eget kapital med realiserbara tillgångar av en omfattning som överstiger rimliga krav på fi nansiell handlingsberedskap. Ett mått för att inte minskning av eget kapital ska anses bryta mot kravet på god ekono- misk hushållning är, att det ska fi nnas kapital som täcker hela pensionsåtagandet, dvs. även den pensionsskuld som redovisas som en ansvarsförbindelse. Därutöver ska det fi nnas en buff ert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfi nansiering av framtida investe- ringar.

Övertorneå kommuns eget kapital uppgick vid årsskiftet till 354,3 mkr och där rörelsekapitalet utgjorde 123,9 mkr. Likvida medel uppgick 176,4 mkr. Kommunens totala pensionsåtagande inklusive löneskatt per 2012- 12-31 (inkluderande pensionsskulden som redovisas som en ansvarsförbindelse) uppgår till 190,6 mkr. Av ovanstående framgår att kommunens fi nansiella ställ- ning per 2012-12-31 kan anses vara mycket god. Enligt

”Svensk Kommun Rating” får Övertorneå kommun betyget B i deras analys/betygsättning av kommuner, en förbättring sedan föregående mätning. Betyget blir inte bättre, då befolkningen minskar på grund av svikt i det lokala näringslivet. Övriga betygsmatriser, kommunens skuld, fi nansiell hälsa och fi nansiella möjligheter har inte blivit sämre sedan den förra analysen, snarare tvärt om och visar ett starkt A.

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING

Omvärldsanalys har till uppgift att spegla hur yttre om- ständigheter kan påverka eller kan komma att påverka Övertorneå kommun. I ekonomirapporten ”Om kom- munernas och landstingens ekonomi – oktober 2012”

görs en bedömning av det ekonomiska läget både inom och utom landets gränser. Omvärldsanalysen baseras på denna rapport samt även på samhällsekonomiska nyhe- ter från sektionen för ekonomianalys hos SKL (Sveriges Kommuner och Landsting).

Samhällsekonomi och kommunerna

Den svaga utvecklingen under 2012 i omvärlden har gjort att tillväxten även i Sverige har bromsat in. Främst har den svaga utvecklingen i huvudsak varit ett europe- iskt fenomen. Oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har däremot lättat något, tack vare åtgär- der främst från den Europeiska centralbanken och EU.

Bedömare tror att skuldkrisen kommer att lösa sig under ordnade former, men det kommer att ta tid. Den mycket svaga tillväxten i Europa har inneburit att också tillväxt- ländernas ekonomi vuxit något långsammare 2012.

Amerikanska ekonomin – lokomotivet i världsekonomin – har utvecklats förhållandevis väl och det ”fi nansiella stupet ” undanröjdes i sista stund. För att amerikanska tillväxten skall fortsätta öka krävs en expansiv penning- politik och fi nanspolitik. De fortsatta negativa signalerna från omvärlden gjorde att bedömningarna för svensk ekonomi skruvades ner i slutet av 2012 för att tidigare ha pekat på en ekonomi som kommer att växa, men långsamt. Prognoser som har gjorts visar en ökning för BNP på 1,2 procent för 2012. Denna svaga tillväxt har inneburit att arbetsmarknaden försvagats med ökad arbetslöshet och vikande sysselsättning. Skuldkrisen ute i omvärlden har även hämmat den inhemska efterfrå- gan och pressat ner löner och priser. För att motverka de svaga internationella tillväxtutsikterna och stigande arbetslöshet här på hemmaplan har Riksbanken sänkt styrräntan från 1,75 procent i december 2011 till 1,0 procent i december 2012. Trots en svagare utveckling av sysselsättningen och lönerna växte skatteunderlaget 2012. Det beror på att den automatiska balanseringen i pensionssystemet bidragit till ökade pensioner.

Nyckeltal för den Svenska ekonomin

Procentuell förändring

2010 2011 2012 2013 2014

BNP 6,3 3,7 1,2 1,2 2,7

Sysselsättning, timmar 2,5 2,3 0,4 -0,2 0,6 Öppet arbetslösa, nivå 8,4 7,5 7,7 8,3 8,0 Timlön,konjunktur-

lönestatistik 2,6 2,5 3,1 2,8 2,8

Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 0,9 0,4 1,5

Realt, skatteunderlag 0,7 2,4 1,8 1,2 0,9

Kommunerna väntas redovisa ett rekordresultat på sam- manlagt 15 miljarder kronor i år. Återbetalda premier från AFA försäkring påverkar resultatet positivt med 8 miljarder. Engångsintäkterna innebär att endast ett fåtal kommuner väntas ha underskott i år. De kommuner som har bekymmer att få ekonomin att gå ihop har en rela- tivt svag soliditet.För att kunna utjämna intäkter över tid och därigenom på ett bättre sätt kunna möta eff ekterna av konjunkturvariationer har en ny lag tillkommit från och med 1 januari 2013. Lagen innebär möjlighet att inom ramen för sin balanskravsutredning och det egna kapitalet kunna bygga upp en resultatutjämningsreserv.

Lagen innebär att kommuner retroaktivt kan reservera medel till resultatutjämningsfonden från åren 2010, 2011 och 2012. Det innebär att många kommuner redan 2013 kommer att ha en ekonomisk reserv. En fortsatt hög nivå på investeringar, ökade behov inom såväl förskola, grundskola som äldreomsorg, innebär att skat- tehöjningar kan komma att krävas i kommunerna.

Regionen

Tornedalen är inne i ett expansivt skede just nu trots att det är lågkonjunktur i stora delar av Europa. Den stora motorn för Tornedalen är den påbörjade gruvverksam- heten i Kaunisvaara i Pajala kommun. Man räknar med att under de närmaste åren kommer gruvindustrin i nor- ra Norrbotten att behöva anställa cirka 5000 personer.

Däremot blev inte handelsexpansionen i Haparanda-Tor- neå den sysselsättningsskapande motor för Övertorneå kommun som man hade hoppats på. Försörjningen för att klara behoven av mer yrkesinriktad arbetsmarknads- utbildning är Övertorneå och Tornedalen väl rustade för tack vare Utbildning Nord, där cirka 500 personer från Sverige, Norge och Finland får sin utbildning. Genom samverkan österut förstoras regionen och nya markna- der öppnas. Kommunikationsmöjligheter med fl yg, tåg och buss samt IT i Finland ökar också vår marknad och tillgänglighet. Dessutom får vi ett större utbud av varor och tjänster om vi tänker över nationsgränsen. Bortom Finland fi nns en ännu större marknad och kundkrets som är på uppgång. Köpkraften i Ryssland ökar och likaså den ryska turismen i vår region.

OMVÄRLDSANALYS

Lokala händelser

Övertorneå Folkets Hus förening har beviljats uppdrags- ersättning med 75 000 kronor.

Kommunstyrelsen har antagit underhållsplan på va- verksamheten och särredovisning av va- verksamheten gällande löpande drift, akut och planerat underhåll.

Ramavtal har tecknats med Design A Yrkeskläder för avrop av arbetskläder samt inomhus- och utomhusskor.

Kommunstyrelsen har beslutat att löneavdrag skall ske vid utryckning för räddningstjänstens personal och ambulanspersonal.

Följande företag har erhållit tilldelningsbeslut att leve- rera livsmedel till Övertorneå kommun fr.o.m 2012-04-01 t.o.m. 2016-03-31, Norrmejeri Ekonomiska förening, Martin & Servera AB samtMenigo Foodservice AB.

Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen skall upphandla tjänsten som extern kapitalförvaltare, med ett avtal som skall gälla under tre år (3 år) med möjlighet för kommunen att förlänga avtalet med ett år (1 år).

Kommunfullmäktige fastställde nya måltidspriser inom Övertorneå kommunen, att gälla fr.o.m. 2012-06-01, samt att kostservicen skall utredas.

Övertorneå skolor har i olika mätningar visat bra resultat och goda exempel

• Eleverna i årskurs 3 hade de bästa resultaten i landet på de nationella proven under vårterminen 2011.

Detta visar undersökningen ”kommunernas kvalitet i korthet” som genomförs av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) årligen.

• I SKL:s rapport ”Öppna jämförelser-grundskolan 2012”

där resultat och resursindikatorer på kommunnivå jämförs, hamnar Övertorneå kommun på plats 35 av landets 290 kommuner. Resultatet är det samman vägda resultatet för bl.a. måluppfyllelse och betyg.

• Enligt en undersökning av SCB (initierats av Lärarnas Riksförbund) ökar skillnaderna kraftigt mellan elever som klarat sig sämst respektive bäst. Övertorneå, Pajala och Sotenäs lyfts fram som tre goda exempel där man lyckats kompensera skillnaderna i förutsätt ningar bland elever trots lägre utbildningsbakgrund hos föräldrar.

• Högskoleverket har i en undersökning tittat på ande- len ungdomar, som går vidare till högskolan. Övertor neå hamnar på andra plats i länet med 44 procent, strax ovanför riksgenomsnittet.

• I Lärarförbundets ranking Sveriges bästa skolkom - mun blev Övertorneå sjätte bästa skolkommun i landet.

• Övertorneå blev bäst igen som länets bästa UF-kom-

Kommunfullmäktige har beslutat att kommunen skall ingå delägarskap i BD Pop AB.

Ersättning till dagligvarubutiker i kommunen med varuhemsändning höjs med 60 kronor per order till 180 kronor enligt beslut i fullmäktige.

Rutiner för klagomålshantering har införts inom kom- munens verksamheter.

Regional UF-mässa arrangerades i Övertorneå 28 och 29 mars. Fler än 300 företagsamma ungdomar fanns på plats under mässans två dagar. Handelsminister Ewa Björling höll tal under invigningen.

Lönepolicy för Övertorneå kommun har antagits.

Gemensamma avgifter och kravsteg för folkbiblioteken i Norrbotten antogs av fullmäktige att gälla fr.o.m. 2013.

Badavgifterna i kommunens simhallar togs bort 2012-07-01 enligt beslut i fullmäktige.

Övertorneå kommun ingick delägarskap i Invest Norr- botten AB 2012-07-01 enligt beslut i fullmäktige och tecknar 1,4 % av aktierna i bolaget för en köpeskilling om 2 800 kronor.

Fullmäktige har beslutat att ge möjlighet att bedriva varuhemsändning från varubuss till varuhemsändnings- berättigade hushåll i den södra, sydvästra och västra delen av kommunen.

Hydropress Hyber AB tilldelades uppdraget att leverera ny slamavvattningsutrustning m.m. till avloppsrenings- verket i Övertorneå för anbudssumman 1 174 012 kr exklusive moms.

Kommunen har gått med i miljöaccepterad småskalig vattenkraft pilotprojekt Taipale med en insats om 1 miljon kronor under 3 år i form av arbetstid.

Högskoleförbundet Östra Norrbottens verksamhet upphör 2012-12-31 och förbundet skall likvideras, till likvidatorer utses nuvarande ledamöter i direktionen för Högskoleförbundet Östra Norrbotten. Samtidigt ingår kommunen som medlem i ett nytt Högskoleförbund Östra Norrbotten under åren 2013 – 2014.

Medfi nansiering med 50 000 kronor har beviljats EU projektet ”pilot Pentäsjoki”.

Enligt svensk biblioteksförenings rapport ”Folkbiblio- teken i Norrbottens län” lånar Övertorneås invånare i genomsnitt 13 böcker eller andra medier per invånare och år. Det är nästan dubbelt så många lån som för riket i genomsnitt, vilket placerar Övertorneå på en första plats i länet.

Arvsfonden satsar på ung i Tornedalen. Övriga fi nansiä- rer är Landstinget, Länsstyrelsen, Haparanda, Pajala och Övertorneå kommuner.

Kommunalisering av hälso- och sjukvård i hemmen antogs av fullmäktige 2012-06-25 med nedanstående punkter, samt förslag till mellankommunal omfördelning.

• Ansvaret för hemsjukvård inklusive hembesök för patienter från 18 år överförs från Norrbottens läns landsting till Övertorneå kommun

• Tröskelprincipen tillämpas och omfattar hemsjuk- vård, hembesök samt rehabilitering och habilitering.

I kommunaliseringen ingår även hjälpmedel, pal- liativ vård, sjukvårdsartiklar och bostadsanpassning.

• Den hemsjukvård och de hembesök som kommuna liseras avser hälso- och sjukvård till och med sjuk sköterske-, arbetsterapeut- och sjukgymnastiknivå.

• Uppgörelsen omfattar även ett kommunalt ansvar för medicinsk fotvård i särskilt boende och inom hemsjukvården samt en ekonomisk reglering av den

hälso- och sjukvård som landstinget köper av kom- munen.

• Omfattningen av den verksamhet som skatteväxlas grundar sig på statistik och schablonberäkningar som berör 116 årsarbetare. Totalt 123,4 mkr motsva rande 22 skatteören.

Övertorneå basketfl ickor födda 1997 vann Skövde bas- ket cup. Efter tre överlägsna segrar i gruppspelet blev semifi nalen någorlunda jämn medan fi nalen vanns med förkrossande 56-14. Inom Övertorneå fi nns i dag bas- ketkunnande och tradition. Man har under de senaste åren producerat spelare som funnit nya klubbadresser i elitserieklubbar. Främst handlar det om fl ickor. Kanske kommer några fl ickor födda 1997 också i framtiden att fi nnas hos någon elitserieklubb.

Jesper Ylivainio utsågs tidigare till en av årets idrotts- stipendiater i Övertorneå kommun. Ytterligare en framgång kom när han togs ut i U16-landslaget för spel i december hockeylandskamperna mot Finland samt Nordic cup i Danmark.

Som ny rektor i Svanstein har Inga-Lill Gunilasson Sevä utsetts.

Kommunfullmäktige har beslutat tillstyrka ansökan från Norrbottens läns landsting att bilda regionkommun.

KFUM:s ungdomskommunranking belyser hur Sveriges alla kommuner satsar på barn och unga. Övertorneå kommun rankades som nummer elva i fj ol, i år tar vi klivet upp till sjunde plats.

Under Sparbanksdagen delade Sparbanken Nord priser till Hans Nilsson-Tervahauta som årets ungdomsledare,

Följande stipendiater utsågs av kultur- och fritidsnämn- den 2012:

Monica Simu (kulturstipendium vuxna), Anton Muskos (kulturstipendium ungdom), Ronny Harnesk (ungdomsledarstipendium),

Alfons Malmström och Jesper Ylivainio (idrottsstipen- dium).

Mattias Aili, Maili Skog AB blev årets företagare 2012.

Övertorneå första rondell har berikats med en obelisk (en ljuskägla/upp- och nedvänd istapp med kommu- nens räv inuti).

Investeringar

Följande nya investeringar har beslutats av kommunsty- relsen enligt ”riktlinjer för investeringar” fastställda av kommunfullmäktige

• Ny ismaskin 1 200 tkr

• ”Ett bibliotek 2013” 250 tkr

• Byte av paddock botten 50 tkr

• Utredning bowlinghall 50 tkr

• Hårdgörning av markyta och reparation av skate- ramp 250 tkr

• Slamavvattning Övertorneå 1 150 tkr

• Ny pumpstation Särkijärvi 510 tkr

• Byte va ledning Svanstein 900 tkr

• Gatubelysning Pello 450 tkr

• Fjärrvärme Frippes 450 tkr

• Panna Svansteins skola 330 tkr

• Bekvämlighetsinrättning Övertorneå centralskola 858 tkr

• Hemvägen 3 163 tkr

• Inventarier skolan 500 tkr

• IKT satsning BUN 1 250 tkr

• Anpassning hiss mellanstadieskolan 943 tkr

• Kombiugn till centralköket i Övertorneå 150 tkr

• Inventarier socialförvaltningen 357 tkr

• Målning gymnasieskolan/biblioteket 100 tkr

• Torneusgården målning/snickeriarbeten 240 tkr

• Nyanläggning Luppioberget 2 079 tkr

• Parkeringsfi cka Övertorneå centralskola 150 tkr Tilläggsanslag för investeringsprojekt 2012 har godkänts om totalt 4 837 tkr för nedanstående projekt.

• Nyanläggning Luppioberget 1 421 tkr

• Pello va område III 260 tkr

• Pullinki/Rantajärvi va 1 986 tkr

• Särkivaaragården anpassning verksamhet 500 tkr

• Robusta nät 248 tkr

• Konventering isladan 159 tkr

• IKT satsning 105 tkr

• IUP system 158 tkr

För Övertorneås del växer en bild fram av en kommun med förhållandevis låg produktion per capita, minskan- de sysselsättning, låg skattekraft, litet skatteunderlag, låg utbildningsnivå samt ofördelaktig näringslivsstruk- tur. Norrbotten har i många avseenden haft en ogynn- sam utveckling i förhållande till riket och Övertorneå kommun har haft en negativ utveckling i förhållande till Norrbotten. Det som varit problem för Norrbotten har i än större grad varit problem för Övertorneå. Till detta kommer en äldre befolkning än länet och riket i sin hel- het och en högre försörjningskvot. Prognoser över de närmaste 15-20 åren pekar på att Övertorneås ålders- struktur och försörjningsbörda kommer att försämras ytterligare både i absoluta termer och i förhållande till länet och riket i stort.

Kommunal utdebitering

Övertorneå kommuns kommunalskatt och landstings- skatten, i förhållande till länsgenomsnittet och riksge- nomsnittet, framgår av nedanstående tabeller.

Övertorneå kommun 21:53

Kommunskatt, länsgenomsnitt 22:29

Kommunskatt, riksgenomsnitt 20:59

Landstingsskatten, Norrbotten 10:40 Landstingsskatten, genomsnitt i riket 11:01 Skatteunderlaget 2012 visar hur mycket Övertorneå- borna sammanlagt tjänar. I Övertorneå är det genom- snittliga skatteunderlaget per invånare 146 454 kronor, en ökning med 2 781 kronor, 1,9 procent jämfört med föregående år. Det är 83 procent av riksmedelvärdet som uppgår till 176 054 och där ökning för riket uppgår till 2 336 kronor, 1,3 procent från föregående år. För länet är medelvärdet 174 768 kr/inv. en ökning från föregående år med 4 057 kronor, 2,4 procent. De högsta skattekraf- terna per invånare fi nns i kommunerna runt Stockholm med Danderyd (318 288 kr/inv.), Lidingö (269 813 kr/

inv.) och Täby (252 754 kr/inv.) i topp. Den lägsta skat- tekraften per invånare i Sverige har Årjäng med 128 762 kr/inv. Den lägsta skattekraften i Norrbotten har Hap- aranda med 143 692 kr/inv. följt av Övertorneå 146 454 kr/inv och Pajala med 152 267 kr/inv. I topp i länet fi nns Kiruna (199 356 kr/inv.), Gällivare (198 221 kr/inv.) samt Luleå (178 530 kr/inv.).

Befolkningsstrukturen och kommunens utveckling En viktig fråga för alla kommuners utveckling är befolk- ning och sysselsättning. Kommuner av Övertorneås karaktär – med en lång period av befolkningsminskning – har generellt en ofördelaktig struktur på befolkning

Befolkningsutveckling

Invånarantalet var vid årsskiftet 4 772 personer. Det är en minskning sedan förra årsskiftet med 38 personer.

De sista tio åren har befolkningen minskat med 619 per- soner, vilket motsvarar 11,5 procent. Av tabellen nedan framgår antalet födda, döda, in- och utfl yttade åren 2003-2012. Av folkmängden utgör 46,4 procent kvin- nor och 53,6 procent män, varav 24,8 procent är utrikes födda.

År Födda Döda Netto In-

fl yttade Ut-

fl yttade Netto

2012 29 76 -47 250 241 +9

2011 37 67 -30 268 240 +28

2010 40 94 -54 245 297 -52

2009 33 77 - 44 259 267 - 8

2008 39 75 -36 215 302 -87

2007 32 97 -65 288 300 -12

2006 40 92 -52 243 253 -10

2005 38 74 -36 254 235 +19

2004 26 84 -58 234 262 -28

2003 43 93 -50 214 223 -9

Åldersstruktur

Åldersstrukturen i en kommun är viktig ur kostnadssyn- punkt. Målgruppen för den kommunala verksamheten är främst barn, ungdom och äldre. Förändringar i dessa åldersgrupper påverkar de kommunala kostnaderna i betydligt högre grad än i övriga ålderskategorier. Den kommunala kostnaden för personer i åldersgruppen 0 till färdigutbildad ligger i storleksordning 75 000- 110 000 kr per person och år. En färdigutbildad ”kostar”

cirka 8 000 kronor per år, samtidigt som personen ge- nererar skatteintäkter till kommunen. Vid pensionsålder uppgår kostnaden för en person till cirka 20 000 kronor per år för att successivt öka till 270 000 kronor/år när individen kommer till en ålder av 80+. Nedan framgår Övertorneå kommuns folkmängd och åldersstruktur mellan åren 2003 och 2012.

Ålder 0-6 7-17 18-24 25-44 45-64 65-79 80 + Totalt 2012 264 543 409 750 1469 961 376 4 772 2011 277 577 377 766 1 496 938 379 4 810 2010 263 612 371 771 1 509 922 364 4 812 2009 272 651 362 809 1 518 936 372 4 920 2008 265 671 352 825 1 549 940 370 4 972 2007 273 687 356 898 1 555 954 369 5 092 2006 293 701 341 902 1 593 962 376 5 168 2005 285 740 347 927 1 567 984 379 5 229 2004 296 750 321 954 1 558 983 382 5 244

ALLMÄN ÖVERSIKT

257 226

286 236

185

160 154 133

197 162

124 125

0 50 100 150 200 250 300 350

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Antal

Branschstruktur

Största branschen i kommunen sett till antalet arbetsställen är de areella näringarna (jordbruk, skogsbruk, fi ske, jakt och rennäring) där 52 % av kommunens arbetsställen återfi nns. Jämförande värde för länet är 39 %, respektive 21 % för riket

.

Sysselsättning

Fler sysselsatta under 2012

Under 2012 var i genomsnitt 4 657 100 sysselsatta i hela riket, vilket är en ökning med 31 200 personer jämfört med 2011. Antalet arbetslösa ökade med 12 600 till 403 000 personer. Arbetslösheten var därmed 8 procent av arbetskraften vilket är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 2011. Årsmedeltalet för de öppet arbetslösa uppgick i Övertorneå till 125 personer år 2012, eller 4,5 %. Motsvarande tal året innan var 124 personer, eller 4,4 %.

Årsmedeltalet sysselsatta i arbetsmarknadsprogram var 115 personer eller 4,2 %, jämfört med 4,8 % under 2011.

Antal arbetsställen med anställda 2003-2012

77,4 % av samtliga arbetsställen inklusive jord- och skogsbruk i Övertorneå kommun saknar anställda. 2012 uppgick antalet arbetsställen i Övertorneå till 1 015 st.

86 av dessa hade inga anställda, 190 hade 1-9 anställda, 34 arbetsställen hade 10-49 anställda och 5 arbetsställen hade över 50 anställda.

Kommun/År 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Övertorneå 208 200 197 212 213 211 210 212 210 229

Företagsamheten i kommunen och länet

Under år 2012 ökade företagsamheten i Norrbottens län med 224 individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,2 procent. För tredje året i följd växer således Norrbottens företagsamhet snabbare än rikets. Men i likhet med samtliga Sveriges län är det ändå en kraftig nedväxling jämfört med föregående år. Förra året växte Norrbottens företagsamhet med 3,2 procent. Toppnoteringen i länet uppmättes år 2007 då den lokala företagsamheten växte med 3,7 procent. Rikets tillväxt av företagsamheten har samtidigt minskat till 0,6 procent från förra årets note- ring på 2,7 procent. Övertorneå ligger bättre till med en tillväxttakt på 0,7 procent. I majoriteten av Sveriges län har kvinnornas företagsamhet utvecklas bättre under det senaste året än vad den generella företagsamheten gjort. I Övertorneå är tillväxten av kvinnors företagsam- het 4,2 % och siff ran för i riket är 1,4 %. Tillväxttakten för unga företagsamma är 5,6 % vilket (tillsammans med Kronoberg) ligger klart högst i riket.

Företagsamhet i andel av befolkning 2012

Kommun

Antal företag samma

Andel företag-

samma Andel kvinnor

Andel

unga TillväxtTillväxt kvinnor

Tillväxt unga

Haparanda 639 8,7 % 4,3 % 4,2 % 2,2 % -7,4 % 9,5 % Palala 621 14,1 % 7,3 % 6,7 % 4,5 % 3,5 % 6,2 % Överkalix 314 12,3 % 7,2 % 3,8 % 1,9 % 4,9 % -8,0 % Övertorneå 458 13,2 % 6,4 % 4,5 % 0,7 % 4,2 % 5,6 % Norrbotten 18 168 9,9 % 5,5 % 4,5 % 1,2 % 0,8 % 2,1 % Riket 840 800 12,0 % 7,2 % 5,6 % 0,6 % 1,4 % -0,8 % Källa: Svenskt Näringsliv

Som företagsam räknas individer som har en f-skattse- del, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning*. Individerna räk- nas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller fl era företag.

* På http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/ar- chive/00017/Metodbeskrivning_17119a.pdf fi nns en utförlig beskrivning.

Tillväxtpotential

Att vårda Övertorneå kommuns varumärke och attrakti- vitet utgör grundläggande förutsättningar för tillväxt. Vi måste vara en kommun där man trivs, ung som gammal och där man ges möjlighet till trygghet och självförverk- ligande. Kommunens arbete med att utveckla kvalitén och servicen gentemot medborgaren är en viktig del i detta. Vi måste ta tillvara och förädla de resurser som vi har i vår närhet. Skogen är en viktig tillgång i kommu- nen. Den är grunden i vårt arbete med energiomställ- ning och utveckling av de gröna näringarna. I Övertor- neå fi nns stor potential att producera energi i form av el. Notera vindkraftverksbyggena i norra kommundelen, samt vattenkraftverken i Ekfors och Taipale.

Energiutveckling där vi helt lämnar användandet av fossilt bränsle är, inte bara en vision, utan ett reellt mål.

Självförsörjningsgraden för livsmedel i Norrbotten är idag låg med bara 25 procent självförsörjning i kött.

Efterfrågan på närproducerat livsmedel ökar och skapar utvecklingsmöjligheter inom jordbruket i Övertorneå kommun. Dessutom fi nns möjligheter med vidareföräd- ling av vilt kött och bär. Ökad produktion av livsmedel och förnybar energi är viktig för en hållbar utveckling av kommunen, och stärker Övertorneå kommuns varu- märke som ”Sveriges första Ekokommun”. Vår vackra och storslagna natur gynnar besöksnäringen, som redan idag är en bransch som ser ljust på framtiden och spår en fördubbling av gästnätter, anställda och omsättning till 2020. Utvecklingspotential fi nns bl.a. kring Luppio- berget och Kattilakoski, samt jakt- och fi sketurism.

Gruvutvecklingen i Norrbotten men även i vår egen kommun och Ylitornio kommun är en annan stark möjlig och reell sysselsättningsskapare nu och i framti- den. Gruvutvecklingen ger möjlighet till tillväxt i både utbildningssektorn och i lokala företag som levererar produkter till gruvindustrin. Slutligen måste vi se till att ta tillvara den unika kultur och historia som fi nns i Torne- dalen och se den som en resurs. Kreativa näringarna är en förutsättning för ett attraktivt samhälle och därmed kommunens utveckling. Här pågår ett spännande projekt i utvecklingen av en konsthall i Hedenäset, som kommer att berika kommunens kulturella tillgångar ännu mer.

Utmaningar (Generationsväxlingen)

Generationsväxlingen är en av kommunens största utmaningar de kommande åren. Det kommer att ske en extra stor pensionsavgång under åren 2011-2015, vilket leder till att arbetskraftstillväxten hämmas. Det totala antalet arbetade timmar begränsas, vilket i sin tur begränsar möjligheten för tillväxt i BNP. Generations- växlingen drabbar olika regioner och branscher olika hårt. Den stora utmaningen blir att motverka brist på arbetskraft genom att så långt som möjligt sätta in olika strategier för att få ett ökat arbetskraftsdeltagande hos befolkningen i aktiv ålder, samt att minimera strukturar- betslösheten (Arbetsförmedlingen, Ura 2010:5).

I organisationen Övertorneå kommun beräknas 203 medarbetare gå i pension under de närmaste tio åren.

Av dessa är en stor del undersköterskor, ett yrke som re- dan nu har börjat bli svårrekryterat. Här bör kommunen titta på lokala utbildningsmöjligheter i dessa bristyrken och underlätta för egenföretagare att utföra vissa av dessa tjänster. För att Övertorneå kommun ska kunna konkurrera om arbetskraften i framtiden är det viktigt att kommunen ses som en god arbetsgivare. Under 2012 har ett samarbetsprojekt mellan arbetsförmedlingen och kommunen startats upp. Syftet är att öka arbets- kraftsdeltagandet i kommunen. Långtidsarbetslösa, samt ungdomar har genom projektet fått möjlighet att hitta nya vägar in i arbetslivet. Vägarna riktar sig främst mot gröna näringar, serviceyrken, eget företagande samt vård- och omsorg. I projektet har man arbetat fram en metod för bättre samverkan mellan kommun, näringsliv och utbildning, för att tillsammans möta generationsväxlingens utmaningar. Fortsatt samarbete är viktigt för att skapa lösningar.

Ekonomisk målsättning

För att vidmakthålla en långsiktig balans i kommunens ekonomi krävs en medveten politisk styrning. Lagen kräver att kommunerna formulerar fi nansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kom- munfullmäktige har antagit ekonomiska målsättningar som ligger till grund för en bra ekonomisk planering och uppföljning.

- Verksamhetens nettokostnader inklusive avskriv- ningar får uppgå högst till 98 procent av skatteintäk-

ter och utjämningsbidrag. Bokslutet för 2012 redovisar att andelen är 98,3 procent. Detta innebär att målsättningen i stort har klarats.

- Oförändrad utdebitering. Utdebiteringen har inte höjts sedan 1996 och Övertorneå ligger med sina 21,53 kr lägst i länet. Övertorneå ligger över snittet i riket med 0,91 kronor men under länssnittet med 0,80 kronor. Målet är uppfyllt.

- Soliditeten skall vara oförändrad under planperioden och vid inget tillfälle understiga 65 procent. Under 2012 har soliditeten ökat med 1,7 procentenheter, till 70,5 procent vilket innebär att målsättningen har klarats.

- Till fi nansiering av investeringar avsätts ca 6,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjäm- ningsbidrag. Årets nettoinvesteringar uppgick till 14,5 mkr vilket utgör 5,1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämningsbidrag. Målsättning- en uppfylldes.

- Lån ska i princip endast upptas för fi nansiering av sådana investeringar som genererar intäkter till verk- samheten. Inga nya lån har upptagits under 2012.

Målet är uppfyllt.

- Årets resultat skall utgöra minst en procent av kom- munens intäkter av skatter och utjämningsbidrag.

2012 års resultat uppgår till 11 756 tkr. En procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag 2012 utgör 2 847 tkr vilket innebär att målet har uppfyllts.

Balanskravet och god ekonomisk hushållning – defi nition

I kommunallagen (KL 8 kap 1 §) stadgas om en god kommunal ekonomisk hushållning, vilket i lagen defi - nieras som balans mellan resultaträkningens intäkter och kostnader. Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Realisationsvinster ska inte medräknas i intäkterna då avstämning mot balanskra- vet görs. Vid försäljning i samband med avveckling av verksamhet får dock realisationsvinster medräknas.

Realisationsförluster ska medräknas vid avstämning mot balanskravet utom vid försäljning som medför framtida lägre kostnader. Justering kan också ske om synnerliga skäl fi nns att inte reglera ett negativt resultat.

Balanskravet och god ekonomisk hushållning – Övertorneå kommun

Kommunens egen målsättning för 2012 har enligt bud- geten varit ett positivt resultat på 1 630 tkr. Målet enligt Sveriges kommuner och landsting är att resultatet skall uppgå till minst två procent av skatteintäkter, gene- rella statsbidrag och utjämningsbidrag. Årets resultat enligt resultaträkningen visar 11 756 tkr, 4,13 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag.

Kommunen klarar kommunallagens krav på balans 2012. Vid avstämning av balanskravet har hänsyn tagits till årets resultat enligt resultaträkningen samt återföring nedskrivning av fi nansiella tillgångar (- 2 470 tkr). Under- skott från tidigare år fi nns inte.

Avstämning mot kommunallagens balanskrav i tkr:

Årets resultat enligt resultaträkningen + 11 756 Avgår återföring av tidigare nedskrivning

av fi nansiella tillgångar - 2 470

Justerat resultat + 9 286

EKONOMISK ÖVERSIKT