Syftet med kursen

(1)

Institutionen för historiska studier

Studiehandledning

Grundkurs i arkeologi (30 hp) AE1111.

Nätbaserad halvfartskurs, HT 09 – VT 10

Anders Gustafsson HT 2009

(2)

Kursöversikt

Syftet med kursen

Kursens syfte är att ge en orientering om de stora huvuddragen i mänsklighetens historia. Den ger också kännedom om arkeologiskt källmaterial, arbetsmetoder och teoribildning.

Kursens mål

Arkeologi blir i våra dagar i stora delar av världen en alltmer utpräglat allmän och global vetenskap. Den är historisk och antropologisk; den försöker bidra till kunskapen om människan genom att studera spåren efter hennes beteende, främst under de utomordentligt långa tidsrymder och i de vidsträckta områden på jorden, från vilka inget språkligt källmaterial finns. Utbildningens mål är att ge en första orientering i denna vetenskap för studerande, som har olika omedelbara studiemål, men som alla har behov av att kunna använda arkeologiska upplysningar och hjälpmedel.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kritiskt ha inhämtat grundläggande kunskap, förståelse och insikt inom arkeologiämnet och ha studiefärdigheter i ämnet samt att:

• allmänt kunna karaktärisera arkeologiämnet och dess relation till det samtida samhället,

• kunna diskutera tolkningens betydelse för vår samtida uppfattning av det förflutna,

• kunna redogöra för det aktuella vetenskapliga forskningsläget kring människoblivandet och människans olikartade sociala organisationsformer och deras förändringar över tid.

Detta med särskild hänsyn till det materiellas roll i dessa förändringsprocesser,

• kunna redogöra för den aktuella tolkningen av den förhistoriska och tidighistoriska utvecklingen i det nordiska området,

• ha översiktlig kunskap om artefaktmaterial och olika arkeologiska och antikvariska förhållningssätt till dessa,

• kunna karaktärisera kulturlandskapet och arkeologins möjlighet att bidra till känne- domen om det,

• kunna tillgodogöra sig och kritiskt hantera stora informationsmängder,

• ha utvecklat sina studiefärdigheter enskilt genom enskilda skriftliga arbeten, och

• ha utvecklat sina studiefärdigheter genom arbete i grupp och muntliga och skriftliga redovisningar.

Kursens uppläggning och innehåll

Kursintroduktionen sker på en kursträff som man förutsätts delta i, då denna har stor betydelse för de fortsatta studierna. I kursen tillämpas sociala arbetsformer och projektgruppsuppgifterna dominerar. Kommunikationen sker via datorkonferens, varvid kontinuerlig tillgång till dator med Internetanslutning krävs. Kursen består av två delkurser om 15hp vardera och dessa är i sin tur uppdelade i ett antal delkurser enligt nedan.

1) Arkeologi och materialitet (15 hp) som består av delkurserna Introduktion till arkeologin, Artefakter som arkeologiskt källmaterial samt Det materiella i kulturlandskapet – fältkurs.

(3)

2) Arkeologiska perspektiv på människa och samhälle (15 hp) som består av delkurserna Global arkeologi samt Nordens förhistoria och tidighistoriska tid

Delkursen Arkeologi och materialitet (15 hp) och dess moment har en kritisk teoretisk- metodologisk orientering där teman rörande kunskapsteori, arkeologins forskningshistoria, ämnets etiska dimensioner, samt om teori- och metodbildning lyfts fram. Särskild betoning läggs på arkeologins relation till det omgivande samhället och det förflutnas roll i samtiden.

Delkursen diskuterar också spår efter fornlämningsmiljöer sådant det ter sig i kulturlandskapet, samt diskuterar olika arkeologiska dokumentationsmetoder. Detta sker bland annat inom ramarna för exkursioner och studiebesök. Delkursen berör också hur materiell kultur av skilda slag kan bidra till en fördjupad förståelse av samhällen där vi även har tillgång till skriftliga källor.

Delkursen Arkeologiska perspektiv på människa och samhälle (15 hp) och dess moment har en generell karaktär där den förhistoriska och i vissa fall historiska samhällsutvecklingen i olika regioner – och tolkningen av densamma – diskuteras. Delkursen fokuserar på arkeologiskt källmaterial och samhällsförhållanden både på en global och på en nordisk nivå.

Tidsrymden som täcks in sträcker sig från äldsta stenålder och framåt. Dessutom diskuteras fortlöpande relationen mellan teori, källmaterial och tolkning.

Inom ramarna för dessa delkurser/kursmoment ingår olika pedagogiska former såsom före- läsningar, litteraturinläsning, exkursioner, studiebesök samt projektgruppsarbete. Det sistnäm- nda innebär delar av arbetet sker inom ramarna för studentsamarbete i projektgrupper där olika uppgifter/problem fokuseras och löses kollektivt.

Till varje delkurs hör en eller flera inlämningsuppgifter vilka genomförs i grupp och individuellt. Sammanlagt handlar det om 10 inlämningsuppgifter varav 4 är individuella och 6 genomförs i form av projektgruppsarbete.

Två av de individuella uppgifterna utgörs av kursutvärderingar som ska behandla synpunkter rörande kursinnehåll, litteratur, kursupplägg, lärarinsats etc. Dessa är obligatoriska.

För att kunna anpassa kursen till distansutbildningsformen, kommer delkurserna att ges i en något annorlunda ordning, jämfört med helfartskursen som går på dagtid. Detta för att vi ska kunna erbjuda exkursioner och fornsakslaborationer i anslutning till de kursmoment där de förekommer. Kurserna kommer därför att ges i följande ordning:

HT 09

• Introduktion till arkeologi (3 hp)

• Det materiella i kulturlandskapet – fältkurs (6 hp)

• Global arkeologi (7 hp) VT 10

• Nordens förhistoria och tidighistoriska tid (8 hp)

• Artefakter som arkeologiskt källmaterial (6 hp)

(4)

Lärare och administration

Kursansvarig

Docent Anders Gustafsson. Mobil 0702481722.

E-mail: anders.gustafsson@archaeology.gu.se.

Medverkande på inspelade föreläsningar, alt konventionella föreläsningar Docent Anders Gustafsson

Docent Elisabeth Arwill-Nordbladh

Professor Kristian Kristiansen (Inledningsanförande) Docent Håkan Karlsson

Institutionsadministratör

Linda Johansson: 031/7864510, e-mail: linda.johansson@history.gu.se

Studievägledare

Fil Dr Anders Simonsen: 031/7865526, e-mail: anders.simonsen@history.gu.se

Support GUL (Göteborgs universitets lärplattform)

Vid inloggningsproblem och liknande: http://www.utbildning.gu.se/support. Vad gäller användningen av själva systemet finns det utmärkta hjälpavsnitt när du loggat på GUL.

Kursträffar

HT 09

Lördag 29/8, klockan 12.00-17.00.

Upprop, indelning i projektgrupper, deltagarpresentation, övergripande introduktion till kursen, genomgång av tekniken

Lokal: T302. Från huvudingången på arkeologen (Olof Wijksgatan 6) är det bara att följa skyltningen till salen.

Söndag 30/8, 9.00-17.00 (ca)

Exkursion till fornlämningsmiljöer i Göteborgsområdet. Matsäck och kläder efter väder! Buss utgår från institutionen. Vi bör vara vid institutionen ca 15.00, den övriga tiden kan ni (frivilligt) sitta i era grupper och arbeta ihop er.

VT 10

Lördag 16/1, klockan 12.00-17.00

(5)

Fornsaksövningar/föreläsningar

Lokal: T302.

Söndag 17/1, 10.00-16.00 (ca)

Fornsaksövningar/föreläsningar. Eventuellt kommer vi också att göra ett studiebesök på museum.

Pedagogisk grundsyn

Bakom kursens uppläggning finns en uppfattning av lärande som går ut på att varje människa skapar sin egen kunskap i relation till omvärlden. Kunskapen konstrueras således av den lärande människan, och därför handlar ”undervisning” om att organisera och skapa så optimala betingelser som möjligt för att främja lärandet. Lärandet handlar om en interaktion mellan den kunskapande människan och det som skall läras.

Att studera på distans

Vad kännetecknar distansstudier?

I alla korthet kan man säga att distansutbildning innefattar alla studieformer där lärare och studerande är fysiskt skilda från varandra. Detta samtidigt som det förekommer någon typ av kontakt – som kännetecknas av tvåvägskommunikation – mellan dem med hjälp av ett eller flera medier. Den kontakt som kommunikationen kräver kan indelas i samtidig (synkron) eller fördröjd (asynkron) kontakt och kan ske på olika sätt. Den samtidiga kontakten kan skapas genom telefonsamtal, telebildkonferens eller datorkonferenser och den fördröjda kontakten kan skapas med hjälp av fax, vanlig post, e-post eller datorkonferenser.

I den här kursen är det i första hand dator och lärplattformen GUL (innehållande Ping Pong som är ett sk. Learning Management System för e-learning) som utgör vårt direkta kommunikationsverktyg. På så sätt kommer kontakten mellan studerande och lärare huvudsakligen att höra till kategorin fördröjd kontakt. På det indirekta planet kan även CD-skivan där den studerande kan följa föreläsningar inklusive föreläsningstext och bilder betraktas som ett kommunikationsverktyg. Detta även om denna kommunikation är traditionell till sin karaktär då den är av envägskaraktär.

Distansundervisning (DU) kombineras ofta med närundervisning (NU). Detta är fallet även i denna kurs och här innebär det att hela studiegruppen träffas vid kursstart och vid ett tillfälle mitt i kursen. Detta gör att kursen inte kan betraktas som en ”ren” distanskurs, utan man får betrakta den som en kombination av DU och NU, med en stark betoning på det distans- dimensionen.

Vad innebär det att studera på distans?

Traditionellt säger man att den distansstuderande studerar enskilt och kommunicerar med sin lärare/handledare som finns på annan ort. Att studera ”ensam” på distans kan ofta visa sig svårt. Det händer lätt att ”något kommer emellan” och så skjuter man på studiearbetet och kan lätt halka efter. Det kan också vara svårt att ensam upprätthålla studiemotivationen och studiedisciplinen och man kanske saknar den sociala samvaro som närundervisningen direkt

(6)

ger möjlighet till. Det är därför viktigt att kontinuerligt ha kontakt med handledare och de övriga gruppmedlemmarna.

Studeranderollen

I kursen varvas individuella studier med projektgruppsuppgifter. Kursen bygger på att samtliga studerande är aktiva i så väl sitt eget studerande som i grupparbetet.

Vid distansstudier, precis som vid andra studier, är det den enskilde kursdeltagaren som har ansvar för sitt studiearbete. Detta gäller även i denna kurs, men man har också ett stort antal medstuderande, främst den egna projektgruppen, att kommunicera med och eventuellt få hjälp av. Har man frågor så ställer man dem i första hand till sina medstuderande-, i eller utanför den egna projektgruppen. Studierna i kursen består av både självstudier och projektgruppsuppgifter.

Projektgrupper

Ett sätt att underlätta distansstudier för den enskilde studerande är att projektgrupper bildas.

Dessa behöver inte träffas fysiskt (även om inget hindrar detta) utan kan fungera i det virtuella rummet med en egen träffpunkt i lärplattformen GUL. Här kan man träffas och jobba med gemensamma uppgifter, men också med att stödja varandra i studiearbetet. Här ges också utrymme för en virtuell social samvaro. Sådana projektgrupper kommer därför att bildas vid kursstart.

För att en projektgrupp skall fungera så väl som möjligt är det viktigt att man från början klargör vilka förväntningar man har, dels på arbetet i laget, dels på varandra i gruppen. Ett bra sätt att göra detta på är att man tillsammans i projektgruppen skriver ett slags ”kontrakt”. Där man är överens om hur man skall reglera arbetet. Ett sådant kontrakt kan hjälpa till att förebygga samarbetssvårigheter. Om sådana ändå skulle uppstå är det bra att kunna gå tillbaka till överenskommelserna som utgångspunkt för diskussioner.

Att arbeta i grupp

Att studera i grupp, ”att göra grupparbeten” som det hette i grundskolan och gymnasiet, ses av en del studerande inte alltid som något positivt. Man kanske har dåliga erfarenheter från tidigare studier där man antingen fått göra allt, eller kanske lämnats utanför och inte har kunnat bidra alls. På vår institution ser vi emellertid stora pedagogiska fördelar med denna typ av arbete. Genom att man bearbetar uppgifter och förhåller sig till det som studeras tillsammans med andra, aktiveras den referensram och de erfarenheter man själv, samtidigt som man möter andra uppfattningar. Sociala arbetsformer för kunskapandet är därför att föredra, eftersom det ofta är i sociala sammanhang som kunskapen senare tillämpas. I diskussioner med andra måste man förklara och argumentera och man tillförs även andras synpunkter och erfarenheter, vilket kan bredda och fördjupa den egna förståelsen. I kursen varvas därför individuella studier med projektgruppsarbete.

Ett annat argument för undervisningsformen är detta: Att arbeta som arkeolog idag, vare sig det är som fältarkeolog, forskare, lärare eller byråkrat (eller allt på en gång), ställer mycket stora krav på att man kan samarbeta med andra människor, att man kan ta och ge, och identifiera gemensamma mål. Jag vågar påstå att dessa samarbetsegenskaper idag är viktigare än någonsin och faktiskt en av de första saker man försöker ta reda på i samband med anställningsintervjuer och liknande.

(7)

En annan aspekt av att arbeta i projektgrupp är naturligtvis själva samarbetsformerna. Det är viktigt att man exempelvis reglerar sitt arbete inom projektgruppen, signalerar eventuella problem och luftar missförstånd så tidigt som möjligt. Det är därför vi skriver ett kontrakt inledningsvis. Det finns också viktiga aspekter av elektronisk kommunikation att tänka på: Att exempelvis skriva ett, vad man själv tycker, skojigt och ironiskt mejl till någon man inte känner och som kanske är ovan vid den speciella form av kommunikation som mejlandet (mellan tal och skrift) kan missuppfattas totalt och leda till onödig ilska och frustration.

Vid tal har man kroppsspråk, ansiktsuttryck och ögonkast som kompletterar det sagda, något som ju saknas vid mejlkommunikation. Jag har sett många exempel på helt onödiga gräl som uppkommit just för att man inte tänker på sådana saker. På samma sätt bör man i görligaste mån undvika att använda utropstecken i mejl om det inte är alldeles nödvändigt.

Utropstecken kan signalera ilska och höga röster. Var därför tydliga i era mejlkontakter och undvik spetsfundigheter och ironier till ni börjat känna varandra lite bättre.

Lärarrollen

Lärarens roll vid distansutbildning skiljer sig från lärarrollen i ”traditionell” mening. Vid distansstudier är det läraren som organiserar utbildningen utifrån de ramar och resurser som avsatts. Lärarens insatser är ofta mer handledande än undervisande, även om det också kan förekomma ”undervisande inslag”.

Ibland finns det föreställningar om att man som distansstuderande alltid och ofta för

”enskilda” diskussioner med läraren som då förväntas undervisa i anslutning till uppgifter. Det finns i regel inte resursmässigt utrymme för en uppläggning med den typen av diskussioner/

undervisning. Det blir istället fråga om handledning som ges i första hand i anslutning till projektgruppsuppgifterna. Detta utesluter inte att du som enskild studerande naturligtvis kan vända dig till läraren om du undrar över något och om andra kursdeltagare inte kunnat svara på dina frågor.

Arbetsplan

Det är viktigt att man följer den studiestruktur som kursuppläggningen medför och att uppgifter görs klara i tid till de datum som är angivna i kursbeskrivningen. Kursen startar ett visst datum och avslutas ett annat datum och mellan dessa datum är det en hel del som skall ske. Detta betyder att man inte – som så ofta sägs om distansstudier – kan studera ”när man vill” utan att man måste anpassa studierna efter kursstrukturen.

När det gäller detta kan man också stödja varandra i projektgruppen, bl a genom att göra en arbetsplan för det gemensamma arbetet som också inkluderar vars och ens enskilda studier.

Arbetsplanen är ett komplement till det kursarbetsschema som insändningsuppgifterna utgör en tidsmässig och innehållsmässig struktur för.

Därför rekommenderas varmt att deltagarna i varje projektgrupp tillsammans gör upp ett schema som passar gruppens och de enskildas studiesituation. Arbetsplanen kan också avspegla hur ofta, och när, man avser att ha kontakt.

Inlämningsuppgifter

Till kursen hör ett antal inlämningsuppgifter som ska utföras för att man skall kunna bli god- känd på kursen. Under HT 09 är det 6 stycken (2 individuella och 4 projektgruppsuppgifter), och under VT 10 är de 4 stycken (2 individuella och 2 projektgruppsuppgifter).

(8)

Vid projektgruppsuppgifter är det viktigt att alla i gruppen aktivt bidrar till uppgiftens genomförande.

Datortillgång

Som poängterats är det viktigt att du från kursstart har regelbunden tillgång till dator med Internetanslutning för att kunna delta i kursarbetet.

CD-skivan

Via CD-skivan sker en envägskommunikation från läraren till de studerande såtillvida att med hjälp av denna följer den studerande de olika föreläsningarna. Upplägget tillåter att läraren syns i bild, att föreläsningstexten rullar på skärmen, att illustrationer och bilder syns på skärmen etc. Kopplingarna mellan lärarbild, föreläsningstext och illustrationer/bilder tillåter den studerande att hoppa fram och tillbaka i föreläsningen. I samband med kursstarten ges mer information om CD-skivan.

Noteras ska att CD-skivan ursprungligen är framtagen med ett delvis annorlunda kurs- upplägg, varför de benämningar som finns på skivan inte gäller längre (se nedan under avsnittet schema).

För att starta CD-skivan:

• Sätt in skivan i CD-läsaren.

• Gå till Den här datorn (eller motsvarande).

• Öppna innehållet i CD-läsaren.

• Klicka på filen Index.

• Du kommer då till en sida som heter ”Lär Center Falbygden”, där finns en mapp som heter Arkeologi A. Klicka på mappsymbolen.

• Där ligger sedan de olika föreläsningarna som kursen bygger på. Som du kommer att se kan man bläddra sig framåt/bakåt i föreläsningarna, genom att klicka på rullgardinen, nere till höger om bildrutan

Studieanvisningar

Förväntat resultat

Kursens syfte är att ge en orientering om de stora huvuddragen i mänsklighetens historia. Den ger också kännedom om arkeologiskt källmaterial, arbetsmetoder och teoribildning.

Projektgrupp och projektgruppsuppgifter

Bakom kursens uppläggning finns en uppfattning av lärande som går ut på att varje människa skapar sin egen kunskap i relation till omvärlden. Lärandet handlar om en interaktion mellan den kunskapssökande människan och det som skall läras. En sådan interaktion kan ske på olika sätt. Ett sätt är att man aktivt studerar, läser och diskuterar med andra. På så sätt aktiveras den referensram man har sedan tidigare i relation till det nya som tillförs. I diskus-

(9)

sioner med andra måste man förklara och argumentera och man tillförs även andras synpunkter och erfarenheter, vilket kan bredda och fördjupa den egna förståelsen.

För att detta skall möjliggöras delas kursgruppen in i ett antal projektgrupper och övervägande delen av inlämningsuppgifterna utgörs av uppgifter som utförs inom ramen för dessa. Att merparten av uppgifterna är kollektiva beror på en övertygelse om att sociala arbetsformer är att föredra i utbildningssammanhang, eftersom det oftast är i sociala sammanhang som kunskaperna sedan kommer till användning.

Litteratur

HT 09

Introduktion till arkeologi (3 hp)

Gustafsson, Anders & Karlsson, Håkan. 2001. Med kollektivtrafiken till förhistorien. En vägvisare till 17 fornlämningsmiljöer i Göteborgsområdet. Bricoleur Press, Göteborg.

Kommer att finnas till försäljning vid introduktionen.

Jensen, Ola W. 2003. ’Då forntiden upptäcktes’, I: Forskning och framsteg, Nr 6, Stockholm 2003. s. 38–41. http://www.fof.se/tidning/2003/6/da-forntiden-upptacktes.

Rönnby, Johan. Forntidsresan. Introduktion till arkeologistudierna. Södertörns högskola.

http://www.diva-portal.org/sh/undergraduate/abstract.xsql?dbid=276. (Finns också som PDF-fil i GUL under ”Dokument”, ”Kursdokument och texter”).

Det materiella i kulturlandskapet – fältkurs (6 hp) Fornsök. http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html.

Gustafsson, Anders & Karlsson, Håkan. 2001. Med kollektivtrafiken till förhistorien. En vägvisare till 17 fornlämningsmiljöer i Göteborgsområdet. Bricoleur Press, Göteborg.

Kommer att finnas till försäljning vid introduktionen.

Lag om kulturminnen m.m. www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1988:950 Riksantikvarieämbetets hemsida, http://www.raa.se/cms/extern/index.html.

Selinge, K-G. 1984. ’Vad är en fornlämning?’ I: G Lindberg (red), Forntidsminnen: om arkeologin och hembygdsrörelsen, sid 28-58. (Delas ut vid kursstart).

Welinder, Stig. 1990. ’Det mångtydiga landskapet’. Kulturmiljövård, no 3, sid 17-20. (Delas ut vid kursstart).

Global arkeologi (7 hp)

Scarre, C. (red) 2005. The Human Past. Thames & Hudson, London.

Gillis, C., Olausson, D. & Vandkilde, H. 2004. Dawn of Europe. Inst för arkeologi, Lund.

Kristiansen, K. & Larsson, T. B. 2006. The Rise of Bronze Age Society. Cambridge University Press, Cambridge.

(10)

VT 10

Nordens förhistoria och tidighistoriska tid (8 hp)

Burenhult, G. (red) 1999. Arkeologi i Norden 1-2. Natur och Kultur. Stockholm.

Baudou, E. 1995. Norrlands forntid - ett historiskt perspektiv. Wiken. Stockholm.

Welinder, S., Pedersen, E. A. & Widgren, M. 1998. Jordbrukets första femtusen år 4000 f.Kr.- 1000. e.Kr. Natur och Kultur / LT Förlag, Stockholm.

Artefakter som arkeologiskt källmaterial (6 hp)

Burenhult, G. (red) 1999. Arkeologi i Norden 1-2. Natur och Kultur. Stockholm.

Baudou, E. 1995. Norrlands forntid - ett historiskt perspektiv. Wiken. Stockholm.

Welinder, S., Pedersen, E. A. & Widgren, M. 1998. Jordbrukets första femtusen år 4000 f.Kr.- 1000. e.Kr. Natur och Kultur / LT Förlag, Stockholm.

Gustafsson/Karlsson kommer att finnas till försäljning vid introduktionen. Övriga böcker kan antingen beställas genom någon bokhandel, alternativt lånas på bibliotek. Var ute i god tid! En bra sajt för att jämföra priser på böcker är http://www.bokfynd.nu/. För begagnade böcker pröva http://www.svaf.se.

Handledning, respons och information

Läraren handleder vid behov i anslutning till studiegruppsarbetet som det bedrivs i GUL. Både handledning och undervisande inslag förekommer i relation till insändningsuppgifterna, till största delen i samband med respons på dessa. Respons kan ske i form av olika kommentarer, påpekanden, frågor och anvisningar som kan gälla på innehålls-, process-, och metodnivå.

Avsikten är att respons på insändningsuppgifter skall genomföras inom maximalt två veckor.

Vid responsen kan läraren efterfråga kompletteringar eller ytterligare resonemang från projekt- grupperna om det bedöms nödvändigt

Det är viktigt att besöka GUL regelbundet. Det är här den kursansvarige, förutom att delta i diskussioner och ge respons, också informerar om olika saker. Det kan gälla schemaändringar, tips om aktuella händelser i arkeologivärlden och liknande.

Inlämningsuppgifternas utformning

Uppgifterna skickas in i word-format (.doc), eller som PDF filer och läggs i mappen inläm- ningsuppgifter på angivet datum eller tidigare. Namnet på filen ska principiellt se ut enligt följande: Uppgift 01 Grupp 01 (alternativt namnet på personen som gjort enskild uppgift).doc.

Tänk på att skapa en enhetlig layout, med rubriker och logisk disposition. Överarbeta inte layouten, använd endast bilder då dessa tillför resonemangen något. Lämpligen skrivs brödtexten i Times New Roman, enkelt radavstånd med ca 3 cm marginaler runt om. Hänvisa till var i litteraturen ni hämtat viktigare resonemang och var noggranna med att skilja egna åsikter från de som ni finner i litteraturen. Detta är en hörnsten i akademiskt arbete! Kom ihåg att verkligen komma med egna kommentarer och inte bara reproducera den text som står i böckerna. På varje inlämningsuppgift skall det varje gång stå vilka som aktivt deltagit i arbetet med uppgiften.

(11)

Examination

Examinationen – och således kraven för genomförd och godkänd kurs (G) – består av att den enskilde studenten genomfört samtliga individuella uppgifter, samt deltagit aktivt i samtliga projektgruppsuppgifter. Härtill sker naturligtvis också en bedömning av arbetets kvalitet. För att uppnå betyget VG, fordras att man gör en enskild tilläggsuppgift, se nedan.

Lärplattformen GUL (Göteborgs universitets lärplattform)

Kommunikationen i kursen sker – vid sidan av den envägskommunikation som äger rum via CD-skivan – via lärplattformen GUL (ibland också kallad Ping Pong). Här sker den centrala tvåvägskommunikationen både mellan studerande och mellan studerande och lärare.

Plattformen fungerar som ett allmänt redskap för att koordinera gruppaktiviteter, som t ex vid distansutbildning. Plattformen är relativt lätt att använda och man lär sig det hela ganska snabbt. För en fyllig introduktion, se hjälpavsnitten som finns på inloggningssidan.

GUL har en mängd användningsområden och möjligheter, men jag har valt att lägga upp kursen med tämligen få funktioner som man behöver lära sig. Det handlar här om hur man kan ta del av den information som sprids från lärarhåll, hur man kommunicerar lärare/student och student/student, hur man kan ta del av texter i olika format på nätet, länkar samt hur man laddar upp sina inlämningsuppgifter. Till detta kommer att ni behöver lära er att arbeta i projektgrupper.

När ni loggar in på GUL möts ni av en startsida som ni kan ställa in själv hur ni vill ha.

Överst på sidan ser ni bland annat rullisterna ”Personligt” och ”Support”. Genom att klicka på

”Personligt” (nr 5 i bilden nedan) och där gå till ”Inställningar” kan ni anpassa er egen startsida. Här kan ni exempelvis – vilket jag rekommenderar – ladda upp en bild på er själva som sedan syns för aktivitetens deltagare. Under ”Personligt” finns också ”Personuppgifter”

där ni kan fylla i grunduppgifter om er själva. Och nu kommer något VIKTIGT:

Den mejladress som är angiven här, är den adress som jag kommer att använda mig av i kontakten med er en och en. Om ni inte anger någon adress här, så kommer systemet att använda sig av den mejladress som ni blivit tilldelade av Göteborgs universitet vid registreringen. Om ni då inte använder er av den, kan ni gå miste om viktig information. Detta är i högsta grad ert eget ansvar.

Överst på sidan återfinner man bland annat också rullisten ”Support” (nr 4 nedan), där man kan läsa mer om att arbeta i GUL.

För att komma till själva kursen från er startsida, så går ni till ”mina aktiviteter” och väljer aktuell kurs (kurs = ”aktivitet” i GUL). Ni kommer då till kursens startsida som utgörs av en anslagstavla. Här kommer jag att lägga ut meddelanden som gäller alla studenter på kursen.

Det är mycket viktigt att ta del av denna eftersom det är här som olika typer av information om kursen kommer att anslås. Det kan gälla exempelvis schemaändringar, frågor kring kurslitteratur och annat. Här kommer jag också att lägga ut allmän respons på uppgifterna 2, 6 och 10 (reflektioner kring arkeologin samt kursutvärdering nr 2). Anslagstavlan är alltså min primära kanal när det gäller att kommunicera med er alla, med hela kursen. Om ni vill ställa frågor till mig eller diskutera saker som kan angå hela kursen, så gör ni detta under mappen

”Diskutera” (mer om det nedan).

Överst till vänster (nr 1 nedan) ser man så två mappar: ”Översikt” samt ”Dokument”. Om man klickar på den förstnämnda så får man en översikt över vilka funktioner som är

(12)

tillgängliga i GUL. Under ”Dokument” så återfinner man två mappar: ”Aktivitetens dokument” samt ”Egna dokument”. I mappen ”Aktivitetens dokument” finns de dokument som på ett eller annat sätt har med kursen att göra. Denna mapp har två undermappar:

”Kursdokument och texter” samt ”Alla gruppers godkända inlämningsuppgifter”. I den först- nämnda mappen återfinns exempelvis denna studiehandledning samt en del kurslitteratur i PDF-format. I mappen ”Alla gruppers godkända inlämningsuppgifter” finns 5 stycken undermappar där jag lägger in era godkända projektgruppsuppgifter efter rättning (respons), så att alla kan läsa varandras färdiga alster för att lära av varandras framsteg och – kanske – misstag.

I mappen ”Egna dokument” kan ni ladda upp dokument som ni var och en använder i arbetet med kursen. De kan självklart bara ses av er själva, i motsats till aktivitetens dokument.

En viktig sak här: Om man redigerar i ett dokument som ligger här MÅSTE man först ta det från GUL till sin egen hårddisk och SEDAN ladda upp det igen. Lite krångligt, men så är det.

Det går således inte att ta dokumentet direkt från mappen ”Egna dokument”, redigera det och trycka på ”spara”. De ändringarna som ni gjort kommer då att vara borta. Detta är viktigt att komma ihåg också när ni arbetar i era projektgrupper. För att lägga till (”ladda upp” i GUL) ett eget dokument så klickar ni på ”ladda upp fil” som återfinns till höger i dokumentbilden. Man kommer då till ”bläddra”, vilket innebär att man söker upp var i den egna datorn filen finns, trycker på ”öppna” och sedan på ”ladda upp”. Sedan måste man välja var i GUL-mapparna man ska lägga dokumentet. Detta görs genom att klicka under ”placera objektet i”, och där välja rätt mapp. Ni kan också skapa egna undermappar genom att klicka på ”ny mapp” till höger i bilden, ge mappen ett namn och sedan lägga den där ni vill genom att gå till ”placera objektet i”.

(13)

Om vi så återgår till kursens startsida – ”Anslagstavlan” – så är nästa mapp till vänster

”Kommunikation” (nr 2 ovan). Här finns 5 undermappar: ”Deltagare” (här kan man se alla aktiva i kursen samt deras kontaktuppgifter), ”Anslagstavla” (som ju är startsida och därför redan uppe), ”Diskutera” (här kan ni också ställa frågor till mig om arkeologi, kursen eller annat. Det bör självklart vara frågor av allmänt intresse, eftersom alla kan läsa och kommentera det som skrivs här), ”Projektgrupper (era arbetsgrupper, mer nedan) samt ”Chat”

(en chatsida där man i realtid kan kommunicera med dem som är online. Här kan man exempelvis inbjuda till en diskussion kring någon fråga genom att annonsera det på anslagstavlan eller i projektgruppen. Exempelvis: ”På fredag mellan 17-18 är jag intresserad av att diskutera varför människan blev jordbrukare”).

Nästa mapp till vänster utgörs av ”Länkar” (nr 3 ovan) som är ett antal nyttiga länkar till såväl bokhandlare som museer och tidskrifter etc. Pröva er fram här.

Merparten av arbetet i kursen görs i era projektgrupper. Er projektgrupp når ni genom att klicka på ”Projektgrupper” under mappen kommunikation (nr 2 ovan). Sedan har ni där flera funktioner som är likadana som de som återfinns för hela aktiviteten (kursen). Skillnaden är här naturligtvis att det är bara gruppmedlemmarna som kan se vad som försiggår i gruppen.

Här återfinns således en egen chatkanal, diskutera, anslagstavla (här kommer jag att lägga min respons på era gruppuppgifter) samt ”Projektgruppens dokument”. I den sistnämnda mappen finns en undermapp som heter ”Inlämningsuppgifter”, där ni på i schemat angivet datum (eller tidigare) ska lägga (”ladda upp”) era projektgruppsuppgifter. Det går till på samma sätt som jag beskrev ovan i avsnittet om egna dokument. Glöm inte heller att uppgiften måste sparas via den egna hårddisken om ni redigerar texten som ni laddat upp!

Efter att era projektgruppsuppgifter blivit godkända, så lägger jag dem i mappen ”Alla gruppers godkända inlämningsuppgifter”, så att alla kan ta del av varandras arbete.

Jag är fullt medveten om att ovanstående beskrivning av arbete i GUL är oförsvarligt komprimerad sett ur en pedagogisk synvinkel… Men om ni tar och läser långsamt och följer med på datorn samtidigt, så tror jag ändå att det kommer att fungera.

(14)

Schema HT 09 – VT 10

Introduktion till arkeologin (3 hp)

29-30/8 Kursintroduktion och exkursion

CD-föreläsningarna ”Om arkeologi” samt ”Distansutbildning”.

6/9 Inlämning av projektgruppsuppgift 1: Kontraktet

Lärarrespons på respektive projektgrupps anslagstavla

20/9 Inlämning av den enskilda uppgiften 2: Reflektion kring arkeologin

Generell lärarrespons på GUL:s anslagstavla

Det materiella i kulturlandskapet – fältkurs (6 hp)

1/11 Inlämning av projektgruppsuppgift 3: Fornlämningarna i landskapet

Global arkeologi (7 hp)

CD-föreläsningarna ”Allmän förhistoria I: föreläsningarna 1-4”

8/12 Inlämning av projektgruppsuppgift 4: Mellan Mesolitikum och Neolitikum

CD-föreläsningarna ”Allmän förhistoria I: föreläsningarna 5-7”

2010

16-17/1 Kursträff - fornsaksövningar/studiebesök/föreläsningar.

19/1 Inlämning av projektgruppsuppgift 5: Neolitisering och civilisation

(15)

19/1/09 Inlämning av den enskilda uppgiften 6, Kursutvärdering

Nordens förhistoria och tidighistoriska tid (8 hp)

CD-föreläsningarna ”Allmän förhistoria II: föreläsningarna 7-9”

28/2 Inlämning av projektgruppsuppgift 7: Bronsålder i Norden

5/4 Inlämning av projektgruppsuppgift 8: Järnålder i Norden

Artefakter som arkeologiskt källmaterial (6 hp)

30/5 Inlämning av den enskilda uppgiften 9: Materiell kultur som spegel av sociala förhållanden under stenålder

Individuell ärarrespons via mejl

6/6 Inlämning av den enskilda uppgiften 10, Kursutvärdering

6/6 Ev. inlämning av enskild VG uppgift

(16)

Sammanfattningsvis: Datum för insändningsuppgifter

HT 09

6/9 Inlämning av projektgruppsuppgift 1: Kontraktet

20/9 Inlämning av enskild uppgift 2: Reflektion kring arkeologin

1/11 Inlämning av projektgruppsuppgift 3: Fornlämningarna i landskapet 8/12 Inlämning av projektgruppsuppgift 4: Mellan Mesolitikum och Neolitikum 19/1 Inlämning av projektgruppsuppgift 5: Neolitisering och civilisation 19/1 Inlämning av den enskilda uppgiften 6: Kursutvärdering

VT 10

28/2 Inlämning av projektgruppsuppgift 7: Bronsålder i Norden 5/4 Inlämning av projektgruppsuppgift 8: Järnålder i Norden

30/5 Inlämning av den enskilda uppgiften 9: Materiell kultur som spegel av sociala förhållanden under stenålder

6/6 Inlämning av den enskilda uppgiften 10: Kursutvärdering 6/6 Eventuell inlämning av VG-uppgift 11: Enskilt arbete

Inlämningsuppgifter under HT 09 – VT 10

Introduktion till arkeologin: Uppgift 1, Kontraktet

Inlämningsuppgift 1 är en projektgruppsuppgift som skall genomföras snarast efter kursstarten. Projektgruppen fyller flera viktiga funktioner för den enskilde distansstuderande, men det är inte alltid enkelt att arbeta tillsammans i virtuella studiegrupper. Uppgiften kommer förhoppningsvis att ge en god grund för samarbetet i gruppen. Det har erfarenhetsmässigt visat sig att det lönar sig att lägga ner det arbete som krävs för att få tillstånd ett bra kontrakt. Man har igen det på sikt. Ansvaret för att arbetet i projektgruppen fungerar skall ligga i lika omfattning på samtliga gruppmedlemmar i respektive grupp. För att underlätta för grupparbetet är det viktigt att man i varje grupp är överens om hur arbetet skall bedrivas och vad som skall gälla för gruppens samarbete.

Ett sätt att underlätta gruppens arbete är att ni i varje enskild grupp, vid kursens omedelbara början, skriver ett slags ”kontrakt”. Ett kontrakt som: reglerar arbetsnormer, har sin utgångspunkt i gruppens syfte och mål, utgår från de förväntningar på och föreställningar om hur arbete i en grupp skall fungera, dels ett arbetsschema. Överenskomna arbetsnormer kan både förebygga att friktioner i samarbetet uppstår och underlätta att reda ut svårigheter om sådana skulle uppstå. Därför är det viktigt att man inom varje grupp frågar sig, berättar och diskuterar:

• Vilket/vilka är gruppens syfte/mål

• Hur ser vars och ens praktiska studieförutsättningar ut?

• Vilka förväntningar på och föreställningar om studiegruppsarbetet finns i vår grupp?

• Hur kan vi stödja varandra?

(17)

• Vilka arbetsnormer skall vi ha för att vårt arbete skall fungera och varför vill vi ha just dessa?

• Hur skall vi hantera situationen om någon i gruppen av olika skäl inte följer det vi tillsammans kommit överens om?

• Hur skall vi arbets- och tidsmässigt lägga upp vårt samarbete i gruppen för att genomföra kursarbetet enligt anvisningarna? (i arbetsplaneringen är det bra om man skriver vem/vilka som har ordförandeskapet för respektive uppgift)

Utifrån det man kommer överens om efter en gemensam diskussion skriver man ett ”kontrakt”

som skall gälla för alla i gruppen och som alla är överens om. I anslutning till kontraktsskrivandet gör man också en arbetsplanering för projektgruppens arbete i relation till kursens uppgifter och de datum dessa skall vara klara.

Det kan för många tyckas självklart vad som skall gälla i sådana här sammanhang och att det är onödigt att diskutera och komma överens om normer och hur man hanterar olika situationer. Det har dock visat sig att ett ”kontrakt” fyller sin funktion i de sammanhang som arbetet av olika skäl kärvat till sig. Dessutom är det viktigt att diskutera med varandra för att

”känna av” vad man menar med olika saker.

Kontraktet ska läggas in i GUL senast den 6/9.

Introduktion till arkeologin: Uppgift 2, Reflektion kring arkeologin

Insändningsuppgift 2 är en individuell uppgift som skall göras snart efter kursstarten. Det är viktigt att man ser till att man snabbt kommer in i GUL och får igång CD-skivan på den dator man skall använda för distansstudierna. Ibland kan det uppstå olika problem med detta och då är det viktigt att dessa åtgärdas snarast. Om du av någon anledning inte kan komma in i GUL eller CD-skivan bör du snarast ta kontakt med supporten (se ovan). Det är också viktigt att övriga i projektgruppen meddelas så att de känner till orsaken till en eventuell fördröjning.

Inlämningsuppgiften är en individuell uppgift och består av att du skickar in en kortfattad reflektion som består av en presentation av dig själv, dina förväntningar på kursen, samt ditt viktigaste intryck från introduktionen och exkursionen. Jag vill också veta hur du förut mött arkeologin, i skolan, i massmedia eller på andra sätt. Vilken bild har du av arkeologin innan kursen startade? Hur ser din bild ut efter att ha tagit del av introduktionen och litteraturen nedan? Uppgiften skickas till GUL mappen för inlämningsuppgifter. Uppgiften fyller tre funktioner. 1) Den ena är att det alltid är trevligt att bli lite mera bekanta med varandra. 2) Det är viktigt för mig som lärare att se vilken bild av arkeologi som ni har. 3) Reflektionen också utgör en bekräftelse på att du har lyckats komma in i GUL och det är viktigt, för tiden rullar på och det kan lätt uppstå arbetsfördröjningar om man inte snabbt tar itu med eventuella tekniska problem.

Som underlag för uppgiften använder du bl a dina egna upplevelser från introduktionen och exkursionen samt, ur litteraturlistan: Forntidsresan (Johan Rönnby), Då forntiden upptäcktes (Ola Jensen), Kulturminneslagen och Med kollektivtrafiken till förhistorien (Gustafsson/Karls- son).

Uppgiften ska läggas in i GUL senast den 20/9.

(18)

Det materiella i kulturlandskapet: Uppgift 3, Fornlämningarna i landskapet

Inlämningsuppgift 3 är en projektgruppsuppgift. Gruppdeltagarna ska här reflektera runt och förhålla sig till introduktionshelgens föreläsningar/exkursion samt till kurslitteraturen och de där angiva internetsajterna.

Vi kan förhålla oss till lämningar i kulturlandskapet på många olika sätt. Vi kan tycka att de är vackra, ha dem som utgångspunkter för olika typer av vetenskapliga bearbetningar, men de är också i hög grad lämningar som på olika sätt – bland annat genom lagstiftning – ingår i samhällsbyggandet. Detta inte minst genom att det fordras vetenskapliga undersökningar om de ska tas bort i samband med exempelvis vägbyggen.

Uppgift 3 består i att gruppen ska behandla följande tre frågor: 1) Hur kan ett uppdragsarkeologiskt ärende – exempelvis ett större vägbygge - se ut i stora drag? Vilka är de olika ”stegen” i ett ärende? Vilka är aktörerna (vilka gör vad/bestämmer)? Kommentera gärna kulturminneslagen. För denna del av uppgiften så kan ni använda er av Riksantikvarieämbetets hemsida och söka er vidare. 2) Reflektera utifrån kurslitteraturen och egna funderingar om man kan skilja mellan ”natur” och ”kultur” i landskapet. Motivera! Gärna med egna exempel.

3) Gör en kort reflektion över Riksantikvarieämbetets sökfunktion ”Fornsök”. Använd Tegneby Socken, Bohuslän som exempel. Vad tycker ni är bra och dåligt som studenter? Vad saknas? Vad får ni för bild av Tegneby under forntiden utifrån ”Fornsök”? Poängen är inte här att ni ska bli mästare på att använda sökmotorn, utan mest att ni på egen hand ska bekanta er med den. Ni bör skriva cirka 2 A4 sidor kring varje av de tre delfrågorna.

Global arkeologi: Uppgift 4, Mellan Mesolitikum och Neolitikum

Inlämningsuppgiften är en projektgruppsuppgift. Samtliga gruppdeltagare tar del av, reflekterar runt, och bildar sig en uppfattning om; 1) de avsnitt i kurslitteraturen som främst behandlar paleolitikum, mesolitikum och neolitikum. 2) CD-föreläsningarna ”Allmän förhistoria I: föreläsningarna 1-4”. Mot bakgrund av detta material diskuterar man i projektgruppen och besvarar den uppgift som presenteras nedan.

Uppgiften – liksom det material som utgör underlaget till densamma – spänner över en oerhört lång tidsrymd. Från 2-3 miljoner år BC till cirka 4.000 BC. Under denna period utvecklas mänskligheten genom en rad olika stadier som arkeologin delat in i perioderna paleolitikum (den äldre stenåldern), mesolitikum (den mellersta stenåldern), och Neolitikum (den yngre stenåldern). Denna kronologiska uppdelning är naturligtvis en sentida konstruktion och utvecklingen är knappast så raklinjigt evolutionär som de olika stadierna låter oss anta.

Oaktat detta kan konstateras att mänskligheten utvecklas på olika plan under denna långa tidsrymd. Inte minst med avseende på den materiella kulturens utseende och användning, och vad gäller försörjningsskicket. Under den övervägande delen av perioden försörjer sig människan som jägar-samlare, men runt cirka 10.000 BC börjar fenomen uppträda som förebådar en annan typ av ekonomisk försörjningsbas – det neolitiska jordbruket. Det finns en rad olika teorier rörande varför människan fr o m cirka 10.000 BC alltmer övergår till att försörja sig via domesticerandet av djur och växter.

Uppgift 4 består i att gruppen diskuterar och presenterar de mest framträdande teorierna rörande varför människan övergår från en ekonomi baserad på jakt - samlande till en ekonomi baserad på jordbruk. Kort sagt, varför blir människan jordbrukare?

Frågan är en av de klassiska inom arkeologin så det ställs inga krav på någon ”slutgiltig lösning” på detta problem. Däremot är det viktigt att gruppen presenterar de mest fram-

(19)

trädande teorierna runt övergången från mesolitikum till Neolitikum – från jakt-samlande till jordbruk – samt reflekterar runt dessa. Egna funderingar är alltid viktiga!

Global arkeologi: Uppgift 5, Neolitisering och civilisation

Uppgift 5 är en projektgruppsuppgift. Samtliga gruppdeltagare tar del av, reflekterar runt, och bildar sig en uppfattning om; 1) de avsnitt i kurslitteraturen som behandlar neolitikum och kopparstenåldern i Europa, civilisationer och civilisationsprocessen. 2) CD-föreläsningarna

”Allmän förhistoria I: föreläsningarna 5-7”. Mot bakgrund av detta material diskuterar man i projektgruppen och besvarar den uppgift som presenteras nedan.

Även denna uppgift spänner över en lång tidsperiod, ca 10.000 BC - 2.500 BC. Under denna period förankras jordbruket på många håll i världen och det tycks finnas en generell utvecklingstendens som visar sig i att en jordbruksekonomi förhållandevis snabbt leder till uppkomsten av civilisation. Civilisation inte nödvändigtvis i moralisk mening utan snarast i den arkeologiska bemärkelsen, dvs. genom en uppkomst av centrala administrationer, offentliga byggnader, skriftspråk, stadsbildning etc. Snabbheten i processen är slående mot bakgrund av den långa förhistoriska tid då människan levt som jägar-samlare. Det finns en också en rad olika teorier rörande varför civilisationer uppstår. Dessutom behandlar uppgiften civilisationerna runt norra Medelhavsområdet, och Brons- och Järnålder i tempererade Europa, en tidsperiod omfattande omkring 2000 BC - AD 700. Under denna period framträder de klassiska civilisationerna i Grekland och Rom, samtidigt som det tempererade Europa utvecklas betydligt långsammare.

Uppgiften består i att: 1) Gruppen presenterar och diskuterar de mest framträdande teorierna rörande varför civilisationer uppträder. Kort sagt, varför uppstår civilisationer på olika håll i världen i jordbrukets spår? 2) Gruppen diskuterar och reflekterar runt kontakterna mellan civilisationerna i Medelhavsområdet (Grekland/Rom) och övriga delar av Europa. Hur såg kontakterna ut? Dessutom ska ni reflektera över varför övriga delar av Europa inte genomgår samma civilisationsutveckling som samhällena i norra Medelhavsområdet.

Återigen: Frågorna ovan är klassiska inom arkeologin så det ställs inga krav på någon

”slutgiltig lösning” på problemen. Däremot är det viktigt att gruppen presenterar de mest fram- trädande teorierna runt civilisationers uppkomst samt reflekterar runt dessa.

Uppgiften ska läggas in i GUL senast den 19/1, 2009.

Uppgift 6, Kursutvärdering

Uppgiften är en individuell uppgift och den består av att du skickar in en kortfattad kursutvärdering. Hur har dina förväntningar på kursen har infriats så här långt, vad har varit bra och vad som eventuellt har varit dåligt. Kurslitteratur, undervisningsformer, tentamensformer, projektgruppsarbeten etc. är punkter som bör beröras.

Kursutvärderingen sänds in till anders.gustafsson@archaeology.gu.se senast den 19/1.

Nordens förhistoria och tidighistoriska tid: Uppgift 7, Bronsålder i Norden

Samtliga gruppdeltagare tar här del av, reflekterar runt, och bildar sig en uppfattning om; 1) de avsnitt i kurslitteraturen som behandlar nordisk bronsålder. 2) CD-föreläsningarna ”Allmän

(20)

förhistoria II: föreläsningarna 7-9”. Mot bakgrund av detta material diskuterar man i projektgruppen och besvarar den uppgift som presenteras nedan.

Uppgiften fokuserar skandinavisk bronsålder (tidsperioden cirka 1.800 - 500 BC). Under denna period förändras samhällsskicket i Norden på ett påtagligt sätt i jämförelse med den tidigare neolitiska perioden. Det tycks uppkomma en mer strikt hierarkisk samhällsordning där de ledande skikten har långväga kontakter med varandra.

Uppgiften består i att gruppen diskuterar och reflekterar runt bronsålderns gravskick med avseende på regionala och kronologiska skillnader, graven och gravgodset som spegel av sociala förhållanden och överregionala kontakter.

Frågan behandlar således på ett generellt plan graven som eventuell spegel av samhällets sociala förhållanden. Frågan är om det är en direkt avspegling av samhällets sociala för- hållanden vi ser, eller om spegelbilden är påverkad av andra (socio-politiska) förhållanden.

Exempelvis hade ju en modern kyrkogård givit vid handen att vårt eget samhälle är socialt jämlikt. Vilket knappast inte är fallet.

Nordens förhistoria och tidighistoriska tid: Uppgift 8, Järnålder i Norden

Uppgift 8 är en projektgruppsuppgift. Samtliga gruppdeltagare tar del av, reflekterar runt, och bildar sig en uppfattning om; 1) de avsnitt i kurslitteraturen som behandlar nordisk järnålder.

2) CD-föreläsningarna ”Allmän förhistoria II: föreläsningarna 10-13”. Mot bakgrund av detta material diskuterar man i projektgruppen och besvarar den uppgift som presenteras nedan.

Tidsperioden är den nordiska järnåldern (500 BC – 1.000 AD). Under denna period förändras återigen samhällets utseende i Norden men de överregionala kontakterna består på en rad olika plan.

Uppgiften består i att gruppen med ett brett anslag diskuterar och reflekterar runt kontakter mellan de skandinaviska järnålderssamhällena och övriga europeiska samhällsformationer.

Begreppet kontakter i ovanstående fråga spänner över allt från handelskontakter (t ex utbyte av varor med det romerska riket) över konstnärliga kontakter (t ex relationen mellan likartade konstnärliga uttryck), samt till mer krigiska kontakter (t ex vikingatågen). Frågan är således

”bred” och kan angripas på en rad olika sätt.

Artefakter som arkeologiskt källmaterial: Uppgift 9, Materiell kultur som spegel av sociala förhållanden under stenålder

Insändningsuppgiften är en individuell uppgift. Du ska ta del av och reflektera runt: 1) de föreläsningar och fornsaksövningar som genomfördes i samband med VT-starten. 2) de delar av kurslitteraturen som du läst i den föregående kursen (Nordens förhistoria och tidighistoriska tid) som behandlar den materiella kulturen under den skandinaviska/nordiska stenåldern 3) CD-föreläsningarna ”Allmän förhistoria II: föreläsningarna 1-6”.

Utgångspunkt: Det är uppenbart att den materiella kulturen har spelat en avgörande roll för människans utveckling och formering av olika typer av samhällsformationer under de olika förhistoriska perioderna inom det skandinaviska/nordiska området

Uppgiften består i att du utifrån den skandinaviska stenåldern diskuterar valda sociala förhållanden (exempelvis hiarkier, genus, aggression, makt) utifrån den materiella kulturen

(21)

(artefakter i det här fallet). Man kan här tänka sig t ex diskussioner om vilka föremål som återfinns i gravarna, och varför? Vilka föremål har prestigekaraktär? Vilka föremål kan ges förklaringar av genuskaraktär? Man kan också tänka sig diskussioner kring föremåls funktioner i olika former av aggressionshandlingar människor, eller grupper av människor, emellan. Möjligheterna är många. Uppgiften bör omfatta minst 5 A4-sidor och vara såväl redovisande (olika typer av fakta kring fynden) som reflekterande (egna funderingar över tolkningar i litteraturen och gärna egna tolkningar).

Frågan behandlar således relationen mellan materiell kultur och sociala förhållanden, det som kan sägas vara arkeologins grundläggande utgångspunkt. Det finns en rad olika sätt att hantera och närma sig den aktuella uppgiften. Den kan diskuteras på ett generellt plan eller genom mer djuplodande studier av enstaka, välkända föremål och företeelser. Det är upp till den enskilde studenten att finna ett angreppssätt som känns bra. Det går naturligtvis alldeles utmärkt att diskutera med studiekamraterna, men uppgiften som ska lämnas in är enskild.

Uppgift 10, Kursutvärdering

Uppgiften är en individuell uppgift. Uppgiften består av att du skickar in en kortfattad kursutvärdering som summerar hela kursen. Har dina upplevelser av kursen förändrats från den förra kursutvärderingen? Ett sammanfattande omdöme om hela kursen bör finnas med, liksom vad du skulle vilja att man skulle förändra – om något - till nästa gång kursen ges.

Kursutvärderingen sänds in till anders.gustafsson@archaeology.gu.se senast den 6/6.

Uppgift 11 (frivillig), VG-arbete

Kraven för Väl Godkänd kurs (VG) – består förutom av kraven för godkänd kurs – i att den enskilde studenten individuellt genomför en frivillig uppgift som redovisas under slutet av VT 10.

Uppgiften – som med fördel kan bearbetas parallellt med de andra uppgifterna under kursen - består i att den studerande författar en mindre uppsats om 8-12 sidor som berör ett specifikt, avgränsat forskningsproblem som du har stött på i kurslitteraturen och du vill fördjupa dig i.

Denna uppgift kan inte göras i efterhand, utan måste göras inom ramen för terminen. Det är alltså inte möjligt att ”läsa upp” sitt betyg till VG vid ett senare tillfälle. Kontakta kursansvarig för ytterligare information!

Uppgiften ska lämnas senast den 6/6 till anders.gustafsson@archaeology.gu.se