POSTADRESS 751 86 Uppsala GATUADRESS Bäverns gränd 17 TELEFON 010-22 33 000 FAX 010-22 33 010
E-POST uppsala@lansstyrelsen.se WEBBPLATS www.lansstyrelsen.se/uppsala
Plan- och bostadsenheten Asmah Ismaal
010-22 33 423
asmah.ismaal@lansstyrelsen.se
Plan- och byggnadsnämnden Uppsalakommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
Samråd om detaljplan med behovsbedömning för Börjetull, Uppsala kommun, Uppsala län
Redogörelse för ärendet
Kommunen har översänt rubricerat detaljplaneförslag för samråd enligt 5 kap 11 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, samt samråd om behovsbedömning enligt 6 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.
Syftet med planförslaget
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsbebyggelse i kombination med utbyggnad av befintlig industri i stadsdelen Börjetull. Planförslaget möjliggör för cirka 1 550 lägenheter i 4 – 11 våningar. I de bottenvåningar som vetter mot de större gatorna, föreslås lokaler. I området planläggs det även för förskolor samt en kvarterspark. Kontorsbyggnaden Skeppet, som ligger mitt i planområdet, kommer även i fortsättningen att användas som kontor.
Överensstämmelse med översiktsplanen
Markanvändningen överensstämmer med översiktsplanens intentioner för området.
Länsstyrelsens tidigare synpunkter
Strukturprogram för Librobäck (Librobäck – Börje tull - Fyrishov) Länsstyrelsen lämnade synpunkter på Strukturprogram för Librobäck
(Librobäck- Börje Tull - Fyrishov), den 8 maj 2006, dnr. 402-4404-2006, där Börjetull utgör en del av Strukturprogrammet för Librobäck. I Länsstyrelsens samrådsyttrande lämnades bl.a. synpunkter på miljö- och hälsoskyddsfrågor, som t.ex. förorenade områden och översvämningsrisken. Länsstyrelsen lämnade också synpunkter på att strukturprogrammet innehåller förslag till förändringar som kan förväntas få betydande miljöpåverkan och ska då som underlag enligt EU-direktiv i juli 2004 innehålla en miljöbedömning.
Behovsbedömning i detaljplan för Börjetull
Länsstyrelsen har tidigare lämnat ett yttrande, den 20 januari 2017, dnr. 402-6064- 16, över behovsbedömningen till planförslaget. I yttrandet gjorde Länsstyrelsen den bedömningen att ett genomförande av detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan vid exploatering och att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram på grund av den omfattande föroreningssituationen inom planområdet och spridningsrisken av föroreningar till grund- och ytvattnet.
Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2017-000287, 2017-11-06
Enligt Uppsala kommun har behovsbedömningen till samrådsförslaget uppdaterats och kompletterats med utredningar avseende risker med föroreningar och pågående industriverksamhet.
Vad Länsstyrelsen kan läsa sig till finns inga nya undersökningar eller utredningar, utan behovsbedömningen har däremot kompletterats med information som var känd, vid samrådet om behovsbedömningen. Länsstyrelsen kvarstår därför i sin bedömning att de undersökningar som har utförts inte är heltäckande för
planområdet och ytterligare undersökningar krävs för att kunna avgöra om planförslaget utgör lämplig markanvändning.
Länsstyrelsen vidhåller sin bedömning om att det finns risk för betydande
miljöpåverkan vid exploatering på grund av den omfattande föroreningssituationen inom hela planområdet och spridningsrisken vid exploatering av föroreningar till grund- och ytvattnet.
Sammanfattning av Länsstyrelsens synpunkter
Planområdet ligger i ett mycket känsligt område, där framför allt olika
verksamheter har bedrivits och bidragit med en mängd föroreningar. Utöver dessa föroreningar har stora delar av planområdet använts för deponering av avfall, bl. a industriavfall. Planområdet ligger inom yttre skyddsområde för vattentäkt, vilket innebär att området är ännu mer känsligt för markingrepp. Enligt föreskrifterna till vattenskyddsområdet ska dispens för markarbeten närmare högsta grundvattenytan än en meter sökas hos Länsstyrelsen. För att få dispens ska åtgärderna vara
förenliga med föreskriftens syfte. Enligt Länsstyrelsen är risken för att påla genom kvarlämnade deponimassor och förorenade massor alltför stora för att vara förenligt med syftet med vattenskyddsområdet. På grund av den omfattande
föroreningssituationen, i området, föreligger en uppenbar spridningsrisk vid exploatering inom stora delar av planområdet. Nästan hälften av planområdet riskerar att drabbas av översvämning vid högsta beräknat flöde, delvis
sammanfaller dessa med det område som tidigare har använts som deponi.
Konsekvenserna av att exploatera inom område med risk för översvämning i kombination med förorenad mark måste utredas vidare.
Länsstyrelsen påtalar att Uppsalaåsen har idag otillfredsställande kemisk status och belastningen på grundvattenförekomsten är redan idag för hög.
Trots att planområdet ligger utanför riksintresse för kulturmiljövården, Uppsala stad, C40 A, kan Länsstyrelsen inte utesluta att byggnader upp till 11 våningar, kan ha en negativ påverkan på Uppsalas siluett och därmed riskera att riksintresset för kulturmiljövården inte tillgodoses.
Länsstyrelsen finner vid en samlad bedömning att genomförandet av detaljplanen kan antas få en betydande miljöpåverkan utifrån flera aspekter, se nedan. Det innebär att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas som beskriver
miljökonsekvenserna av genomförandet av planen med ett innehåll som framgår av 6 kap. 12 § miljöbalken.
Sammantaget anser Länsstyrelsen att detaljplaneförslaget i sin nuvarande form kan bli olämplig med hänsyn till människors hälsa, riskera att en miljökvalitetsnorm för
yt- och grundvatten inte följs samt eventuellt påtagligt skada på riksintresset, och därmed kan bli föremål för överprövning enligt 11 kap. 10 § PBL.
Frågor som bevakas av Länsstyrelsen enligt 11 kap. 10 § PBL Hälsa och säkerhet
Konstaterat förorenade områden
Länsstyrelsen konstaterar att olika verksamheter har bedrivits inom planområdet som har gett upphov till föroreningar under lång tid. Inom hela planområdet finns totalt 17 potentiellt förorenade områden. Historiskt sett har brytning av lera för tillverkning av tegel förekommit inom planområdet. När brytningen av lera upphörde användes lertäkten till deponering av avfall, bl. a. industriavfall.
Länsstyrelsen påpekade i behovsbedömningen till planförslaget att det finns behov av en MKB, eftersom sanering kan påverka miljön mycket negativt. Enligt Uppsala kommun anses det rimligt att sanering ska kunna genomföras utan att medföra risk för betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen delar inte kommunens bedömning.
Länsstyrelsen bedömer att de undersökningar som har utförts inte är heltäckande för planområdet samt för de föroreningar som kan finnas där historiskt sett. Enligt Länsstyrelsen går det inte att utesluta att risk finns att efterbehandling av de förorenade områdena leder till negativ miljöpåverkan i form av t.ex. ökad spridning av föroreningar till grund- och ytvatten, både inom och utanför
planområdet. Stora mängder förorenade massor från framför allt deponin kommer att behöva avlägsnas från området via schaktning och uppläggning med omfattande transporter av massorna för vidare efterbehandling. Kvarlämnade föroreningar kan också börja mobiliseras vid t.ex. pålning.
Deponin bedöms ha riskklass 1, vilket innebär att det är mycket angeläget att deponin utreds vidare. Bedömningen baserades på dagens markanvändning och Geosigma, som genomförde utredningen, bedömde att det vid schaktning och eventuell pålning leder till en ökad risk för spridning av föroreningar eftersom att jorden då rörs om, friläggs och transportvägar skapas.
Enligt Statens Geotekniska Institut (SGI) är det olämpligt att bygga på gamla deponier. Det kan t.ex. ske gasbildningar genom gastransporter i ledningar och ledningsgravar, vilket kan leda till stor explosionsrisk. Deponigas kan explodera i kontakt med luft. SGI avråder från att bebygga gamla deponier mot bakgrund av svårigheterna med att upprätthålla säkerheten i ett långt tidsperspektiv och med hänsyn till att en bebyggelse i princip omöjliggör eventuella framtida åtgärder som kan behöva vidtas p.g.a. oförutsedda omständigheter.
Länsstyrelsen anser att det krävs kompletterande undersökningar innan man kan bedöma planområdets lämplighet för bostäder.
Vattenskyddsföreskrifter
Planområdet ligger inom ett vattenskyddsområde, yttre skyddszon. Länsstyrelsen påminner kommunen om att en dispens inte får medges om syftet med de ansökta åtgärderna motverkar syftet med vattenskyddsområdet. Vid en dispensprövning ska de kumulativa effekterna av att medge dispens av ett visst slag beaktas. Två
vattentäktsområden ligger nedströms i åsen, vilket innebär att alla åtgärder i planområdet påverkar de brunnar som finns nedströms. Den samlade effekten av påverkan på vattentäkten ska också bedömas.
I de aktuella föreskrifterna för vattenskyddsområdet gäller, som grundregel, att markarbeten närmare högsta grundvattenytan än en meter är förbjudna.
Möjligheterna till dispens från detta förbud ska bedömas med stor restriktivitet och endast under förutsättning att dispensen är förenlig med föreskriftens syfte.
Länsstyrelsen eftersträvar att exploatering ska ske på ett hållbart sätt för
vattentäkten, med en hög skyddsnivå för att inte den samlade påverkan ska utgöra en risk för dagens och framtidens nyttjande av vattentäkten.
Om pålning, genom massor med så höga föroreningsnivåer som de platsspecifika riktvärdena för Librobäck accepteras, kommer Länsstyrelsen att behöva tillåta samma riktvärden på andra platser inom vattenskyddsområdet. Detta kommer att påverka skyddet av vattentäkten på ett avgörande sätt, där syftet med vattenskyddet kommer att urholkas. De kumulativa effekterna av att tillåta byggnation med tillhörande markarbeten på förorenade massor inom vattenskyddsområdet kommer sammantaget att utgöra en alltför stor belastning för vattentäkten och dess syften.
Enligt det förslag som presenteras ska deponin i Librobäck schaktas ur, avfallet sorteras och de avfall som underskrider platsspecifika riktvärden kommer läggas tillbaka i schakten. Byggnader kommer sedan att uppföras på delar av deponin.
Kvarlämnande av deponimassor utan kunskap om dess föroreningsnivåer innebär en risk och en osäkerhet som inte går att åtgärda i framtiden om byggnader uppförs ovanpå, eller i dess närhet. Möjligheten att utföra en tillräckligt god sortering av de heterogena massorna utgör ytterligare en osäkerhet.
Inom planområdet förekommer även förorenade områden som härstammar från de industriella verksamheterna. De platsspecifika riktvärdena ska även tillämpas på dessa områden.
Länsstyrelsen bedömer att risken för att påla genom kvarlämnade deponimassor och förorenade massor, med halter upp till de presenterade platsspecifika riktvärdena, är alltför stora för att vara förenligt med syftet med vattenskyddsområdet.
Vattenförsörjning
Enligt Uppsala kommuns översiktsplan, antagen 2016, kommer betydligt fler människor att leva och verka i Uppsala kommun. Enligt översiktsplanen bör
kommunen ha en beredskap för mellan 75 000 och 135 000 fler invånare än idag till år 2050. En förutsättning för en sådan kraftig tillväxt är att invånarna kan försörjas med ett rent och säkert dricksvatten. Det är därför viktigt att skydda
grundvattenförekomsten för att kunna försörja invånarna med dricksvatten som inte medför några hälsorisker.
Vissa föroreningar som kan påverka människors hälsa negativt har påträffats i grundvattenförekomsten, bl. a. perfluorerade ämnen och nedbrytningsprodukter av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen vill påpeka att det är grundvattenförekomsten som resurs för dricksvattenproduktion som är viktig att skydda. Det är därför inte
möjligt att enbart hänvisa till var enskilda brunnar är belägna idag för att motivera exploateringen.
Det aktuella detaljplaneområdet är, som ovan nämnts, gammal förorenad
industrimark och industrideponi. Under ett lerlager ligger själva Uppsalaåsen, som utgör vattentäkt för Uppsala kommun. Graden av föroreningar i området och karaktären på deponin gör att riskerna för spridning av förorening till vattentäkten med pålning och schaktning inte kan anses försumbara ur ett hälsoperspektiv.
Det är därför inte lämpligt att påla igenom massor med så höga halter av förorening som de föreslagna platsspecifika riktvärden, och det är inte heller lämpligt att lämna kvar massor med så höga halter av föroreningar i närheten av byggnation p.g.a. av risk för spridning till grundvattentäkten som planområdet vilar på.
Detaljplanen i sin nuvarande form utgör stor risk för spridning av föroreningar till grundvattnet, vilken leder till att byggnationen blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och Länsstyrelsen kan då komma att pröva detaljplanen enligt 11 kap. 10 § PBL.
Miljöfarlig verksamhet
I den riskutredning som presenteras i samrådshandlingarna finns ett antal verksamheter i närområdet respektive inom exploateringsområdet som hanterar kemikalier och brandfarlig vara.
För Engströms Husvagnsservice AB anses avståndskraven till bostäder för förvaring av brandvätska vara uppfyllda. Därmed bedöms risken vara acceptabel för boende inom planområdet. Det bör bevakas så att inte svårutrymda lokaler inom planområdet lokaliseras inom 100 meter från gasolskåpet utan att brandavskiljande åtgärder genomförs.
Verksamheten Industriverktyg AB flyttar från planområdet och kommer inte att finnas kvar inom planområdet vid ett genomförande av detaljplanen.
För industriverksamheten Galderma Nordic AB har en fördjupad riskanalys utförts.
En riskkälla utgörs av den tank som finns invid byggnad 13 inom verksamhetens område. Det finns planer på att flytta den tanken, men i dagsläget ligger de
byggnader som planeras på fastigheten Librobäck 13:4 endast 35 meter från tanken.
Avståndskravet på 50 meter enligt SÄIFS 2000:2 uppfylls därmed inte för de planerade intilliggande bostadsbyggnaderna på fastigheten.
För att undvika framtida transporter av farligt gods på Seminariegatan är det av väsentlighet att transportvägar för etanol in och ut från verksamheten beställs och specificeras av Galderma Nordic AB så att transport av farligt gods inte trafikerar Seminariegatan med hänsyn till de bostäder och den förskola som planeras längs Seminariegatan. Enligt riskutredningen rekommenderas att endast mycket små kvantiteter av brandfarlig vara transporteras på Seminariegatan, d.v.s. kvantiteter i laboratoriemängder (enstaka liter vid behov). Möjligheten till att säkerställa denna försiktighetsåtgärd bör stämmas av och förankras med Galderma Nordic AB innan öppning av förskola sker vid Seminariegatan.
Buller
Planområdet utsätts för buller från trafiken på Fyrisvallsgatan, Börjegatan och Seminariegatan, men också för industribuller från närliggande verksamheter. För planområdet ska förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader tillämpas avseende störningar från vägtrafik. Kommunen ska också ta hänsyn till omgivningsbuller, d.v.s. buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägtrafik. För planområdet finns en bullerutredning, från 1 augusti 2017, som redovisar förutsättningarna med avseende på trafikbuller och industribuller.
Länsstyrelsen konstaterar att frågan om omgivningsbuller bör utredas vidare, både avseende buller från industri och trafik. Länsstyrelsen kan inte med befintligt underlag, bedöma hur störningsbilden påverkar människors hälsa och säkerhet.
Industribuller
Enlig kommunen bedöms störningsrisken från kontor, produktion och logistik vara mycket begränsad. Länsstyrelsen anser att kommunen inte har utrett frågan om industribuller i tillräcklig omfattning. Trafik inom ett verksamhetsområde, d.v.s.
trafik utanför allmän väg betraktas som industribuller. Länsstyrelsen anser därför att kommunen ska komplettera bullerutredningen med vilka ljudnivåer
bostadsbyggnader kommer att exponeras för från de befintliga industriverksamheter som finns inom planområdet. Alla tänkbara källor till buller ska inventeras, bl.a.
trafik/transporter inom respektive verksamhetsområde, olika moment som förekommer vid lastkajer (lossning, lastning, manövrering av lastbil, pallyft,
backtuta m.m.) och fläktar. Bullernivåer från samtliga bullerkällor ska beräknas och redovisas med ekvivalenta och maximala värden. Ljudutbredningen på 1,5 – 2 meters höjd över marken samt bullernivåer vid fasader och samtliga våningsplan ska redovisas. Lågfrekvent ljud ska också utredas och redovisas. Beräkningarna ska inkludera planerade produktionsökningar. Vidare ska antalet trafikrörelser inom respektive verksamhetsområde redovisas och vilka tider på dygnet transporter till/från verksamheterna förekommer. Slutligen ska en bedömning göras av om Boverkets riktvärden klaras.
Boverkets vägledning Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder, rapport 2015:21 kan användas som stöd i arbetet.
Av vägledningen framgår bl.a. att alla störningskällor bör inventeras. Buller från trafik inom ett verksamhetsområde och godshantering vid t. ex. lastkajer bör bedömas som industribuller.
Trafikbuller
Enligt planbeskrivningen kommer vägtrafiken som mest att uppgå till 65 dBA ekvivalent ljudnivå och upp mot 80 dBA maximal ljudnivå. Det innebär att minst hälften av bostadsrummen i bostaden bör vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids.
Enligt kommunen kommer ljudnivåerna på gårdsytorna, uteplatserna och förskolegårdarna bli högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal ljudnivå. För att med säkerhet kunna erhålla ljudnivå om högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå, kan lokalt bullerskydd behövas.
Länsstyrelsen anser att kommunen bör komplettera bullerutredningen med kartor som visar ljudutbredningen 1,5 – 2 meter över mark samt redovisa ljudnivåer på fasad vid samtliga våningsplan. Länsstyrelsen anser att det är mycket viktigt att ljudnivån utomhus på gårdar, lekplatser m.m. är låg, inte minst utifrån
barnperspektivet.
Länsstyrelsen anser att tekniska lösningar, som föreslås i bullerutredningen t.ex.
ljudabsorbenter på balkonger, ska användas med stor restriktivitet.Detta gäller i än högre grad om det går att anpassa bebyggelsen inom planområdet, utan att använda tekniska lösningar, för att uppnå en god ljudmiljö.
Buller vid sanering av markföroreningar
Länsstyrelsen noterar att kommunen inte redovisar något om hur bullersituationen kommer att bli under den tid som kommunen planerar att efterbehandla området från markföroreningar. Det är stora volymer förorenad jord som behöver efterbehandlas under lång tid. Enligt kommunen kommer jord delvis att efterbehandlas på plats, men stora mängder kommer att behöva transporteras från området. Detta bör belysas.
Länsstyrelsen anser vidare att kommunen bör redovisa vilka försiktighetsåtgärder som kommunen planerar att vidta för att minska bullerstörningarna från saneringsverksamheten, vid efterbehandlingen av de föroreningar som har påträffats inom planområdet.
Risk för översvämning
I översiktsplanen för Uppsala kommun anges att risk för översvämning oavsett återkomsttid ska beaktas. De områden som ligger utmed Fyrisån som riskerar att översvämmas i nivå med ett beräknat högsta flöde bör inte bebyggas utan särskilda åtgärder för att hantera och minska eventuella konsekvenser av ett högt flöde.
I översiktsplanen för Uppsala nämns vidare att samhällsfunktioner av betydande vikt liksom ny sammanhållen bebyggelse med bostäder bör förläggas ovanför nivån för ett högsta beräknat flöde. I översiktsplanen framgår det också att om undantag från detta görs ska särskilda åtgärder vidtas för att minska negativa konsekvenser av höga flöden. Ett beräknat högsta flöde i Fyrisån skulle drabba nästan hälften av planområdet. Det är framför allt Galdermas industriverksamhet som berörs av ett beräknat högsta flöde, men även områden utanför den som berörs planeras för bostäder, skola, centrum samt vårdboende. Det framgår inte i planhandlingarna hur detta hanteras i de byggnader som planeras inom området som kan drabbas av ett beräknat högsta flöde. Området som skulle beröras av en översvämning vid högsta beräknade flöde sammanfaller delvis med det område som använts som deponi av avfall. Beroende på hur deponin hanteras bör konsekvenser av förorenad mark i kombination med översvämning och de risker detta kan innebära utredas vidare.
Riksintresse för kulturmiljövården, Uppsala stad, C40 A
Ett viktigt uttryck för riksintresset för kulturmiljövården, Uppsala stad, C 40 A är bl.a. den monumentala bebyggelsens dominans i stadsbilden genom siktlinjer och vyer längs gator, från torgrum och Fyrisån. Stadens siluett från infarterna och vägar
som passerar staden med domkyrkan, slottet och Carolina Rediviva som viktiga landmärken.
Planområdet ligger utanför riksintresseområdet, men planerad bebyggelse skulle kunna påverka siktlinjerna, framförallt från nordväst, väg 272. Enligt
planbeskrivningen kan höga byggnader i området påverka siktlinjer från väg 272, Gysingevägen, in mot slottet och domkyrkan. Kommunen bedömer att de aktuella hushöjderna inte påverkar vyn negativt. Eftersom området kommer att bebyggas med byggnader som kan uppföras upp till 11 våningar bedömer Länsstyrelsen att det inte kan uteslutas att Uppsalas siluett påverkas negativt. Länsstyrelsen ser behov av framtagande av siktstudier, då planerad bebyggelse kan komma att väsentligt skada riksintresset Uppsala stad, C40 A.
Miljökvalitetsnormer (MKN)
Ytvatten, Fyrisån och Librobäckens närmiljö och hydromorfologi
Kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd i vattendrag uppnår idag inte god ekologisk status i vattenförekomsten Fyrisån Jumkilsån – Sävjaån och kan påverkas negativt av exploatering i avrinningsområdet/närområdet vid exempelvis grävning i
vattendraget, spontning av stränder, anläggande av bryggor och kajer eller röjning av den trädbevuxna kantzonen.
I planhandlingarna saknas en beskrivning av Fyrisåns hydromorfologiska status och miljökonsekvenserna för vattendraget vid genomförande av planen, vilket ska åtgärdas. Det framgår av planhandlingarna att parkområdet närmast Fyrisån kommer att breddas något jämfört med nuläget och att röjning och gallring ska göras för att ”ge bättre vattenkontakt”. Länsstyrelsen vill uppmärksamma på att exploatering i och nära ån inte får äventyra möjligheten att uppnå gällande miljökvalitetsnormer med avseende på hydromorfologi och att ökad exploatering kan kräva undantag från gällande norm.
Dagvatten
Detaljplanen berör vattenförekomsten Fyrisån Jumkilån – Sävjaån som har miljökvalitetsnormerna God ekologisk status 2027 och God kemisk status med tidsfrist till 2021 för antracen.
Länsstyrelsen anser att vattenmiljöutredningen, från den 26 september 2017, är välgjord och med de åtgärder som föreslås för fördröjning och rening av dagvatten, beräknas utsläppsmängden av samtliga föroreningar som ingått i analysen minska betydligt. Länsstyrelsen är positiv till att kommunen planerar för
dagvattenhantering på allmän platsmark och kvartersmark. Länsstyrelsen vill betona vikten av att de åtgärder som föreslås i vattenmiljöutredningen genomförs för att inte äventyra MKN vatten i Fyrisån.
Grundvatten
Grundvattenförekomsten Uppsalaåsen-Uppsala försörjer idag ca 150 000 invånare med dricksvatten. Åsen innehåller stora mängder vatten och är en förutsättning för Uppsalas tillväxt. I detaljplaneområdet ligger åskärnan under skyddande lerlager.
Trots skyddande lerlager visar undersökningar att diffus spridning av föroreningar
till vattenförekomsten förekommer från ett flertal verksamheter. Genom detta har Uppsalaåsen idag otillfredsställande kemisk status. Det innebär att belastningen på grundvattenförekomsten är redan för hög och behöver minska.
Länsstyrelsen anser att planen i sitt nuvarande utförande riskerar att ytterligare försämra vattnets kvalitet, än att förebygga en försämring. Länsstyrelsens bedömning är att ett genomförande av planen kommer att leda till att
grundvattenförekomstens status riskerar att försämras och att arbetet med att nå god grundvattenstatus försvåras. Det ska i sammanhanget tilläggas att Uppsala stad expanderar kraftigt och den sammanlagda effekten av exploatering som kan påverka dricksvattnet redan är stor, trots att dessa övriga områden inte bebyggs på förorenade områden. Länsstyrelsen är därför tveksam till om kommunens detaljplan för Börjetull är förenligt med EU:s ramdirektiv för vatten och därmed inte heller med 5 kap. miljöbalken, MB.
Miljökvalitetsmålet grundvatten av god kvalitet
Länsstyrelsen vill påminna kommunen om att Riksdagen har antagit ”Svenska miljömål – delmål och strategier” (prop. 2000/01:130), där bl.a. målet Grundvatten av god kvalitet ingår. Precisering av målen som är aktuella att uppnå för
detaljplaneområdet i Börjetull är bl.a.
Grundvattnets kvalitet – Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning.
God kemisk grundvattenstatus -Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status.
Kvaliteten på utströmmande grundvatten -Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav.
Luft
Länsstyrelsen anser att kommunen bör redogöra för hur planen för Börjetull följer åtgärdsprogrammet för luft. En åtgärd i programmet är att frågor som rör
luftkvaliteten ska integreras tidigt i planprocessen.
Länsstyrelsen anser att kommunen bör redovisa vilka halter av luftföroreningar som kommer att uppstå inom det aktuella planområdet. Beräkningarna bör visa hur föroreningshalterna varierar inom planområdet och om en sanering av de föroreningar som finns kommer att påverka luftkvaliteten. Prognosticerade uppgifter om antal trafikrörelser för år 2030 kan med fördel användas som underlag. Länsstyrelsen anser att kommunen ska bedöma om dessa halter är relevanta även i framtiden. Kommunen bör även redogöra för om det kan finnas någon risk för att eventuella kumulativa effekter kan uppstå som följd av
tillkommande bebyggelse i närområdet.
Strandskydd
När en ny detaljplan prövas återinträds strandskyddet. För att kunna upphäva strandskyddet i detaljplan krävs att det finns särskilda skäl enligt 7 kap. 18c § MB, samt att intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. Länsstyrelsen instämmer med kommunen att kriteriet i 7 kap. 18c § punkt 1. MB ”området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften” är uppfyllt inom kvartersmark.
Länsstyrelsen noterar att kommunen även har angivit kriteriet i 7 kap. 18c § punkt 5. MB ”området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området”. Länsstyrelsen vill upplysa kommunen om att det finns ett flertal domar (bl.a. mål nr P 8109-15 och mål nr P 6876-15), där Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har prövat tillämpningen av det särskilda skälet enligt 7 kap. 18c § p. 5. För att det särskilda skälet ska anses föreligga krävs att intresset av att bygga inom strandskyddat område inte kan tillgodoses utanför området, vilket innebär att åtgärden måste företas inom
strandskyddsområdet. En förutsättning är att det kan visas att en annan lokalisering är omöjlig eller orimlig för att tillgodose det angelägna allmänna intresset. MÖD konstaterar också att med hänsyn till den restriktiva tillämpningen av
strandskyddsbestämmelserna, ska krav ställas på utredningar som visar på alternativa lokaliseringar.
Enligt kommunen är tätortsutvecklingen ett angeläget allmänt intresse, som inte kan tillgodoses någon annanstans än inom planområdet. Länsstyrelsen kan inte av planhandlingarna utläsa att kommunen har utrett frågan om alternativa
lokaliseringar och därmed visat att kommunen måste bygga inom strandskyddat område. Länsstyrelsen anser att det särskilda skälet i 7 kap. 18c § p. 5. MB
”området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området” inte är tillämpbar i detta fall.
För att upphäva strandskyddet inom detaljplan räcker att det finns ett giltigt särskilt skäl som är uppfyllt.
Librobäcken är till stora delar naturlig och opåverkad. I planhandlingarna anges att området kring Librobäcken ska gallras ur och att en del av slänterna mot
vattendraget ska planas av för att ge förutsättningar för bättre skötsel. Länsstyrelsen bedömer att varken släntning eller gallring är lämplig och att bäckens naturlighet bör skyddas från exploatering för att bevara dess naturvärden och
ekosystemtjänster.
Synpunkter rörande förordnanden
Länsstyrelsen är positiv till att kommunen tar upp behovet av en
naturvärdesinventering inför kommande åtgärder (parkutformning, broar m.m.) inom de delar där strandskyddet återinträder.
Alléer som uppfyller följande definition omfattas av det generella biotopskyddet (7 kap. 11 § MB):
Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd.
Inom ett sådant biotopskyddsområde får inte åtgärder vidtas som kan skada naturmiljön (exempelvis nedtagning av träd, rot- eller stamskador på grund av anläggningsarbete etcetera). För sådana åtgärder krävs dispens från Länsstyrelsen.
Biotopskyddsbestämmelserna i miljöbalken är en förbudslagstiftning och det behövs särskilda skäl för att dispens ska kunna medges från detta förbud. I första hand bör möjligheten att bevara träden utredas.
Deltagare
Chef för plan- och bostadsenheten Annika Israelsson har beslutat i detta ärende.
Planhandläggare Asmah Ismaal har varit föredragande. I den slutliga
handläggningen har också miljöskyddshandläggare Sofie Viksten, länsantikvarie Roger Edenmo, naturvårdshandläggare Emilia Wolfhagen,
krisberedskapshandläggare Anders Leijon samt handläggare klimatanpassningssamordnare Karin Gustavsson deltagit.
Ärendet har hanterats med digital signering och har därför inga underskrifter.
Annika Israelsson
Asmah Ismaal
SÄNDLISTA
Trafikverket Region Öst, eskilstuna@trafikverket.se
Lantmäterimyndigheten Uppsala kommun, lantmaterimyndigheten@uppsala.se
