• No results found

Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008"

Copied!
106
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

                 

           

Rapport 

 

Undersökning om ungdomars relation  till alkohol‐, narkotika‐ och 

tobaksvanor i Lilla Edets kommun,  2008 

 

Januari 2009 

Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av  Folkhälsoutskottet i Lilla Edets kommun   

(2)

www.splitvisionresearch.se 2

 

  FÖRORD   

 

Förmågan att idag tänka annorlunda än igår skiljer den vise från den  envise. 

John Steinbeck   

 

En undersökning som denna visar på både bra och mindre bra siffror  angående situationen för ungdomar i Lilla Edets kommun. Det är  dock viktigt att man även med relativt bra resultat inte nöjdförklarar  sig utan fortsätter att verka för ungdomars bästa. 

 

Resultatet från denna undersökning synliggör framförallt den 

”genomsnittlige skolungdomen” i Lilla Edet. 

 

Vi vill passa på att tacka alla ungdomar som fyllt i enkäten och som  varit med och aktivt deltagit i fokusgrupperna, samt alla lärare,  rektorer och all skolpersonal som hjälpt oss med att distribuera  enkäterna och koordinera fokusgrupperna. Utan er insats hade denna  undersökning inte varit möjlig att genomföra. 

 

Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge källan,  Splitvision Research och Folkhälsoutskottet i Lilla Edets kommun. 

 

Rapporten finns att hämta på www.lillaedet.se   

För ytterligare information kan ni vända er till folkhälsosamordnare  Ann‐Kristin Lövqvist, Lilla Edets kommun, 0520‐65 95 15. 

   

Göteborg, den 15 januari 2009  Splitvision Research 

 

 

(3)

www.splitvisionresearch.se 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

      Förord   

Innehållsförteckning           3   

Sammanfattning           4 

 

1  Bakgrund och läsanvisningar  8   

2  Tobak  13 

 

3  Alkohol  28 

 

4  Narkotiska preparat  48 

 

5  Dopningspreparat  55 

 

6  Sniffning/Boffning  57 

 

7  Relationer & fritid  62 

 

8  Skola  67 

 

9  Spel  80 

 

10  Kort sammanställning av ungdomarnas  

beskrivning av hur det är att vara ung i Lilla Edet  88   

11  Tankar framåt  93 

 

Referenslista  97 

 

Om Splitvision Research           99   

Enkät             101 

 

   

(4)

www.splitvisionresearch.se 4

 

 

  SAMMANFATTNING   

OM UNDERSÖKNINGEN 

Årets ANT‐undersökning (2008) har genomförts i form av enkät som  gått ut till ungdomar i årskurs 7, 8 och 9 samt genom genomförande  av sex fokusgrupper med ungdomar i årskurs 8. Resultatet från  fokusgrupperna stödjer det statistiska resultat och vice versa. 

 

Enkätundersökningen har en svarsfrekvens på 85%.  

 

TOBAK 

Majoriteten av ungdomarna i Lilla Edet har aldrig använt tobak. 58% 

har aldrig rökt medan nästan en femtedel röker i någon omfattning.  

Det är fler tjejer än killar som röker och de flesta börjar i årskurs 9. 

 

Det är vanligare att ungdomar i Lilla Edet röker än snusar, 75% har  aldrig prövat snus. Sett till kön är det större andel tjejer som inte har  snusat någon gång, även om skillnader mellan kön och årskurs inte är  stora när det kommer till konsumtion av snus. 

 

Det är omkring en femtedel (18%) av högstadieungdomarna i Lilla  Edet som uppger att de är tobakskonsumenter. 

 

Andelen tobakskonsumenter i årskurs 9 är högre jämfört med 2005  års undersökning och densamma som i 2002 års undersökning (28% 

2002 vs 20% 2005 vs 28% 2008). 

 

I jämförelse med rikssnittet för årskurs 9 är det en ungefär lika stor  andel av ungdomarna i Lilla Edet som röker och/eller snusar i någon  omfattning. 

 

ALKOHOL 

Nästan hälften av ungdomarna i Lilla Edet uppger att de aldrig dricker  alkohol. 31% dricker sällan eller har testat en gång. Av de ungdomar  som dricker gör de flesta sin alkoholdebut vid 11 års ålder eller yngre. 

 

En fjärdedel av de som dricker uppger att de får tag på alkohol  genom en förälder. 28% av ungdomar som konsumerar alkohol i  årskurs 9 dricker fem till sju glas eller mer. 

 

(5)

www.splitvisionresearch.se 5

47% av ungdomarna i undersökningen uppger att de är  alkoholkonsumenter. 

 

I Lilla Edet ligger andelen alkoholkonsumenter oförändrad i  jämförelse med 2005 års undersökning och i jämförelse med CANs  riksundersökning ligger ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet i linje med  rikssnittet (60% i Lilla Edet 2008 vs 64% i CANs riksundersökning  2007). 

 

Den allmänna trenden i Sverige är annars att andelen 

alkoholkonsumenter bland ungdomar i årskurs 9 minskar, men att  konsumtionen bland de ungdomar som dricker alkohol har ökat mer,  se Skolelevers drogvanor 2007 CAN Rapport 108. 

 

NARKOTISKA PREPARAT 

Av ungdomarna i undersökningen är det 5% som har testat någon  form av narkotika. Ingen i årskurs 7 har testat narkotika någon gång. 

 

Av de som har testat narkotika är hasch/marijuana det vanligaste  preparatet och lyfts fram som minst farlig. Det vanligaste sättet att få  tag på narkotika är att bli bjuden uppger ungdomarna 

 

Något fler bland ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet i årets  undersökning uppger att de någon gång har testat eller använt  narkotika jämfört rikssnittet (8% vs 6%) samt jämfört med 2005 års  undersökning (8% vs 4%). Dessa värden är dock statistiskt osäkra då  årskurs 9 för denna fråga utgörs av en mycket liten grupp. 

 

DOPNINGSPREPARAT 

2% av ungdomarna i Lilla Edet uppger att de har prövat  dopningspreparat. Resultatet är oförändrat sedan 2005 års 

undersökning, då det också var 2%. Jämför man resultaten för årskurs  9 från CANs riksundersökning ligger ungdomarna i årskurs 9 i Lilla  Edet i fas med rikssnittet. 

 

SNIFFNING/BOFFNING 

Utmärkande för årets undersökning är att andelen ungdomar i Lilla  Edet som har testat sniffning/boffning är väldigt hög jämfört med  CAN och närliggande kommunerna Trollhättan och Vänersborg. 

 

12% har testat sniffning/boffning någon gång. Det är en större andel  killar än tjejer som har testat sniffning/boffning. 

 

RELATIONER OCH FRITID 

I Lilla Edets kommun träffar 76% av ungdomarna sina kompisar några  gånger i veckan eller oftare. 15% av ungdomarna träffar sina 

kompisar några gånger i månaden eller mer sällan eller aldrig. 

 

(6)

www.splitvisionresearch.se 6

93% av högstadieeleverna har en kompis att vända sig till. 

 

85% uppger att de har en vuxen som de har förtroende för och som  de kan vända sig till vid problem. Det innebär att det är 15% av  högstadieungdomarna som saknar någon vuxen som de har  förtroende för och kan vända sig till vid problem. Det är främst  ungdomar i årskurs 8 och 9 som saknar någon vuxen som de har  förtroende för och kan vända sig till vid problem (19% för årskurs 8,  16% för årskurs 9 och 9% för årskurs 7). 

 

Resultatet är något lägre i jämförelse med 2005 års undersökning  (16% av ungdomarna i årskurs 9 år 2008 vs 24% av ungdomarna i  årskurs 9 år 2005). 

 

Dubbelt så många tjejer som killar uppger att de inte har någon  vuxen som de har förtroende för och kan vända sig till vid problem. 

 

SKOLA 

86% av högstadieeleverna trivs i sin skola i Lilla Edets kommun. 

 

88% av högstadieeleverna uppger att de känner sig trygga i skolan. 

Upplevelsen av trygghet i skolan har ökat sedan undersökningen från  2005 (92% av ungdomarna i årskurs 9 uppger detta i 2008 års 

undersökning vs 87% 2005). 

 

12% av eleverna uppger att har blivit utsatta för mobbning den  senaste månaden. De som i högst procentuell grad anger att de blivit  utsatta för mobbning är elever i årskurs 8 (17% vs snittet på 12%). 

 

79% av eleverna skolkar aldrig från skolan. Majoriteten av de som  skolkar uppger att anledningen är att de är för trötta eller inte orkar. 

 

SPEL 

Majoriteten av ungdomarna i Lilla Edets kommun spelar inte spel om  pengar. Det är endast 2% som har spelat kasino respektive poker på  internet de senaste 12 månaderna.  

 

Det är vanligare att ungdomar ägnar sig åt spel om pengar i form av  lotter. 41% har deltagit i andra spel eller lotterier om pengar de  senaste 12 månaderna. 

 

ÖKAD DELAKTIGHET 

I fokusgrupperna har flera av ungdomarna lyft att man önskar ett  ökat inflytande (att politiker i högre grad inhämtar ungdomarnas  önskningar och bild av situationen för frågor gällande ungdomar) och  ökad delaktighet i kommunpolitiken (att ungdomarna får ta större del  i den politiska processen och kan påverka besluten). 

   

(7)

www.splitvisionresearch.se 7

Diagram. Frågor gällande ungdomarnas situation i Lilla Edet, 2008.

Per ungdomar i årskurs 7, 8 och 9.

   

21%

86%

88%

2%

12%

5%

21%

47%

32%

5%

18%

18%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Skolkar Trivs i skolan Trygga i skolan Har testat dopningspreparat Sniffar Har använt narkotika Intensivkonsumerar alkohol Alkoholkonsument Har varit berusade Snusar Röker Tobakskonsument

(8)

www.splitvisionresearch.se 8

               

 

  Kapitel 1 

  Bakgrund och läsanvisningar   

 

   

(9)

www.splitvisionresearch.se 9

BAKGRUND OCH  LÄSANVISNINGAR 

 

På uppdrag av Folkhälsoutskottet i Lilla Edets kommun har Splitvision  Research för andra gången genomfört denna undersökning om  alkohol‐, narkotika‐ och tobaksvanor. Årets undersökning  genomfördes gällande ungdomarna i årskurs 7, 8 och 9. 2005 års  undersökning genomfördes gällande ungdomarna i årskurs 9. 

 

Syftet med undersökningen är att synliggöra ungdomarnas attityder  till användande av tobak, alkohol och narkotiska preparat och  brukarmönster när det gäller tobak, alkohol och narkotiska preparat. 

Undersökningen ämnar också ge en bild av hur ungdomarnas fritid  och skolsituation ser ut. 

 

I denna rapport kommer vi att ställa vissa frågor i undersökningen  mot resultat från drogvaneundersökningen Splitvision Research  genomförde 2005, men även mot resultat från CANs 

riksundersökning, 2007 och Vänersborgs och Trollhättans 

drogvaneundersökning, 2007 genomförda av Splitvision Research. 

 

Vi vill göra er uppmärksamma på att de flesta frågor i rapporten  redovisas per samtliga högstadielever, det vill säga per ungdomar i  årskurs 7, 8 och 9 totalt. I 2005 års undersökning omfattades enbart  ungdomar i årskurs 9. I årets rapport görs jämförelser med årets och  2005 års undersökning därför enbart gällande ungdomar i årskurs 9. 

Notera dock att då ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet utgörs av en  relativt liten grupp, är det svårt att redovisa med statistisk säkerhet. 

 

Undersökningen är en totalundersökning. Procenttal som redovisas i  rapporten i text och diagram är närmevärden och har avrundats till  hela tal. 

 

I vissa diagram i rapporten kan enskilda staplar i diagram, på grund av  avrundning, ha ett högre värde än vad de får sammanslaget. I texten i  rapporten redovisar vi det korrekta procentuellt sammanräknade  värdet. Därför kan det vara så att statistiken i texten och diagrammet  skiljer sig med 1 procentenhet. 

 

Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med en stor  exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi Er läsa procentsatser och  diagram utifrån att det visar tendenser. 

 

Lilla Edets kommun består av ett mindre elevantal (469 personer  varav 400 har valt att besvara enkäten). Detta innebär att vid  redovisning av årskurs 7, i undersökningen, består de av 131  svarande elever, årskurs 8 består av 126 elever och årskurs 9 består  av 143 elever. Redovisat per tjejer består gruppen av 196 svarande  personer och per killar av 204 svarande personer. 

(10)

www.splitvisionresearch.se 10

 

Då Lilla Edets kommun består av ett mindre elevantal (enligt ovan  resonemang) kan ett fåtal personer som väljer att svara på en fråga  på ett eller annat sätt få stor inverkan på procentsatserna. Man bör  därför ta detta i beaktande när man ser till de statistiska resultaten. 

 

I rapporten använder vi främst begreppet årskurs 9 när vi pratar om  ungdomar som går i skolår 9. På något ställe i rapporten använder vi  begreppet år 9. 

 

I rapporten finns ett kapitel som heter Bötning som handlar om man  har tvingats lämna ifrån sig värdesaker eller pengar under hot. I vissa  sammanhang används också begreppet botning. Vi har dock valt att  använda det förstnämnda (se kapitel 8, Skola). 

 

Tabeller och diagram numreras löpande i rapporten var för sig. 

 

Illustrationen på framsidan av rapporten är gjord av Marika  Sigvardsson. 

 

DISPOSITION 

 

Rapportens kapitel bygger på de frågeområden som har varit  övergripande för undersökningen. 

 

I kapitlen Tobak, Alkohol, Narkotiska preparat, Sniffning, 

Dopningspreparat, Spel, Relationer och fritid samt Skola presenteras  resultatet av undersökningen. 

 

Löpande i slutet av varje kapitel har vi lagt in frågeställningar i  relation till resultatet som vi på Splitvision Research anser vara bra  att reflektera kring. I slutet av rapporten finns kapitlet Tankar framåt  som på ett övergripande plan behandlar vad som vi ser som viktigt  för preventivt arbete gällande alkohol, narkotika och tobak. Vi lyfter  också åtta punkter i relation till undersökningens resultat som vi vill  ge extra utrymme. 

 

Löpande i rapportens kapitel finns kommentarer från 

fokusgrupperna. I kapitel Ungdomarna om situationen i Lilla Edet  presenteras frågor som diskuterats i fokusgrupperna som inte har  tagit upp i kapitlen ovan. 

 

Rapporten avslutas med den enkät som resultatet av denna  undersökning baserar sig på. 

 

Samtliga frekvenstabeller och enkätkommentarer samt vissa  korstabeller finner ni i en separat bilaga. 

   

(11)

www.splitvisionresearch.se 11

METOD 

 

Undersökningen har genomförts under november 2008. Den har  genomförts i två delar: 

 

►  En kvantitativ del som syftar till att visa generella tendenser i         ungdomars inställning och brukarmönster av tobak, alkohol och         narkotika och besvarar främst frågorna hur mycket och hur ofta. 

 

► En kvalitativ del som syftar till att skapa en fördjupad förståelse         runt ungdomars resonemang runt alkohol, narkotika, tobak och         fritid och besvarar främst frågan varför. 

 

Kvalitativ del 

 

6 fokusgrupper genomfördes med killar och tjejer var för sig under  veckorna 46‐47. 2 fokusgrupper genomfördes på Tingbergsskolan, 2  på Fuxernaskolan samt 2 på Strömskolan. Varje grupp har bestått av  6‐8 deltagare och 2 moderatorer från Splitvision Research. 

 

Fokusgrupper är en bra metod för att erhålla en djupare bild av  ungdomarnas attityder och värderingar kring alkohol, tobak och  narkotika och utgör ett bra komplement till den insikt om ungdomars  situation som erhålls vid enkätundersökningar. 

 

I fokusgrupperna har vi bland annat använt värderingsövningar och  visuella projektiva metoder för att synliggöra deltagarnas attityder  och värderingar. 

 

Kvantitativ del 

 

En enkät har tagits fram i dialog med representanter för Lilla Edets  kommun. Den bygger på 2005 års underlag och bestod av 61 frågor. 

 

Enkäten har delats ut i skolan till alla ungdomar i Lilla Edets kommun  som går i årskurs 7, 8 och 9, 469 elever, på Tingbergsskolan, 

Fuxernaskolan samt Strömskolan. Enkäten har besvarats under vecka  46, 2008. 

 

Svarsdata för den kvantitativa undersökningen har bearbetats i SPSS  (Statistical Package for the Social Sciences) för analys och 

sammanställning till frekvens‐ och korstabeller. 

 

 

 

(12)

www.splitvisionresearch.se 12

Svarsfrekvens 

Den totala svarsfrekvensen för undersökningen är 85% (400 svar av  469 elever), vilket är en acceptabel svarsfrekvens för den här typen  av undersökningar. Vid 2005 års undersökning var det 76% som  svarade. 

 

Bortfall 

Totalt för undersökningen har vi ett bortfall på 15%. Bortfallet är att  betrakta som normalt i den här typen av undersökningar. 

 

Majoriteten av dem som inte har besvarat enkäterna var inte  närvarande vid undervisningstillfället när enkäten delades ut. 

Generellt har 1‐4 personer per klass varit frånvarande pga sjukdom  eller annan giltig anledning samt några enstaka personer som varit  frånvarande pga ogiltig anledning som exempelvis skolk. 

 

Ett fåtal enkäter är oseriöst ifyllda och har av denna anledning tagits  bort ur materialet. 

 

(13)

www.splitvisionresearch.se 13

                     

 

  Kapitel 2    Tobak   

 

(14)

www.splitvisionresearch.se 14

Majoriteten av högstadieungdomar i Lilla Edet har aldrig använt  tobak. 58% av ungdomarna har aldrig rökt och 75% har aldrig snusat. 

 

Det är vanligare att högstadieungdomarna i Lilla Edet röker än snusar. 

18% röker i någon omfattning jämfört med 5% som snusar i någon  omfattning.  

 

Det är en högre andel tjejer än killar som röker. Ju högre upp i  årskurserna desto fler ungdomar röker. Den största andelen 

ungdomar ser vi börja röka i årskurs 9. Vad gäller de ungdomar som  snusar förekommer det ingen större skillnad sett till årskurs och kön,  men det är i högst omfattning tjejer som aldrig har snusat. 

 

Andelen tobakskonsumenter bland ungdomar i årskurs 9 har ökat i  årets undersökning jämfört med 2005 års undersökning. I jämförelse  med rikssnittet för årskurs 9 är det en ungefär lika stor andel av  tjejerna och killarna i Lilla Edet som röker och/eller snusar i någon  omfattning. 

   

TOBAKSKONSUMENTER 

 

Det är omkring en femtedel (18%) av högstadieungdomarna i Lilla  Edet som är tobakskonsumenter. Enligt CANs definition är en  tobakskonsument en person som i någon omfattning röker och/eller  snusar. 

 

Det är en närmare dubbelt så stor procentuell andel ungdomar i  årskurs 9 som är tobakskonsumenter jämfört med ungdomar i  årskurs 7 och 8, se diagram 2:1. Det är främst andelen rökare som  ökar i årskurs 9 (se diagram 2:6).  

 

Vidare konsumerar tjejer tobak i högre omfattning än killar. 22% av  tjejerna är tobakskonsumenter jämfört med 15% av killarna (se  diagram 2:1). Men ser vi till årskurs så är det ungdomar i årskurs 9  som konsumerar tobak som mest, där 28% konsumerar tobak i någon  omfattning (se diagram 2:1).  

  

Drygt en femtedel av högstadieungdomarna i Lilla Edet är tobakskonsumenter.

Främst är det ungdomar i årskurs 9 samt tjejer som konsumerar tobak.

(15)

www.splitvisionresearch.se 15

Diagram 2:1. Konsumerar tobak (cigaretter och/eller snus) i någon omfattning (på fest, ibland eller varje dag eller nästan varje dag).

Per kön och årskurs.

 

   

Ser vi till tjejerna ökar andelen tobakskonsumenter med omkring 10  procentenheter per årskurs, se diagram 2:2. 

   

Diagram 2:2. Konsumerar tobak (cigaretter och/eller snus) i någon omfattning (på fest, ibland eller varje dag eller nästan varje dag).

Sett till förändring mellan årskurs. Per kön.

   

 

Andelen tobakskonsumenter i årskurs 9 är densamma som i 2002 års  undersökning (28% 2002 vs 28% 2008), se diagram 2:3. 

   

18%

15%

22%

28%

15%

11%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Samtliga Kille Tjej Årskurs 9 Årskurs 8 Årskurs 7

11%

20%

32%

11% 11%

23%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9

Tjej

Andelen tobakskonsumenter i årskurs 9 i Lilla Edet är densamma som i 2002 års undersökning.

(16)

www.splitvisionresearch.se 16

Diagram 2:3. Konsumerar tobak (cigaretter och/eller snus) i någon omfattning (på fest, ibland eller varje dag eller nästan varje dag).

Jämförelse mellan ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edets undersökningar (2002, 2005, 2008). Per kön.

   

Jämförelse med rikssnittet för årskurs  9 samt med 2005 

 

Andelen tobakskonsumenter bland ungdomar i årskurs 9 har ökat i  årets undersökning jämfört med 2005 års undersökning. I jämförelse  med rikssnittet för årskurs 9 är det en ungefär lika stor andel av  tjejerna och killarna i Lilla Edet som röker och/eller snusar i någon  omfattning, se diagram 2:4. 

   

Diagram 2:4. Konsumerar tobak (cigaretter och/eller snus) i någon omfattning (på fest, ibland eller varje dag eller nästan varje dag).

Per kön i årskurs 9. Jämförelse med Lilla Edets undersökningar (2008 och 2005) samt CANs riksundersökning 2007.

   

I Lilla Edets undersökning från 2005 var det också en lägre andel av  ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet som konsumerade tobak jämfört  med rikssnittet (23% av tjejerna i årskurs 9 i Lilla Edet 2005 vs 31% 

31%

23%

32%

25%

16%

23%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

2002 2005 2008

Tjej

Kille

25%

30%

16%

23%

23%

32%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Kille årskurs 9 Tjej årskurs 9

Lilla Edet 2008

Lilla Edet 2005

CAN 2007

Det är en ungefär lika stor andel ungdomar i årskurs 9 i Lilla Edet som konsumerar tobak jämfört med rikssnittet.

(17)

www.splitvisionresearch.se 17

CAN 2004 samt 16% av killarna i årskurs 9 i Lilla Edet 2005 vs 27% 

CAN 2004). 

 

Jämförelse tobakskonsumenter 

årskurs 9 med närliggande kommuner 

 

Andelen tobakskonsumenter i årskurs 9 är något lägre i Trollhättan  (22%) och Vänersborg (18%) som i Lilla Edet (28%). Dock förekommer  det inte någon skillnad mellan andelen killar och tjejer som 

konsumerar tobak i Vänersborg och Trollhättan, vilket det gör i Lilla  Edet där det alltså är en högre andel tjejer än killar som konsumerar  tobak. 

   

RÖKNING 

Hur många som röker 

 

Sammanlagt är det 18% av högstadieungdomarna i Lilla Edet som  röker i någon omfattning. 6% har angett att de bara röker ibland och  5% att de feströker. De som röker varje dag eller nästan varje dag  uppgår till 8%, se diagram 2:5. 

 

Majoriteten av högstadieungdomar i Lilla Edet har aldrig rökt (58%). 

22% anger att de bara har provat. 3% av ungdomarna anger att de  har slutat röka, se diagram 2:5.  

   

Diagram 2:5. Röker du cigaretter?

   

 

Jämfört med Lilla Edets undersökning om högstadieungdomars  alkohol‐, narkotika‐ och tobaksvanor 2005 så är det en exakt lika stor 

8%

5%

6%

3%

22%

58%

0% 20% 40% 60% 80%

Ja, varje dag eller nästan varje dag Ja, feströker Ja, men bara ibland Nej, har slutat Nej, har bara provat Nej, aldrig

18%

58% av

högstadieungdomarna i Lilla Edet har aldrig rökt.

Jämfört med 2005 har det inte skett någon förändring gällande i vilken omfattning ungdomarna i Lilla Edet röker.

(18)

www.splitvisionresearch.se 18

andel som aldrig har rökt (58%) respektive röker i någon omfattning  (18%). Det har alltså inte skett någon förändring över tid.  

 

Ungdomar som röker 

 

Sammanlagt är det 18% av högstadieungdomarna i Lilla Edet som  röker i någon omfattning (feströker, röker bara ibland eller röker  varje dag eller nästan varje dag) (se diagram 2:5). 

 

Det är främst högstadieungdomar i årskurs 9 i Lilla Edet som röker i  någon omfattning. Andelen ungdomar som röker är avhängt med en  högre årskurs: ju högre årskurs desto fler ungdomar röker, se  diagram 2:6. Den största ökningen vad gäller andelen som röker sker  mellan årskurs 8 och årskurs 9, från 15% till 27% som röker i någon  omfattning (se diagram 2:6). 

 

Det är fler tjejer än killar som röker i någon omfattning (se diagram  2:2). 

Diagram 2:6. Röker cigaretter i någon omfattning (feströker, röker ibland eller röker varje dag eller nästan varje dag).

Per kön och årskurs.

   

Ungdomar som röker varje dag eller nästan  varje dag 

Sammanlagt är det 8% av högstadieungdomarna i Lilla Edet som  röker varje dag eller nästan varje dag (se diagram 2:5). 

 

Det är främst ungdomar i årskurs 9 som röker varje dag eller nästan  varje dag. Det är få ungdomar i årskurs 7 som röker varje dag eller  nästan varje dag. Andelen ungdomar som röker varje dag är högre i  högre årskurser, se (diagram 2:7). 

 

Av dem som röker varje dag eller nästan varje dag förekommer det  ingen större skillnad mellan könen (se diagram 2:7). 

 

18%

14%

21%

27%

15%

9%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Samtliga Kille Tjej Årskurs 9 Årskurs 8 Årskurs 7

Ju högre årskurs desto fler högstadieungdomar röker.

Den största ökningen sker mellan årskurs 8 och 9.

Det är fler tjejer än killar som röker i någon omfattning.

(19)

www.splitvisionresearch.se 19

Diagram 2:7. Röker cigaretter varje dag eller nästan varje dag.

Per kön och årskurs.

   

 

Sett över tid är andelen tjejer och killar på högstadiet i Lilla Edet som  röker varje dag eller nästan varje dag ungefär densamma som i 2005  års undersökning, men lägre än i undersökningen från 2002, se  diagram 2:8. 

   

Diagram 2:8. Röker varje dag eller nästan varje dag.

Jämförelse mellan 2002, 2005 och 2007 års undersökning. Per kön.

   

Hur många cigaretter per dag? 

Av de ungdomar i Lilla Edet som röker varje dag eller nästan varje dag  är det högst andel som anger att de röker mellan 6‐10 cigaretter om  dagen (36%). 32% anger att de röker mellan 1‐5 cigaretter om dagen  och 32% att de röker över 10 cigaretter om dagen. Observera att  detta rör sig om en liten grupp så resultatet ska tolkas med viss  försiktighet. 

 

Ungdomar som feströker eller röker ibland 

Det är 6% av högstadieungdomarna i Lilla Edet som anger att de bara  röker ibland och 5% att de feströker (se diagram 2:5). 

 

8%

7%

8%

13%

8%

2%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Samtliga Kille Tjej Årskurs 9 Årskurs 8 Årskurs 7

18%

10%

8%

12%

6% 7%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

20%

2002 2005 2008

Tjej Kille

Andelen tjejer och killar som röker varje dag är oförändrad jämfört med 2005, men lägre än 2002.

(20)

www.splitvisionresearch.se 20

Sett till den grupp som bara röker ibland förekommer det ingen  större skillnad sett till årskurs och kön. 

 

Av dem som feströker är det en högre andel tjejer än killar som  feströker. 

   

Diagram 2:9. Feströker cigaretter.

Per kön och årskurs.

   

Jämförelse rökning årskurs 9 med närliggande  kommuner 

Det är en högre andel av ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet som  röker jämfört med ungdomarna i årskurs 9 i Vänersborg kommun och  Trollhättans kommun. Det är både en högre andel som i någon  omfattning röker (feströker, röker bara ibland eller röker varje dag  eller nästan varje dag) och en högre andel som röker varje dag eller  nästan varje dag av ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet, se diagram  2:10. 

 

Diagram 2:10. Röker cigaretter.

Jämförelse Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg. Per årskurs 9.

   

 

5%

2%

7%

6%

3%

4%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Samtliga Kille Tjej Årskurs 9 Årskurs 8 Årskurs 7

6%

14%

8%

20%

13%

27%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Röker varje dag eller nästan varje  dag

Röker i någon omfattning

Lilla Edet Trollhättan Vänersborg

Det är främst tjejer som feströker.

Det är fler ungdomar i årskurs 9 i Lilla Edet som röker jämfört med i Trollhättans och Vänersborgs kommuner.

(21)

www.splitvisionresearch.se 21

Jämförelse rökning årskurs 9 med rikssnittet  

I Lilla Edet i årskurs 9 är det en ungefär lika hög andel ungdomar som  röker i någon omfattning (feströker, röker bara ibland eller röker  varje dag eller nästan varje dag) jämfört med rikssnittet . Sett till  ungdomar i årskurs 9 nationellt är det 20% av killarna som röker  jämfört med 22% av killarna i Lilla Edet. Av tjejerna nationellt  är det  30% som röker i årskurs 9 jämfört med 32% av tjejerna i Lilla Edet. 

 

I 2005 års undersökning var det en lägre andel än rikssnittet som  rökte av ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet. 

   

Ungdomar som aldrig har rökt 

 

Sammanlagt är det 58% av högstadieungdomarna i Lilla Edet som  aldrig röker (se diagram 2:5). Värdet var detsamma i Lilla Edets  undersökning från 2005.  

 

Främst är det ungdomar i årskurs 7 och 8 som aldrig har rökt, se  diagram 2:11. Det förekommer ingen större skillnad sett till kön (se  diagram 2:11). 

Diagram 2:11. Har aldrig rökt cigaretter.

Per kön och årskurs.

   

Ungdomar som har provat att röka 

 

22% av ungdomarna har angett att de bara har provat att röka någon  gång (se diagram 2:5). 

 

Det förekommer inga större skillnader sett till årskurs och kön. 

   

58%

60%

56%

49%

61%

65%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Samtliga Kille Tjej Årskurs 9 Årskurs 8 Årskurs 7

Det är främst ungdomar i årskurs 7 och 8 som aldrig har rökt.

Det är ungefär lika många ungdomar i årskurs 9 i Lilla Edet som röker jämfört med rikssnittet.

(22)

www.splitvisionresearch.se 22

Hur ungdomarna får tag på cigaretter 

 

Av de högstadieungdomar i Lilla Edet som röker i någon omfattning  (feströker, röker bara ibland eller röker varje dag) är det en ungefär  lika stor andel som anger att de främst får tag i cigaretter genom att  bli bjudna av kompisar (36%) som att någon myndig person köper ut  cigaretter åt dem (33%). 10% har angett att man köper cigaretter av  kompisar och 9% att de köper själva, se diagram 2:12. 

 

Vidare är det 6% av ungdomarna som röker i någon omfattning som  har svarat att de främst får tag i cigaretter genom att ta hemma utan  lov. 3% har svarat att de får cigaretter från sina föräldrar med lov (se  diagram 2:12). 

 

Resonemanget ovan följer samma linje som man har haft i 

fokusgrupperna. Man nämner inte någon butik eller affär där det går  att köpa tobak i Lilla Edet. Däremot nämner några av ungdomarna att  det finns butiker i Trollhättan och Göteborg där man kan köpa tobak. 

 

Ungdomarna i fokusgrupperna resonerade kring att det är bra att det  finns en 18‐årsgräns för tobak. 

 

Diagram 2:12. Hur de som röker i någon omfattning (feströker, röker ibland eller röker varje dag eller nästan varje dag) får tag på cigaretterna.

   

   

I diskussioner kring rökning i fokusgrupperna resonerade 

ungdomarna i termer av att rökning är en social handling. Man börjar  röka på grund av grupptryck och för att man ska vara cool. Men  sedan går rökningen över till att bli ett behov. De ungdomar som  rökte säger att de röker för att det bland annat är avslappnande och  att de blir lugna. Ungdomarna upplevde även att det var ganska coolt  att röka och att det gav dem en tillhörighet. 

 

3%

33%

6%

3%

36%

10%

9%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

På annat sätt Från annan myndig person som köper ut Tar hemma utan lov Från mina föräldrar (med lov) Blir bjuden av kompisar Köper av kompisar Köper själv

Hur ungdomarna främst får tag på cigaretter:

c Blir bjuden av kompisar (36%)

d Från myndig person som köper ut (33%)

e Köper cigaretter av kompisar (10%)

f Köper cigaretter själva (9%)

(23)

www.splitvisionresearch.se 23

Vidare nämndes det att skolan inte har ett ansvar vad gäller rökning  bland elever, även om det fanns åsikter om att lärare bör ringa hem  om eleverna röker på skolans område. 

 

När det kommer till snusning förknippas det mer med killar. Tjejer  röker och killar snusar, även om det finns några tjejer som snusar  också. I fokusgrupperna noterades det även att det finns lärare som  snusar på lektionerna. Ungdomarna refererade också till att snusar är  något man gör när man är äldre. 

 

Ungdomarna i fokusgrupperna resonerade kring att rökning är  skadligare än snus eftersom rökning skadar andra personer runt  omkring. Det nämndes att rökning förstör lungor, men ungdomarna  tryckte framförallt på att rökning skadar andra genom passiv rökning. 

När man snusar skadar man bara sig själv. 

   

SNUSNING 

Hur många som snusar 

 

Sammanlagt är det 5% av högstadieungdomarna i Lilla Edet som  snusar i någon omfattning. 3% anger att de bara snusar ibland, 1% att  de bara snusar när de festar och 1% att de snusar varje dag eller  nästan varje dag, se diagram 2:13. 

 

75% anger att de aldrig har snusat. Vidare är det 19% som anger att  de bara har provat att snusa. 2% har svarat att de har slutat att snusa  (se diagram 2:13).  

Diagram 2:13. Snusar du?

     

1%

1%

3%

2%

19%

75%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Ja, varje dag eller nästan varje dag Ja, snusar när jag festar Ja, men bara ibland Nej, har slutat Nej, har bara provat Nej, aldrig

5% 

Det är endast 1% av högstadieungdomarna i Lilla Edet som snusar varje dag eller nästan varje dag.

(24)

www.splitvisionresearch.se 24

Jämfört med Lilla Edets undersökning om högstadieungdomars  alkohol‐, narkotika‐ och tobaksvanor 2005 är det en ungefär lika stor  andel som snusar i någon omfattning i år (7% 2005 vs 5% 2008).  

   

Ungdomar som snusar  

 

Sammanlagt är det 5% av högstadieungdomarna i Lilla Edet som  snusar i någon omfattning (snusar vid fest, bara ibland eller varje dag  eller nästan varje dag) (se diagram 2:13). 

 

Det förekommer inga större skillnader sett till årskurs och kön, se  diagram 2:14. Observera att detta endast rör sig om en grupp på 20  personer så resultatet bör tolkas med försiktighet. 

   

Diagram 2:14. Snusar i någon omfattning (snusar vid fest, ibland eller varje dag eller nästan varje dag).

Per kön och årskurs.

   

Sett över tid så har det skett en förändring gällande att det i årets  undersökning är en ungefär lika stor andel killar som tjejer som  snusar. I Lilla Edets undersökning om högstadieungdomars alkohol‐,  narkotika‐ och tobaksvanor 2005 och 2002 var det en mycket större  andel killar än tjejer som snusar. Andelen killar som snusar har alltså  minskat, se diagram 2:15. 

 

   

5%

6%

4%

6%

6%

3%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Samtliga Kille Tjej Årskurs 9 Årskurs 8 Årskurs 7

Sett över tid så har det skett en förändring gällande andelen tjejer och killar som snusar. I föregående års undersökningar är det en högre andel killar än tjejer som snusar. I år förekommer ingen större skillnad sett till kön. Det är andelen snusande killar som har minskat.

(25)

www.splitvisionresearch.se 25

Diagram 2:15. Snusar i någon omfattning (snusar vid fest, ibland eller varje dag eller nästan varje dag).

Jämförelse mellan 2002, 2005 och 2007 års undersökning. Per kön.

   

Hur mycket snus per vecka? 

Då det endast är de personer som snusar varje dag eller nästan varje  dag som ska besvara frågan och denna grupp utgörs av fem personer  så går det inte att säga något om denna fråga med statisktik säkerhet.  

 

Jämförelse snusning årskurs 9 med närliggande  kommuner 

Ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet snusar (snusar vid fest, bara ibland  eller varje dag eller nästan varje dag) i lägre omfattning än 

ungdomarna i årskurs 9 i Vänersborg (6% Lilla Edet vs 10% 

Vänersborg). Ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet och Trollhättan  snusar i samma omfattning (6% Lilla Edet vs 7% Trollhättan). 

   

Jämförelse snusning årskurs 9 med rikssnittet  

Jämfört med rikssnittet för andel ungdomar i årskurs 9 så är det en  lägre andel av ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet, både killar och  tjejer, som snusar (se diagram 2:16). 

  

4%

2%

4%

13% 13%

6%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

2002 2005 2008

Tjej Kille

Det är en lägre andel av ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet som snusar jämfört med rikssnittet.

(26)

www.splitvisionresearch.se 26

Diagram 2:16. Snusar i någon omfattning (snusar vid fest, ibland eller varje dag eller nästan varje dag).

Jämförelse med rikssnittet. Per kön årskurs 9.

 

   

Ungdomar som aldrig har snusat 

 

75% av högstadieungdomarna i Lilla Edet anger att de aldrig har  snusat (se diagram 2:13). 

 

Främst är det tjejer som aldrig har snusat (se diagram 2:17). 

   

Diagram 2:17. Har aldrig snusat.

Per kön och årskurs.

   

Ungdomar som har provat att snusa 

 

19% av ungdomarna anger att de bara har provat att snusa (se  diagram 2:13). 

 

Det är främst ungdomar i årskurs 9 som har provat att snusa (se  diagram 2:18). 

   

17%

5%

11%

1%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Kille årskurs 9 Tjej årskurs 9

Lilla Edet Rikssnittet

75%

71%

78%

68%

77%

80%

60% 65% 70% 75% 80% 85%

Samtliga Kille Tjej Årskurs 9 Årskurs 8 Årskurs 7

Det är främst ungdomar i årskurs 9 som har provat att snusa (men inte snusar regelbundet).

(27)

www.splitvisionresearch.se 27

Diagram 2:18. Har bara provat att snusa.

Per kön och årskurs.

 

   

 

Hur ungdomarna får tag på snus 

 

Av de ungdomar som snusar i någon omfattning (snusar vid fest, bara  ibland eller varje dag eller nästan varje dag) så är det lika vanligt att  de får tag på snuset genom att bli bjudna av kompisar (32%) som att  någon myndig person köper ut (32%). 16% anger att de får tag på  snuset genom att köpa själva, se diagram 2:19. Observera att detta  endast rör sig om en grupp på 19 personer, så resultatet bör tolkas  med viss försiktighet. 

   

Diagram 2:19. Hur de som snusar i någon omfattning (snusar vid fest, snusar ibland eller snusar varje dag eller nästan varje dag) får tag på snuset.

   

De ungdomar som snusar får tag på snuset på samma sätt som de  ungdomar som röker får tag på cigaretterna, med undantag för att  det är en högre andel ungdomar som snusar som anger att de köper  snuset själva (se diagram 2:12 och 2:19). 

   

19%

21%

16%

25%

15%

15%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Samtliga Kille Tjej Årskurs 9 Årskurs 8 Årskurs 7

11%

32%

5%

32%

5%

16%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

På annat sätt Från annan myndig person som köper ut Från mina föräldrar (med lov) Blir bjuden av kompisar Köper av kompisar Köper själv

Ungdomar som snusar och/eller röker får tag på tobaken på samma sätt, med undantag av att det är en högre andel ungdomar som snusar som uppger att de köper snuset själva.

Hur ungdomarna främst får tag på snus:

c Blir bjuden av kompisar (32%)

d Från myndig person som köper ut (32%)

e Köper snus själv (16%)

(28)

28

                 

 

  Kapitel 3 

  Alkohol 

 

(29)

www.splitvisionresearch.se 29

Den allmänna trenden i Sverige, enligt CANs statistik, är generellt att  andelen alkoholkonsumenter bland ungdomar i årskurs 9 minskar  (det vill säga gruppen som dricker alkohol minskar). Men 

konsumtionen bland de ungdomar som dricker alkohol har ökat mer,  se Skolelevers drogvanor 2007 CAN Rapport 108. 

 

Ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet följer inte mönstret ovan i årets  undersökning. 

 

Den allmänna trenden är att killar får status genom att ha kontroll,  vilket vi också har sett i våra tidigare genomförda undersökningar. 

Dock ser vi inte detta mönster för ungdomarna i Lilla Edet i årets  undersökning. Här finns det beteendemönster och den norm som  fanns tidigare med att det ”är manligt att dricka mycket” kvar i Lilla  Edet. 

 

ALKOHOLKONSUMENTER 

 

47% av ungdomarna i undersökningen är alkoholkonsumenter. I  högst omfattning uppger ungdomar i årskurs 9 att de är 

alkoholkonsumenter (60% vs snittet på 47%), se diagram 3:1. 

 

Diagram 3:1. Andel ungdomar som har svarat att de någon gång under de senaste 12 månaderna har druckit alkoholhaltiga drycker.

Per samtliga ungdomar i undersökningen samt per årskurs och kön.

   

 

För att klassificeras som alkoholkonsument i denna undersökning ska  man jakande ha besvarat frågan om man under de senaste 12  månaderna har druckit någon alkoholhaltig dryck. I CANs 

undersökning beräknas ungdomarna vara alkoholkonsumenter eller  ej utifrån den mängd eller de mängder alkohol de uppger att de  dricker.1 

      

1 För att bli klassificerad som alkoholkonsument i CANs undersökning krävs  det att vederbörande ”en gång om året eller mer sällan” dricker antingen ett  glas öl (gäller ej lättöl), 2 cl av så kallade blanddrycker, 2 cl vin eller 2 cl sprit. 

47%

46%

47%

60%

48%

30%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Samtliga Kille Tjej Årskurs 9 Årskurs 8 Årskurs 7

47% av ungdomarna i högstadiet är alkoholkonsumenter.

(30)

www.splitvisionresearch.se 30

 

I denna undersökning är klassificeringen för att vara 

alkoholkonsument något vidare än CANs klassificering, vilket medför  att värdena i denna undersökning när det gäller dessa frågor kan ligga  något högre än vad de skulle ha gjort med CANs sätt att mäta. 

 

Andelen alkoholkonsumenter för årskurs 9 i Lilla Edet ligger i linje  med 2005 års undersökning. I jämförelse med CANs riksundersökning  ligger ungdomarna i årskurs 9 i Lilla Edet även i linje med rikssnittet,  se diagram 3:2. 

   

Diagram 3:2. Andel ungdomar i årskurs 9 som har svarat att de någon gång under de senaste 12 månaderna har druckit alkoholhaltiga drycker.

Jämförande statistik mellan Lilla Edet (2008, 2005), CAN (2007), Trollhättan (2007) och Vänersborg (2007). I tabeller har vi jämfört vad ungdomarna har svarat på frågan Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit någon alkoholhaltig dryck?

     

I fokusgrupperna nämner ungdomarna att det är runt hälften av  ungdomarna i årskurs 8 som dricker alkohol. 

 

ALKOHOLDEBUT 

 

De flesta ungdomar gör sin alkoholdebut vid 11 år eller yngre (se  diagram 3:3). 36% uppger att de aldrig har druckit alkohol. 

 

Åldern för alkoholdebut skiljer sig mellan tjejer och killar. Killars  debutålder har sin topp vid 11 år eller yngre medan tjejers 

debutålderstopp ligger vid 13 år. Liknande skillnader mellan tjejers 

och killars debutålder uppvisades i 2005 års undersökning.   

       Denna definition har erhållits genom att kombinera den lägsta 

konsumtionsfrekvensen i frågeformuläret med den lägsta 

konsumtionskvantiteten för varje dryck. Alla personer som har svarat på  frågan om frekvensen och kvantiteten för de drycker som ingått har  klassificerats som alkoholkonsumenter eller icke‐konsumenter. 

59%

61%

61%

55%

58%

73%

59%

67%

59%

62%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vänersborg 2007 Trollhättan 2007 Rikssnittet CAN 2007 Lilla Edet 2005 Lilla Edet 2008

Andelen

alkoholkonsumenter i årskurs 9 i Lilla Edet ligger i linje med rikssnittet jämfört med CANs riksundersökning (2007).

Tjej

Kille

Kille

Kille

Kille

Kille Tjej

Tjej

Tjej

Tjej

(31)

www.splitvisionresearch.se 31

Diagram 3:3. Hur gammal var du när du drack alkohol för första gången?

Per kön och samtliga. 33% av tjejerna och 39% av killarna har för denna fråga svarat att de aldrig har druckit alkohol. 36% av samtliga i undersökningen uppger att de aldrig har druckit alkohol.

   

 

Berusade 

 

I undersökningen kan vi se att de flesta ungdomarna har svarat att de  var 13‐14 år när de blev berusade för första gången. Observera att  redovisningen gäller samtliga högstadieungdomar.2 

 

Diagram 3:4. Hur gammal var du när du för första gången blev berusad?

Per kön och samtliga.64% av tjejerna och 72% av killarna har för denna fråga svarat att de aldrig har blivit berusade. 68% av samtliga i undersökningen uppger att de aldrig har blivit berusade.

     

      

2 Tre separata frågor om berusning ställs i undersökningen: dels ”Hur gammal var du  när du första gången blev berusad?”, dels ”Har du någon gång druckit så mycket  alkohol att du känt dig berusad?” och dels ”Hur ofta dricker du så mycket alkohol att  du känner dig berusad?”. 

19% 15%

18%

13%

2% 1%

23%

9%

15%

10%

4%

21%

12%

17%

12%

3%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

11 år eller  yngre

12 år 13 år 14 år 15 år 16 år

Tjej Kille Samtliga

3%

13%

14%

5%

2% 1%

1%

11%

10%

2%

1%

2%

12% 12%

4%

1%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

11 år eller  yngre

12 år 13 år 14 år 15 år 16 år

Tjej Kille Samtliga

(32)

www.splitvisionresearch.se 32

På en separat fråga svarar 12% av ungdomarna i årskurs 7, 28% av  ungdomarna i årskurs 8 och 43% av ungdomarna i årskurs 9 att de  har druckit så mycket alkohol att de har känt sig berusade. 

 

Jämfört med 2005 års undersökning uppger tjejerna i årskurs 9 i  högre omfattning i årets undersökning att de har druckit så mycket  alkohol att de har känt sig berusade (48% vs 36%), se diagram 3:5. 

 

I jämförelse med CANs riksundersökning är ungdomarna i årskurs 9 i  Lilla Edet något under rikssnittet för årskurs 9, se diagram 5:5. I CANs  undersökning är det 53% av tjejerna i årskurs 9 och 46% av killarna i  årskurs 9 som uppger att har druckit så mycket alkohol att de har  känt sig berusade. 

   

Diagram 3:5. Andel ungdomar i årskurs 9 som har svarat att de någon gång har druckit så mycket alkohol att de har upplevt sig vara berusade.

Jämförande statistik mellan Lilla Edet (2008, 2005, 2002), CAN (2007), Trollhättan (2007) och Vänersborg (2007).

 

     

HUR OFTA DRICKER 

UNGDOMAR ALKOHOL? 

 

Ser man till hur ofta ungdomarna dricker alkoholhaltiga drycker  uppger närmare hälften (49%) av ungdomarna i undersökningen att  de aldrig dricker, 31% uppger att de dricker sällan eller att de har  testat en gång och 21% uppger att de dricker några gånger i månaden  eller oftare, se diagram 3:6. 

   

33%

34%

46%

60%

35%

39%

54%

37%

53%

73%

36%

48%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vänersborg 2007 Trollhättan 2007 Rikssnittet CAN 2007 Lilla Edet 2002 Lilla Edet 2005 Lilla Edet 2008

Tjej Kille

Kille

Kille

Kille

Kille

Kille Tjej

Tjej Tjej Tjej

Tjej

(33)

www.splitvisionresearch.se 33

Diagram 3:6. Hur ofta dricker du alkoholhaltiga drycker?

Per samtliga ungdomar i undersökningen.

     

De som i hög omfattning uppger att de dricker någon gång i  månaden eller oftare är ungdomar i årskurs 9, se diagram 3:7. 

 

Diagram 3:7. Andel ungdomar som dricker någon gång i månaden eller oftare.

Per kön och årskurs.

 

   

 

Ovanstående data stämmer ganska väl överens med den gängse  bilden i fokusgrupperna, där flera av ungdomarna beskrev en generell  bild av att man dricker någon gång i månaden eller oftare. 

 

Jämförelse med 2005 års  undersökning 

 

I jämförelse med 2005 års undersökning uppger något fler killar i  årskurs 9 i årets undersökning att de aldrig dricker alkohol (42% år  2008 vs 35% år 2005). I årets undersökning är det fler bland 

49%

14%

17%

17%

3%

1%

1%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Aldrig Har testat en gång Sällan  Någon gång i månaden En gång i veckan Några gånger i veckan Dagligen

21%

18%

24%

31%

23%

8%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Samtliga Kille Tjej Årskurs 9 Årskurs 8 Årskurs 7

21%

31%

Tjejer i årskurs 8 och tjejer och killar i årskurs 9 uppger i hög omfattning att de dricker alkohol någon gång i månaden eller oftare.

(34)

www.splitvisionresearch.se 34

ungdomarna i årskurs 9 som uppger att de dricker alkohol någon  gång i månaden jämfört med 2005 års undersökning, se tabell 3:1. 

 

Tabell 3:1. Hur ofta dricker du alkoholhaltiga drycker.

Per årskurs 9 och kön. Jämförande statistik mellan årets undersökning i Lilla Edet (2008) och 2005 års undersökning.

Lilla Edet 2008 Lilla Edet 2005 Tjejer år 9 Killar år 9 Tjejer år 9 Killar år 9

Aldrig 30%

Ù

42%

×+7

30% 35%

Har testat en gång

11%

Ø-5

8%

Ø-6

16% 14%

Sällan 27%

Ø-4

19%

Ø-7

31% 26%

Någon gång i månaden

28%

×+8

24%

×+6

20% 18%

En gång i veckan

4%

×+1

4%

Ø-2

3% 6%

Några gånger i veckan / dagligen

---

Ù 3%

×+2

--- 1%

   

Druckit under de senaste 7 dagarna 

 

18% av ungdomarna i högstadiet uppger att de har druckit alkohol  under de senaste 7 dagarna. Ungdomarna i årskurs 9 uppger i högst  omfattning att de har druckit alkohol under de senaste 7 dagarna, se  diagram 3:8. 

 

Diagram 3:8. Andel ungdomar som har druckit alkohol under de senaste 7 dagarna.

Per årskurs och kön.

   

   

18%

14%

23%

27%

19%

9%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Samtliga Kille Tjej Årskurs 9 Årskurs 8 Årskurs 7

References

Related documents

NSV-gruppen Göta Älvdalen inväntar revisionen för ett omtag av rutinen, och lyfter då detta till Vårdsamverkan Fyrbodals ledningsgrupp för att initiativ kring detta tas

• Vårdnadshavare och omyndig elev eller myndig elev kallas för information om skolan oro och att nedanstående åtgärder ska ske?. Om det är aktuellt kallas även handläggare

Lilla Edet har idag 122 platser i särskilt boende för personer över 65 år, varav 58 platser är för personer med demenssjukdom och åtta platser är för personer med psykisk

I de fall det i kartläggningen framkommer att det hos eleven finns en pågående droganvändning, kallas elev och eventuell vårdnadshavare till möte med rektor, kurator och

Lilla Edets kommun startade då ett kompletterande arbete med att genomföra en fördjupad stabilitetsutredning längs hela västra sidan av Göta älv från cirka 500 meter

Bred tillgång till databaser av olika slag blir ett måste för att skaffa nödvändig kunskap för enskilda, till exempel studerande.. Ökade kostnader för databaser måste ses som en

”Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för livsfarligt

I samverkan med Skellefteå Fris (förebygganderådet i Skellefteå) genomfördes hösten 2016 för fjortonde året i rad den årliga ANDT undersökning (alkohol, narkotika, doping