Miljöcertifieringens inverkan på företagens lönsamhet –
En kvantitativ studie av ISO 14001:2015:s inverkan på EBIT, ROI och ROA i finska små och medelstora företag
Melina Grönholm, 41409
Magisteravhandling i redovisning
Handledare: Jean-Claude Mutiganda
Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi
Åbo Akademi 2021
ÅBO AKADEMI – FAKULTETEN FÖR SAMMHÄLLSVETENSKAPER OCH EKONOMI Abstrakt för avhandling pro gradu
Ämne: Redovisning
Författare: Melina Grönholm
Arbetets titel: Miljöcertifieringens inverkan på företagens lönsamhet – En kvantitativ studie av ISO 14001:2015:s inverkan på EBIT, ROI och ROA i finska små och medelstora företag
Handledare: Jean-Claude Mutiganda Abstrakt:
Mängden uppmärksamhet på miljöfrågor har, speciellt i industrialiserade länder, ökat drastiskt under de senaste 20 åren. Intressenternas och investerarnas krav på information om miljö-ärenden har utvecklat behovet att integrera miljömässiga resultat i finansiella ledningskontroll- och rapporteringssystem, vilket har lett till behovet av miljöledningssystem. Ett miljöledningssystem hjälper inte enbart till att identifiera hur företagens verksamhet påverkar miljön, utan det har oftast även effekter på företagens ekonomiska prestation. Tidigare studier har bevisat motstridiga resultat i hur miljöledningssystemet ISO 14001:2015 påverkar företagens prestation och
lönsamhet.
Syftet med denna avhandling har varit att undersöka ISO 14001:2015-miljöcertifikatets inverkan på företagens lönsamhet. Avhandlingen har avgränsats till små och medelstora företag i Finland och lönsamheten undersöks med hjälp av relationstalen EBIT, ROA och ROI. Dessa relationstal har valts på grund av att de är lämpliga för jämförelser mellan företag och tillsammans ger en bra bild av företagens lönsamhet. Avhandlingens fokus är på ISO 14001:2015, eftersom standarden har en praktisk inriktning och är öppen för alla organisationer.
Avhandlingen genomfördes som en kvantitativ forskning. Data består av sammanlagt 38 finska små och medelstora företag, vars bokslutsinformation fås från databasen Voitto+. De valda företagen betraktas ur en tidsram på totalt 5 år.
Undersökningens resultat visar att rörelseresultatet och avkastning på investerat kapital är varje år bättre i de certifierade företagen än i icke-certifierade företagen. Lönsamheten är som bäst i certifierade företagen vid certifieringsåret. Avkastning på totalt kapital visade sig inte ha någon betydlig skillnad mellan certifierade och icke-certifierade företagen. Resultatet är inte statistiskt signifikant och man kan därför inte dra direkta slutsatser av resultaten. Undersökningen tog inte heller hänsyn till andra orsaker som påverkar lönsamheten. Införing av ISO 14001:2015 är tidskrävande och kostsamt, vilket kan leda till att effekterna av miljöledningssystemet inte syns på kortsikt.
Nyckelord: miljöledning, miljöledningssystem, ISO 14001:2015, EMAS, små och medelstora företag, hållbarhetsrapportering, lönsamhet, EBIT, ROI, ROA
Datum: 8.12.2021 Sidantal: 58
Innehåll
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 3
1.2 Avgränsning ... 3
1.3 Disposition ... 4
2 Hållbarhetsrapportering och miljöledning ... 6
2.1 Historien bakom hållbarhetsfrågor ... 6
2.2 Hållbarhetsrapportering och miljöledning ... 8
2.3 Miljöledningssystem ... 11
2.3.1 Bakgrund och definition ... 11
2.3.2 Fördelar med miljöledningssystem ... 13
2.3.3 Nackdelar med miljöledningssystem ... 16
2.4 ISO 14001:2015 ... 19
2.5 Certifieringsprocessen ... 22
2.6 EMAS-systemet ... 24
2.7 Nyckeltalsanalys ... 27
2.7.1 Lönsamhetens relationstal... 28
3 Teoretisk referensram ... 32
3.1 Intressentteori ... 32
3.2 Legitimitetsteori ... 33
3.3 Tidigare studier och hypotesbildning ... 34
4 Metod... 39
4.1 Forskningsmetoder ... 39
4.2 Kvantitativ metod ... 40
4.3 Val av sampel och tidsram ... 42
4.4 Datainsamling och utförande av undersökningen ... 43
4.5 Val av relationstal ... 45
4.6 Reliabilitet och validitet ... 46
5 Resultat ... 48
5.1 Deskriptiv statistik ... 48
5.2 Rörelsevinst ... 49
5.3 Avkastning på investerat kapital ... 50
5.4 Avkastning på totalt kapital ... 52
6 Slutsatser ... 53
7 Avslutande diskussion... 57
Bilaga 1 ... 66
Bilaga 2 ... 67
Figurer
Figur 1: Standarderna inom ISO 14000-serien ... 19
Figur 2: Antalet ISO 14001:2015-certifikat i olika länder 31.12.2020 ... 22
Figur 3: Sambandet mellan ISO 14001 och EMAS-systemet... 25
Figur 4: Skillnaderna mellan ISO 14001 och EMAS-systemet ... 27
Tabeller Tabell 1 Näringsgruppindelning av sampelföretagen ... 48
Tabell 2 Rörelsevinst, jämförelse... 49
Tabell 3 Beroende t-test, rörelsevinst ... 50
Tabell 4 Avkastning på investerat kapital, jämförelse ... 50
Tabell 5 Beroende t-test, avkastning på investerat kapital ... 51
Tabell 6 Avkastning på totalt kapital, jämförelse ... 52
Tabell 7 Beroende t-test, avkastning på totalt kapital ... 52
1 Hållbarhetsrapportering har under de senaste årtionden godkänts som en viktig del i företagens informationsgivning. Enligt Rimmel, Jonäll, Sabelfeld, Skoog och Arvidsson (2018 s. 17–29) är syftet med hållbarhetsrapportering att få miljörelaterade kostnader mer transparenta och att hjälpa företag att identifiera vilka resurser och kostnader i sin verksamhet påverkar miljön. Enligt Joshi och Li (2016) utmanas i synnerhet stora internationella företag att förfara på ett miljömässigt hållbart sätt samtidigt som de förbättrar sina aktievärden. Företagsledare strävar efter att göra välunderrättade avvägningar mellan motstridiga sociala, miljömässiga och finansiella mål. Intressenter är upplysta över företagens miljöeffekter och det är lätt att göra jämförelser mellan olika företags miljömässiga resultat. Investerare i sin tur vill ha upplysning om väsentliga miljörisker samt andra relaterade efterlevnadskostnader och skulder. Det är alltså välgrundat att integrera miljömässiga resultat i finansiella ledningskontroll- och rapporteringssystem. (Joshi & Li, 2016)
Enligt Finlands Standardiseringsförbund (2021) betyder miljöledning, som även kan kallas miljöstyrning, att företagens miljöärenden tas upp som en del av företagets beslutsfattande och ledning. Miljöledningens bakgrund finns i mitten av 1990-talet, då det ställdes krav på att kunna sköta om, kontrollera och utveckla miljöärenden. Joshi och Li (2016) förklarar att företag lättare kan identifiera hur sin verksamhet, sina produkter och tjänster direkt eller indirekt inverkar på miljön genom att införa ett miljöledningssystem. Ett miljöledningssystem är ett ledningsinstrument som identifierar hur producerade och i verksamheten brukade produkter samt företagens verksamhet inverkar på miljön. Med hjälp av ett miljöledningssystem kan företag alltså planera förfaringssätt som orsakar så liten miljöskada som möjligt (Finlands Standardiseringsförbund, 2021). (Joshi & Li, 2016)
Miljöledning styrs av huvudsakligen av två ramverk, ISO 14001 och EMAS-systemet.
Det mest allmänt omtyckta och använda miljöledningssystemet är det internationella ISO 14001:2015, upprättat av Internationella standardiseringsorganisationen, medan det europeiska EMAS-systemet inte tillämpas i alls lika stor utsträckning. EMAS-systemet
1 Inledning
2 grundar sig på ISO 14001 och är baserat på en EU-förordning, medan ISO 14001 är en privat standard. ISO 14001:2015 publicerades år 1996 och har därefter uppdaterats två gånger. Då ett företag tillämpar ISO 14001:2015, och då de vill bevisa det, kan de ansöka om certifiering. (Finlands Standardiseringsförbund, 2021)
Det totala antalet ISO 14001:2015-certifikat i hela världen är enligt senaste statistik (31.12.2020) cirka 348 000. Trots det växande antalet företag som tillämpar ett miljöledningssystem i sin verksamhet, har införing av ett miljöledningssystem sina för och nackdelar på både företagens miljömässiga och ekonomiska prestation.
Miljömässiga fördelar är att det hjälper att systematiskt minska konsumtionen av naturresurser och energi samt utsläpp och avfall som tillkommer till följd av företagsverksamheten. Minskning av föroreningar leder enligt Chen, Ong och Hsu (2016) till bättre produktdifferentiering och marknadstillgång och hantering av intressenter, vilket kan stärka konkurrenskraften. En stor negativ aspekt med miljöledningssystem är enligt Vílchez (2017) så kallat symboliskt miljövänligt beteende. Detta betyder företag som enbart vill dra nytta av fördelarna som införingen av ISO 14001:2015 medför, men är dock inte bundna till att seriöst förbättra sin miljöledning och -prestanda.
Enligt ISO (2015) är miljöledningssystemets fördelar på företagens ekonomiska prestation bland annat att det minskar kostnader, förbättrar företagens image och uppmuntrar även leverantörerna till bättre miljöprestanda. Ong, Boon, Sin och Wei (2016) påpekar vidare att det finns ett betydande samband mellan ISO 14001:2015- certifiering och företagens ekonomiska resultat, eftersom införing av ISO 14001:2015 medför till exempel högre försäljning, bättre rykte och varumärkeskännedom samt investerarnas förbättrade förtroende på företagen. Nackdelar som miljöledningssystem har på företagens ekonomiska prestation är enligt Reis, Neves, Hikichia, Salgadoa och Beijoa (2018) kostnader för själva införingen av systemet. Dessa kostnader kan vara bland annat kostnader för utbildning och modernisering av utrustning. ISO 14001:2015- certifiering kräver enligt Waxin, Knuteson och Bartholomew (2017) också ständig kunskapsutveckling och underhåll.
3 Uppmärksamheten på miljöfrågor har, synnerligen i industrialiserade länder, ökat drastiskt under de sista 20 åren. Företagens förmåga att hantera dessa miljöfrågor ses numera som en konkurrensfråga. Konsumenternas medvetenhet om miljövänliga produkter har lett till möjligheten att dra konkurrensfördelar genom till exempel miljövänlig produktinnovation. Enligt Tuominen och Moisio (2016) är miljöfrågor inte numera enbart begränsande faktorer för företagen, utan de ingår i all företagsverksamhet och medför alltmer möjligheter. Företagen utmanas att genom dessa nya möjligheter sträva efter att förbättra sin konkurrenskraft. Utveckling av miljövänliga produkter kräver dock företagens förbindelse till miljöskydd. Företagens färdigheter och kompetenser inom detta område kan lättare främjas och hanteras inom organisationen genom införing av ett miljöledningssystem certifierat av ISO 14001 eller EMAS. (Biscotti, D’Amico &
Monge, 2018)
1.1 Syfte
Syftet med denna avhandling är att undersöka ISO 14001:2015-miljöcertifikatets inverkan på lönsamheten i finländska små och medelstora företag. Lönsamheten mäts genom relationstalen EBIT, ROI och ROA. Det kapitalbaserade relationstalet EBIT används för att nyansera tidigare studier för att på så sätt utöka den existerande forskningen om ämnet. Miljöledning, på samma sätt som hållbarhetsrapportering, utvecklas ständigt och kommer i framtiden troligen att vara ännu mer aktuellt, och därför är det ett intressant ämne att undersöka.
Forskningsfrågan blir:
Har ISO 14001:2015-miljöcertifikatet en inverkan lönsamheten i finländska små och medelstora företag?
1.2 Avgränsning
Undersökningen avgränsas att behandla enbart företag som har ISO 14001:2015- certifiering, eftersom standarden som styr detta miljöledningssystem är global, har en praktisk inriktning och är öppen för alla slags organisationer. Den är således en bra
4 indikator på ett gott miljöledningssystem. Arbetet tar inte heller fasta på standardens påverkan på miljömässig prestation, utan fokus är på ekonomisk prestation.
Undersökningen avgränsas att täcka lönsamhetens relationstal EBIT, ROI och ROA.
Företagen vars relationstal analyseras i undersökningen är finländska små och medelstora företag, eftersom dessa företag, enligt undersökningen gjord år 2016, utgör 98 % av alla företag i Finland (Statistikcentralen a, 2017). Undersökningen återspeglar alltså på en bredare nivå hurdan inverkan miljöledningssystemet har på lönsamhetens relationstal i finländska företag.
Det är viktigt att poängtera att det naturligtvis finns andra orsaker som påverkar ett företags lönsamhet och resultat, och därför visar inte införing av ISO 14001:2015 nödvändigtvis bättre prestation genast. Det kan ta flera år innan miljöledningssystemet blir lönsamt, vilket är normalt med nya investeringar. Dessa andra orsaker som kan påverka lönsamheten tas inte till hänsyn i denna undersökning, men det är viktigt att ta beaktande i undersökningens resultat. Undersökningen är alltså gjord utgående från antagandet att införing av miljöledningssystem är den enda faktorn som påverkar företagets lönsamhet.
1.3 Disposition
Efter inledningen fortsätter avhandlingen med kapitel två där begreppet hållbarhetsrapportering presenteras. Anledningen till att hållbarhetsrapportering presenteras först är att den hänger starkt ihop med miljöledning och upplyser om miljöledningens uppkomst. Kapitlet fortsätter med att gå in på miljöledningssystem och deras fördelar och nackdelar. Avhandlingen fokuserar på miljöledningssystemet ISO 14001:2015, eftersom undersökningen i avhandlingens empiriska del handlar om detta ledningssystem. I kapitlet förklaras dock hur det skiljer sig från EMAS-systemet, vilket är ett annat miljöledningssystem som inte används i lika stor utsträckning som ISO 14001:2015. EMAS-systemet är baserat på ISO 14001:2015 och det används i Finland av enbart fyra bolag, vilket är orsaken till att avhandlingens fokus är på ISO 14001:2015.
Vidare redogörs för hur ISO 14001:2015 fungerar och vad krävs för att införa det.
Kapitlet avslutar med en genomgång av lönsamhetens relationstal. I kapitel tre presenteras intressentteori och legitimitetsteori, vilka utgör avhandlingens teoretiska
5 referensram. Därefter presenteras tidigare studier som undersöker ISO 14001:2015- standardens inverkan på företagens ekonomiska prestation med ett fokus på lönsamhet. I fjärde kapitlet presenteras undersökningens metod samt datainsamlings- och undersökningsprocessen. Först redogörs det för egenskaperna i en kvantitativ forskning och förklaras varför denna metod passar bäst för att svara på forskningsfrågan. Därefter beskrivs valet för undersökningens tidsram, sampel samt relationstal. I femte kapitlet presenteras undersökningens resultat, följt av en analys av resultaten. Avhandlingen avslutas med en sammanfattande slutdiskussion där förslag till vidare forskning presenteras.
6 Detta kapitel beskriver de viktigaste begreppen som berör miljöledningssystem.
Inledningsvis förklaras hållbarhetsrapporteringens bakgrund och historia. Vidare förklaras hur regleringen av hållbarhetsrapportering har utvecklats. Regleringen av hållbarhetsrapporteringen upplyser samtidigt om bakgrunden till regleringen av miljöledningen. Kapitlet fortsätter sedan med att klargöra begreppet miljöledningssystem och med att beskriva dess historiska utveckling och därefter redogörs för olika fördelar och nackdelar med miljöledningssystem. Kapitlet fortsätter med en presentation om vad ISO 14001:2015-standarden är, hur den utvecklades och har ändrats under tidens gång.
Därutöver redogörs för hur certifieringsprocessen går till. ISO 14001:2015-standarden och det näst allmännaste miljöledningssystemet EMAS presenteras under egna underrubriker. Avslutningsvis presenteras de för avhandlingens undersökning relevanta relationstalen och hur de räknas.
2.1 Historien bakom hållbarhetsfrågor
Hållbarhet är nuförtiden ett aktuellt ämne både inom redovisning och överlag i samhället.
Företag ska kunna anpassa sig till den förändrande världen, vilket har lett till att deras förhållande till miljön har förändrat mycket under senaste årtionden. För den stora allmänheten blev miljöbevarande bekant och en del av den offentliga diskussion på 1960- talet, då det viktigaste målet i vårt industrialiserade samhälle var att sträva efter avkastning och effektivitet. Ekonomiskt välbefinnande och nya produktuppfinningar var företagens huvudsakliga mål, vilket betydde att miljöfrågorna var fullständigt i mörker.
Samma mål hade inte enbart företagsledningar utan också konsumenter och andra intressenter tänkte på samma sätt. På 1960-talet började investerare kräva mer än enbart finansiell information i sina investeringsbeslut, vilket ledde till att icke-finansiell information blev en viktig del av investeringsstrategier. (White, 2009 s. 15–18)
Senare, när världen utvecklades mot ett informationssamhälle, ökade intresset för miljöfrågor och naturresursanvändning. I detta skede var det dock enbart industriella företag som hade intresse för miljöfrågor. Bevis om faror med luft- och
2 Hållbarhetsrapportering och miljöledning
7 vattenföroreningar kom till allmän kännedom under 1900-talets slutdel. 2 Hållbarhetsrapportering och miljöledning 7 Miljöföroreningarnas potentiella skadliga effekter motiverade människor att agera mot de parter som är ansvariga för dem.
Följaktligen, ännu under 1990-talet, utvecklades diskussionen mot hanteringen av miljöproblem, vilket ledde till att företagen började rapportera om miljöbelastningen i sina verksamheter. På 1990-talet tog även globaliseringen fart, vilket påverkade speciellt stora företag runtom i världen genom till exempel nyheter om dåliga arbetsförhållanden, korruption och barnarbete. Som en följd av intressenternas negativa åsikter om stora internationella företag började ett stort antal av dem engagera sig med sina intressenter och förlägga rapporter om företags samhällsansvar. (White, 2009 s. 15–18)
Rimmel m.fl. (2018) förklarar också att hållbarhetsrapportering är ett sätt som företag kan frivilligt ge ut icke-finansiell information på grund av att deras intressenter kräver det.
Enligt OECD (2014) betyder företags samhällsansvar idén att företag ska ansvara för deras inverkan på samhället ur en social, miljömässig och ekonomisk synvinkel. Lindsö (2017 s. 6–8) menar att sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter kan kallas för hållbarhetens tre ben. Enligt White (2009 s. 15–18) började företag så småningom märka de positiva följderna för öppen information om samhällsansvar, vilket gav fler orsaker att lägga tanke på sina rykten och på proaktivitet. Då företagsledningarna började inse att hållbarhetsrapportering är viktigt blev den också en viktig del av företagens strategi.
Tidigare upplevdes miljöfrågor främst enbart som kostnadsposter, men numera ses de däremot som möjligheter att förbättra kostnadseffektivitet genom att spara livsmiljön och naturresurser. Miljöprestanda är en viktig del av företagets jämna tillväxt och goda rykte, och därför är det viktigt att företag tar det i beaktande i sin verksamhet. Det är viktigt att sköta om miljö- och hållbarhetsrelaterade kostnader, eftersom företag drar nytta av att redan i ett tidigt skede förebygga sådana miljöskador och utsläpp som företag måste ansvara för ekonomiskt senare. Nuförtiden ses ansvarsfull informering om miljöfrågor som en förutsättning för företagsverksamhet och det ska även tas med i företagets strategiska ledning och beslutsfattande. (Finlands Standardiseringsförbund, 2021)
8 Enligt Schaltegger och Burritt (2017, s. 30–38) finns det två huvudorsaker till varför företagsledare blev intresserade i hållbarhetsfrågor och varför miljöledningssystem 8 utvecklades. Den första orsaken till att företagsledare har drivits och motiverats till att engagera sig i hållbarhetsfrågor är intressenternas oro över företagsaktiviteternas effekter på miljön. Den andra orsaken är miljöeffekternas ökande kostnader. Miljöeffekternas kostnader har lett till att information om hållbarhet hela tiden blir mer relevant i beslutsfattande och gällande ansvarsskyldighet. Minskade handelshinder tack vare globalisering av ekonomin har enligt Schaltegger och Burritt (2017, s. 30–38) lett till ökad konkurrens mellan företag, vilket har resulterat i ett mer intensivt tryck att producera och leverera varor och tjänster på ett effektivt sätt. Detta gör i sin tur att ledningen uppmuntras uppfylla intressenternas krav så effektivt som möjligt. Författarna förklarar vidare att detta ger företag incitament att förbättra hanteringen av data över miljöeffektivitet och att ta ansvar för sin inverkan på miljön.
2.2 Hållbarhetsrapportering och miljöledning
Hållbarhetsrapportering kan enligt Kurittu (2018 s. 9–13) beskrivas som ett sätt på vilket företag tar hänsyn till och hanterar sin inverkan på olika slags hållbarhetsproblem.
Hållbarhetsrapportering gör det lättare för företagen att begripa, mäta och ge information om ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter som uppstår i företagens vardagliga verksamhet. Definitionen på hållbarhetsrapportering är alltså samma som på företagets samhällsansvar. Kurittu (2018, s. 9–13) påpekar att det är viktigt att komma ihåg att hållbarhetsrapportering alltid fungerar som självreglering.
Rapportering av hållbarhetsärenden visar en mer transparent bild av företagets möjligheter och risker och gör det även enklare för dem att sätta upp mål och hantera förändringar på ett effektivare sätt. Hållbarhetsrapporten är den huvudsakliga källan till information om företagens hållbarhetsprestation. Författaren påpekar vidare att företag alltid ska agera först och sedan rapportera, eftersom man ju måste ha något att rapportera om. Huvudtanken är att förstå vad som menas med hållbarhet. Själva rapporten fungerar främst som ett sätt att klarlägga hållbarhetsaspekter i den egna verksamheten, eftersom de flesta företag redan agerar hållbart, till exempel tar hand om sina anställda och betalar skatter. (Kurittu, 2018 s. 9–13)
9 Sedan 20 år tillbaka har man i en stor utsträckning använt GRI-standarder i strävan efter att nå gemensamma regler och ramverk för rapportering av icke-finansiell information.
GRI, som kommer från engelskans Global Reporting Initiative, är en internationell och självständig organisation som har för avsikt att främja hållbarhetsredovisningen. GRI skapades år 1997 då de publicerade de första internationella standarderna som utgör ett ramverk för hållbarhetsrapportering. Målet med GRI-standarderna är att hjälpa företag och regeringar inse deras effekter på olika hållbarhetsproblem och få dem att fatta beslut för att skapa miljöfördelar samt ekonomisk och socialnytta. GRI skapades för att hållbarhetsrapportering ska vara så jämförbart och strukturerat som möjligt på en global nivå. Enligt Paun (2018) ger sådana här världsomfattande standarder utrymme för att data ska kunna jämföras också mellan olika industrier och tidsperioder. GRI-standarderna används inte enbart i företag och organisationer, utan också i offentlig förvaltning, kommuner, föreningar och myndigheter. Kurittu (2018, s. 9–13) framhäver att rapportering av företags samhällsansvar och hållbarhet utvecklas i takt med tiden. (Global Reporting Initiative, 2019)
Enligt GRI-standarderna börjar hållbarhetsrapporteringen med att förbereda och sammanställa rapporten och efter det ska företaget samla information till rapporten. Det är viktigt att identifiera och fokusera på enbart information som är väsentligt. Sedan fortsätts rapporteringen med att upplägga pålitliga och relevanta data till en rapport.
Slutligen bearbetas rapporten så att den är så nyttig som möjligt. Principerna för fastställning av rapportens innehåll är fullständighet och relevans. Rapporten ska även inkludera en beskrivning av intressenternas förväntningar och en referensram för företagens hållbarhetsarbete. Referensramen för företagens hållbarhetsarbete kommer från FN:s Global Compact, som innehåller principer gällande arbetslivet, mänskliga rättigheter, miljön och antikorruption. Det rapporterande företaget ska komma ihåg att rapporten görs huvudsakligen för intressenterna och därför ska rapporten ta hänsyn till intressenternas förväntningar och behov. Rapporten ska vara omfattande och väsentlig, det vill säga innehålla företagets alla viktigaste ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter på sin omgivning. För att kunna nå kvalitetskraven i GRI-standarden ska rapporten vara noggrann, tydlig, jämförbar, rättvis, läglig och pålitlig. (Global Reporting Initiative, 2019)
10 Enligt Fiorini, Chiappetta, Charbel, Sousa Jabbour, Beatriz, Oliveira och Yudi (2019) är fördelarna med hållbarhetsrapportering att företag lättare identifierar sina möjligheter till kostnadsbesparingar, förbättrar sina produktsortiment och prissättningsbeslut, har en mer informerad beslutsfattning, ökar intäkter och undviker framtida kostnader av investeringsbeslut. I traditionella kostnadsberäkningssystem är miljökostnader ofta dolda, medan en separat hållbarhetsrapportering ger mer exakt information som hjälper företagsledningen att fatta beslut. Information om exempelvis återvinning och användning av avfall kan ge nya möjligheter att skapa intäkter. Fiorini m.fl. (2019) förklarar vidare att hållbarhetsrapportering kan även resultera i indirekta och immateriella fördelar, exempelvis ökade konkurrensfördelar, kvarvarande personal samt förbättrad image och rykte. Hållbarhetsrapportering kan även vara fördelaktigt för samhället och minska lagstadgad uppmärksamhet.
Hållbarhetsrapportering har delvis också kritiserats under de senaste åren. Rimmel m.fl.
(2018) är av åsikten att hållbarhetsrapporteringens frivillighet har lett till att företag kanske inte har incitament att visa brister som de har i sin rapportering om hållbarhet, till exempel minskande av växthusgasutsläpp. Data om företagens miljöprestanda kan även vara svårt att spåra i synnerhet i mindre företag, vilket leder till att företag inte heller vill använda resurser till att få fram data som är svårt tillgängligt. Rimmel m.fl. (2018) anmärker ytterligare att det är enkelt att utesluta information eller ändra mätvärden i rapporteringen för att förmörka minskande miljöprestanda, vilket gör att rapporten inte visar en tillförlitlig bild av företagets riktiga hållbarhetsåtgärder. Rimmel m.fl. (2018) påpekar att man dock måste komma ihåg att nuförtiden finns det lagar om hållbarhetsrapportering, vilket innebär att det finns rättsliga möjligheter att exempelvis bestämma om straff.
Begreppet miljöledning betyder enligt Joshi och Li (2016) att ett företags miljöärenden ställs som en del av företagets ledning och grundar sig på att fastställa målsättningarna med miljöärenden så att de är enhetliga med företagens hållbarhetsåtgärder.
Hållbarhetsåtgärderna ska gå i linje med företagets mission och kärnverksamhetens strategi och vara relevanta och väsentliga för företagets externa andelsägare. Schaltegger och Burritt (2017, s. 32–34) påpekar att gällande analysering och insamling av
11 information är redovisning det viktigaste företagssystemet och att redovisningssystem gör att organisationer är mer transparenta i sina aktiviteter, vilket främjar intressenternas behov. Joshi och Li (2016) påminner att GRI-standarderna utvecklades för att standardisera den externa rapporteringen om hållbarhetsmål och -mått, vilket har i sin tur lett till att företag är tvungna att utveckla interna kontroll-och ledningsprocesser för att uppnå dessa hållbarhetsmål. Ett sätt att anpassa interna kontroll- och ledningsprocesser till företagets verksamhet är att använda sig av ett miljöledningssystem. Korrigering av miljöskador är enligt Finlands Standardiseringsförbund (2021) betydligt dyrare än att hindra dem från att inträffa och därför kan det vara fördelaktigt att ett företag inför ett miljöledningssystem i sin verksamhet.
2.3 Miljöledningssystem
2.3.1 Bakgrund och definition
BSI Group, alltså British Standards Institution, publicerade år 1992 världens första standard som berör miljöledningssystem. Standarden kallades BS 7750 och målet med den var att fungera som en lösning på ökade bekymmer med miljöskydd. BS 7750 var den första brittiska nationella standarden som skapades för att identifiera företagens miljöledningssystem. Standarden strävar också efter att definiera praxis och mål som är relaterade till miljöledningssystem och utvärdera resultaten av dess användning. BS 7750 användes som bas i utvecklingen av ISO 14000-serien år 1996. (Johnson, 1997 s. 40–42)
Innan utvecklingen av ISO 14001 var det vanligt att organisationer frivilligt konstruerade egna miljöledningssystem. På grund av sin universella karaktär underlättade ISO 14001 betydligt jämförelser av miljöeffekterna mellan olika organisationer. Samtidigt lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till EMAS-miljöledningssystemet, förkortat av engelskans ”the Eco-Management and Audit Scheme”, vilket lanserades år 1995.
EMAS-systemet grundar sig på ISO 14001 och är baserat på en EU-förordning, medan ISO 14001 är en privat standard. Målet med EMAS är att främst betona hanteringen av miljöledningssystem. EMAS-systemet och BS 7750 har väldigt likadana miljökrav på företag. På 1990-talet ansågs det lämpligt att göra EMAS obligatoriskt för företag. Starka industrilobbygrupper hävdade dock att ett obligatoriskt tillvägagångssätt vore skadligt för
12 12 industrin, och därför är EMAS-systemet nuförtiden frivilligt att tillämpa. (Johnson, 1997 s. 40–42)
Ett miljöledningssystem är enligt Fiorini m.fl. (2019) ett instrument eller verktyg som företag kan utnyttja i sin miljöledning; miljöledning består alltså av ett separat miljöledningssystem, som behövs vid fastställande och införing av ett företags miljöpolicy. Miljöledningssystemet används av företag som hjälp för att identifiera den direkta eller indirekta miljöpåverkan av deras verksamhet, produkter och tjänster. Fiorini m.fl. (2019) påpekar vidare att miljöledningssystem är ett av de möjliga verktygen som företag kan använda sig av i strävan efter att förbättra sin miljöprestanda och samtidigt spara energi och resurser.
Enligt ISO (2015) kan ett miljöledningssystem integreras i nästan vilka som helst organisationer, men är alltid ett individuellt verktyg för ett företag, för att bättre kunna svara på företagets unika behov. Fiorini m.fl. (2019) förklarar att utöver att miljösystem stöder lagstiftningens regleringar av miljörapportering och bidrar till företagets sociala ansvar, underlättar de att identifiera möjligheterna att förbättra processernas effektivitet för verksamheten och att minska användningen av energi och material.
Joshi och Li (2016) påpekar dock att ett effektivt miljöledningssystem bör vara uppbyggt på ett sådant lämpligt sätt att det fungerar i synergi med de andra traditionella ledningssystemen inom företaget. Essid och Berland (2018) i sin tur påstår att miljöledningssystem kan fungera antingen självständigt eller parallellt med företagets andra ledningssystem, dock i förening med andra system, exempelvis säkerhetssystem, förbättras hela företagets tydlighet och effektivitet på ett mer omfattande sätt. Författarna framhäver ändå att en kombination av planering och förvekligande av flera olika ledningssystem sparar betydligt på företagets resurser.
Joshi och Li (2016) förklarar att då företag har bestämt sig för att tillämpa ett miljöledningssystem som en del av sin ledning, ska det först utredas hur företagets verksamhet och dess producerade, och i verksamheten använda produkter påverkar miljön. Sedan planeras företagets handlingssätt systematiskt så, att de orsakar så lite 13
13 miljöskada som möjligt. Även personalen utbildas att sträva efter att minska eller förebygga miljöskador i sina egna arbetsuppgifter. Joshi och Li (2016) förklarar vidare att företaget bestämmer utifrån sina största miljöeffekter olika specifika miljömål som de vill nå, och dessa mål har en viss tidtabell med utnämnda ansvariga personer. Det ska väljas enbart specifika miljömål, eftersom alla miljöskador omöjligen kan minskas samtidigt. Författarna förklarar vidare att miljöledningssystemet alltså strävar initialt efter att företaget koncentrerar sig på miljöeffekterna ur en bredare synvinkel, och senare övergår till att koncentrera sig på ärenden med mindre miljöeffekter, för att slutligen kunna kontrollera alla produkter och processer som orsakar miljöskador. Företaget definierar dock alltid själv sina miljömål och nivån på miljövården. Enligt Joshi och Li (2016) varierar målsättningar som man väljer med hållbarhetsarbetet mellan olika företag och baseras på deras motiv, kärnvärderingar, mission, regleringar, press från andelsägarna samt val av verksamhetsstrategier Hur ett miljöledningssystem tillämpas i praktiken gås närmare igenom i följande kapitel om ISO 14001:2015, eftersom stegen för införing av ISO 14001 kan tillämpas även i andra miljösystem.
Enligt ISO (2015) kräver utövande av hållbarhet att företagen inför ett redovisningssystem med målet att organisera och generera information för att underlätta managementkontroll, möjliggöra bättre extern hållbarhetsrapportering och påverka internt beslutsfattande. ISO (2015) anmärker att framgången för tillämpning av ett miljöledningssystem beror på engagemang av alla funktioner och nivåer som leds av ledningen inom företaget.
2.3.2 Fördelar med miljöledningssystem
Fördelarna och nackdelarna presenteras ur ISO 14001:2015:s synvinkel, eftersom det är det mest använda miljöledningssystemet och därför har undersökts mest. Enligt Internationella standardiseringsorganisationens officiella guide på ISO 14001:2015 (2015) har användare av standarden rapporterat flera olika fördelar med att tillämpa ett miljöledningssystem i företagsverksamheten. Nedan finns listade standardens fördelar enligt ISO:s officiella guide och underkapitlet fortsätter sedan med andra forskningar om
14 standardens fördelar. Studier om hur miljöledningssystem inverkar företagens ekonomiska prestation gås närmare igenom i kapitel 3 om tidigare studier.
Enligt ISO (2015) kan standarden hjälpa företag bland annat genom att:
• förbättra företagens image
• ge ekonomiska och konkurrenskraftiga fördelar genom minskade kostnader och förbättrad effektivitet
• öka på ledningsengagemang och arbetstagarnas deltagande
• öka överensstämmelse gällande lagstiftning och lagstadgade krav
• uppnå strategiska affärsmål
• uppmuntra leverantörerna till bättre miljöprestanda.
Reis m.fl. (2018) påstår att en förbättrad image är största fördelen med ISO 14001:2015.
Ett beviljat miljöcertifikat samt publicering av företagets miljöpolitik bevisar att företaget tar hänsyn till miljöärenden i sin verksamhet samt aktivt och systematiskt förbättrar underhållet av miljöärenden. Ett miljöcertifikat beviljas alltid av en utomstående part och signalerar således tillförlitlighet. Detta förbättrar företagets image och visar utåt att företaget är pålitligt och en miljöpositiv aktör, vilket är viktigt med tanke på att antalet miljömedvetna konsumenter stiger hela tiden. Castro, Amores-Salvadó, Navas-López och Balarezo-Nuñez (2017) håller med om att ett beviljat miljöcertifikat hjälper med att förbättra ett företags image, eftersom det visar att företaget tar hänsyn till miljöärenden.
Den alltmer globala världen medför givetvis större konkurrens och därför behövs det innovationer och kunskap mer än någonsin tidigare. Företagens miljöprestanda kan nuförtiden alltså ses som en viktig del av deras goda rykte och jämna tillväxt. Pohjola (2003) och Reis m.fl. (2018) förklarar att företagens miljömedvetenhet skapar en bättre image, vilket är viktigt i synnerhet för konsumenterna, och detta kan i sin tur resultera i konkurrensfördelar.
Enligt Iatridis och Kesidou (2016) kan ISO 14001:2015, på grund av att det är en internationellt allmänt erkänd standard, ge tillgång till utländska marknader och på så sätt till utländska intressenter. Enligt Salim, Padfield, Hansen, Mohamad, Yuzir, Syayuti, Tham och Papargyropoulou (2018) och Castro m.fl. (2017) stöder ISO 14001:2015 15
15 företag med att bygga legitimitet bland externa intressenter, i synnerhet utländska intressenter, genom att visa att de kvalificerar sig för miljöledningssystemet. Enligt Salim m.fl. (2018) leder legitimitet bland utländska intressenter till att företag bland annat kan utvidga sin produktmarknad.
Lannelongue, Gonzalez-Benito och Gonzalez-Benito (2014) påpekar att medvetenhet om miljöärenden skapar nya marknadsmöjligheter och lockar även uppmärksamhet av andelsägare, vilket gör att detta ämne är i dagens läge ett intressant ämne för både företagsledare och forskare. Bhimani, Silvola och Sivabalan (2016) påpekar att företag som i ett tidigt skede har infört hållbarhetsrapportering i sina verksamheter är mer motiverade av konkurrensfördelar genom differentieringsstrategier. De företag som i ett tidigt skede inför hållbarhetsrapportering i sina verksamheter är mer inneslutna med rapporteringen. Dessa företag har hållbarhetsrapporteringen som en del av sina kärnkontrollsystem. Lindsö (2017) påpekar att det är bättre att företag har en strategisk inställning till hållbar utveckling och drar nytta av nya politiska spelregler istället för att enbart försöka anpassa sig till dem. Företag kan på detta sätt utnyttja sig av hållbar utveckling och se det som en konkurrensfördel.
En annan intressant aspekt på fördelarna med miljöledningssystem har undersökts av Jacobs, Singhal och Subramanian (2010). Forskarna säger att ISO 14001-certifieringar associeras med betydande marknadsreaktioner, det vill säga att marknaden reagerar positivt då företag meddelar att de har fått ett ISO 14001-certifikat. Forskarna förklarar i sin undersökning alltså att ISO 14001-certifiering har en positiv inverkan på företagens marknadsvärde och att certifikatet är ett bevis på att företag har uppnått en tillräcklig nivå på miljösatsning. (Jacobs m.fl., 2010). ISO (2015) förklarar att med hjälp av miljöledningssystem kan organisationer öka andelsägarnas förtroende och på så sätt skapa konkurrensfördelar, eftersom miljöledningssystem hjälper med att förbättra företagens miljöprestanda. Företag kan förbättra sin miljöprestanda bland annat genom minskning av avfall och genom mer effektiv användning av resurser.
Miljöprestanda kan betyda till exempel återvinning, återtillverkning och proaktiv avfallsminskning (Montabon, Sroufe och Naraismhan, 2007). En undersökning av
16 italienska företags åsikter kom fram med att de viktigaste fördelarna med ISO 14001- certifiering är att det stimulerar miljökompetenser, ökar medvetenhet bland anställda, ökar efterlevnaden av regleringar och underlättar kontroll av miljöprestanda (Mazzi, Toniolo, Mason, Aguiari & Scipioni, 2016). Salim m.fl. (2018) hävdar att ett miljöledningssystem gör det lättare att möta miljöutmaningar och möjliggör stegvisa förändringar i konsumtion och produktion. Salim m.fl. (2018) påpekar vidare behovet att möta miljöutmaningar i utvecklingsländer och påstår att dessa utmaningar kan lösas genom utbredd användning av miljöledningssystem.
Enligt Joshi och Krishnan (2010) kan öppen information om miljökostnader påverka viktiga företagsbeslut, till exempel på produktsortimentet samt produktkalkylering, prissättning, riskhantering, skatteplanering och produktdifferentiering. Företag kan spara kostnader genom optimering av verksamheten, till exempel besparing av kostnader gällande energi och naturresurser. Enligt Salim m.fl. (2018) har ISO 14001 utsetts som ett initiativ med strävan efter att uppnå mål beträffande hållbar utveckling. Enligt forskarna erbjuder standarden kostnadsbesparingar på grund av förbättrad effektivitet och energieffektivitet.
Joshi och Li (2016) anmärker i sin tur att hållbarhet skapar, förutom nya produktmarknader, även nya möjligheter till innovativa affärsverksamhetsmodeller, vilket är en orsak till att miljöledning är en viktig del av den övergripande företagsstrategin. Enligt Europakommissionen kan ett miljöledningssystem bidra till företagens verksamhetsplanering i synnerhet gällande statistiksamling, investeringsplanering, förutseende av kommande regleringar och befrämjande av hållbar produktplanering. Ytterligare kan ett miljöledningssystem fungera som stöd i planeringsskedet genom att hjälpa till med övervaknings- och lovförfarande med miljömyndigheter samt skapa pålitlighet i marknadsföring och trovärdighet i företagens kommunikation. (Europakommissionen a, u.å.)
2.3.3 Nackdelar med miljöledningssystem
Miljöledningssystemets frivilliga karaktär kan ge utåt intrycket att företag som har infört ISO 14001:2015 är ansvarsfulla då det handlar om miljöaspekter, men det är inte alltid
17 fallet (Heras-Saizarbitoria, Boiral & Arana, 2016). En av de största negativa aspekterna med miljöledningssystem är att det finns företag som enbart vill dra nytta av fördelarna som kommer i och med införingen av ISO 14001:2015, exempelvis ett förbättrat rykte.
Sådana företag har som avsikt att visa så kallat symboliskt miljövänligt beteende. Dessa företag är inte bundna till att ha koll på sin miljöledning och -prestanda och vill inte nå betydande förbättringar i och med införingen. Företag som enbart vill ha sin miljöprestanda på en symbolisk nivå är beredda att anta avancerade metoder för att införa ett miljöledningssystem. Sådana företag har inte intresse att uppnå riktiga förbättringar i sin miljöprestanda, men de kan på detta sätt legitimera sina åtgärder. (Vílchez, 2017)
Ju mer symbolisk ett företags miljöprestanda är, desto större sannolikhet är att företaget vill införa ISO 14001:2015 i sin verksamhet. Det handlar enligt Vílchez (2017) alltså om att företag, som med avsikt att förbättra sin image, kommunicerar trovärdigt om sådana aktiviteter som de vet att de får externt erkännande för. Vílchez (2017) poängterar att det här är största orsaken bakom införing av ISO 14001:2015. De positiva konsekvenserna av ISO 14001:2015 vara begränsade ifall företaget redan innan införing av ett miljöledningssystem har haft miljömålsättningar i sin verksamhet. Detta leder till att införing av ett miljöledningssystem inte medför stora förändringar i förverkligande av miljömålsättningarna. Företag som vill dra nytta av positiva konsekvenserna av en förbättrad image, förbättrar inte nödvändigtvis sin miljöprestanda överhuvudtaget. Detta leder enligt Vílchez (2017) i sin tur till att förtroendet på standarden och på dess fördelar försämras.
Heras-Saizarbitoria m.fl. (2016) konstaterar att beslutet om ansökning av miljöcertifiering påverkas främst av två faktorer; de årliga kostnaderna med att upprätthålla och förnya certifikatet samt de inledande investeringarna som införingen kräver. Reis m.fl. (2018) håller med om att de största svårigheterna som upptäcks i samband med ISO 14001:2015-certifiering är kostnader för själva införingen. Kostnader som kan uppstå är bland annat kostnader för utbildning, förbättring av organisationsstrukturen och modernisering av utrustning.
18 Enligt Waxin m.fl. (2017) kräver miljöcertifiering ständig kunskapsutveckling och underhåll. Brist på kvalificerade mänskliga resurser för miljöcertifikatets upprätthållning och införing samt brist på tid är stora utmaningar som företag kan stöta sig på. Waxin m.fl. (2017) förklarar vidare att tid och kostnader används till exempel för att utbilda anställda, förbereda dokumentation och hantera externa och interna revisorer. Emellertid anser Waxin m.fl. (2017) att fördelarna med tillämpning av ett miljöledningssystem överväger nackdelarna och efter införingsfasen kan införingen av certifikatet leda till minskade kostnader och andra fördelar. Vílchez (2017) är av samma åsikt och påstår att även om kostnaderna är höga vid införingen, är kundernas och marknadernas press de största orsakerna varför företag anser att investering i ett miljöledningssystem är lönsamt i varje fall. Enligt Heras-Saizarbitoria m.fl. (2016) är företaget mer sannolik att förnya certifikatet då företaget har framstående interna orsaker att förbättra sin miljöprestanda, men kostnaderna är en stor orsak till att företag ifrågasätter beslutet att anta eller förnya miljöcertifikatet. Heras-Saizarbitoria m.fl. (2016) påstår vidare att certifierade företag har färre incitament att genomföra miljöåtgärder i sin verksamhet, eftersom kostnadsminskning inte är deras primära mål.
Enligt Heras-Saizarbitoria m.fl. (2016) är det nödvändigt att ta även i beaktande att företag kanske vill bli certifierade bara på grund av press från intressenter, istället för att på riktigt tro att ett miljösystem och ett beviljat certifikat har någon inverkan. Detta leder i sin tur att miljöcertifikatet inte syns i företagets prestation. Företag som har ingen miljöledning och således inte heller någon typ av certifiering fokuserar sig mest på efterlevnad istället för miljöärenden. Hänsyn till miljön är alltså inte i kärnan av verksamheten i sådana företag och de visar inte ofta heller något intresse för miljöskydd.
Enligt Heras-Saizarbitoria m.fl. (2016) förklarar vidare att företag som i sin tur har högt åtagande av miljöledningssystem har certifiering, utvecklar intensivt sin miljöledning, har hög grad av miljöpraxis och har miljöärenden som en del av sin kärnverksamhet.
Paulraj och de Jong (2011) påpekar i motsats till det som diskuterades i kapitlet om fördelar med miljöledningssystem, att ett ISO 14001:2015-certifikat har en negativ inverkan på aktievärdet. Författarna anmärker att andelsägarnas förmögenhet faktiskt minskade på grund av certifieringen. Även undersökningen av Cañón-de-Francia och
19 Garcés-Ayerbe (2009) på börsnoterade spanska företag tyder på att certifiering har en negativ effekt på marknadsvärdet speciellt i företag som inte är lika internationella och inte har lika förorenande verksamhet som andra företag.
2.4 ISO 14001:2015
Internationella standardiseringsorganisationen, ISO, är ett internationellt standardiseringsorgan som utvecklar standarder för olika branscher. ISO 14000 är samlingsnamnet för den internationella standardserien som berör miljöledning, och dessa standarder tillsammans skapar ett miljöledningssystem (Svenska Institutet för Standarder). Standardserien har tillkommit för att främja företag och organisationer med miljöfrågor och den fungerar som ett hjälpmedel för skapandet av ett miljöledningssystem. Det är dock viktigt att komma ihåg att standarden inta ger några krav på miljömässig prestation och påbjuder inte heller användarna lösningar för att förbättra deras ekonomiska prestation. Uppsättningen av internationella standarder skapar ett globalt fokus på miljön och uppmuntrar därmed till en renare värld. ISO publicerade standardserien år 1996. (ISO, 2015)
Figur 1: Standarderna inom ISO 14000-serien
Standard Vad standarden berör
ISO 14001, ISO 14004 Miljösystem
ISO 14006 Planering och utveckling som tar hänsyn till miljön ISO 14007, ISO 14008 Bedömning av miljökostnader och -fördelar ISO 14020–14026 Miljömärkningar och -referat
ISO 14031, ISO 14034 Utvärdering av nivån på miljöskydd ISO 14040, ISO 14044 Livscykelanalys av produkter och tjänster ISO 14045 Bedömning av ekoeffektivitet
ISO 14046 Minskning av vattenavtryck ISO 14051, ISO 14052 Kostnadsanalys av materialflöden ISO 14063 Strategi för miljökommunikation
ISO 14064–14069 Beräkning och rapportering av växthusgasutsläpp ISO 14090, ISO 14091 Anpassning till klimatförändringen
Källa: Finlands Standardiseringsförbund (2021)
20 Figuren ovan visar de olika standarderna som ISO 14000-standardserien innehåller. Som figuren visar innehåller serien bland annat aspekter som bedömning av kostnader, olika analyser, beräkning av växthusgasutsläpp och anpassning till klimatförändringen. Som figuren visar finns det två standarder för miljösystem inom ISO-standardserien; ISO 14001, som ställer kraven för miljösystem och ger instruktioner om hur systemet kan tillämpas, och ISO 14004, som ger allmänna instruktioner för uppbyggning, användning, utveckling och tillämpning av miljöledningssystem. ISO 14001 är alltså en kravstandard, vilket enligt Svenska Institutet för Standarder (u.å.) betyder att ett företag kan certifieras gentemot standarden. De andra standarderna gås inte närmare in på, utan fokus är på ISO 14001, eftersom den är huvudstandarden, och därmed den enda relevanta för avhandlingen. (Finlands Standardiseringsförbund, 2021)
ISO 14001 är, som tidigare nämnt, globalt det mest kända och prefererade ramverket för miljöledning. Enligt Castro m.fl. (2017) är orsaken till detta att ramverket är allmänt erkänt bland intressenterna och erbjuder därför en stark internationell förankring och legitimitet i miljöärenden. Standarden, som först publicerades år 1996, förnyades knappt tio år senare år 2004, och den nu ikraftvarande versionen uppdaterades år 2015. Enligt Finlands Standardiseringsförbund (2021) tillkom den uppdaterade versionen av ISO 14001, alltså ISO 14001:2015, för att bättre upplysa standardens användare om ökande miljöutmaningar och samhälleliga förväntningar. Den uppdaterade standarden följer samma struktur som ett antal andra internationella ledningsstandarder, exempelvis ISO 9001:2015, som handlar om kvalitetshantering. Det är frivilligt att tillämpa standarden.
Enligt Daddi, Frey, De Giacomo, Testa och Iraldo (2015) är de ekonomiska incitamentens och statliga förordningarnas begränsningar orsaken till att beslutsfattare istället försöker uppmuntra organisationer att agera frivilligt, vilket förklarar standardens frivillighet.
ISO 14004:2015 är alltså standarden som fastställer kraven för hanteringen av miljöledningssystem, dock utan att definiera dess form eller i vilken utsträckning den ska införas, vilket leder till att företag relativt fritt kan utveckla individuella lösningar för att uppfylla kraven i standarden. Detta gör att standarden är av universell karaktär och kan anpassas av företag från olika regioner och av olika storlekar (Fiorini m.fl., 2019). ISO 14001 är alltså uppgjord så att den är tillräckligt flexibel för att kunna tillämpas i företag
21 21 på både den offentliga och privata sektorn, men också i ideella föreningar. ISO 14001 ska vara lämplig för företagets produkter, processer och aktiviteter och måste tillämpas med beredskap till ständig förbättring samt förebyggande av föroreningar. Den ska även följa befintlig lagstiftning, återspegla företagets värderingar, spridas utöver hela organisationen, dokumenteras samt vara tillgänglig för allmänheten. (Finlands Standardiseringsförbund, 2021)
Nishitani (2010) analyserade i sin undersökning hur konsumenternas press och miljöpreferenser på miljömedvetna marknader påverkar antalet anpassningar av ISO 14001 i olika länder. Undersökningen berörde sammanlagt 155 olika länder och data samlades under åtta år. Resultaten av forskningen tyder på att konsumenternas press och miljöpreferenser i olika länder, bland annat Finland, leder till att inhemska och utländska leverantörer uppmuntras att tillämpa ISO 14001.
ISO upprättar årligen en undersökning över antalet giltiga ISO-certifikat runtom i världen och ISO 14001:2015 är naturligtvis med in undersökningen. Ett giltigt certifikat ska vara beviljat av ett ackrediterat certifieringsorgan under året. Data till undersökningen fås från de olika certifieringsorganen som beviljar informationen frivilligt, vilket betyder att nivån på deltagande kan variera från år till år. Senaste information om antalet certifierade företag eller organisationer är från 31.12.2020, då det i Finland fanns 1549 stycken beviljade certifikat. I rangordningen med mest beviljade certifikat är Finland på plats 33.
För jämförelsens skull fanns det 1310 stycken beviljade certifikat år 2012 i Finland, vilket visar att antalet har sakta men säkert stigit. Totala antalet certifikat i hela världen 31.12.2020 var ca. 348 000, varav 168 129 stycken certifikat, alltså överlägset största antalet certifikat, var beviljade i Kina. (ISO Survey, 2020)
22 Figur 2: Antalet ISO 14001:2015-certifikat i olika länder 31.12.2020
Källa: ISO Survey, 2020
Figuren ovan visar antalet beviljade certifikat i nordiska länder, Europa och utanför Europa. Meningen med figuren är att upplysa om skillnaderna i antalet beviljade certifikat i olika länder. Intressant är att Sverige har nästan dubbelt så många certifikat som Finland och har således det största antalet certifikat av alla nordiska länderna. Största europeiska länderna har naturligtvis också ett större antal certifikat. Italien har mest certifikat av alla europeiska länder, medan Irland har förvånansvärt lite. Kina har som sagt mest certifikat och på andra plats kommer Japan med nästan 18 000 stycken beviljade certifikat. Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland är på platserna 3–6.
2.5 Certifieringsprocessen
Enligt Svenska institutet för standarder (u.å.) beskrivs certifiering så här: ”En organisation kan certifiera sig mot en standard. Det innebär att organisationen visar att den lever upp till de krav som står i standarden.” I och med certifiering får företaget ett certifikat av en självständig part. Ett certifikat är en skriftlig försäkring om att organisationens produkt, tjänst eller system möter specifika krav (ISO, 2015). Enligt ISO (2015) signalerar ett beviljat certifikat till företagets kunder, leverantörer, köpare och andra intressenter att standarden har införts korrekt. Det kan även bidra till att visa hur företag uppfyller avtalsenliga eller lagstadgade krav. Vad krävs då av företagen för att
1 549 2 807 1 417
16 858
12 584 11 627
9 955
802
17 804
8 416
3 768 979 0
2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000
23 kunna tillämpa ISO 14001 i sin verksamhet och få certifikatet? Det krävs först och främst att företaget har ett kvalitetsledningssystem som fyller standardens krav, men också att systemet fungerar som en naturlig del av företaget och dess löpande verksamhet.
Systemet ska vara beskrivet och beskrivningen ska ständigt uppdateras. Slutligen krävs att företagets verksamhet granskas av ett ackrediterat certifieringsorgan för att säkerställa att den uppfyller kraven i ISO 14001:2015. (Svenska institutet för standarder, u.å.)
Då ett företag tillämpar ISO 14001:2015, och då de vill bevisa det, kan de ansöka om certifiering. Att vara certifierad är alltså inte ett krav, utan en organisation kan dra nytta av standardens fördelar utan att gå igenom certifieringsprocessen. ISO 14001:2015- certifikaten beviljas av företag inom certifieringsbranschen, som i Finland kontrolleras och ackrediteras av Finnish Accredation Service, alltså FINAS. Med ackreditering menas enligt FINAS (2016) verifiering av kompetens. Ackrediteringsorganet FINAS bedömer certifieringsorganen för att säkerställa att det uppnår befintliga krav för att kunna operera som ett certifierande organ. En tjänst som erbjuds av ett ackrediterat organ ses pålitlig och således visar ackreditering konsumenterna att en verksamhet är trovärdig, pålitlig och kompetent. Certifiering av ett ackrediterat system används för att bevisa att standardens krav uppfylls. Certifieringsorgan som kan bevilja ISO 14001:2015-certifikatet i Finland är bland annat DNV GL Business Assurance Finland Oy Ab, Inspecta Sertifiointi Oy och Bureau Veritas. (FINAS, 2016)
Enligt företag som utfärdar certifikat, alltså de så kallade ackrediterade företagens, synvinkel sker certifieringsprocessen i sju olika steg. Av dessa sju steg berör de fem första stegen bedömningen för certifiering och de två sisat berör certifikatunderhåll efter certifikatet har beviljats. Certifieringsprocessen inleds med en inledande diskussion med företaget där det väljer 1–3 fokusområden som företaget vill satsa på med tanke på ledningssystemet. Till näst sker en dokumentationsgranskning, vilket innebär att det görs en granskning att ledningssystemets dokumentation uppfyller standardens krav. Målet med dokumentationsgranskning är att bedöma ifall organisationen är redo för den inledande revisionen. Den inledande revisionen är en förhandsutvärdering som bedömer certifieringsförmågan av ledningssystemet, vilket görs genom att besöka verksamheten, granska dokumentationen och instruktionerna samt bedöma att ledningssystemet är infört
24 på ett bra sätt. Därefter sker en certifieringsrevision, vilket betyder att ledningssystemets funktion kontrolleras genom observationer och intervjuer. I detta skede granskas det också att ledningssystemet överensstämmer med standarden till vilket organisationen önskar få certifiering.
Då ledningssystemet uppfyller kraven kommer certifikatet att utföras. Ett beviljat certifikat är i kraft tre år. (DNV GL, u.å.) Då certifieringsprocessen är klarat följs processen av certifikatunderhåll. Certifikatets omfattning kan ändras enligt behov under den treåriga certifieringsperioden. I samband med certifieringen upprättas en revisionsplan. Det görs alltså periodiska revisioner, vars mål är att säkerställa att kraven i standarden uppfylls efter certifieringen. Det ackrediterade företaget besöker verksamheten vanligtvis två gånger i året, men revisionen som görs under dessa besök täcker enbart en begränsad del av ledningssystemet. Efter att treårsperioden tar slut kan certifikatet förnyas genom omcertifieringsgranskning, vilket betyder att det görs en förnyelserevision. (DNV GL, u.å.)
2.6 EMAS-systemet
EMAS grundar sig på EU-förordningen nr 1221/2009 och är ett miljöledningssystem för organisationer och företag. EMAS-systemet består av ett miljöledningssystem, vars uppgift är att fungera så att den uppfyller kraven för ISO 14001-standarden, och kraven på en miljörapport, det vill säga EMAS-redovisning. Det är frivilligt att införa och registrera EMAS-systemet och det kan göras av företag som är verksamma inom EU och EES. Det är dock möjligt att använda av företag också utanför EU på bestämda villkor.
EMAS-organisationerna, det vill säga organisationer som tillämpar av EMAS-systemet, förbinder sig att förbättra miljöprestanda, följa miljölagstiftningen och att publicera information om miljöarbetet i offentligheten. EMAS-systemet grundar sig på rapportering och öppenhet. På samma sätt som med ISO 14001, beviljas en EMAS- organisation ett EMAS-certifikat och en logotyp, som kan användas i kommunikationen.
Finlands miljöcentral ansvarar för registreringar av EMAS i Finland.
(Europakommissionen a, u.å.).
25 Enligt Europakommissionens EMAS-register är enbart fyra organisationer från Finland registrerade för EMAS på datumet 16.9.2020, medan det för jämförelsens skull till exempel i Sverige var 13, i Tyskland 1103, Österrike 262, Stor-Britannien 3 och Grekland 35 organisationer. Totalt finns det 3 813 organisationer registrerade för EMAS 16.9.2020.
Enligt registret används EMAS-systemet i Finland av UPM-Kymmene, Eckes-Granini Finland Oy Ab, Sappi Finland Operations Oy och Teollisuuden Voima Oyj (Europakommissionen b, 2021).
EMAS-systemet är, som tidigare nämnt, baserat på ISO 14001-standarden, men den innehåller tilläggsdelar och den bygger så att säga på kraven i ISO 14001. Ett företag som vill införa EMAS-systemet som en del av sin miljöledning, ska utöver stegen för ISO 14001, som figuren nedan visar, ta med miljöredovisning, extern kontroll och registrering i sitt miljöledningssystem. Det finns alltså tre steg från ISO 14004 till EMAS. Företaget ska utarbeta en miljöredovisning som informerar intressenterna om deras miljöarbete, ha utomstående kontroll av att dess miljöredovisning och miljöledningssystem uppfyller EMAS-systemets villkor. Sedan kan företaget ansöka om registrering och få EMAS- certifikat. (Suomen ympäristökeskus, 2013)
Källa: Suomen ympäristökeskus (2013)
EMAS-redovisningen är godkänd och är därför ett lämpligt sätt för öppen, tillförlitlig och pålitlig kommunikation om miljöärenden med intressenter. Organisationen bakom Figur 3: Sambandet mellan ISO 14001 och EMAS-systemet
26 systemet har som syfte att förbättra miljöprestanda, följa miljölagstiftningen och publicera information om sitt eget miljöarbete. Genom att företaget tar bra hand om sina miljöärenden är det en del av föregångarna och drar nytta av det i sin affärsverksamhet.
Fördelen med införingen av EMAS-systemet i företagets verksamhet är att det minskar på kostnaderna, ökar resurseffektiviteten, förbättrar riskhantering och främjar personalens deltagande. (Europakommissionen c, 2011).
Europakommissionen har år 2009 publicerat en studie om kostnader och fördelar som är förenade med genomförandet av EMAS enligt de EMAS-registrerade företagens uppfattningar. Största fördelarna med EMAS var energi- och resursbesparingar (21 %), minskning av negativa incidenter (18 %) och förbättrade relationer med intressenter (17
%). Andra fördelar var ökade marknadsmöjligheter (12 %), ökad produktivitet (11 %) och finansiella besparingar (9 %). (Europakommissionen d, 2009).
Tabellen nedan beskriver viktigaste skillnaderna mellan EMAS-systemet och ISO 14001.
Det kan påpekas att huvudfokus i EMAS-systemet ligger på att förbättra miljöprestanda, medan det i ISO 14001 ligger på att förbättra ledningssystemet. EMAS-systemet har högre krav på exempelvis extern rapportering, aktivt deltagande för de anställda och krav på laglig efterlevnad. Det finns betydande skillnader mellan ISO 14001 och EMAS systemet. EMAS-systemet är mer strikt med tanke på att det kräver bevis på laglig efterlevnad, extern rapportering och förutsätter även en inledande miljögranskning, vilket överhuvudtaget inte krävs av ISO 14001. En annan skillnad är att EMAS-systemet siktar på förbättring av miljöprestanda, medan fokus med ISO 14001 är på ledningssystemet. EMAS-systemet kräver aktivt deltagande av anställda, medan ISO 14001 förutsätter enbart enstaka utbildningar. ISO 14001 har inte heller något samlat officiellt register och har inte heller undantag för små och medelstora företag.
27 Figur 4: Skillnaderna mellan ISO 14001 och EMAS-systemet
Källa: Europakommissionen (2011)
2.7 Nyckeltalsanalys
Nyckeltal beräknas med hjälp av information från både resultat- och balansräkningen och handlar enligt Lundén och Ohlsson (2003 s. 157–159) om att olika poster i redovisningen ställs i relation till varandra. Nyckeltalsanalys används för att analysera företagens ekonomi, eftersom det ger en mer begriplig och översiktlig förståelse av företagets ekonomiska tillstånd och en bättre uppfattning av företagets styrkor och svagheter.
Nyckeltalen är ett verktyg i företagens ekonomiska styrning och är en nödvändig och viktig del av finansiellt beslutsfattande och därför har det utvecklats en stor mängd av olika nyckeltal genom åren (Lundén & Ohlsson, 2003 s. 160). Omvandling av företagens finansiella poster till relationstal leder också till att finansiell information lättare kan jämföras mellan olika företag och branscher. Enligt Företagsanalys r.f. (2017 s. 63–78) grupperas nyckeltalen till två olika huvudkategorier; lönsamhetens relationstal och finansieringens relationstal.
Enligt Lundén och Ohlsson (2003 s. 161) finns det två olika sätt hur man kan ta sig till väga med nyckeltalsanalys. Det första sättet är analys av enbart det senaste tillgängliga bokslutet, vilket ger en rätt statisk bild av ekonomin på bokslutsdagen, vilket leder till att helhetsbilden av företagets ekonomi också förblir statisk. Ifall man har inga referenssiffror, exempelvis tidigare perioders bokslut, är det omöjligt att avgöra är värdena bra eller dåliga. Det andra sättet att utföra nyckeltalsanalys är att göra en så kallad
28 trendanalys. En trendanalys går ut på att studera nyckeltalens utveckling över ett antal år.
Det här sättet ger enligt Lundén och Ohlsson (2003 s. 161) betydligt mycket mer information och ger möjligheten att studera hur nyckeltalen har utvecklats.
Analys av relationstalen i denna avhandling utförs som en trendanalys, eftersom undersökningen går ut på att studera utvecklingen av relationstalen över ett antal år.
(Lundén & Ohlsson, 2003 s. 161) Relationstalen som undersökningen innehåller är tre olika mått på lönsamhet; rörelsevinst, avkastning på totalt kapital och avkastning på investerat kapital. Ett vanligt misstag i genomförande av nyckeltalsanalys är enligt Lundén och Ohlsson (2003 s. 160–161) att välja för få eller för många nyckeltal och därför är enbart de väsentligaste med i analysen. I denna avhandling används Företagsanalys r.f.:s anvisningar på räknesätten av de olika nyckeltalen för enhetlighetens skull, eftersom räknesätten ibland kan variera mellan olika källor. Företagsanalys r.f. är en förening vars syfte är att förenhetliga och utveckla företagsanalys i Finland (Företagsanalys r.f.,2017).
2.7.1 Lönsamhetens relationstal
Lönsamhet beskriver enligt Företagsanalys r.f. (2017 s. 63) företagsverksamhetens ekonomiska resultat och är en grundförutsättning för verksamhetens kontinuitet, eftersom företaget inte utan en lönsam verksamhet kan överleva på lång sikt. Nyckeltalsanalys är ett viktigt verktyg i företagets uppföljande av lönsamhetsutvecklingen. Lönsamhet kan även kallas för räntabilitet eller avkastning, men innebörden i begreppen är densamma.
Lönsamhet kan mätas på absolut eller relativ nivå; absolut lönsamhet baseras på skillnaden mellan inkomster och kostnader, det vill säga verksamhetens resultat, medan relativ lönsamhet beskriver resultatets förhållande till det investerade kapitalet i företaget (Företagsanalys r.f., 2017 s. 63). Lundén och Ohlsson (2003 s. 191) förklarar att vid räknande av lönsamhetens relationstal vill man främst veta ifall resursutnyttjandet i företaget går till så att de genererar vinster i förhållande till tidigare perioder, branschen som företaget tillhör, insatt kapital eller alternativa placeringar av kapitalet.
Lönsamhetstal räknas genom att ställa företagets resultat i förhållande till företagets kapital, vilket visar ifall utnyttjandet av resurser ger en tillräcklig avkastning eller inte.
