Åldrandets psykologi
Val och livsmönster, obalans i livet och vägen till det goda åldrandet
Anna-Karin Berger, leg psykolog, Med Dr Aging Research Center, KI och Stockholms universitet
Åldrandets
förändringsdimensioner
• Den fysiska och biologiska
• Den sociala och ekonomiska
• Den känslomässiga; coping
• Den psykologiska/kognitiva
”De individuella skillnaderna mellan åldringar i samma ålder är mycket stora och utvecklingen under ålderdomen följer inget enkelt schema”
(Stanley Hall, 1923)
Geropsykologins utveckling
• Stanley Hall, 1923!
• Eriksons 8 faser 1960-talet: Behöver kompletteras allt eftersom fler blir riktigt gamla och vitala. T ex den tredje åldern (Sandahl) och den fjärde (Gut), två faser som har olika karaktär…
• Baltes m fl och 1980-talet och framåt
Åldrandet
- i ett livslångt utvecklingsperspektiv
• Utvecklingen är livslång
• Utvecklingen är beroende av tidigare historia och socialt sammanhang
• Utvecklingen är multidimensionell
• Utvecklingen är plastiskt
Åldrandets dimensioner
Optimalt
Normalt Patologiskt
Kungsholmsprojektet - en population 90+ år
von Strauss et al, 2000
Kvinnor Män (n=417) (n=85)
52 78
19 8
29 14
Boende(%)
- lägenhet- lägenhet
- servicehus- servicehus - institution- institution
bor ensam 91 61
Kungsholmsprojektet - en population 90+ år
Kvinnor Män (n=417) (n=85)
37 54
15 12
19 14
29 20
Hemtjänst (%) - ingen hemtjänst - några ggr/månad - några ggr/vecka - dagligen
Kungsholmsprojektet - en population 90+ år
von Strauss et al, 2000
Kvinnor Män (n=417) (n=85)
70 86
14 6
16 8
Fysisk funktionsförmåga ADL (Katz)(%)
- oberoende - delvis beroende - beroende
Sjuklighet hos personer 90+
von Strauss et al, JAGS, 2000
Sjuklighet
Ingen sjukdom 17 26 1 sjukdom 51 46
2+ sjukdomar 31 28
0.6 1.7 1.3
* Justerat för ålder och utbildning
OR*
Kvinnor Män
% %
Att vara kvinna
Slutsatser
¾ är fortfarande vitala
¾ bor i eget boende
¾ klarar sig utan större hjälp
73% av dem som är 90 år eller äldre
Det goda åldrandet - viktiga komponenter
• Att välja det viktigaste (reorganisera, anpassa sitt liv)
• Positivt tänkande (spelar roll för överlevnad)
• Fortsatta utmaningar och ansträngningar (ha mål i tillvaron)
• Självuppfattning
Dessa aspekter kan tydliggöras, påverkas och förändras då man arbetar med eller planerar och stödjande årgärder!
Konflikthantering = Coping
Konflikt Reaktion Hantering Utveckling
• I sociala livet
• Inom individen
En process över tid
• Medveten eller omedveten
• Akut eller kronisk
Strategi ”fight or flight”
Positiv stress Negativ stress
Coping och åldrande
• Åldrandet innebär en period av förändring i fysisk hälsa, psykologiska och sociala förhållanden
• Alla förändringar utgår ifrån den objektiva sfären men får sin betydelse genom den subjektiva värderingen av händelsen eller förändringen
• Erfarenheter av kontroll över tidigare händelser i livet resulterar i mer positiv och hälsosam anpassning
• Personligheten är avgörande, grad av optimism, tålighet vid påfrestningar, neurotisism och extraversion
Sociala nätverk - ett skydd mot stress och ohälsa
Det sociala nätverket – den indirekta effekten eller bufferteffekten – kvalitetet
Två grupper:
1. Konfidenter, intima vänner tex make/maka, egna barn eller andra närstående
2. Andra personer i individens krets av relationer som kan stödja med praktiska råd och hjälp när så behövs
Personlighet
Psykofysiskt system:Kropp och själ är oupplösligt förenade. Personligheten innehåller både ett mentalt upplevande samt fysiska och biologiska komponenter
Deterministisk aspekt:Personligheten spelar aktiv roll i formandet av individens beteende.
Personligheten fungerar som ett reglersystem med konsekvenser som syns i åldrandet
Personligheten är stabil genom livet
Personlighetsteorier och modeller
1. Trait models
2. Self-conceptual models 3. Stage models
4. Timing of events models
Individuell läggning - personlighet och åldrande
Två läggningstyper:
Typ A och Typ B
Viktiga områden för livstillfredsställelse
1) Hälsostatus, framför allt den subjektivt upplevda hälsan och funktionell förmåga 2) Tillfredsställelse med avseende på
ekonomi och inkomst
3) Utbildning och yrkesmässig status 4) Ålder
5) Kön 6) Civilstånd 7) Etnisk tillhörighet
8) Aktivitetsgrad, socialt nätverk 9) Sociala roller och rollförluster
Känsla av sammanhang
I relation till coping, hälsa och välbefinnande är känslan av sammanhang viktig!
1. De inifrån eller utifrån kommande stimuli man ställs inför är strukturerade, förutsägbara och förklarliga - begriplighet
2. Resurserna att möta kraven är tillgängliga - hanterbarhet
3. Kraven är utmaningar som är värda att engegera sig i - meningsfullhet
Livsberättelser
– att förstå sig själv och acceptera det liv man levt
”Livet kan endast förstås baklänges även om det måste levas framlänges”(Sören Kirkegaard, filosof) Livshistorier kan delar in i fyra kategorier (Randall, 1997) 1. Fokus i existensen. Den yttre, objektiva livshistorien, det
som faktiskt har hänt som inte är tolkad och förstådd 2. Fokus på erfarenheter. Den inre historien, individens sätt
att uppfatta de yttre händelserna (selekterad historia) 3. Livshistorien som den kommer till uttryck. Här ingår
språkliga, kroppspråkliga och underförstådda antydningar.
4. Livsberättelsens intryck. Hur andra uppfattar det som individen uttrycker.
”Vägen att nå det goda åldandet”
Selektiv optimering med kompensation(Baltes & Baltes)
• Selektion:Prioritering och fokusering till de individuella och sociala aktiviteter som fungerar och ger tillfredsställelse
• Optimering:Engagemang i aktiviteter som bibehålls/förbättras med ökad ålder.
Reservkapaciteten tas i bruk.
• Kompensation:Begränsning i en förmåga kompenseras genom en kompletterande aktivitet
Förståelsen av det goda åldrandet
- olika aspekter
Coping:I vilken omfattning individen lyckas hantera de åldersrelaterade förändringarna på ett
tillfredsställande sätt
Salutogenes:Känslan av sammanhang är centralt och att tilliten till den yttre och inre världen är förutsägbar med en förväntan att allt kommer att gå bra (begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet) Meningsfullhet:Livets första målsättning är att förstå sin omgivning den andra är att reflektera över och förstå sig själv. Ju mer meningsfullt livet ter sig desto större tillfredsställelse (CG Jung)
Individuella lösningar
Er yreksroll är mycket viktig för att hjälpa den äldre att:
• hitta nya prioriteringar och mål när hälsa och funktion börjar tryta
• inrikta stöd och stärka de funktioner som fungerar
• komma med förslag på kompensatoriska strategier för att hantera problem Lösningarna bör variera efter personens hälsa, resurser, preferenser och intresse
1. De minskar med åren.
2. Det finns en fortsatt potential
Olika uppfattningar om kognitiva
färdigheter Åldersrelaterade förändringar
• Åldersrelaterade förändringar i kognitiva förmågor inträffar efter 60 till 70 årsålder
• Vissa förmågor som tex episodiskt minne påverkas i större utsträckning än andra kognitiva förmågor
• Det förekommer stora variationer mellan olika individer
Teoretiska förklaringsmodeller
till åldersrelaterade förändringar i intellektuella funktioner
• Disuse-teorin, ”use it or lose it”
• General slowing-hypotesen
• Alienations-teorin
Kognitivt åldrande och påverkansfaktorer
25% av skillnaderna i kognition beror på ålder i sig!
75% av skillnaderna beror på yttre miljöfaktorer (miljöns komplexitet och stimulans)
• Typ av yrke
• Yrkets komplexitet
• Aktiv livsstil (fysiskt, psykiskt och socialt)
• Exponering av kulturella och utbildningsmässiga faktorer
• Civilstånd (långt äktenskap med en intelligent make/maka)
Påverkansfaktorer kognition
ÖStimulerande omgivning ÖSjälvförmåga
ÖMental rörlighet
ÖEmotionella tillstånd t.ex. depression, stress ÖSocioekonomisk status: utbildning, yrke, inkomst ÖGenus
ÖKulturella faktorer ÖTräning av arbetsminne
Olika minnessystem
Korttidsminne Långtidsminne
Arbetsminne Språkligt Icke språkligt
Episodiskt Semantiskt Procedurminne Perception
Stress-, Ålders-, och Sjukdoms-
känsligt...
Korttidsminne
3 4 5 6 7 8 9
10 år 20-30 år 40-50 år 60-70 år 80-90 år
Korttidsminnet i åldrandet
Semantiskt minne
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
10 år 20-30 år 40-50 år 60-70 år 80-90 år
Semantiskt minne i åldrandet
Episodiskt minne
0 5 10 15 20 25 30
10 år 20-30 år 40-50 år 60-70 år 80-90 år
Antal ihågkomna ord
Episodiskt minne i åldrandet Olika orsaker till ett sviktande minne
¾Demenssjukdomar
¾Åldrandet (till viss del)
¾Fysiska sjukdomar (hjärt- o kärl, diabetes, vitaminbrist)
¾Psykisk ohälsa (depression, ångest, oro, stress)
¾Biverkningar av mediciner
¾Allmänt hälsotillstånd (infektioner, dålig nattsömn)
¾Sensoriska problem (syn-, hörselnedsättning)
¾Demografiska faktorer (utbildningsnivå, kvinna-man)
¾Livsstilsfaktorer (fysiska, psykiska, sociala aktiviteter)
Åldersskillnader i intellektuella funktioner
Processing speed Det tar tid för äldre personer att utföra mentalt arbete
Inhibition
Äldre personer har svårt att fokusera på specifik information och att stänga ute,
”brus”, irrelevant information
Arbetsminne Äldre personer har försämrad förmåga till självinitierat processande
Sensoriskt fungerande Äldre människor har sämre sensoriskt fungerande som t.ex. syn och hörsel
Plasticitet efter skada
Plasticitet i åldrandet
Metaminne
¾Att kunna ställa sig utanför sig själv och beskåda sina tankar och minnesprocesser. ”Hur tänkte jag?” samt ”Kan jag göra annorlunda?” är avgörande för inlärning.
¾Att förmå bedöma sina förutsättningar att klara en uppgift
¾Egen kunskap om minnesstrategier samt uppdatering av dessa
Minnesträningsprojektet vid Stockholms läns Äldrecentrum
¾
250 deltagare mellan 20 och 90 år
¾
Jämföra effekten av två olika typer av träningsprogram
¾
Studera bl.a. åldersskillnader i
plasticitet, prediktorer, långtidseffekter och glömska
Siffra-Ljud tekniken
1 = T 2 = N 3 = M 4 = R 5 = L 6 = J 7 = K 8 = F 9 = P 0 = S
Bankomatkod: 2147 Transformera till ord via nyckel:
INTE RIK
Memorera och dechiffrera!
Egen strategi träning
2147 2147
2147 2147 2147
21 47
1921 föddes jag… och Buss 47 går till Skansen...
Min Födelsedag på Skansen...
Resultat
Inkodning av ny information
Slutsatser
Minnesträning ger långvariga specifika effekter på inkodningskapaciteten.
Att utforska och utveckla sina egna minnesstrategier under träning visade sig vara lika effektivt som att lära sig en minnesteknik!
Men gäller detta även bevarandet av memorerad information dvs glömska?
Resultat
Glömska av inkodad information
Slutsatser
Glömska - en variabel som få faktorer förmår påverka
Därför intressant att ”Egen strategi träning”
visar sig påverka bevarandet av information över lång tid. Sannolikt effekter av kunskapen kring sitt eget minne fungerande...
Värt att notera är att tekniker som ger stor effekt på inkodning nödvändigtvis inte hjälper i längden
Slutligen
Man kan långt upp i åren ta sin intellektuella reservkapacitet i anspråk genom övning.
Träning är ämnesspecifik men ger långvarig effekt på både inlärning och bevarande av information.
Särskilt träning av egna strategier effektivt!
Man kan ta hand om sitt minne på många sätt:
fysiskt genom motion, kost och friskvård, psykiskt genom intellektuell stimulans, och socialt och emotionellt genom att vara och samtala med människor man tycker om.
Depression:
Påverkan på intellektuella funktioner
• Episodiskt minne
• Inlärning
• Exekutiva funktioner (förmågan att handla och agera)
• Psykomotorisk snabbhet (mental snabbhet)
Minnestest
Fri återgivning av ord
Fri återgivning, snabb presentation (2 sek) Fri återgivning, långsam presentation (5 sek)
Fri återgivning, organiserat material (ord ingår i kategorier) Ledtrådar ges vid återgivning
Kognitivt stöd Längre tid för inkodning Organisera/strukturera materialet Ledtrådar användbara
Resultat
FR-Random/Slow FR-Random/Rapid
FR-Organizable CR-Organizable
2 6 8 10
4
Mean Word Recall
Major Depression Controls
Slutsatser Slutsatser
Det är inte så här man förebygger sjukdom och psykisk ohälsa
Slutsatser Slutsatser
…utan snarare så här…….
