UPPSALA UNIVERSITET,
Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, VT 2007, Tillfälle 1
INTRODUKTION: SPRÅKET, INDIVIDEN OCH SAMHÄLLET
SPRÅKET
Språkpsykologi Språksociologi
INDIVIDEN SAMHÄLLET
Sociolingvistik:
• dialektologi – studiet av dialekters utbredning och utseende
• social variation - hur språk kan se ut i olika grupperingar i samhället
• flerspråkighet
• språkplanering och språkpolitik – språk som maktmedel i politiska spel, nationalspråk osv.
• interaktionsforskning - hur går ett samtal till? Finns det någon slags regel vi tycks hålla oss till då vi samtalar?
• språk och kultur - vilka kopplingar finns mellan vårt språk och den kultur vi lever i.
Hur manifesteras kulturen i språket?
Psykolingvistik:
• Kognitionsforskning – hur hänger språket och tänkandet samman?
• neurolingvistik – medicinsk aspekt, hur fungerar det rent neurologiskt i hjärnan då vi talar eller om vi har någon språklig störning?
• språkinlärning – både första- och andraspråksinlärning
• produktion och perception – hur går det till då vi förstår och själva producerar språk? Kan detta beskrivas med hjälp av någon modell?
• språkpatologi – språkliga sjukdomar som exempelvis afasi undersöks
HUR DEFINIERAR VI SPRÅKET?
Det språkliga tecknet
Ferdinand de Saussure (1857-1913), schweizisk lingvist
Ingen koppling, helt godtyckligt, arbiträrt.
blomma betecknande= signifiant, ljudbilden
@ betecknade=signifié, begreppet
Saussure såg språket som ett system, ett strukturellt betraktelsesätt av språket, där de olika ingående delarna av språket tillsammans utgjorde en sammanhängande struktur.
Språket sågs som ett självständigt, helt autonomt system som lydde under sina egna lagar. Dessa lagar var utom räckhåll för några talare att påverka.
Språket = kod, och den som förstår koden är den som lärt sig förstå kopplingarna mellan de språkliga tecknen och det de språkliga tecknen refererar till.
Noam Chomsky (1928-)
langue - parole kompetens – performans
För Saussure var språk något överindividuellt.
För Chomsky är språk en internaliserad, grammatisk kunskap. Målet med lingvistiken blir enligt Chomsky att beskriva systemet, kompetensen.
Den tidiga moderna sociolingvistiken var en protest mot detta!!
Språket är en social institution. Språket gör människan till en social varelse.
Relation språk-samhälle: fyra alternativ
Man kan bland annat ha följande synsätt på detta förhållande.
• den sociala strukturen bestämmer den lingvistiska strukturen och det språkliga beteendet – t ex åldersgradering, vissa sätt att tala bestäms av sociala faktorer.
• den lingvistiska strukturen/det språkliga beteendet bestämmer eller påverkar den sociala strukturen – t ex Whorfhypotesen, språket styr tänkandet
• språket och den sociala strukturen påverkar varandra
• inget förhållande alls mellan de två - de är oberoende av varandra. En variant av detta synsätt är att det kan finnas en koppling mellan dessa två, men den behöver vi inte ta hänsyn till i vårt studium. Detta synsätt skulle Chomsky kunna sägas vara företrädare för, en slags asocial lingvistik.
SOCIOLINGVISTIK
När vi studerar relationen språksamhälle behöver vi något att relatera: variabler.
Variabler (verktyg/studieobjekt/mätobjekt)
Inom sociolingvistiken vill man bland annat relatera språket till olika delar av samhället, och för att bringa någon ordning i kaoset använder man sig då av olika variabler för att dela in samhället. Dessa kallas sociala variabler = den/de faktorer som avgör språklig variation.
Exempel på sociala variabler:
• ålder (åldersgradering)
• kön (manligt och kvinnligt språk)
• yrke (yrkesjargonger, kanslisvenska)
• religion (tabun)
• boplats (dialekter)
• inkomst (sociolekter)
• utbildning (sociolekter)
Språklig/lingvistisk variabel = mätobjekt; det språkliga särdrag man vill studera
En språklig enhet av vilken det finns flera varianter som bär
samma funktion, och de olika varianterna är möjliga att identifiera
De språkliga variablerna kan finnas på flera olika nivåer, beroende på vad man är intresserad av att undersöka.
Fonetisk variabel
Första - fursta, mjölk-mjulk Räka (räka-reka)
Morfologisk variabel T ex pluralmorfem:
Video: videoar, videos, videosar, videoapparater.
Syntaktisk variabel
Utelämnande av kopulan ´be´ i engelska: He isn´t here - He not here.
Negation i franska: je ne sais pas - je sais pas
Lexikal variabel
Limpa-lev i Småland förr, hink-spann i Skåne
En språklig variabel relateras till en social. Så mäts/beskrivs relationen mellan samhälle och språkbruk. Detta är det enklaste sättet att göra sociolingvistiska studier.
INDIVIDUELL VARIATION
DIALEKT är en varietet som påverkas av den geografiska variabeln.
SOCIOLEKT är språklig variation som kan knytas till en social grupp.
SEXOLEKT = varietet knuten till/förknippad med genus.
KRONOLEKT = varietet knuten till/förknippad med ålder.
ÅLDERSGRADERING.
Ex, (8 års-åldern): och då var du mamman
Ex: Ungdomsspråk: ”om man träffar en grabb så’ä, han kanske e skitsnygg va, åå, han skulle jag vilja bli tillsammans me, så ba e han världens skit liksom”
Typ, liksom, ba, då, då ra, precis, alltså (samtalspartiklar), förstärker de centrala delarna i ett uttryck, citerare/citeringstecken, avgränsare, fokuserare, språkstrukturell funktion, identitetsmarkör, markerar avstånd till vuxna
En åldersgrupp är aldrig helt homogen, men gemensamma drag finns. I ungdomsspråk ser man:
- korta yttranden, många avbrott, mycket samtidigt tal, oartikulerat uttal, stor röstvariation, många ljudeffekter.
Ex: multietnisk ungdomsvarietet; rinkebysvenskan: aina, guz, fett me para
REGISTER = definieras av de omständigheter och motiv som ligger till grund för en kommunikativ situation. Definitionen är alltså icke-språklig mot vilken specifika språkliga särdrag sen kan fastställas. Lekterna ovan är uttryck för olika dimensioner av vem man är. Register kan sägas handla om vad man gör.
Exempel på olika register återfinns i de olika radiokanalerna, i en predikan, referat av en ishockeymatch eller i olika yrkesjargonger.
Ett vanligt sätt att beskriva register är att beskriva en situation utifrån följande begrepp/dimensioner:
o ÄMNE (Vad talar man om?) o RELATIONER (Vilka talar?)
o MEDIUM (På vilket sätt sker kommunikationen?)
Exempel: en vetenskaplig artikel.
Om vi ändrar medium i exemplet från skrift till tal får vi en föreläsning, vilket skulle resultera i förväntade lexikogrammatiska förändringar; satserna blir kortare, och innehåller färre inbäddade satser, ordvalet blir förmodligen något mindre formellt och
kanske mindre tekniskt, det kan förekomma mer direkt interaktion mellan deltagarna i form av direkta tilltal, frågor osv.
Att ha kunskap om olika register är att besitta KOMMUNIKATIV KOMPETENS, en term myntad av Dell Hymes. Begreppet refererar till all vår kunskap om hur vi kan och bör använda språket utöver fonetik, fonologi, grammatik och lexikon.
STIL = variation inom register, hur man gör nåt. En stilistisk dimension inom ett register är grad av formalitet: formell-informell.
De flesta stilar är gradvisa, alltså relativa och inte antingen eller. Andra stilistiska skalor är t ex:
opersonlig- intim monologisk – dialogisk fasta formuleringar – kreativ
Både register och stil är sätt att markera social grupptillhörighet och etablera solidaritet.
SPRÅKGEMENSKAP (talgemenskap)
Efter att ha utrett vilka språkliga och sociala variabler man ska undersöka bör man även ta ställning till vilken geografisk eller sociokulturell avgränsning man ska ha i sitt studium.
En vanlig sådan enhet är språkgemenskap. Denna hålls samman av gemensamma normer.
Beroende på vad man vill studera väljer man att ta fasta på språklig likhet, interaktion eller symbolisk integration.
1. Språklig likhet
Språksamhälle; alla de människor som använder ett givet språk (eller dialekt) Lyons 1970
Denna definition av språksamhälle sammanfaller med definitionen av språket, men denna definition kanske ändå kan vara användbar då ingen tveksamhet råder om vad ett språk egentligen är.
2. Interaktion (John Gumperz). Det kan här vara frågan om olika varianter av språket inom en och samma språkgemenskap.
Språksamhälle definieras som en social grupp, antingen enspråkig eller flerspråkig, som hålls samman genom täta sociala kontakter, och avgränsas från omkringliggande områden genom svaga kommunikationsband. (Gumperz, 1962)
Här tar man fasta snarare på kommunikationen som sådan, dess täthet och frekvens, i stället för vilket språk den förs på.
Definitionen tar även hänsyn till flerspråkiga samhällen där kommunikationen kan ske på ett likartat sätt, men på olika språk. Det väsentliga är inte vilket språk kommunikationen sker på, utan hur och att den sker.
4. Symbolisk integration. Denna avgränsning tar fasta på medlemmarnas attityder och värderingar som är sammankopplade med olika typer av språkanvändning.
Språksamhället definieras inte genom något gemensamt användande av språkliga element, utan genom deltagande i en uppsättning gemensamma normer […] (Labov 1972)
Denna definition tar fasta på att trots att man har flera olika språk kommunicerar man på samma sätt. Bakom kommunikationen ligger samma kulturella och sociala normer, oavsett om man talar engelska, hindi eller swahili. Språksamhälle blir då ett relativt abstrakt begrepp, eftersom dessa normer inte behöver vara rent lingvistiska.
Sammanfattningsvis kan sägas att beroende på vilken utgångspunkt man har kan begreppets definition skilja sig åt betydligt.
Utgår man från identifikation kan antalet grupper bli oändligt, och beroende av vilken grupp man för tillfället identifierar sig med. Detta leder naturligtvis till att språkgemenskaperna till viss del även överlappar varandra.
