En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter

Bilen behövs i Sverige

Sammanfattning

• Nio av tio resor sker på vägar

• Åtta av tio resor görs med bil

• 60 % av allt gods transporteras med lastbil

• Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer i Sverige

• Var tionde svensk arbetar med fordon, vägar eller transporter

• Fordonsindustrin är en ledande

exportnäring och exporterade under 2008 för 155 miljarder kronor.

Den svenska bilismen är överbeskattad enligt riksdagens princip om att bilismen ska bära sina samhällsekonomiska kostnader. Exempelvis beskattas bensin och diesel med 105 öre per kilo koldioxid, medan FN:s klimatpanel, IPCC, rekommenderar ett koldioxidpris på 70 öre per kilo. Bilismens särskatter uppgår idag till mer än 60 miljarder.

I takt med att nya bilar blir allt säkrare och miljövänligare ökar dessutom överbeskattningen av bilismen. Överbeskattningen slår hårt mot hushållens ekonomi, extra hårt mot de som bor i glesbygd.

Från politiskt håll krävs en förståelse för att överbeskattningen av bilismen slår hårt mot hushållens ekonomi. För många av dem som drabbas värst är bilen en nödvändighet för att få vardagen att gå ihop.

”Särskatterna på bilen uppgår

till mer än 60 miljarder per år”

”Svenska bränslebeskattningen bland de högsta i Europa”

”Glesbygden orättvist beskattad”

”Utan bilen stannar Sverige”

”Överbeskattningen slår hårt mot hushållens ekonomi”

09

4

09

5

Bilskatter på 60 miljarder

Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten in drygt 60 miljarder kronor årligen i särskatter från landets bilister.

Bilismen är en stor inkomstkälla för staten, och det motiveras med att samhället står för många utgifter som förknippas med bilen, exem- pelvis vägarna. Sällan diskuteras de positiva värden som bilen bidrar till genom en ökad mobilitet och sysselsättning i hela landet. Åtta av tio resor sker idag med bil och var tionde svensk arbetar med fordon, vägar eller transporter.

Inte heller tar politiken hänsyn till att många människor inte har något alternativ till att ta bilen för att transportera sig. När vi bor på en plats, arbetar på en annan, handlar mat på en tredje och hämtar barnen på en fjärde plats behövs bilen varje dag för att livspusslet ska gå ihop.

Beskattningen på diesel och bensin är hög i Sverige. Om hänsyn tas till svenska folkets disponibla inkomster, är den svenska bränslebeskatt- ningen bland de högsta i Europa. Samtidigt är Sverige ett av Europas mest vidsträckta och glesbefolkade länder, och därför slår bilskatterna hårt mot hushållens privatekonomi.

Vad säger riksdagen?

Riksdagen har beslutat att varje trafikslag ska betala sina egna samhälls- ekonomiska marginalkostnader. Detta innebär att trafiken ska betala för de skador samt de utsläpp den ger upphov till. Beslutet om att trafiken ska betala sina egna kostnader togs första gången av riksdagen 1988 men for- mulerades om i den transportpolitiska proposition som kom i mars 2006:

Principen innebär att bilskatterna ska motsvara de samhällsekonomiska kostnaderna i form av miljöeffekter, vägslitage och olyckor som biltrafiken medför.

Av denna princip följer naturligtvis att koldioxidskatten ska motsvara den kostnad som uppkommer av koldioxidutsläppen. Så är inte fallet. Medan IPCC anger att det ska kosta 70 öre att släppa ut ett kilo koldioxid, beskat- tas den svenska bensinen och dieseln med en koldioxidskatt på 105 öre per kilo från 1 januari 2009. Räknas även energiskatten och den koldioxidbase- rade fordonsskatten, uppgår skatten till cirka 300 öre per kilo.

”De skatter och avgifter som tas ut av trafiken och som

är transportpolitiskt motiverade, bör motsvara trafikens

samhällsekonomiska marginalkostnader”.

09

8

09

9

Vad är bilskatter?

Alla de speciella skatter som drabbar den som äger och kör en bil är bilskatter. De bilskatter som tär mest på plånboken är fordonskatt och bensinskatt.

Moms betalas för alla varor vi som privatpersoner köper och kan därför inte räknas som en särskatt på bilismen. Däremot betalas moms både på bensin- och dieselskatten, vilket därmed är en skatt på skatten.

Sammanlagt uppskattas bilskatterna uppgå till drygt 60 miljarder kronor per år*, beräknat på skatte- och prisläget för 2008. Som jämförelse uppgår anslaget 2008 för väginvesteringar och vägunderhåll, till knappt 18 miljarder kronor.

Fordonsskatt

En ny fordonsskatt infördes den 1 maj 2006. Denna skatt bestäms utifrån hur mycket koldioxid bilen släpper ut och omfattar endast nyare bilar. För äldre bilar bestäms beskattningen som tidigare utifrån fordonets vikt.

Den nya skatten består av ett grundbelopp på 360 kronor per år samt en koldioxidkomponent på 15 kronor per gram koldioxidutsläpp utöver 100 gram per kilometer. Detta innebär för en ben- sindriven Volvo V70 (2.5T) att koldioxidkomponenten blir 1 830 kronor. Fordonsskatten för en ny Volvo V70 blir därmed till 2 190 kronor årligen.

För en dieselbil blir fordonsskatten betydligt hö- gre trots att den av miljömässiga skäl egentligen borde gynnas. Då dieselskatten höjdes den 1 januari 2008 reducerades det särskilda skat- tetillägget för dieseldrivna personbilar. Den nya uppräkningsfaktorn uppgår till 3,15 på dieselbilar registrerade efter 1 januari 2008. Fordonsskatten för en dieselbil är ändå fortfarande betydligt högre än för motsvarande bensinbil. En ny, dieseldriven Volvo V70 (2.4D) betalar 4 820 kronor i fordonsskatt per år.*

Bilskatter 2008 (Mkr) Energiskatt och koldioxidskatt, bensin 25 800

Fordonsskatt 11 100

Vägavgift för tunga lastbilar 750

Energiskatt och koldioxidskatt, diesel 12 900

Moms på bensin- och dieselskatten 5 600

Trafikförsäkringsskatt 3 350

Trängselskatt Stockholm 750

Summa bilskatter 60 250

* Inklusive de generella skatterna uppgår bilskatterna till omkring 85 miljarder kronor per år.

* Beräknat på en V70 med koldioxidutsläpp på 178 gram per kilometer:

(360 + 15 x 78) x 3.15 = 4820

Bränsleskatt

Av dagens bensinpris är långt mer än hälften skatt. Låt oss anta ett genomsnittligt bensinpris på 12 kr per liter. Av denna summa är 4,08 kr bensinkostnaden, resten, det vill säga 7,92 kronor, är skatt och moms.

Om vi gör motsvarande beräkning för diesel och antar ett dieselpris på 12 kr per liter är 5,26 kr dieselkostnaden och 6,74 kr är skatt. Skatten och momsen fördelas enligt följande.

Trängselskatter

För bilister som kör in och ut ur Stockholms innerstad är trängselskat- terna en betydande kostnad. Trängselskatterna uppgår till mellan 10 och 20 kronor som betalas vid in- och utfart till innerstaden under vardagar mellan klockan 06.30 och 18.29. Trängselskatten är max 60 kronor per fordon och dygn.

Intäkterna från trängselskatter beräknas årligen uppgå till 750 miljoner kronor vid nuvarande nivåer för avgifter och antal bilar.

(kr/l) Bensin Diesel (MK1)

Energiskatt 3,08 1,33

Koldioxidskatt 2,44 3,01

Moms på råvaran 1,02 1,31

Moms på skatt 1,38 1,09

09

12

09

13

Bilens utsläpp överbeskattade

Inget fordonsslag ska, enligt riksdagens beslut, beskattas hårdare än att det täcker samhällets kostnader för trafikslaget i fråga. Statens institut för kommunikations-analys (SIKA) följer upp detta på regeringens uppdrag.

I SIKAs årliga rapporter har hittills framgått att bilen är överbeskattad, särskilt vid körning i glesbygd.

Den svenska koldioxidskatten är idag högre än nödvändigt. I takt med att bilar blir allt miljövänligare minskar de kostnader bilen medför för miljön. EU-kommissionen har visat att EUs Kyotoåtagande kan nås till en kostnad på cirka 80 öre per kilo koldioxid. IPCC har visat att ett koldioxidpris på 70 öre per kilo till år 2030 räcker för att klara de globala miljömålen.

Den formella koldioxidskatten i Sverige, vilket också är skatten på bensin och diesel, är från 1 januari 2009 105 öre per kilo. Den totala utsläppsbeskattningen för svenska privatbilister, inklusive energiskatt och koldioxidbaserad fordonsskatt, uppgår till 300 öre per kilo. Tittar man på alla utsläpp, exklusive vägtransporter, beskattas koldioxiden i genomsnitt med cirka 15 öre per kilo. Den genomsnittliga koldioxidbeskattningen i Sverige blir därmed i praktiken cirka 50 öre per kilo. Detta innebär att att den svenska privatbilismen har en koldioxidskatt som vida överstiger andra sektorers.

Trots att IPCC framhåller vikten av en enhetlig och likformig beskattning är två tredjedelar av alla utsläpp i Sverige undantagna eller kraftigt rabatterade.

Koldioxidutsläpp från exempelvis flyg och sjöfart är idag obeskattat. De samhällsekonomiska kostnaderna av nuvarande klimatpolitik är höga och chanserna att nå miljömålen små.

CO

styrmedel

Beskattning av koldioxidutsläpp

Koldioxidpris öre/kg Privatbilist Sverige 300*

Formell CO2-skatt i Sverige 105

IPCCs bedömning av 70

tillräcklig nivå

Verklig CO2-skatt i Sverige, 50 genomsnitt

Pris EUs utsläppsrätter 35 (prognos)

Genomsnitt CO2-skatt 15 i Sverige exkl. vägtransporter

Flyg, sjöfart 0

5 4 3 2 1 0

2/3 av utsläppen

Flyg Industri Sjöfart

ElproduktionSkogsbruk Jor dbruk

Fastighetsvärme Vägtrafik kr/kg CO2

1/3 av utsläppen

10 kr

IPCC

* Koldioxidskatt, energiskatt och koldioxidbaserad fordonsskatt

Överbeskattningen ökar

Under de senaste åren har nya, mer miljövänliga och säkra bilar kommit ut på marknaden. De samhällsekonomiska kostnaderna för en ny bil har därmed sjunkit markant. Det framgår tydligt om man jämför med den kalkylerade genomsnittsbilen som skatten hittills beräknats på. Exempel- vis ligger utsläppen av hälsofarliga ämnen kring 25 procent lägre på en ny bil än på kalkylbilen.

Även kostnaderna för olyckor sjunker kraftigt i takt med att nya bilar blir allt säkrare. Exempelvis har antisladdsystem visat sig minska antalet allvarliga olyckor dramatiskt. Vid halka reducerar antisladdsystem risken för allvarliga personskador med upp till 50 procent enligt en studie utförd av Vägverket och Folksam.

Samtidigt som bilarna blivit allt säkrare har det beslutats att trafikens olyckskostnader i ökande grad ska finansieras av bilisternas trafikförsäk- ring. 1 juli 2007 infördes en skatt på 32 procent på de trafikförsäkrings- premier försäkringsbolagen hanterar. Ett bilinnehav blir således än mer överbeskattat.

09

16

09

17

Slår hårt mot glesbygden

Dagens skattesystem missgynnar glesbygden och detta förvärras i takt med att skatterna på energi och transporter höjs.

I Finansdepartementets långtidsutredning konstateras att glesbygdsbor i allmänhet belastas hårdare än storstadsbor av miljöpolitikens kostnader på grund av att invånarna i glesbygd är mer beroende av biltransporter.

Ett exempel på detta är bränsleskatten. Utslaget per person kan det kosta över 8 000 kronor per år i bränsleskatt att leva i glesbygden jämfört med i storstaden där det kostar mellan 3 000 och 4 000 kronor per person och år.

Det är tydligt att det är boende i glesbygdskommuner som är extra hårt drabbade. Det finns ingen tunnelbana i glesbygden och bilen är nödvän- dig för att få vardagen att gå ihop.

Slår hårt mot hushållens ekonomi

Bilen tar en stor andel av hushållens ekonomi. Enligt beräkningar gjorda av Institutet för Privatekonomi är bilen för en genomsnittsfamilj en av de största utgifterna. För en tvåbarnsfamilj kan kostnaderna för en familjebil vara nästan lika stora som de sammanlagda utgifterna för mat och kläder.

Ännu värre blir det om man tittar på möjligheterna för ensamstående föräldrar att ha bil. En ensamstående med barn har enligt familjeekono- mernas beräkningar egentligen inte råd med en bil om pengarna även ska räcka till övrig konsumtion och sparbehov.

Bilskatterna slår hårt mot ekonomiskt svaga hushåll. Ett resultat av bilskatterna är till exempel att endast ca 65 % av ensamstående kvinnor med barn har bil. Den höga bilskatten innebär att denna grupp måste försaka andra aktiviteter för att få hushållsekonomin att gå ihop. Jämfört med andra hushållstyper avviker denna grupp därför kraftigt när det gäller resemöjligheter.

www.bilsweden.se | www.mrf.se