Visioner blir verklighet!

(1)

Årsberättelse

2013

Visioner blir verklighet!

Satsningar idag ger en enklare vardag

i morgon.

(2)

Finanslandstingsrådet har ordet ...3

2013 i backspegeln ...4

En enklare vardag i framtiden genom de satsningar vi gör idag ...6

Europas mest attraktiva storstadsregion ...8

Trafiksystem för en växande Stockholmsregion ...12

Framtidsplanen för hälso- och sjukvården blir verklighet ...15

Sammanfattning, en fortsatt stark ekonomi ...20

Förvaltningsberättelse ...22

Inledning ...22

Mål...24

Ekonomisk analys ...28

Resultat ...29

Intäkter ...30

Kostnader ...34

Finansiering ...37

Investeringar ...41

Investeringsutveckling ...41

Trafik ...42

Vård inklusive fastigheter ...42

Nya Karolinska Solna ...43

Ekonomiskt resultat för nämnder och styrelse ...46

Landstingsstyrelsen ...46

Hälso- och sjukvårdsnämnden ...47

Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje ...49

Trafiknämnden ...50

Kulturnämnden ...52

Patientnämnden ...52

Landstingsrevisorerna ...53

Stockholms läns landstings samlade verksamhet ...54

Förväntad utveckling ...55

Utvecklingen de kommande åren ...55

Verksamhetsberättelse ...57

Inledning ...57

Stockholms läns landstings verksamhetsfokus ...59

Övergripande för landstinget ...59

Hälso- och sjukvården ...67

Övergripande hälso- och sjukvården ...67

Stockholms läns sjukvårdsområde ...73

Uppföljning av akutsjukhusen ...74

Karolinska Universitetssjukhuset ...75

Södersjukhuset AB ...76

Danderyds Sjukhus AB ...77

TioHundra AB ...79

Södertälje Sjukhus AB ...80

S:t Eriks Ögonsjukhus AB ...81

Ambulanssjukvården i Storstockholm AB ...82

Stockholm Care AB ...83

Folktandvården Stockholms län AB ...84

MediCarrier AB ...86

Kollektivtrafiken ...87

Övergripande kollektivtrafiken ...87

AB Storstockholms Lokaltrafik ...89

Waxholms Ångfartygs AB ...91

Färdtjänstverksamheten ...92

Fastigheter ...93

Övergripande fastigheter ...93

Locum AB ...94

Landstingsfastigheter Stockholm...95

Finansiell och övrig verksamhet...97

Övergripande finansiell verksamhet ...97

Koncernfinansiering ...97

AB Stockholms Läns Landstings Internfinans ...98

Landstingshuset i Stockholm AB ...98

Skadekontot ...99

Stockholms läns landsting som arbetsgivare ...101

Medarbetaravsnitt ...101

Uppföljning av uppsiktsplikten ...107

Uppsiktsrapport ...107

Internkontroll ...107

Uppdrag ...108

Uppdrag i budget 2013 ...108

Uppdrag som givits under 2013 ...108

Stiftelser, donationsfonder och samordningsförbund ...109

Ekonomisk redovisning ...112

Revisionsberättelse ...131

Definitioner och begrepp...132

Förkortningar ...133

Adresser ...134

Innehåll

Årsredovisning

Siffror inom parentes avser motsvarande period föregående år om inte annat anges. Avvikelser kan förekomma i tabeller och diagram då siffrorna är avrundade från tusen kronor till miljoner kronor.

(3)

3

Finanslandstingsrådet har ordet

Ett år har passerat och Stockholms län har vuxit sig större och starkare än någonsin. De utmaningar som vi ställts inför har mötts med hårt och skickligt arbete av de drygt 40 000 medarbetarna runt om i landstingets verksamheter.

Låt oss börja från början. Vi hade knappt hunnit lära oss att året bytts från tolv till tretton innan vi ut- nämndes till Sveriges bästa miljölandsting. Tack vare högt uppsatta och mätbara mål samt ett decentrali- serat system med målmedvetna medarbetare hade vi tagit steget högst upp på prispallen.

Under året nådde vi även halvtid för byggnationen av Nya Karolinska Solna, NKS, som är Stockholmsre- gionens moderna sjukhus för morgondagens högspe- cialiserade sjukvård. NKS blir ett nav för sjukvård, forskning och utbildning. Tillsammans med Karolin- ska institutet, de andra universiteten i Stockholms- regionen och alla företag och verksamheterna som kommer att byggas upp i den nya Hagastaden skapar vi bättre förutsättningar både för att utveckla sjukvår- den och för att bota eller lindra.

Efter mycket intensiva förhandlingar slöt landstinget tillsammans med staten och flera kommuner en historisk överenskommelse som kommer att resultera i 19 kilometer ny tunnelbana, nio nya stationer och 78 000 nya bostäder. Det är den största satsningen på tunnelbanan på 40 år. Arbetet har pågått under en längre tid och projektet presenterades strax innan årsslutet. Under det kommande året planerar vi att fatta de formella besluten i de olika instanserna.

Vi har tack vare ett ansvarsfullt arbete skapat ordning och reda i landstingsfinanserna. För 2013 blev det ett överskott på 934 miljoner kronor. Det överskottet behövs för att landstinget ska kunna klara av att modernisera och investera för utbyggd sjukvård och kollektivtrafik i hela Stockholms län.

Under 2013 fortsatte uppgraderingen av tunnelbanans röda linje och av Roslagsbanan samtidigt som Tvärbanan förlängs till Sickla station. Vi har tagit

beslut om nya akutmottagningar och vårdbyggnader på såväl Danderyds sjukhus som Södersjukhuset.

På Södertälje sjukhus är arbetet i full gång med en ny akutmottagning och ombyggnad av vårdavdelningar.

Dessutom bygger vi om vårdavdelningar och akutmottagningen på S:t Görans sjukhus. Där påbörjas även byggandet av en ny förlossningsklinik under 2014.

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare runtom i landstingets verksamheter.

Det är tack vare er som Stockholms läns landsting är ett föregångslandsting som står starkt rustat inför framtidens möjligheter och utmaningar.

Utan ett fungerande landsting skulle Stockholmsregionen stanna och utan vår region skulle Sverige stanna.

Torbjörn Rosdahl Finanslandstingsråd

Foto: Jonna Thomasson

(4)

Fotograf Holger Staffansson

2013 i backspegeln

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

15 Gröna Bussar

E-tjänsten Mina vård- flöden är utsedd till bästa innovation i offentlig sektor i Europa av Europa kommissionen.

Stora satsningar

Landstingets ekonomiska ställning är fortfarande stark vilket möjliggör stora satsningar på sjuk- vård och kollektivtrafik i länet utan höjning av landstingsskatten.

Beslut om Framtids- planens andra steg.

En försöksverksamhet för sprut- utbyte startar på Kungsholmen för att minska smittspridning.

Startskott för Röda linjens uppgradering.

Ny lättakut startar på Danderyds sjukhus.

Förköpsremsan slutar att säljas och ersätts av reskassan.

Ansvar för 1177

Stockholms läns landsting tar över ansvar för drift, förvaltning och utveckling av nationella invånar- tjänster inom ramen för 1177.

15 nya biogas- och etanol bussar köps in.

Pendelbåtslinjen Sjövägen invigs.

Öppet hus på Nya Karolinska Solna.

Sveriges bästa miljölandsting

Högt uppsatta, långsiktiga och mät- bara miljömål har gjort Stockholms läns landsting till Sveriges bästa miljö- landsting i Miljöaktuellts ranking.

(5)

5

Fotograf David Spak / SpaksMedia

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

Landstinget 150 år

Landstingens 150-års firande uppmärk- sammas med seminarier, utställningar och aktiviteter i Landstingshusets park.

Ta del av vårt jubileums firande www.sll.se

Moderniseringen av Lidingöbanan inleds.

1177 och Vårdguiden går samman.

Gemensam investering

Historisk överenskommelse mellan stat, landsting och kommuner ger 19 nya kilometer tunnel bana, nio nya stationer och 78 000 bostäder.

Södersjukhusets projekt Förbättrad patient- information på kirurgisk vårdavdelning får Patient säkerhets- priset 2013.

Trafikförvaltningens arbete med tillgänglighet får S:t Julianpriset.

Beslut om för lossnings- vård vid S:t Görans sjukhus.

Första spadtaget för nya Södertälje sjukhus.

Beslut om 80 nya vårdplatser vid Nya Karolinska Solna.

Tvärbanans Solnagren invigs.

We Are Sthlm-festival

Ungdomar får information om SL:s trygghetsnummer, vårdyrken och hur de kan rädda liv med hjärt- och lungräddning.

Första konstnärliga gestalt- ningen på Nya Karolinska Solna invigd.

Vårdguiden 1177+

8 0

vårdplatser

Illustration: Maja Sten

Konstnär Kristoffer Zetterstrand Fotograf Per Mannberg

(6)

En enklare vardag i framtiden genom de satsningar vi gör idag

En femtedel av Sveriges befolkning bor i Stockholmsregionen och vi fortsätter att växa med 35 000–40 000 invånare om året. Stockholms läns landstings främsta uppgift är att se till att invånarna i länet får tillgång till en väl fungerande hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Vi ansvarar också för regionplanering och för att bidra till ett fritt och tillgängligt kulturliv i länet.

God ekonomi möjliggör satsningar

Stockholms läns landstings ekonomiska ställning är fortsatt stark. För sjunde året i rad redovisar landstinget ett positivt resultat. 2013 blev det ett överskott på 934 miljoner kronor. Det ger oss möjlighet att göra omfattande satsningar på hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken men även på forskning, utveckling och utbildning. Fokus ligger inom den patientnära forskningen, främst på kroniska folksjukdomar, där resultaten direkt kommer hälso- och sjukvården till del. Det prestigefulla Crafoordpriset som inrättades 1980 av Holger Crafoord tilldelades i år en forskar- grupp vid Centrum för Molekylär Medicin (CMM) för sin banbrytande forskning kring ledgångsreumatism.

Det är första gången som priset går till svensk medi- cinsk forskning.

Kultur bidrar till att stärka Stockholmsregionen, till att göra den mer attraktiv för invånare, besökare och investerare. Men konst och kultur skapar också mer läkande vårdmiljöer och gör oss friskare. Därför ligger stort fokus på Kultur i vården när kulturbudge- ten höjs med 13,2 miljoner under 2014.

Ännu bättre och mer tillgänglig vård

Hälso- och sjukvården genomgår stora och viktiga förändringar. Målet är att skapa en bättre och mer till- gänglig vård. Nya Karolinska Solna som är det största enskilda investeringsprojektet ska kunna ta emot de första patienterna i slutet av 2016. Här kommer den mest högspecialiserade sjukvården bedrivas, liksom

grundforskning, patientnära klinisk forskning och utbildning.

Forskning och teknik skapar nya behandlings- metoder och bättre möjligheter till förebyggande hälsovård. Genom utvecklingen av 1177 Vårdguiden och Mina Vårdkontakter blir det lättare att hitta rätt i vården och ha inflytande över sin egen vård.

För att förbättra arbetsmiljön i vården, inför och under de omfattande investeringarna och ombygg- naderna på länets sjukhus, gör vi en treårig satsning på arbetsmiljön med 50 miljoner om året under 2014–2016.

Omfattande satsningar på

kollektivtrafiken

Stockholms läns landsting genomför flera stora investeringsprojekt för att bygga ut och modernisera länets infrastruktur. Kollektivtrafiken är viktig för att stärka de regionala sambanden, knyta ihop olika delar av regionen och skapa en flerkärnig stadsstruktur. En väl fungerande kollektivtrafik är också avgörande för arbetsmarknaden i regionen och för att minska seg- regationen. Trenden i regionen är att alltfler invånare väljer att resa kollektivt.

Landstinget har tillsammans med stat och kommuner beslutat att 19 nya kilometer tunnelbana och nio nya stationer ska byggas. Dessutom fortsätter redan påbörjade projekt: utbyggnaden av Tvärbana Norr mot Solna beräknas vara helt klar i augusti 2014, men kunde redan i oktober börja med etappvis trafik-

(7)

7 start till Solna centrum. Under 2013 påbörjades också

byggandet av Spårväg City till Ropsten.

Sveriges miljöbästa landsting

Vi har kommit långt i vårt miljöarbete. I tidningen Miljöaktuellts rankning av landstingens miljö- och hållbarhetsarbete ligger vi i topp. Vi använder biogas, etanol och el från förnybara källor i kollektivtrafiken och förhindrar klimatpåverkande utsläpp av lustgas från vården. Vårt framgångsrika arbete med att fasa ut miljö- och hälsofarliga kemikalier inspirerar andra landsting. Den uppförandekod, med sociala krav på leverantörer, som vi var med och utvecklade är nu standard bland alla landsting i Sverige.

Balanserad ekonomi – en förutsättning

En ekonomi i balans är ett av Stockholms läns landstings långsikti- ga mål och en viktig för utsättning för de rekordstora investeringar som vi gör de kommande åren i vården och kollektivtrafiken.

Visioner blir Verklighet

Foto: Erja Lempinen

(8)

Europas mest attraktiva storstadsregion

Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion till år 2030.

Det har kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv, högskolor och universitet samt intresse organisationer i regionen kommit överens om i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010. Stockholms läns landsting har en viktig roll i ut vecklingen. De beslut som vi tar och det arbete vi utför ska bidra till att nå visionen.

För att vi ska nå vår vision om att bli Europas mest attraktiva storstadsregion behöver vi möta flera stora utmaningar:

• möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa

• vara en liten storstadsregion och samtidigt internationellt ledande

• öka tryggheten i regionen samtidigt som omvärlden upplevs som mer osäker

• minska klimatpåverkan och samtidigt utveckla en tillgänglighet som möjliggör ekonomisk tillväxt

• åtgärda kapacitetsbrister samtidigt som behoven fortsätter att växa

• öppna regionen och samtidigt minska utanförskapet.

Viktig aktör i regionen

Stockholms läns landsting planerar för Stockholmsre- gionens långsiktiga utveckling. Vårt viktigaste verktyg är den regionala utvecklingsplanen för Stockholms- regionen, RUFS 2010. Den ligger till grund för både landstingets plan för kollektivtrafiken, det regionala trafikförsörjningsprogrammet och är vägledande för kommunernas strategiska planering och satsningar på till exempel bostadsbyggande.

Stockholms läns landsting har en viktig roll som en av regionens största aktörer, både när det gäller planering och framtagande av en ny regional utvecklingsplan, men också för att genomföra och bidra till

att nå målen i vår nuvarande plan, RUFS 2010. Med samordning kan vi göra kraftfulla insatser för att anta de utmaningar som Stockholmsregionen står inför.

Snart har fyra år gått sedan den gällande regionala utvecklingsplanen antogs. Under hösten har alla aktörer i regionen fått lämna synpunkter för att följa upp vad som har hänt i regionen och omvärlden, hur den regionala utvecklingsplanen används och om den är aktuell. Bedömningen används både för att vässa genomförandet av den nuvarande och för att under 2014 påbörja programarbetet för en ny regional utvecklingsplan.

Ett banbrytande miljöarbete

Ett område där Stockholms läns landsting spelar en avgörande roll är genom vårt miljöarbete. Visionen är att vara banbrytande, stimulera miljöteknisk utveckling och inspirera andra aktörer. Miljöarbetet är en bärande del av vårt arbete för hållbar samhällsutveck- ling och för god hälsa.

Stockholms läns landstings miljöarbete styrs av programmet Miljöutmaning 2016. Programmet har ambitiösa mål: bland annat ska 75 procent av kollektivtrafiken gå på förnybara bränslen år 2016. År 2020 ska landstingets totala utsläpp av växthusgaser vara minst 75 procent lägre än 1990, ett mål som siktar hö- gre än såväl nationella som internationella klimatmål.

Miljöutmaning 2016 innebär också nya satsningar för minskad miljöpåverkan från läkemedel, utfasning av

(9)

9 Den nya miljöstrategin för vatten visar

tydligt att stockholms läns landsting är en viktig aktör för säkring av vatten resurser och för förbättring av vattenkvaliteten i regionen. Vi ser fram emot ett utvecklat samarbete med andra aktörer kring de viktiga vatten frågorna, säger Peter haglund, direktör vid tillväxt, miljö och regionplanering.

De områden där vi kommit längst i vårt miljöarbete kännetecknas av drivande politiker och duktiga tjänstemän, säger Charlotta brask, miljöchef. Vi gör ingenting halvdant utan satsar helhjärtat och arbetar systematiskt. tack vare engagerade medarbetare i hela landstinget kan vi lyckas med våra tuffa mål.

farliga kemikalier, grön IT och insamling av matavfall – allt för att vår verksamhet ska vara klimateffektiv, resurseffektiv och hälsofrämjande.

Resurseffektiva satsningar

Under 2013 genomfördes många satsningar för att göra Stockholms läns landsting mer resurseffektivt.

• Landstinget deltog i ett Vinnova-finansierat forsk- ningsprojekt, som ska leda till att återvinningen av plast i sjukvården blir enklare och ökar betydligt.

• Ett förslag till övergripande avfallsminimeringsplan för landstinget togs fram, baserad på olika studier som landstinget genomförde 2012–2013.

• Södersjukhuset AB påbörjade ett projekt för att minska matsvinnet.

• Locum AB fortsatte sitt arbete kring matavfall och införde matavfallinsamling i ytterligare ett par sjukhusfastigheter.

• Tillväxt, miljö och regionplanering påbörjade tillsammans med Karolinska Universitetssjuk- huset ett projekt för att utveckla en webbaserad intern annonstjänst för förmedling av begagnade möbler.

Ny miljöstrategi för vatten

När länet växer så det knakar ökar även trycket på regionens vatten. Saltsjön och Mälaren fyller många funktioner för invånarna. Vattnen fungerar som rekreationsplats och som farled, och de är mottagare av dagvatten och renat avloppsvatten. Från Mälaren får Stockholm sitt dricksvatten. I dag hanterar Stock- holms läns landsting många frågor med stor betydelse för länets vattenresurser, både som verksamhetsutö- vare och som regionplaneorgan. Sjukvården arbetar bland annat för förbättrad vattenkvalitet genom att minska användningen och utsläppen av miljöbelas- tande kemikalier och läkemedel.

Under 2013 har vi tagit ett samlat grepp kring de viktiga vattenfrågorna med en ny regional miljöstra- tegi för vatten som visar hur landstinget kan göra störst nytta.

Den har fyra delmål:

1. säkra att regionen har tillgång till dricksvatten 2. bidra till att sprida landstingets specialkunskaper

exempelvis inom miljöområdet till andra aktörer 3. ta fram planeringsunderlag för vatten till olika

målgrupper

4. verka för regional samverkan kring vatten- miljöfrågor.

Miljöarbete i framkant

Låg klimatpåverkan från medicinska gaser, hög andel förnybar energi i byggnader och väl använd kollektivtrafik är de områden där vi är allra bäst. Dessutom är andelen förnybart bränsle i kollektivtrafiken hög.

Även i användningen av ekologiska livsmedel ligger Stockholms läns landsting i framkant.

(10)

Bostadsbyggande

En viktig aspekt vid planeringen av att bygga fler bostäder handlar om att bygga på ett sätt som gör att människor faktiskt är villiga att betala för och nyttja de nya fastigheterna. Stockholms läns landsting har tillsammans med ett antal kommuner i länet kartlagt vad det är som påverkar priserna och vad

(11)

11

Människa, bebyggelse och natur – i samklang

För att möta den kraftiga befolkningstillväxten i regionen behöver nya bostäder byggas och kollektivtrafiken byggas ut. Fler bostäder och bättre transpor- ter är en förutsättning för ökad tillväxt och en effektiv arbetsmarknad. Det är också viktigt att vi samtidigt tar hänsyn till natur och grönområden.

Värdering av stadskvaliteter

En viktig aspekt vid planeringen av att bygga fler bostäder handlar om att bygga på ett sätt som gör att människor faktiskt är villiga att betala för och nyttja de nya fastigheterna. Stockholms läns landsting har tillsammans med ett antal kommuner i länet kartlagt vad det är som påverkar priserna och vad som kan kopplas till stadsmiljön. Tre individuella undersök- ningar har gjorts rörande betalningsvilja för stadskvaliteter kopplade till bostadsrätter, småhus samt kontorslokaler. Slutsatserna har fått stort genomslag och är av stor vikt vid nybyggnationer för ett flertal olika aktörer. Kommuner kan få stöd vid investerings- beslut för till exempel ny spårtrafik eller anläggning av en ny park. Även byggsektorn kan ha nytta av denna information vid planering och prissättning för nybyggnation.

Regionala stadskärnor

För att avlasta de centrala delarna i vår region (Stock- holms innerstad), planeras utvecklingen av åtta yttre

regionala stadskärnor. Genom att utveckla de yttre regionala stadskärnorna kan vi motverka utglesning av verksamheter och bebyggelse. En fortsatt utglesning av bebyggelsen är inte långsiktigt hållbar. Det leder till ett växande transportbehov och ett ökat bilberoen- de. Om utvecklingen av nya verksamheter och bostä- der kan koncentreras till de regionala stadskärnorna kan det även främja tjänsteutbyte, möten, stadskvaliteter och stadsliv. Vid knutpunkter i trafiksystemet bör marken utnyttjas mer effektivt än idag. Det är där de regionala stadskärnorna finns utpekade.

Hållbar och långsiktig stads utveckling

Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. För att klara det måste vi ta hänsyn till natur och ekosystem, inte minst när det gäller vatten- och luftreningsprocesser. Ekosystemtjänster är ett sätt att beräkna de värden som naturen ger oss.

Genom att titta på det kan en bättre ekologisk och ekonomisk, men även social hållbarhet uppnås i regionen. Det är en viktig aspekt i samhälls- och stadsut- vecklingen för att skapa en miljö där invånarna kan trivas och må bra ur ett hållbart och långsiktigt per- spektiv. Under 2013 har Stockholms läns landsting, tillsammans med Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Stockholm Resilience Centre, KTH Arki- tekturhögskolan och länsstyrelsen i Stockholms län för första gången i Sverige samlat dessa begrepp och teorier i rapporten Ekosystemtjänster i Stockholms- regionen och anpassat dem till svenska förhållanden.

Regionala stadskärnor

1. Arlanda-Märsta 2. Barkarby-Jakobsberg 3. Kista-Sollentuna-Häggvik 4. Täby centrum-Arninge 5. Kungens kurva-Skärholmen 6. Flemingsberg

7. Haninge centrum 8. Södertälje

Källa: Tillväxt, miljö och regionplanering

(12)

Fram till år 2021 satsas över 100 miljarder kronor på cirka 70 trafikprojekt i Stockholms län. Alltifrån byggen som Citybanan, Slussen och en omfattande utbyggnad av kollektivtrafiken till fler cykelvägar och gång vägar, ska trygga framkomligheten i länet i framtiden.

Trafiksatsning Stockholm är samlingsnamnet för dessa gemensamma satsningar som Trafikver- ket, Länsstyrelsen Stockholm, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län gör för en bättre framkomlighet i Stockholmsregionen. Satsningarna finns beskrivna i Länsplanen för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010-2021.

För att möta den kraftiga befolkningstillväxten i Stockholmsregionen tillsatte regeringen i början av 2013 den så kallade Stockholmsförhandlingen. Syftet var att förhandla fram en överenskommelse om en utbyggnad av tunnelbanan och ett ökat bostadsbyggande. Den 11 november presenterades en överenskom-

melse mellan regeringens förhandlare, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka kommun, Solna stad och Järfälla kommun som innebär 19 kilometer ny tunnelbana, nio stationer och 78 000 bostäder. Tunnelbaneutbyggnaden ska påbörjas senast 2016 och ambitionen är att alla nya sträckning- ar ska vara klara och trafikeras cirka 2025.

Aktuella projekt

Tunnelbanans utbyggnad till Nacka

Stockholms läns landsting genomförde en förstudie i nära dialog med kommunerna i Stockholm, Nacka och Värmdö. Förstudien innehöll sex förslag till linje- sträckningar. Vid fem samrådsmöten på fyra platser inkom 5 000 synpunkter och förslag. I slutet av året presenterade den av regeringen tillsatta 2013 års Stockholmsförhandlingen en överenskommelse om linjesträckning och finansiering av utbyggnaden.

Citybanan byggs i en cirka sex kilometer lång tunnel under Stockholms innerstad med två nya pendel- tågstationer vid T-Centralen och Odenplan invid befintliga tunnelbanestationer. Nya tåg är beställda och förberedelsearbetet för att öka depåkapaciteten pågår. Citybanan blir klar 2017.

Tvärbanans utbyggnad från Alvik till Solna Cen- trum blev klar för trafikstart under året. 2014 blir Tvärbanan förlängd till Solna station. Tvärbanan blir

Trafiksystem för en växande Stockholmsregion

Den regionala utvecklingsplanen ligger till grund för både landstingets plan för kollektiv-

trafiken, det regionala trafikförsörjningsprogrammet och kommunernas satsningar på

till exempel bostadsbyggande. Den utgör också underlag för förhandlingarna mellan stat,

kommuner och landsting. Idag pågår ett stort antal trafikprojekt i regionen och 2013 var

dessutom ett intensivt förhandlingsår.

(13)

13

Modernisering och utbyggnad av kollektivtrafiken

Stockholms läns landsting gör varje år miljardsatsningar för att upprusta den befintliga trafiken.

De stora investeringar som gjorts och kommer att göras de närmaste åren handlar dock om utbyggnader.

Stockholms stad

STOR- STOCKHOLM

Skärholmen

Flemingsberg Älvsjö

Kårsta

Österskär Näsbypark

Stockholms östra Kista

Barkarby

Helenelund Kallhäll

Tomteboda Stockholms södra Ulvsunda

STOCKHOLM ^Waldemars-udde

Nacka C

Saltsjöbaden Stockholms

södra Tomte- boda

Liljeholmen

Ropsten

Kungs- trädgården

Gåshaga brygga Solna

station Solna C

Arena- staden

Oden- plan

Alvik Ulvsunda

Helenelund Kista Hjulsta

Hässelby strand

Mörby centrum

Skarpnäck Gullmarsplan

Farsta strand Hagsätra

Fruängen

Norsborg

Akalla Barkarby

station

Sickla udde Sickla T-Centralen (Stockholm City)

Slussen

Saltsjöbanan Under året inleddes en modernisering som omfattar arbeten för förhöjd säkerhet och minskat buller. 2016 kopplas Saltsjöbanan och Tvärbanan samman.

Citybanan

En 6 km lång pendel tågs- tunnel mellan Tomteboda och Stockholms södra med två nya stationer:

Stockholm Odenplan och Stockholm City.

Tvärbanan

Tvärbanan till Solna centrum öppnades under året.

Arbetet med en förlängning till Solna station klart 2014.

PÅböRjAdE PROjEkT

Mälarbanan

En förlängning av Citybanans egna pendeltågsspår från Tomteboda till Kallhäll.

Roslagsbanan

Dubbelspår byggs på ett antal sträckor. Arbetet omfattar förhöjd säkerhet, minskat buller och inköp av nya tåg. En ny depå planeras i Vallentuna.

Tunnelbana Röda linjen Första spadtaget togs 2013 för en ny depå i Norsborg.

Nya fordon, nytt digitalt signalsystem och anpassning till befintliga depåer är delar i en större modernisering för högre kapacitet.

Saltsjöbanan Citybanan Mälarbanan

Tvärbanan Roslagsbanan

Tunnelbana Röda linjen

Tunnelbana Gröna och Blå linjen Spårväg City och Lidingöbanan Spårväg Syd

Linje 4

Tunnelbana Gröna och Blå linjen

Spårväg City och Lidingöbanan Spårväg Syd

Linje 4

Linje 4 Saltsjöbanan

Citybanan Mälarbanan Tvärbanan Roslagsbanan

Linje 4

Linje 4 Saltsjöbanan Citybanan

Mälarbanan Tvärbanan Roslagsbanan

Citybanan

Tunnelbana Gröna och Blå linjen Spårväg City och Lidingöbanan

Spårväg Syd

Linje 4

Tunnelbana Gröna och blå linjen

Genom Stockholms förhandlingen beslutades om 4 nya tunnelbane- sträckningar: Odenplan–Arena- staden, Akalla–Barkarby station, Kungsträd gården–Nacka centrum.

Vid Gullmarsplan kopplas den Gröna Hagsätralinjen ihop med den från Kungsträdgården förlängda Blå linjen.

Spårväg City och Lidingöbanan Moderniseringen av Lidingöbanan inleddes under året och står klar 2015. Under året förbereddes också utbyggnaden av Spårväg City från Djurgårdsbron till Ropsten samt en förlängning från Sergels torg till Klarabergsgatan. Utbyggnaden av Spårväg City ger en spårvägsför- bindelse från Klarabergs gatan till Gåshaga brygga på Lidingö.

bESLUTAdE OCH INPLANERAdE PROjEkT FöRSTUdIER

Tvärbanan Tvärbanan förlängs från Sickla udde till Sickla och blir klar 2016. I framtiden möts tunnelbanan, Tvärbanan och Saltsjöbanan i Sickla.

Slussen

Landstinget samverkar med Stockholms stad i den plane rade ombyggnaden av Slussen, med bland annat en ny buss terminal.

Linje 4

Ett pilotprojekt tillsammans med Stockholms stad om ökad framkomlighet för stombusslinje 4 inleddes under året. Planerad start mars 2014.

Spårväg Syd En tvärförbindelse på spårväg mellan Flemingsberg och Älvsjö via Skärholmen utreds i en fördjupad förstudie som beräknas klar 2015.

Sträckan är indelad i två etapper, Flemingsberg–

Skärholmen samt Skärholmen–Älvsjö, och kan som övergångs- lösning få BRT. BRT, bus rapid transit, betyder buss på egen körbana.

Tvärbanan Ny sträckning, Kista- grenen, från Ulvsunda till Kista och Helenelund.

Saltsjöbanan Citybanan Mälarbanan Tvärbanan

Roslagsbanan

Spårväg Syd

Citybanan

Linje 4

Saltsjöbanan

Citybanan Mälarbanan Tvärbanan

Roslagsbanan

Spårväg Syd

Linje 4

13

Illustration: Trafikförvaltningen

(14)

förlängd från Sickla udde cirka 700 meter så att den når Sickla station som blir en bytespunkt för Saltsjö- banan och den nya tunnelbanan.

Roslagsbanan får högre kapacitet genom fortsatt utbyggnad till dubbelspår. Arbetet omfattar också tillgänglighetsanpassningar, planskilda korsningar, bullerdämpande samt säkerhets- och signalåtgärder, renovering av befintliga vagnar och inköp av nya fordon.

Röda linjen blir uppgraderad genom fyra projekt:

nya fordon är beställda, bygget av en ny depå blev påbörjat 2013 och ett nytt digitalt signalsystem ska installeras. Dessutom blir depåerna i Nyboda och Hammarby anpassade till de nya fordonen.

Spårväg City

Lidingöbanan är stängd sedan sommaren 2013 för modernisering och ska stå klar med nya spårvagnar 2015. Den befintliga linje 7 till Djurgården förlängs med en ny linje från Djurgårdsbron via den nya miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Värtan och Frihamnsområdet, till Ropsten. I Ropsten kopplas den samman med den moderniserade Lidingöbanan.

kistagrenen är en förlängning av Tvärbanan från Bromma mot Kista och Helenelund.

Moderniseringen av Saltsjöbanan (tidigare benämnt Projekt Tvärbana Ost) är ett arbete som blir koordinerat med ombyggnaden av Slussen.

Spårväg Syd är en ny tvärförbindelse från Flemings- berg till Skärholmen via Kungens Kurva till Älvsjö.

En ny trafikförvaltning växer fram

Under 2013 skedde en viktig förändring när den nya kollektivtrafiklagen började gälla och landstinget fick ett nytt uppdrag som regional kollektivtrafikmyn- dighet. Landstinget har fortfarande ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken, som bedrivs med hjälp av upphandlade trafikentreprenörer under de väletablerade varumärkena SL, Waxholmsbolaget och Färdtjänsten. Därutöver kan numera även privata aktörer ansöka hos landstinget om att få bedriva kollektivtrafik vid sidan om landstingets olika verksamheter.

(15)

15 Arbetet med att utarbeta och genomföra Framtids-

planen koordineras och styrs av ett särskilt program- kontor i nära samverkan med bland annat företrädare för offentlig och privat vård. Programkontoret orga- niserade i slutet av året om sig i nya huvudområden inför arbetet med genomförandefasen 2014–2018.

Vårdutbudet ökar

I november behandlade hälso- och sjukvårdsnämn- den förslaget om att inrätta nya lokaler för förloss- ningsvård vid S:t Görans sjukhus. Den nya förloss- ningsverksamheten ska kunna byggas ut stegvis med start 2017 och från år 2018 skapa kapacitet för 4 000 förlossningar per år. I december fattade landstings- fullmäktige ett inriktningsbeslut för de investeringar som ska ge lokalmässiga förutsättningar.

Investeringen på S:t Görans sjukhus är en av de konkreta satsningar som ryms inom ramen för Fram- tidsplanen. Totalt ska det bli 870 fler vårdplatser till 2018 vid akutsjukhus och sjukhus i Stockholms län.

Detta motsvarar cirka 57 000 fler vårdtillfällen, det vill säga patienter som vårdats på en vårdavdelning.

Sjukhusen byggs ut

Under hösten 2013 togs det första spadtaget för de nybyggnationer som ska rusta Södertälje sjukhus inför framtiden. Sjukhuset är först i raden av landstingets investeringar i vårdfastigheter som ska

Framtidsplanen för hälso-

och sjukvården blir verklighet

I Stockholms län ökar antalet barn och äldre snabbare än andra åldersgrupper.

Detta i kombination med att invånarnas livslängd fortsätter att öka ställer stora krav på vården. För att kunna erbjuda en modern vård som möter patienternas förväntningar och fram tidens vårdbehov beslutade landstinget i juni 2013 om konkretisering av

Framtidsplanen för hälso- och sjukvården. Det ska bland annat resultera i mer vård i bättre lokaler och med nya arbetssätt.

Den största vård- satsningen någonsin

Totalt ska 42 miljarder satsas på att utveckla hälso- och sjukvården i Stockholms län. Det är en av landstingets största satsningar på vården någonsin. 14,5 miljarder kronor ska finansiera Nya Karolinska Solna som blir ett nybyggt universitetssjukhus för den mest högspecialiserade vården. 28 miljarder kronor kommer att investeras i ny- och ombyggnatio- ner på sjukhusen och en rad övriga förbätt- ringar. Till 2018 kommer genomförandet av Framtidsplanen resultera i en 16-procentig ökning av vårdutbudet.

(16)

genomföras enligt Framtidsplanen. I början av 2014 presenteras planer för de om- och nybyggnader som ska genomföras de kommande tio åren. Planer som även innehåller upprustning av befintliga lokaler och investering i medicinskteknisk utrustning.

Mer specialistvård utanför akutsjukhusen

Cirka 10 000 vårdtillfällen ska flyttas från akutsjukhusen till bland annat sjukhusen Sabbatsberg, Bromma, Dalen, Löwenströmska, Jakobsberg, Sollen- tuna och Nacka vilka byggs ut med mer specialistvård.

Den ökade specialistvården på närsjukhusen kommer att vara nära kopplade till både husläkarverksam- heten och akutsjukhusen.

Nybyggda karolinska Solna

I Solna fortsätter ett av Europas modernaste universitetssjukhus att växa fram. I samband med att landstingsfullmäktige i juni fattade beslut om konkre- tiseringen av Framtidsplanen fastslogs också inrikt- ningen för vårdverksamheten vid Nya Karolinska Solna, NKS. Det nybyggda universitetssjukhuset blir en viktig aktör i framtidens hälso- och sjukvård och kommer att ansvara för avancerad vård för de svårast sjuka och skadade.

Under 2013 hade NKS hunnit bli till hälften fär- digt. I maj arrangerades ett öppet hus där besökarna fick gå runt i bygget och få en försmak av hur ytorna i det framtida sjukhuset kommer att se ut och hur det utformas utifrån patientens behov. I augusti invig- des det första av ett femtiotal konstverk, en 340 kvm stor kakelmosaik på parkeringshuset. Vid slutet av året presenterades gestaltningsstrategin för NKS, ett styrdokument som tar ett helhetsgrepp om utform- ning, arkitektur, material och kulörer, samtidigt som alla de kliniska och funktionella krav som ställs på ett toppmodernt universitetssjukhus beaktas.

Nya arbetssätt ökar patientens delaktighet

Enligt Framtidsplanen ska nya arbetssätt införas i vården. Syftet är att skapa en mer effektiv vård med bibehållen kvalitet där patienterna är mer delaktiga i sin egen vård och där vården finns närmare patienten.

Det ska också bli lättare för patienten att få rätt vård, på rätt plats i rätt tid. Att genomföra de nödvändi- ga förändringarna ingår i de huvudområden som Programkontoret för framtidens hälso- och sjukvård

ansvarar för att koordinera och styra.

Husläkaren får en tydligare roll i att stödja patienten genom vårdförloppet, exempelvis i möten med olika specialister. Invånarna kommer att möta en vård där olika vårdgivare samarbetar i nätverk med husläkaren som koordinator och med patienten i centrum.

Nya e-hälsotjänster ska utvecklas för såväl patienter som vårdgivare. Det ska bli lättare för invånarna att hitta den vård de behöver och att ha inflytande över sin vård. Det kommer att finnas möjligheter att läsa sin journal, beställa tester att göra hemma, få hjälp med egenbehandling och boka tider. För vård- givarna kommer satsningarna att underlätta samar-

Foto: Anna Molander

(17)

17 betet dem emellan. Genom säkra och effektiva system

kommer alla vårdgivare som arbetar med en patient att enkelt hitta och dela relevant information.

Särskilda satsningar på geriatriken

Befolkningsutvecklingen visar att behovet av vård för äldre, geriatrisk vård, kommer att vara dubbelt så stort om tio år. Därför är satsningar på geriatriken en central del i Framtidsplanen. Under 2013 genomför- des satsningar på avancerad sjukvård i hemmet och det togs beslut om investeringar i utveckling av geriatrisk vård vid sjukhusen Bromma, Dalen,

Effektivare e-hälsotjänster

Sammanslagningen av Vårdguiden och 1177 underlättar utvecklingen av effektivare e-hälsotjänster. Exempel från 2013:

• Tjänsten Hitta och jämföra vård på 1177 Vårdguiden blev mer användar- vänlig.

• Fler mottagningar inom reumatolo- gin anslöt sig till tjänsten Patientens egen provtagning vilket bidrar till att fler patienter själva kan initiera provtagning och läsa sina provsvar.

• Stöd för att vårdgivare ska kunna skicka elektroniska kallelser till patienter från tidsbokningstjänster i Mina Vårdkontakter utvecklades.

• Möjlighet att kunna logga in med mobilt BankID i Mina vårdkontakter infördes vilket möjliggör större och bredare användning av tjänsterna via mobilen.

• Tillgång till nya tjänster i Stockholm via Mina vårdkontakter bland annat ansökan om färdtjänsttillstånd och beställning av tolk för invånare med hörselnedsättning.

(18)

Danderyd, Löwenströmska och Jakobsberg.

Enligt Framtidsplanen ska:

• vården för äldre utformas tydligare och planeras efter patientens behov

• samverkan mellan hemtjänst, basal hemsjukvård och geriatrik förbättras

• rehabiliteringens roll i äldrevården stärkas.

Forskningen närmare vården

Vårdgivare som samarbetar i nätverk och specialist- vård som i högre grad integreras i övrig vård ökar möjligheten att bedriva forskning och utbildning, till exempel inom geriatriken. Under året har planering påbörjats av den roll som forskningen ska ha i den framtida hälso- och sjukvården. Forskningen ska kopplas närmare den dagliga vårdverksamheten vilket ska bidra till att forskningsresultat snabbare omvandlas i tidig diagnostik och bättre behandling samt generera i ny forskning.

Projektet 4D är ett samarbetsprojekt som kommer att bidra till detta. Projektet syftar till att skapa bättre förutsättningar för kunskapsbyggande och informa- tionsöverföring inom vård och forskning. Det drivs gemensamt av Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och läkemedelsindustrin sedan 2012 och förväntas avslutas 2017. De fyra diagnoser som ingår i projektet är folksjukdomarna artriter (ledinflamma- tion), bröstcancer, diabetes och hjärtsvikt. Avsikten är att de lösningar som tas fram även ska införas inom övriga vård- och forskningsområden.

1177 och Vårdguiden slogs ihop

I januari 2013 tog Stockholms läns landsting över ansvaret för drift, förvaltning och utveckling av de nationella invånartjänsterna inom 1177. I november slogs Stockholms läns invånartjänst Vårdguiden ihop med 1177. Vårdguidens webbplats integrerades med 1177 och den nya webbplatsen www.1177.se lanserades. 1177 Vårdguiden är också navet för de nya e-hälsotjänster som ska utvecklas inom ramen för Framtidsplanen.

Ny akutmottagning på danderyds sjukhus

I april startade en ny akutmottagning på Danderyds sjukhus. Den nya mottagningen är en lättakut som kompletterar den befintliga akutmottagningen på sjukhuset. Verksamheten räknar med att ta emot omkring 15 000 patienter varje år. Verksamheten

Förbättrad akutvård

Ett mål för Framtidens hälso- och sjukvård är att akutsjukvården ska bli bättre. Ett led i det är att akutsjuk husens uppdrag ska renodlas och delar av akut- och specialistvården flyttas ut till när sjukhus och närakuter. Idag uppskat- tas att minst 15 procent av de patienter som får vård på akutsjukhusen skulle kunna bli bättre omhändertagna av andra vårdgivare.

(19)

19 ska vara öppen klockan 8–22 alla dagar året runt och

bemannas av specialister inom allmänmedicin.

Nya vårdval

I januari trädde de första avtalen inom vårdval Avancerad sjukvård i hemmet, ASiH, och specialise- rad palliativ slutenvård i kraft. Sedan dess har antalet patienter inskrivna i ASiH nästan fördubblats. Syftet med ASiH är i första hand att erbjuda patienten en ökad vårdkvalitet, att kunna få vård i sitt hem istället för på sjukhus. Majoriteten av patienterna är i palli- ativt skede, det vill säga de lider av icke botbara åkom- mor och har begränsad livstid kvar. Under 2013 har hälso- och sjukvårdsnämnden även fattat beslut om att införa vårdval inom allergologi, ortopedi, ryggki- rurgi, intensivträning för barn med funktionshinder, neurologi, barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård och klinisk neurofysiologi.

ökad tillgänglighet

De senaste åren har stora ansträngningar gjorts för att korta väntetiderna till hälso- och sjukvården.

En värdemätare av detta är den månatliga statliga stimulansersättningen Kömiljarden som utbetalas till landsting som uppfyller uppställda krav. Under 2013 uppfyllde Stockholms läns landsting varje månad resultatkraven för mottagningsbesök. När det gäller behandling klarade landstinget resultatkraven under fyra månader.

ökad patientsäkerhet

Under 2012 uppfyllde Stockholms läns landsting flera av kraven i den så kallade Patientsäkerhetsmiljarden, en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Detta resulterade i att Stockholms läns landsting fick ta emot 65 miljoner kronor för att fortsätta arbetet för ökad patientsäker- het. Med stöd av detta genomfördes under 2013 bland annat uppföljning av följsamhet till basala hygienru- tiner, fortsatt implementering av Handlingsprogram – Vårdrelaterade infektioner, fortsatt införande av Nationell Patientöversikt, NPÖ, och aktiviteter för att minska antibiotikaförskrivningen.

I enlighet med nya krav i Patientsäkerhetsmiljar- den för 2013 har även alla sjukhus, geriatriska klini- ker och större delen av psykiatrin kontinuerligt mätt överbeläggningar på slutenvårdsavdelningarna och rapporterat in mätvärden till den nationella databas som SKL har skapat. För 2013 klarade Stockholm läns

landsting samtliga grundläggande krav och alla indikatorer med undantag av en. Detta utfall motsvarar en ersättning på drygt 95 miljoner kronor.

ökade krav på Stockholms närakuter

Genomförandet av Framtidsplanen ställer ökade krav på primärvården som utgör basen i sjukvårds- systemet. Under 2013 påbörjades en översyn för att identifiera åtgärder som ökar möjligheterna till akut omhändertagande vid husläkarmottagningar och närakuter. Inledningsvis har det resulterat i krav på att de närakuter som drivs av länets husläkarmottag- ningar ska erbjuda ett mer lättillgängligt alternativ till akutsjukhusens akutmottagningar för dem som inte behöver akutmottagningarnas resurser.

En genomlysning har genomförts för att skapa faktaunderlag för att förstå möjligheterna vid Stockholms fem stora akutsjukhus när det gäller att hantera akuta volymer idag och i framtiden och att stimulera förbättringsarbete. Ett förbättringsarbete utifrån genomlysningen har initierats under hösten 2013. Rekommendationerna är bland annat att hälso- och sjukvårdsförvaltningen utvecklar vårdavtal som bland annat bidrar till att knyta när- och lättakuter närmare akutmottagningarna. Kraven träder i kraft först 2014 men de är resultatet av ett utrednings- arbete som bedrivits under 2013.

(20)

Resultatet påverkades positivt av återbetalning av premier för AFA Försäkring (kollektivavtalsförsäk- ringar) med 529 miljoner kronor och av reavinster med 409 miljoner kronor. Resultatet påverkades negativt av ökade kostnader som berodde på effekten av ändrad ränta för beräkning av pensionsskulden för landstinget med 1 564 miljoner kronor. Exklusive jämförelsestörande poster var resultatet 1 684 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 1 783 miljoner kronor för år 2012.

Stockholms läns landstings intäkter år 2013 upp-

gick till 80 208 miljoner kronor. Den övervägande delen av intäkterna utgörs av de samlade skatteintäkterna.

Landstingets kostnader år 2013 uppgick till 79 274 miljoner kronor. Tre stora kostnadsposter är personalkostnader, köpt hälso- och sjukvård och köpt trafik.

De samlade skatteintäkterna uppgick till 61 802 miljoner kronor och ökade med 2 474 miljoner kronor eller 4,2 procent jämfört med 2012. Utfallet för året avviker positivt med 75 miljoner kronor eller 0,1 procent jämfört med budget.

Årets investeringsvolym uppgick till 11 180 miljo-

Sammanfattning

En fortsatt stark ekonomi

Stockholms läns landsting har en fortsatt stark resultatutveckling och för sjunde året i rad uppvisar landstinget ett positivt resultat. Resultatet för 2013 uppgår till 934 miljoner kronor, vilket är 1 050 miljoner kronor lägre än föregående år men 410 miljoner kronor högre än budget. En ekonomi i balans är ett av landstingets långsiktiga mål och är en viktig förutsättning för de rekordstora satsningar som ska göras de kommande åren inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik.

Intäkter 2013

Samlade skatteintäkter 61 802 mkr, 77 % Övriga intäkter 2 052 mkr, 3 % Statsbidrag och övriga

bidrag 2 848 mkr, 4 % Hyresintäkter, försäljn.

övriga tjänster 3 711 mkr, 5 % Försäljning av primärtjänster 1 844 mkr, 2 % Patientavgifter 1 263 mkr, 2 % Resenärsavgifter 6 688 mkr, 8 %

(21)

21 ner kronor och är fördelad mellan ett flertal stora

investeringsprojekt. Den 28 oktober startade trafiken på tvärbanans Solnagren. Byggnationen av en ny tun- nelbanedepå i Norsborg för Röda linjen påbörjades.

I maj tecknades avtal angående leverans av tunnel- banefordon till Röda linjen. En förstudie av tunnelbana till Nacka genomfördes under året.

Under 2013 har arbetet med byggnationen av Nya Karolinska Solna fortlöpt enligt plan. Under 2013 har projektet nått halvtid. I oktober togs det första spadtaget för de nybyggnationer som ska rusta Södertälje sjukhus inför framtiden.

Landstingets räntebärande skulder har under året minskat med 2 118 miljoner kronor och var per den sista december 28 880 miljoner kronor.

Stockholms län ökade med cirka 36 000 invånare under 2013. Det är en ökning med 1,7 procent och utgör 40 procent av hela rikets befolkningsökning.

Befolkningsökningen leder bland annat till fler resande i kollektivtrafiken och till att fler människor behöver en god hälso- och sjukvård.

De långsiktiga målen för landstinget är att för- bättra tillgänglighet och kvalitet i vården, att för- bättra tillförlitligheten i kollektivtrafiken och att ha en ekonomi i balans. Under 2013 ökade andelen nöjda patienter vilket är ett mått på att kunderna upplever att de fått rätt vård. Målet om nöjda resenärer är delvis uppnått. Målet om en ekonomi i balans är uppnått.

I maj 2013 beslutade fullmäktige i Stockholms läns landsting utifrån 2012 års bokslut att reservera 2,1 miljarder kronor inom det egna kapitalet för att möta kommande års omstruktureringskostnader inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård. I maj 2014 föreslås fullmäktige reservera ytterligare 2,0 miljarder kronor för samma ändamål.

Kostnader 2013

Personalkostnader 25 564 mkr, 32 % Finansnetto 2 813 mkr, 4 %

Köpt hälso- och sjukvård 15 790 mkr, 20 %

Läkemedel 6 069 mkr, 8 % Övriga kostnader 13 366 mkr, 17 % Avskrivningar 3 589 mkr, 4 %

Köpt trafik 12 083 mkr, 15 %

De långsiktiga målen

Under 2013 ökade andelen nöjda patienter vilket är ett mått på att kunderna upplever att de fått rätt vård.

Målet om nöjda resenärer är delvis uppnått. Målet om en ekonomi i balans är uppnått.

(22)

den ekonomiska utvecklingen i världen

Den globala ekonomin återhämtade sig under våren 2013. BNP-tillväxten tilltog i euroområdet, Storbri- tannien och USA. Även världens näst största ekonomi, Kina, uppvisade en fortsatt hög tillväxt för helåret 2013 trots att många bedömare befarat en nedgång. Däremot var BNP-utvecklingen sämre i flera stora utvecklingsländer som Ryssland och Brasilien.

Under våren 2013 började den amerikanska centralbanken förbereda marknaden på en utfasning av penningpolitiska stimulanser vilket ledde till stigande långräntor generellt men även förändringar i globala valutaflöden. Utvecklingsländer med stora handelsbalansunderskott och/eller hög inflation drabbades av kraftig försvagning av valutan med stigande långräntor som följd.

En rad internationella indikatorer pekade uppåt under hösten 2013. Förhoppningar om framtiden har förbytts från pessimism till vad som kan beskrivas som försiktig optimism. Utbrotten av finansiell tur- bulens är väsentligt mindre än för något år sedan och aktiekurser och obligationsräntor har under året rört sig uppåt. Penningpolitiken fortsätter samtidigt över- lag vara starkt expansiv med fortsatt låga korträntor som följd.

Under 2013 har våra nordiska grannländer haft en positiv tillväxt under kvartal två och tre efter en inledande negativ tillväxt för Finland och Norge.

För Norges del mattades exporttillväxten av under det tredje kvartalet och under det fjärde kvartalet föll bostadspriserna.

Förvaltningsberättelse

Inledning

Stockholms läns landsting har en stark ekonomi och länet har en hög sysselsättningsgrad.

Den globala ekonomin började återhämta sig under 2013 och i Sverige har hushållen behållit en god konsumtion medan landets handel med omvärlden utvecklats svagt.

Källor: IMF, SKL.

bNP-tillväxt 2012–2014 Procentuell

förändring

Utfall 2012

Prognos 2013

Prognos 2014

USA 2,8 1,9 2,8

EU –0,7 –0,4 1,0

Kina 7,7 7,7 7,5

Världen 3,1 3,0 3,7

Sverige 0,8 0,8 2,7

(23)

23

den ekonomiska utvecklingen i Sverige

Den svenska ekonomin utvecklades relativt svagt under de första tre kvartalen 2013. Hushållen bibe- höll en god tillväxt i den privata konsumtionen medan handeln med omvärlden utvecklades svagt.

Utsikterna för det fjärde kvartalet är osäkra. På plus- sidan kan nämnas att investeringarna utvecklades positivt i det tredje kvartalet. En viss lageruppbygg- nad kan bidra positivt till tillväxten i det fjärde kvartalet. På minussidan kan nämnas att handelsnettot fortsatt utvecklas relativt svagt under det fjärde kvartalet. Det tyder på att det sannolikt dröjer ytterligare något kvartal innan Sverige får skjuts av den starkare utvecklingen internationellt. Sammanfattningsvis väntas svensk BNP öka med 0,9 procent under 2013 vilket är en marginellt starkare tillväxttakt än under år 2012.

Under 2013 var arbetslösheten säsongsjusterat relativt stabil kring åtta procent. Sysselsättningen ökade preliminärt med 1,1 procent under 2013.

Sysselsättning inom tjänstesektorn ökade under året medan sysselsättningen inom industrin och gruv- näringen minskade. Trots en relativt svag BNP- utveckling har antalet lediga jobb utvecklats positivt samtidigt som varslen dämpats andra halvåret 2013.

Det slutliga taxeringsutfallet för inkomståret 2012 visade en ökning av det faktiska skatteunderlaget i riket med 4,0 procent jämfört med år 2011. Progno- sen för år 2013 är att det faktiska skatteunderlaget växer med 3,6 procent.

den ekonomiska utvecklingen i Stockholms län

I tabellen redovisas några viktiga nyckeltal för utvecklingen i Stockholms län.

Antalet sysselsatta i Stockholms län var 1 138 600 under det tredje kvartalet 2013, vilket motsvarar 70,5 procent av befolkningen i åldern 15–74 år.

Det är 24 600 fler än vid motsvarande tidpunkt 2012.

Sysselsättningsgraden i riket som helhet ökade till 66,8 (66,5) procent.

Andelen arbetslösa i Stockholms län har under det senaste året minskat från 6,8 till 6,6 procent. I abso- luta tal räknas antalet arbetslösa till 81 000. I riket som helhet uppgår andelen arbetslösa till 8,0 procent.

Under förra årets tre första kvartal startades det i Stockholms län 15 630 företag, 1,5 procent färre än motsvarande period 2012. Av samtliga nystartade företag i riket som helhet utgör länets andel 35 procent. Samtidigt som antalet nystartade företag minskade, jämfört med 2012, så ökade antalet konkurser.

Under de första tre kvartalen 2013 registrerades 1 865 företagskonkurser, vilket är 1,7 procent fler än under motsvarande period 2012.

Stockholms läns befolkning fortsätter att öka kraftigt. Under 2013 ökade befolkningen med cirka 36 000 eller 1,7 procent jämfört med 2012. Ökningen i riket uppgick till cirka 89 000 personer eller 0,9 procent. Stockholms län stod alltså för drygt 40 procent av befolkningsökningen i riket.

Skatteunderlaget i länet ökar mer än i något annat län i riket. Inkomståret 2012 uppgick ökningen i länet till 4,6 procent och i riket till 4 procent. Motsvarande tal för 2013 beräknas bli 4,5 procent respektive 3,6 procent.

Källor: IMF, SKL.

Nyckeltal svensk ekonomi 2012–2014 Procentuell

förändring

Utfall 2012

Prognos 2013

Prognos 2014

BNP 0,8 0,9 2,7

Sysselsättning, timmar 0,7 1,1** 0,8

Arbetslöshet (nivå) 8,0 8,0 7,8

Timlön 2,8 2,3 2,8

Konsumentpriser 0,9 0,0 1,3

Skatteunderlag, riket 4,0 3,6 2,9 Källor: SKL, **SCB preliminärt utfall.

Nyckeltal Stockholms län 2011–2013

2013 2012 2011

Sysselsättning (3:e kv) 70,5% 70,1% 70,6%

Arbetslöshet (3:e kv) 6,6% 6,8% 6,1%

Nystartade företag

(t.o.m. sep) 15 630 15 876 18 167

Konkurser (t.o.m. sep) 1 865 1 831 1 662

Befolkning (1 nov) 1,7% 1,7% 1,8%

(24)

Inledning

Landstingets verksamhet styrs utifrån demokratiska beslut om vilka behov och mål som ska prioriteras.

Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande och principiell karaktär avseende mål, inriktning, omfattning och kvalitet för landstingets verksamhet.

Landstingsstyrelsen leder och samordnar arbetet.

Målstyrning skapar förutsättningar för styrning och utveckling av landstingets verksamhet och syftar till att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling.

I nedanstående avsnitt behandlas de i budgeten fast- ställda målen och indikatorerna.

Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården

Tillgängligheten till hälso- och sjukvården inom Stockholms län är viktig för att invånarna ska få rätt vård vid rätt tillfälle. Vården ska ha korta väntetider, hög tillgänglighet och vara av god kvalitet. Hög till- gänglighet och god kvalitet är av stor vikt för att medborgarna ska ha ett stort förtroende för, och vara nöjda med den hälso- och sjukvård som landstinget tillhandahåller. Ett av de långsiktiga målen för landstinget är att invånarna ska erbjudas en förbättrad till- gänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården.

För att styra verksamheten i denna riktning finns fyra kortsiktiga mål.

Nöjda medborgare

Om medborgarna i landstinget är nöjda är det ett tecken på att rätt vård uppnåtts. Detta mäts genom indikatorn:

•

Nöjda medborgare – andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka.

Andelen medborgare som hade stort förtroende för vården, vid 2013 års mätning, var 58 procent. 2012 var motsvarande andel 65 procent. Andelen som har litet förtroende för vården har legat stabilt de senaste åren. Resultatet av mätningen i Stockholms län följer den trend som kan ses nationellt.

Målet Nöjda medborgare är inte uppnått.

Nöjda patienter

När landstingets patienter är nöjda är det ett tecken på att patienterna upplever att de fått bra vård. Detta mäts genom indikatorn:

•

Nöjda patienter – andelen patienter som, efter besök på husläkarmottagning, skulle rekommen- dera mottagningen till andra ska öka.

Andelen patienter som 2013 uppgav att de skulle rekommendera mottagningen till andra var 73 procent. Det är en ökning jämfört med 2011 och 2012 då andelen var 71 procent.

Målet Nöjda patienter är uppnått.

ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården Att uppnå en vård med förbättrad tillgänglighet och kvalitet, där invånare och patienter känner förtro- ende för vården och nöjdhet med sina vårdkontakter, förutsätter att invånarna känner att de har en möjlig- het att påverka sina vårdkontakter. Ökad valfrihet skapas genom fler vårdvalsområden med fri etablering för vårdgivare. Ökad valfrihet och mångfald inom hälso- och sjukvården mäts genom indikatorn:

•

Ökad valfrihet och mångfald inom hälso- och sjukvården – antal vårdvalsområden med fri etablering för vårdgivare ska öka.