• No results found

Mil Rapport 2013-19 Miljöredovisning Landskrona 2012

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Mil Rapport 2013-19 Miljöredovisning Landskrona 2012"

Copied!
54
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2012

(2)
(3)

INNEHÅLL

Miljöredovisningen har producerats av miljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag.

Håkan Ärnflykt har varit ansvarig för projektet där Olle Nordell har varit projektledare.

Rainer Weich har formgivit dokumentet, gjort diagram och andra illustrationer.

Osignerade texter är skrivna av Rainer Weich, Jonas Lövendahl och Olle Nordell.

Ytterligare information om miljötillståndet finns på miljöförvaltningens hemsida, www.landskrona.se under ”Miljö”.

Copyright: Innehållet i denna skrift får gärna citeras, refereras eller kopieras om källan anges.

Upplaga: 1000 exemplar

Fotografer:

Omslag: framsida Inge Lennmark, baksida Olle Nordell

Ekologgruppen sid. 48 övre; Leo Erdfeld sid. 29; Leif Gustavsson sid. 10 nedre, 11, 12; Göransson sid. 15 övre; Thomas Hylén sid. 28; Sven Bertil Johnson sid. 6, 8 nedre, 10, 15 nedre; Inge Lenmark sid.

47 nedre; Jonas Lövendahl sid. 13, 18, 31 vänster; Räddningstjänsten sid. 23; Olle Nordell sid. 3 nedre, 42; Mats Svensson sid. 16; Rainer Weich sid. 3 övre, 4, 5, 7, 8 övre, 9, 14, 16, 17, 20, 21, 22, 24, 25, 26, 27, 30, 31 höger, 32, 34, 41, 43, 44 nedre, 47 övre; 48 nedre.

Upplysningar om varifrån uppgifter i diagram och tabeller är hämtade finns på Landskrona stads hemsida.

www.landskrona.se

<http://www.landskrona.se/>

klicka på Miljö.

Miljömärkt trycksak Tryckning:

Elvins Grafiska AB Helsingborg

FÖRORD. . . 3

HAVET I FOKUS . . . 4

Landskrona och havet . . . 4

Grunda havsområden . . . 6

Sanden gömmer ett rikt djur- och växtliv . . . 6

I havssanden döljer sig även andra fröväxter . . . 6

Tången i alla sina former och färger . . . 7

Mellandjupen - bottnar runt salthaltsprångskiktet . . . 8

Djuphålorna - en stabil miljö i mörker. . . 9

Grundområden . . . 11

Kusten . . . 11

Klintkust . . . 11

Havet ger . . . 12

Befästa områden . . . 12

Renare utsläpp gynnar Öresund . . . 13

Mycket skräp längs stränderna . . . 14

Det som finns på stränderna har en gång funnits i havet . . . 14

Var tog Haploopssamhället vägen? . . . 15

Klimatförändringar och havet . . . 16

För mycket av det goda . . . 17

Fisken fastnar i spökgarn. . . 18

Havet som pedagogiskt verktyg . . . 19

Läs mer om havet på nätet. . . 20

MILJÖLEDNING . . . 21

Miljöledningssystemet gäller . . . 22

Nu kan vi släcka miljövänligt. . . 23

Trädgårdsgillet . . . .24

Mer ekomat och mindre matsvinn . . . 25

Energieffektiva hushållsmaskiner . . . 26

Transporter . . . .27

Stadsbussarna . . . 27

Kommunal bilpool . . . 27

Barnen engageras i Landskronas miljöarbete . 28 Så här fungerar Grön Flagg. . . 28

Landskrona ska få en batteribuss på försök . . . 28

Energiknuten - kraftpaket för både el och värme. . . .29

Östra mottagningsstationen - en ny knutpunkt . . . 29

Hårdvara . . . 30

Möten utan resor. . . 30

Elektronikskrot . . . 30

Grön IT minskar miljöbelastningen. . . 30

Klimat och livsstil . . . 31

Vad gör du för klimatet? . . . 31

Flyget gav stora utsläpp . . . 31

Cykeln istället för korta bilresor . . . 31

Nya vanor . . . 31

Vad har du lärt dig av KlimatVardag? . . . 31

Notiser . . . .32

Du kan själv räkna ut dina utsläpp på klimatkontot.se . . . 32

Landskronaborna är beredda att spara energi för klimatet . . . 32

Spar energi. . . 32

Earth Day . . . 32

Earth Hour . . . 32

MILJÖTILLSTÅNDET . . . 33

Luften vi andas. . . .34

De farliga partiklarna . . . 34

Svavellagen och minskade svavelhalter . . . 35

Renare avgaser, mindre kvävedioxid. . . 35

Bensenhalterna klarade miljömålet . . . 36

Höga halter av marknära ozon . . . 36

Bly finns i fallande stoft . . . 37

Nedfall av metaller i gräs . . . 37

Nedfall av bly kan mätas i grönsaker . . . 38

Sallat . . . 38

Grönkål . . . 38

Landskronas luft jämfört med andra kommuner . . . 39

Kvävedioxid har minskat . . . 39

Svaveldioxid . . . 39

PM10 i gaturum . . . 39

Freoner kan skada ozonskiktet . . . 40

Grundvattenkontrollen fyller 20 år . . . 41

Miljövervakning i hav och vattendrag . . . 42

Mätsonden som jobbar dygnet runt . . . 42

Tummen upp för badvattnet . . . 43

Bakteriekontroll . . . 43

Beredskap vid algblomningar . . . 43

Övergödning i Saxån och Braån . . . 44

Nedåtgående trend har planat ut . . . 44

Gödsel läcker ut i åarna . . . 44

Läckaget till havet minskar. . . 44

Förbättringar i Råån . . . 45

Bottenfaunan förbättras . . . 45

Undersök bottenfaunan för att övervaka vattenmiljön. . . 45

Artfördelningen visar statusen. . . 45

Ovanliga arter. . . 45

Förbättring på flera platser. . . 45

Kiselalger visar statusen . . . 46

Borsta stenar . . . 46

För många näringskrävande alger . . . 46

Ingen försurningspåverkan . . . 46

Föroreningar ger missbildade skal . . . 46

Mer öring i Saxån och Braån . . . 47

Öring på fler provplatser . . . 47

Färre småspiggar . . . 47

Förbättrad ekologisk status . . . 47

Elfiske - en metod för att räkna fiskar . . . 48

Läckande bekämpningsmedel . . . 49

39 substanser . . . 49

Höga halter under sommaren . . . 49

Ogräsmedlen dominerar . . . 49

Kampanjer . . . .50

Välj ekologiska potatis . . . 50

HÄLSA OCH OHÄLSA. . . 51

Fukt, mögel och kyla - ett utdrag ur den senaste hälsoenkäten . . . 51

Framsida: Längs Landskronas kuster finns vida områden med ålgräs. Ålgräsängarna är viktiga uppväxtplatser för Öresunds fiskar.

Baksida: Öresund är en av världens mest trafikerade farleder. Här är ett containerfartyg på väg ut ur Öresund.

(4)

Sillfiske i Öresund, Hakens fyr i bakgrunden.

FÖRORD

Landskrona stad har alltsedan 1993 gett ut en årlig miljöredovisning för kommunen. I 2012 års miljöredovis- ning är det havet som är tema. Lands- kronas del av Öresunds har de mest varierade livsmiljöerna - allt från Lundåkrabuktens grundområden till Öresunds djupaste hålor. Havssträn- derna är också en viktig del av Lands- kronas kvaliteter. En promenad från

stadens centrum längs kusten norr- över upp mot Hilleshögs dalar gör gott för kropp och själ. Söderöver kan man på några ställen beskåda Lund- åkrabuktens rika fågelliv - ett riktigt skådespel om hösten och våren då stora mängder flyttfåglar vilar och äter upp sig inför flytten.

Redovisningen ger en översiktlig be- skrivning av livet i havet och några av de vanligaste havsmiljöerna har illu- strerats med vackra akvareller. Kjell Andersson som dykt i Öresund i över 40 år berättar om att tillståndet har förbättrats men att det finns mycket kvar att göra. Några fiskare i Borsta- husen har systematiskt draggat efter borttappade fiskegarn i Öresund.

Dessa spöknät kan fortfarande fånga fisk och trassla in sig i andra redskap.

Några skolor i Landskrona drar sitt strå till stacken för ett renare hav ge- nom årliga städningar av stränderna.

Allvar Gullstrandgymnasiet har under många år haft gymnasieutbildning i ma- rinbiologi och under senare år har många skolelever fått följa med fartyget Sabella ut på Öresund för att bekanta sig med ha- vets invånare. I några artiklar beskrivs kli- matförändringarnas konsekvenser och problem med för mycket näringsämnen.

Miljöredovisningen innehåller också den sedvanliga rapporteringen om kommu- nens arbete med miljöledning. Där kan vi bl a läsa om att andelen ekomat ökar i skolorna, allt fler åker buss, en bilpool för kommunanställda håller på att utvecklas och projektet KlimatVardag med fokus på vad man kan göra själv. I den avslutan- de delen om miljötillståndet redovisas hur det står till med luften, vattendragen och havet.

Torkild Strandberg

Kommunstyrelsens ordförande

(5)

HAVET I FOKUS

Landskrona och havet

Öresund kantras av städer som Köpenhamn, Malmö, Landskrona och Helsingborg och utgör ett av världens mest trafikerade farvatten. Havs- området präglas av vattenmassor från den sötare Östersjön och det saltare Kattegatt. Här, som i många andra trånga havsområden, kan strömmar- na bli starka.

Medan utflödet av Östersjövatten normalt sker ytligt, tränger Kattegattsvattnet ned till Öresunds djupaste delar.

Således är vattnet i de grunda områdena vid vår Öresunds- kust relativt bräckt, medan salthalten på de större djupen är betydligt högre. Dessa förhållanden skapar förutsättningar för ett speciellt växt- och djurliv eftersom organismernas utbredning i många fall är beroende av havets salthalt.

Inom Landskronas havsområde varierar vattendjupen från grunda områden ner till några av Öresunds djupaste hålor.

Landskrona erbjuder således en mångskiftande havsmiljö.

Här utnyttjas havsområdet av yrkessjöfarten, fritidsbåtstra- fiken, yrkes- och fritidsfiskare samt för bad och rekreation.

Havet tar även emot utsläpp från industrier, reningsverk, många diffusa källor samt från vattendragen.

Sedan 1700-talet har kustlinjen och bottnarna förändrats genom utfyllnader och grävningsarbeten, med varierande effekter på djur och växter som följd. Hoten mot havsmil- jön är många i dag. Exploateringsplaner hotar grunda havs- områden, som utgör barnkammare för flera av våra vanli- gaste matfiskar. Giftiga planktonalger sprider sig och kan orsaka musselförgiftningar.

En övergödning (eutrofiering) av kustnära havsområden har bl a medfört en kraftig produktion av trådformiga alger.

När dessa dör och bryts ned på havsbottnen kan syrebrist uppstå. Effekterna av syrebristen kan vara förödande för organismer som inte kan fly från området. Allmänt har man observerat en nedgång av bottenvattnets syrehalter på många ställen i Öresund.

På följande sidor presenteras några av Landskronas havs- miljöer, några av de mer typiska miljöerna är illustrerade med akvareller av Sven Bertil Johnsson.

(6)

Landskronas havsområde med djupkurvor och namn på platser som förekommer i texten.

Grundområdet vid Skabbrevet är omtyckt hos kitesurfarna.

(7)

Grunda havsområden

Havsområden med ett vatten- djup på 0-6 m betecknas som grundområden. Dessa grunda, produktiva områden med sin rika förekomst av bottendjur och växter utgör ett “skafferi”

för fisk och är en viktig upp- växtplats för fiskyngel. Den rika växtligheten är möjlig tack vare ljuset som kan tränga ned till bottnarna.

Grundområdena är även mycket be- tydelsefulla för häckande och rastan- de kustfågel. I grundområdena på- verkas växt- och djurlivet genom stora säsongsbetingade svängningar i temperatur, syre, salthalt samt vågrö- relser. Sedimentet i dessa områden omlagras ständigt. Man kallar dessa bottnar för erosionsbottnar.

Växter och djur som lever i dessa områden måste vara tåliga och an- passningsbara. Vi finner relativt få arter av växter och djur som kan överleva i denna krävande miljö. In- dividantalet för varje art som kan fin- nas här kan dock vara högt.

Bland salttåliga havsväxter finner vi blomväxten ålgräs. Ålgräs minskar erosionsrisken och skyddar kusterna

genom att ålgräsets kraftiga jord- stammar binder sedimentet.

Grunda områden inom Landskrona kan delas in i områden med vegeta- tionsfria sandbottnar, sandbottnar med inslag av vegetation samt ålgräs- ängar.

Sanden gömmer ett rikt djur- och växtliv

Sandbottnar förekommer i samtliga grundområden inom Landskrona stad, från norra Lundåkrabukten till områdena nordväst om Landskrona (Getterevet och vid Rustningshamn vid Ålabodarna).

Även om sanden till synes verkar rentvättad, växer mikroskopiska al- ger på sandkornen. Dessa, ofta en- celliga alger, utgör det första steget i näringskedjan. Många mindre djur på sandbottnarna betar av dessa al- ger.

Bottendjur som lever på sandbottnar ned till ca 10 meter tillhör det s k Ma- coma-samhället. Östersjömusslan (Macoma balthica) som lever i grunda områden längs västkusten och i Östersjön har gett samhället sitt namn. De viktigaste djuren i Maco- ma-samhället är hjärtmussla, sand-

mussla, östersjömussla, tusensnäcka, mär- lan Corophium volutator och havsborst- maskarna Arenicola marina (sandmask), Nereis diversicolor och Pygospio elegans.

Dessa djurarter hittas på olika djup i havs- bottnens sediment. Hjärtmusslan (Car- dium sp.) lever t ex i ytan av bottensedi- mentet medan sandmusslan (Mya arenaria) har ett långt andningsrör (sifon) vilket gör det möjligt för musslan att leva på 10-20 cm djup i sedimentet.

I havssanden döljer sig även andra fröväxter

Nating och nate

Bottnen i det strandnära området på 0,2 till 1 meters djup består ej enbart av sand, utan har oftast inslag av grus och sten, men här och var finns det vegetation - huvudsakligen olika arter av nating (Rup- pia sp.) och nate (Potamogeton sp.).

Dessa lågväxande blomväxter blir i stort sett synliga för ögat först under försom- maren när växterna uppnått en tillräcklig storlek. Dessa båda arters skott utgår från en underjordisk jordstam som löper hori- sontellt med bottenytan. Dessa kan bli långa och samma individ kan täcka stora ytor. Växter som nating och nate utgör skydd för många djur som lever på sedimentet.

Macoma-samhället, som har fått sitt namn efter östersjömusslan Macoma balthica. Teckningen visar samhället på på 7 meters djup. Många organismer på grunda bottnar lever djupt ned i sanden för att inte bli bortsköljda i de kraftiga vågrörelserna men även för att undvika att bli uppätna.

Typiska arter är den stora sandmusslan Mya arenaria (1) och den mindre öster- sjömusslan Macoma balthica (2). Till höger sandmasken Arenicola marina (3).

Nere i sandbottnen från vänster: öster- sjömussla, sandmussla och hjärtmusslan Cerastoderma glaucum. Något längre till höger den lilla havsborstmasken med tentakelkrona Fabriciasabella, den större havsborstmasken Nephtys caeca, små havsborstmaskar i y-formade rör Pygo- spio elegans och en djupt nergrävd sandmask i sin gång.

Ovanpå bottnen finns massor av tusens- näckor Hydrobia ulvae, små märlor med röda ögon Bathyporeia pilosa, blåmusslor Mytilus edulis, en skrubbskädda Platich- thys flesus och ringlande exkrement- högar från sandmask.

(8)

man i norra Lundåkrabukten, utanför Ålabodarna samt vid Rustningshamn under augusti-september hitta 10-40 individer av smörbultar per kvadrat- meter. Smörbultar är ett samlings- namn på en fiskgrupp (med bl a stubb) som är mycket vanliga i grunda områden längs västkusten, speciellt i områden med vegetation. Smörbultar bygger bon och försvarar sitt revir un- der parningen.

På Getterevet, norr om Landskrona, förekommer ingen vegetation bero- ende på de stora sandförflyttningar som sker i området. Här är smörbul- tar sällsynta men det förekommer ett stort antal sandräkor (Crangon). På sandbottnar med inslag av nate och nating hittar man betydligt fler arter av kräftdjur jämfört med rena sand- bottnar. Detta beror på att vissa arter lever i vegetationen där de livnär sig på att skrapa av dött och/eller levan- de material från växterna.

I norra Lundåkrabukten, speciellt på Skabbrevet och vid Rustningshamn finns det även fläckvis förekomst av blåmussla. Blåmusslan finns i stort sett överallt där den kan fästa med sina så kallade byssustrådar (protein- trådar) på ett lämpligt underlag.

Musslan föredrar hårda bottnar som klippor, men kan även etablera sig på bottnar med sand, sten och grus.

Tången i alla sina former och färger

Täta eller stora bestånd av tång före- kommer sparsamt inom Landskronas grundområden. Liksom blåmusslor kräver tång fasta underlag som grus, sten eller klippor att växa på.

revet förekommer dock här och var en- staka brunalger som t ex blåstång och sågtång ned till ca 1-2 meters djup. Om- rådet inom kommunens gränser där ett stort tångbestånd finns är Staffans bank, väster om Västerflacket. På de grundare delarna ned till ca 15 m, finner vi den bruna bladtången (Laminaria saccharina) som kan bilda meterlånga skivor.

Ljusets olika färger tränger genom vattnet olika långt. Alla växter med det gröna färgämnet klorofyll, således även algerna, kräver rött ljus för fotosyntesen. Det röda ljuset försvinner i nordiska vatten redan vid ca 6 meter, medan vegetationen finns ned till 20 meter. Hur är detta möjligt? Algerna har extra färgämnen med vars hjälp de kan utnyttja energin från andra färger i ljusspektrat. För rödalgerna räcker det med endast grönt ljus.

Vegetationstyper inom Landskronas havsområde (karta från Öresundsvattensamarbete).

Nating

(9)

Mellandjupen - bottnar runt salthaltsprångskiktet

Gränszonen mellan Östersjöns lätta ytvatten och Kattegatts tunga och salta bottenvatten kallas salthaltsprångskikt. Bottnar som ligger runt detta skikt (vid ca 15 m i Öresund) är mycket produkti- va där bl a flatfisk och torsk söker sin föda. Bott- narna förändras även här, dock i mindre utsträck- ning än i grundområdena.

Runt salthaltsprångskiktet finner vi andra och betydligt fler arter jämfört med grundare områden. De bottendjur som finns här tillhör det så kallade Abra - samhället, som i Öre- sund finns på mjuka bottnar från ca 5-10 meter och ned till ca 30 meter. Mjuka bottnar har ofta leraktigt sediment, i motsats till de hårdare sandbottnarna. Abra-samhället har fått sitt namn från ett släkte av små musslor där de vanligas- te arterna är Abra alba och Abra nitida. Några av de djur som också räknas till Abra-samhället är ärtmusslan (Corbula gibba) och den stora islandsmusslan (Artica islandica) samt det lilla kräftdjuret Diastylis rathkei.

En typisk botten i området kring salthaltsprångskiktet ut- anför Landskrona kan hysa 2 000 individer/m2med en vikt på 100-200 g/m2. I grunda områden är individantalet grovt räknat ca 10 ggr högre. Dessa tal förändras dock mycket från år till år beroende på naturliga variationer.

På 15 m vattendjup, där det blå, gula och röda ljuset tas upp av vattnet och plankton, återstår bara gröna våglängder.

Abra-samhället, som är döpt efter den lilla musslan som heter Abra på latin, på 15 meters djup. Typiska arter som är uppförstorade runt bottenkakan är längst till vänster den stora östersjömusslan Macoma calcarea (1) och den mindre musslan Abra alba(2). Till höger havsborstmasken Terebellides stroemi i sitt tjocka lerrör (3). Nere i mjukbottnen från vänster: musslan Abra alba, stora östersjömusslan Macoma calcarea, två havsborstmakar Terebellides stroemi, tre havsborstmakar Rhodine gracilior (röda rör), musslan Tridonta montagui och den stora havsborstmaken Nephtys ciliata.

Djupt ner i bottnen tunna havsborstmakar Scoloplos armiger. Ur bottnen sticker rör upp med paraplyformade tentakelkronor från havsborstmasken Euchonepappillosa, tunna sandkornsrör från havsborstmaken Galathowenia oculata och phoroniden Phoronis muelleri, ett flertal röda tentakelkronor från havsanemonen Edwardsia samt en delvis nergrävd stor islandsmussla Arctica islandica. Ovanpå bottnen finns flera små snäckor Onoba aculeus och kommakräftor Diastylis rathkei samt en sten där rödalgen Phycodrus rubens fått fäste tillsammans med svarta musslor Musculus niger och röda krusbärssjöpungar Dendrodoa grossularia. Rödspättan Pleuronectes platessa svävar över sitt dukade matbord.

(10)

Djuphålorna - en stabil miljö i mörker

Djuphålorna i den centrala delen av Öresund är som djupast utanför Ven med ca 50 meters vatten- djup. Dessa djuphålor hyser ett för Öresund unikt djurliv. Detta beror på att förhållandena i hålorna är mycket stabila. I denna mörka miljö förändras temperatur och salthalt relativt lite. Temperaturen ligger mellan ca 4-10°C och salthalten på ca 3%

under hela året.

De finaste partiklarna sedimenterar här och följaktligen kal- las dessa bottnar för sedimentationsbottnar.

Här finner vi rent marina bottendjur och hålorna anses som en sydlig gräns för helt marina arter som är vanliga längs västkusten. Dessa rent marina djur är anpassade till en hög salthalt och kan inte överleva vid lägre salthalter. I dessa, ur salthalt- och temperatursynpunkt stabila områden, finns fler arter av bottendjur än i områden med brackvatten. Som brackvatten betecknar man vatten med lägre salthalt än 3,4

% och med högre salthalt än sötvatten, dvs högre än 0,1 %.

Bottnen i djuphålorna kallas för mjukbotten (oftast leraktig botten) vilket bidrager till att djurlivet här är annorlunda jämfört med Macoma-samhället i grundare och sandigare områden. På grund av den höga salthalten finns det betydligt fler arter men samtidigt ett färre antal individer av varje art i djuphålorna jämfört med de i de grundare områdena. I djup- hålorna utanför Landskrona och norr om Ven hittar man

generellt sett ca 70 arter vilket kan jämföras med ca 10 arter i grundområdena i Lundåkrabukten.

I djuphålorna finner vi det så kallade Amphiura-samhället.

Arterna som givit djursamhället sitt namn finns inom orm- stjärnesläktet Amphiura som tillhör gruppen tagghudingar, där bl a sjöborrar och sjöstjärnor ingår. De två vanligast fö- rekommande arterna inom Amphiura-släktet är A. filiformis och A. chiajei.

Det finns en stor mångfald av levnads- och födosätt hos de djur som lever på bottnen i Amphiura-samhället. En typisk organism som man finner här är sjöborren Echinocardium cor- datumsom lever nedgrävd i bottensedimentet. Den livnär sig som “rovdjur” och finner rikligt med föda i det översta skik- tet av bottnen där flera små djur blir dess föda.

Djuphålorna domineras av flera arter av havsborstmaskar, vilka för de flesta människor är relativt okända djur då de of- tast är små organismer som lever nedgrävda i bottensedi- mentet. Vissa arter av havsborstmaskar livnär sig som filtre- rare och/eller äter dött organiskt material. Det finns dock ett flertal arter som är rovdjur.

Bland de mera kända organismerna i Öresunds djupaste om- råden finner vi kammusslan. De organismer som finns högst upp i födokedjan i ett Amphiura-samhälle är fiskarna. Flera arter av plattfisk som t ex skrubbskädda, rödspätta och sand- skädda har i bottnarna runt salthaltsprångskiktet och i de djupa hålorna ett välfyllt “skafferi” med diverse föda.

Bottenfaunasamhällen inom Landskrona stads havsområde (karta från Öresundsvattensamarbete).

Islandsmusslan är en av våra största marina musslor. Islandsmusslan lever nergrävd i både sand-, och lerbotten.

Musslan kan bli mycket gammal. Utanför Island har man hittat exemplar som var ca 400 år gamla. I Öresunds djupa delar, där det tidsvis kan råda syrebrist, uppnår musslan sällan en så pass hög ålder.

(11)

Amphiura-samhället, som fick sitt namn efter ormstjärnan Amphiura, på 25 meters djup.

Typiska arter somär uppförstorade är längst till vänster den stora islandsmusslan Arctica islandica(1)och ormstjärnan Amphiura filiformis(2). Till höger havsborstmasken Anobothrus gracilis i sitt tjocka lerrör (3).

Nere i mjukbottnen från vänster: ormstjärnan Amphiura filiformis med sin lilla sambo musslan Mysella bidentata, musslan Nuculoma tenuis, havsborstmasken Anobothrus gracilis, havsborstmasken

Maldane sarsi, islandsmusslan Arctica islandica, havsborstmasken Sphaerodorum flavum, sjöpennan Virgularia mirabilis, en ytterligare islandsmussla, musslan Nuculana pernula, havsborstmasken Pectinaria auricoma, musslan Abra nitida och havsborstmasken Rhodine gracilior. Något längre till höger den gröna havsborstmasken Goniada maculata och till vänster om denna musslorna Nuculoma tenuis och Thyasira flexuosa. Ur bottnen sticker gulaktiga rör upp som bebos av märlan Ampelisca tenuicornis.

Ovanpå bottnen finns till vänster små fjäll borstmaskar Pholoe baltica, i bakre delen av bilden flera ormstjärnor Ophiuraalbida, maskmollusken med

“silverpäls” Chaetoderma nitidulum finns på några ställen liksom flera mycket små kommaräkor Diastylis ludfera. l bakre kanten av bilden simmar små vita märlor med röda teckningar/\mpe//sca tenuicornis. Sandskäddan Limanda limanda äter ormstjärnearmar i bakre kanten av bilden och i främre delen av bilden äter sjötungan Solea solea av havsborstmaskar.

Saxån har under perioder med lägre vattenstånd i havet grävt ur en djup fåra från land ut i havet. Detta skapade utmärkta förutsättningar för en hamn och grundandet av Landskrona stad för 600 år sedan. Bilden visar industriområdet, varvsområdet och försvarsanläggningen Gråen.

(12)

Vens branta klintkust kända som backafall har ett rikt växt och djurliv som är beroende av bete och är beroende av havets eroderande verkan. Bilden visar sydkusten med Bäckviken och Hakens fyr i bakgrunden.

Norr om Landskrona finns även långa parter med eroderande kustbranter.

Vid högvatten och stormar kan rejäla ras inträffa.

Grundområden

Söder om staden breder mäktiga grundområden med sand och lerbotten ut sig. De grunda bottarn och är vik- tiga uppväxtområden för Öresunds fiskar. Lundåkra- bukten är klassat som riksintresse för naturvård, NATURA 2000 och Ramsar vilket i tur och ordning be- tyder att bukten är av nationellt, EU och internationellt

I Lundåkrabukten finns stora områden med riktigt grunt vatten. På några ställen kan man vada flera hundra meter ut i havet i knädjupt vatten. Här trivs fåglar och fiskar.

Kusten

Klintkust

Norr om Landskrona och runt Ven finns kustbranter som är utsatta för en ständig erosion. Havet gnager sakta men säkert. Här och var har kustlinjen befäst med sten för att

skydda land mot havet. Kustbranterna – backafallen – där ha- vet får fritt spelrum blir värdefulla naturmiljöer med plats för många sällsynta växter och djur. Har stupar ofta havet brant ned mot djupa vatten.

(13)

Havet kantas av vida strandängar med ett rikt djurliv. I mitten av bilden syns kanalen efter uttransporten av den strandade flytdockan.

Vid Saxåns mynning i havet finns både välbetade och igenväxande strandängar.

Havet ger

Beroende på vindar och strömmar kan tång samlas på land här och var. Förr var tång ett viktigt gödningsämne på åkermark.

Vid Lindshamn brukar det ofta ansamlas stora mängder tång.

Befästa områden

I områden där bebyggelsen placerats i strandkanten har det ofta varit nödvändigt att befästa strandlinjen för att inte be- byggelsen ska förstöras i någon kraftig storm.

I de små kustsamhällena Sundvik, Ålabodarna och Fortuna norr om Landskrona har omfattande anordningar för att säkra bebyggelsen anlagts.

(14)

Renare utsläpp gynnar Öresund

I över 40 år har Kjell Andersson dykt i Öresund.

Han har sett hur havet har förändrats och hur ut- släppen har minskat, men fortfarande påverkar ut- släpp som gjordes för länge sedan. Med ett starkt ideellt engagemang har han under många år för- sökt påverka hur vi ser på havet. Nu arbetar han för att höja statusen på havet.

Kjell Anderson arbetar med miljöundersökningar och till- ståndskontroll under vatten på Lunds Tekniska Högskola.

Under många år har han studerat miljösituationen i Öresund och det har hänt mycket sedan han började dyka på 1970-talet.

- Öresund har blivit mycket bättre. Jämfört med Kattegatt och Östersjön är Öresund mycket bättre. Sikten har förbättrats, vilket har gjort att ålgräset når djupare idag än på 80-talet. Likaså blås- tången har kommit tillbaka en hel del.

Renare utsläpp

En viktig förklaring är satsningar på rening av utsläpp.

- När jag började hade vi enorma utsläpp, men nu har reningsver- ken kommit igång jämfört med förr. Kommunerna har satsat en hel del pengar på reningsverken, så de har blivit mycket effektivare.

Trots den positiva utvecklingen finns det en hel del att göra när det gäller utsläppen till havet.

- Vi släpper ut en hel del ämnen genom reningsverken. Ämnen som verken inte kan hantera eller filtrera bort. De ämnena ska inte ut i havet. Vi kan inte se effekterna av ämnena förrän senare. Därför be- höver vi ha koll på vilka ämnen vi släpper ut.

Gamla utsläpp påverkar än

Även om reningen har blivit bättre påverkas Öresund fortfa- rande av de gamla synderna.

- Det har släppts ut mycket miljögifter förr i tiden. Det har bara pumpats ut och ingen har brytt sig. Industrierna skapade många ar- betstillfällen och då brydde man sig inte om biprodukterna. De släng- de man ut i havet, där de inte syntes.

Ett exempel är utsläppen av förorenat gips från Supra som från slutet av 1960-talet spolades ut genom långa rör på bott- nen. Stora mängder gips släpptes ut och idag hittas gipsom- råden under vattenytan vid Västerflacket.

- När myndigheterna gav tillstånd till detta, sa man att gipsen skul- le lösa sig i vattnet. Det gjorde den aldrig utan den la sig på botten och täckte stora ytor. Allt som var under kvävdes. Fortfarande finns det inget djurliv här, utan bara gips.

Ett annat exempel är hålor som uppstod när bottensand sögs upp i Lundåkrabukten under 1950- och 1960-talen för att användas till utfyllnad. Då tänkte man att hålen skulle fyl- las igen naturligt, men nyligen var Kjell nere för att titta på hålorna.

- De var helt intakta. På grund av att de är intakta, lägger sig alla alger i de stora hålorna. Sen dör allt det här materialet av syrebrist och då får du svavelväte och metangaser som pumpar upp ur de här hålorna.

Svavelväte är en giftig gas som är dödlig för många bottenle- vande djur. På bottnen av hålorna kan få växter överleva och det flesta djuren har sökt sig bort. Kjell vill att de tidigare misstagen ska åtgärdas och att bottnen ska återställas genom att ta bort algerna och fylla igen hålorna.

Öka havets status

När det gäller framtiden för havet ser Kjell girighet som det största problemet.

- Jag brukar säga att havet är den sämsta bank som finns. Det finns bara uttag, inga insättningar. Det finns ingen som ger något till havet utan alla plockar ut så mycket som möjligt. Alla nyttjar det och vill tjäna pengar, men ingen vill betala för det. Problemet är att folk har lärt sig att man ska roffa åt sig. Att tänka längre än till sig själv existerar mindre och mindre.

För att öka kunskapen om havets möjligheter och värde, ar- betar Kjell sedan 1990 med Havsresan. Projektet drivs av LTH och ska öka havets status med hjälp av föreläsningar, dykexpeditioner och båtturer. Havsresan har tidigare besökt flera skånska kommuner och jubileumsåret 2013 är det Landskronas tur. Kjell lyfter gärna fram Landskronas poten- tial för att öka havets status.

- Ni har den bästa kustremsan man kan tänka sig i Skåne. Ni har de bästa badplatserna och ni har en fin långgrund strand ute i Borstahusen. Ni har ett perfekt ställe!

(15)

Mycket skräp längs stränderna

Det som finns på stränderna har en gång funnits i havet

I en SIFO-undersökning från 2012 uppgav 41 % av kommunerna att de hade ganska eller mycket svåra problem med marin nedskräpning. I Lands- krona anordnar flera skolor en årlig städning av stränderna.

Den 14 maj var elever från Pilängsskolan ute och städade strandremsan mellan Lindhs hamn och Lill-Olas brygga.

Dagen, som även innehöll andra aktiviteter, arrangerades tillsammans med Cityidrotten och Landskrona stad.

746 kg på fyra timmar

Den 21 april arrangerade organisationen Håll Sverige Rent sin årliga Kusträddardag längs tolv stränder i Sverige. Mel- lan klockan 11-16 samlade frivilliga in 746 kg skräp i Lands- krona. Totalt samlades 11 367 kg skräp in på de tolv strän- derna.

Fakta: Nedskräpning av världshaven

Stora mängder avfall från människan tar sig ut i havet, vilket kan innebära miljöproblem men framförallt leder det till döden för många havslevande djur. I Stilla havet har strömmar samlat enorma skräpberg utanför USA:s och Japans kuster, men även utanför våra Svenska kuster finns problem med nedskräpning i havet.

Det är huvudsakligen plast som i olika former och storlekar tar sig ut i haven och ansamlas precis under ytan. Till stor del rör det sig om mycket små partiklar, ofta knappt synliga för det mänskliga ögat, varför det är svårt att samla upp skräpet, som inte heller syns på satellitbilder.

Det är osäkert om soporna i sig har någon direkt miljöpåverkan, men säkert är att framförallt plasten ställer till stora problem för djurlivet. Sälar och andra djur kan fastna och fåglar misstar plastbitarna för fisk och dör när alltför många och stora plastbitar har samlats i deras matsmältningssystem. Fiskar

misstar de mikroskopiska bitarna för plankton och drabbas av näringsbrist när de inte får i sig tillräckliga mängder riktig föda. På Midway öarna i Stilla havet har 98% av alla albatrossar plast i sina magar.

Fåglarna lider av uttorkning och svälter till döds eftersom det inte finns plats för varken vatten eller föda. Plasten kan även leda till förgiftning. U.S. Fish and Wildlife Service har beräknat, att fåglarna matar sina ungar med 5 ton plast per år vid enbart Midway.

Naturvårdsverket utförde nyligen en studie av mängden mikroskopiska partiklar i haven kring Sverige, och fann en stor mängd små partiklar som tros komma från exempelvis bildäck, båtar och plast. Man ska nu utreda vilka konsekvenser dessa partiklar har för miljön och djurlivet.

Undersökningar som gjorts visar att det idag främst är privatkonsumenter som står för nedskräpningen av havet och inte längre industrierna som var fallet på 80-talet. Skräpet kommer främst från fartyg, men också från kuster och vattendrag.

Bara i Nordsjön har man uppskattat att 20 000 ton skräp slängs varje år, men det kan vara ännu mer.

(16)

Var tog Haploopssamhället vägen?

Haploops är ett litet kräftdjur som bygger sin bostad i lerrör.

Här sitter djuret och fångar mat med sina fyra antenner.

Två arter förekommer i Öresund. Ha- ploops tubicolaär vanligast och den byg-

ger rör med öppningen på sidan av röret och Haploops tenuis som bygger rör med öppningen längst upp. Ha- ploops-djuren bildar täta samhällen på lerbottnar djupare än 20 meter. På senare år har dessa samhällen, som hyser många arter, tyvärr blivit allt ovanligare.

På dessa djup är det inte ovanligt med syrebrist i bottenvattnet. Det kan fin- nas ett samband mellan salthalts- språngskiktets läge och tjockleken på det salta vattenlagret under språngs- kiktet.

Om detta lager är tunnt, kan syrebrist uppstå eftersom vattenutbytet mellan de olika lagren är obefintligt. Är halter nedbrytbart organsikt material i sedi-

mentet dessutom höga, kan syrebrist uppstå relativt snabbt.

Kan minskningen hänga samman med en eventuell ökad predation från nya fiskarter i området eller att fort- plantningen hos Haploops har änd- rats i tiden, så att larverna inte får till- räckligt med föda? Bakomliggande orsaker kan vara komplexa och för att kunna hitta orsaker till Haploopsens tillbakagång, krävs det bl a kontinuer- liga mätningar av salt- och syrehalter.

Förhoppningsvis kan den nya mät- sonden bidra till att ge oss ökad för- ståelse om det är syre- och/eller salt- halt som påverkar utbredningen (läs mer om mätsonden på sidan 41).

Haploops-samhället

Samhället fick sitt namn efter det lilla kräftdjuret Haploops. Bilden visar en teckning från 36 meters djup norr om Ven - så såg det ut.

Typiska arter som är uppförstorade är längst till vänster märlan Haploops tubicola (1). Till höger ormstjärnan Ophiura robusta (2) och sjustråliga kammusslan Pseudamussium septemradiatum (3). Nere i mjukbottnen från vänster: små röda havsborstmaskar Heteromastus filiformis som också finns djupt ner i bottnen längst till höger, ormstjärnan Amphiura filiformis,

havsborstmasken Anobothrus gracilis, musslan

Abra nitida, havsborstmaskar Maldane sarsi (tjocka lerrör), små havsborstmaskar Prionospio fallax/banyulensis och stora havsborstmasken Glycera alba.

Något längre till höger runda musslor Thyasira flexuosa och havsborstmasken Pherusa plumosa med borst ovanför sedimentytan samt den långsträckta musslan Nuculana pernula med sina palper ovanför bottenytan. Ur bottnen sticker platta lerrör upp som bebos av märlorna Haploops tubicola och Haploops tenuis samt ett långt lerrör med havsborstmasken Sabella pavonina som har en vacker paraplyformad

tentakelkrona. Ovanpå bottnen finns till vänster den orange slemmasken Nipponemertes pulcher, på flera ställen ormstjärnorna Ophiura albida och Ophiura robusta samt små fjällborstmaskar Pholoe baltica och stora gröna havsborstmaskar Goniada maculata. Till höger ligger en sjustrålig kammussla Pseudamussium septemradiatum. Spridda över bottnen syns mycket små musselkräftor Philomedes globosus. I bakre kanten av bilden simmar små vita märlor med röda teckningar Ampelisca tenuicornis. En liten torsk och stor rödspätta njuter av mångfalden av bottendjur.

(17)

Klimatförändringar och havet

Om hundra år kan medeltempe- raturen på jorden ha stigit med flera grader. Redan nu syns ef- fekter av klimatförändringar, inte minst i haven. Klimatet har alltid varierat och perioder med varma- re klimat har varvats med kallare perioder. Det stora problemet nu är att förändringen sker så snabbt att miljön inte hinner an- passa sig till förändringarna.

Haven blir varmare

Effekterna kommer att vara tydligast mot polerna. Redan på våra breddgra- der kommer kortare vintrar och minskande istäcke att direkt påverka arter som lever i våra havsområden.

Artsammansättningen av djur och väx- ter förändras. Nya arter etableras, andra försvinner.

Haven blir surare

Ökade mängder atmosfärisk koldioxid absorberas i havsvattnet och kolsyran som bildas sänker vattnets pH. Haven försuras snabbare idag än de gjort på 55 miljoner år!

Man vet väldigt lite om vilken effekt försurningen kommer att ha på havens ekosystem. De studier som hittills gjorts rör problem med kalkinlagring hos djur med yttre eller inre skelett.

Vissa forskare förutspår att korallre- ven kommer att brytas ner och kanske till och med utplånas inom så kort tid som 40 år.

Havsnivån höjs

När temperaturen stiger smälter polar- isar och glaciärer. Stora mängder vat- ten är bundna i dessa isar, och detta kommer därför att leda till att havsni- vån stiger. Under de senaste 100 åren har havsnivån redan stigit med åtmin- stone 10 centimeter.

Globalt sett beräknas havsnivån stiga med 20-60 centimeter till år 2100 jäm- fört med 1990. Om Grönlands glaciärer smälter kommer havsnivån att stiga med hela sju meter, men dit kommer vi inte på några hundra år.

Höjningen av havsnivån kommer att variera mellan olika havsområden. I Östersjön kommer höjningen att vara mindre än på västkusten, eftersom Östersjökusten har landhöjning som motverkar havsnivåhöjningen.

Havets salthalt påverkas

Klimatförändringen kommer även att påverka salthalten i haven. I områden nära ekvatorn, där avdunstningen är hög, kommer salthalten i ytvattnet att öka. I områden närmare polerna, ex- empelvis här i Sverige, kommer salt- halten att sjunka. Det beror på att nederbörden och utströmningen av sötvatten till haven kommer att öka, och att isar kring polerna smälter. Att salthalten förändras kan påverka djur och växter som lever i havet. Man kan redan nu se exempel på både ökande och minskande utbredningar av djur och växter i våra havsområden.

Avsmältningen av isarna kan dessutom påverka havsströmmarna. Den för vårt klimat så viktiga golfströmmen skulle

minska, vilket skulle medföra ett kalla- re klimat på våra breddgrader.

Ändrade strömförhållanden skulle dessutom kunna medföra en försäm- rad syresättning av vissa havsområden.

Kan klimatförändringen vara naturlig?

Vi vet att temperaturen på jorden vari- erar. Bland annat har forskare kunnat undersöka isar från polartrakterna som har varit ända upp emot 900 000 år gamla, och kunnat se effekter av tem- peraturförändringar under olika tids- perioder.

Den stora skillnaden nu är att föränd- ringen sker så snabbt. Majoriteten av klimatforskarna är ense om att den ökade förbränningen av fossila bräns- len och den därigenom förhöjda halten av koldioxid i atmosfären är orsaken till den förändring vi upplever idag.

Förväntade effekter i Östersjöområdet

Lufttemperaturen i Östersjöområdet väntas fortsätta stiga under det här år- hundradet. Medeltemperaturen väntas stiga 3-5 grader i Östersjöområdet till år 2100. Den största delen av upp- värmningen kommer beräknas ske i norra och östra delarna under vinter- månaderna och i de södra delarna un- der sommarhalvåret.

En sådan uppvärmning kommer att ge en förlängning av växtsäsongen med 20-50 dagar i norra Östersjön och 30-90 dagar i de södra delarna vid slu- tet av seklet.

Borstahusens hamn under stormen i novem- ber 2011. Havsnivån var 120 cm över nor- malvattenståndet. En havsnivåhöjning med en meter kommer att skapa problem i delar av Landskrona.

(18)

För mycket av det goda

Ett tätnande ludd av grönalger har ersatt större tångarter på grunda klippbottnar längs syd- och mellansveriges kuster. För- ändringarna av växtligheten och en ökad grumlighet av vattnet är tydliga tecken på övergödning.

Näringen kommer från mänskliga aktiviteter. Ända sedan början av 1900-talet har övergödning succes- sivt orsakat problem. Den största mängden näring tillförs haven via vattendrag och atmosfär, i första hand från jordbruksmark och trafik.

Totalt får Östersjön varje år ta emot mer än 30 000 ton fosfor och över en miljon ton kväve. Sammanlagt bor mer än 85 miljoner människor i avrinningsområdet och mer än 55 miljoner människor är bosatta nära kusterna eller vid de vattendrag som mynnar ut i havet. Från alla dessa människor och deras verksamheter, som industrier, trafik och jordbruk, transporteras föroreningar till havet från vattendrag och via nedfall från atmosfären. Det är detta östersjövat- ten som till stor del påverkar Lands- kronas havsområde.

I flera år har länderna kring Öster- sjön och Västerhavet gemensamt strävat efter att minska näringsutflö- det till havsområdena. Tack vare reg- ler för t. ex. stallgödselspridning, ka- talysatorrening av bilavgaser och andra åtgärder har de svenska utsläp- pen av kväveoxider och ammoniak

kunnat reduceras på senare tid. Men minskningen går långsamt.

Ökad växtlighet minskar den biologiska mångfalden

På grunda bottnar har snabbväxande fintrådiga alger trängt undan eller vuxit över den fleråriga blåstången. I tångbältet finns många växt- och djurarter som håller på att försvinna.

Mot slutet av sommaren brukar de snabbväxande ettåriga algerna lossna från sitt underlag. I en del fall flyter de upp till ytan och lämnar kvar en naken botten som inte ger skydd åt fiskyngel och andra djur. I andra fall bildas mattor av döda alger på bot- ten, med syrebrist, svavelvätebild- ning och bottendöd som följd.

Massförökning av växtplankton or- sakar ett grumligare vatten och min- skar ljusnedträngningen vilket mins- kar djuputbredningen av många algarter. Övergödning leder ofta till syrebrist i vattnet, vilket slår ut bot- tendjuren och i en del fall även fis- ken. Kraftig övergödning av vatten leder till att antalet växt- och djurar- ter minskar.

Läckage från jordbruket Jordbrukets användning av gödsel ökade kraftigt efter andra världskri- get. Därför är utflödet av fosfor och kväve till sjöar och kustområden be- tydligt större i dag än vid 1900-talets början. Jordbruken använder stora mängder handelsgödsel och stall- gödsel. Risken att fosfor och kväve läcker ut från åkrarna till angränsan-

de vattendrag, sjöar och kustområden på- verkas bland annat av vilken gröda som odlas, jordart, nederbörd, bevattning och skörd. En del av kvävegödseln passerar åkerjorden utan att tas upp av grödorna, mer än hälften av detta överskott läcker ut i omgivande vatten.

Våtmarker som dikats ut, sjöar som sänkts och vattendrag som rätats ut bidrar till da- gens stora näringsläckage från jordbruks- områdena eftersom läckaget inte längre hejdas på samma sätt som förr. För att be- gränsa kväveläckaget från åkrarna har Sve- rige bland annat infört regler för hur stall- gödsel får spridas. Det är också reglerat hur stor del av åkermarken som måste vara täckt av gröda under höst och vinter. An- ledningen är att "gröna" åkrar läcker be- tydligt mindre näring än nyplöjd mark utan växtlighet.

Våtmarker och reningsverk tar bort kväve

Konstgjorda våtmarker anläggs längs bäckar och åar i jordbruksområdena för att fånga upp en del av vattnets kväveinne- håll innan det når ut i havet. Den kommu- nala avloppsreningen har i större tätorter vid syd- och mellansvenska kuster kom- pletterats med kväverening för att avlägsna en större del kväve.

Näringstillförseln till havet har emellertid visat sig vara svår att hejda och utflödet av kväve och fosfor via vattendragen fortgår nästan oförminskat. En orsak är att stora mängder näring som har lagrats i marken, grundvattnet och sjöarnas sediment fort- sätter att läcka ut.

Trådformiga grönalger har ersatt stora tångarter på många platser.

(19)

Fisken fastnar i spökgarn

På botten av Öresund står spök- garn och fångar fisk som ingen hämtar upp. Sedan 2005 har tre fiskare i Borstahusen rensat Öresund på fiskegarn som andra lämnat kvar. Med hjälp av en dragg drar de upp stora mäng- der av garn och skräp från ha- vets botten.

Spökgarn är fiskegarn eller nät som har förlorats eller lämnats i havet. En del garn trasslar ihop sig och sjunker till botten, medan andra fortsätter att stå upp och fångar fisk som ingen hämtar upp. Förutom att den fångade fisken ruttnar, fastnar andra djur i spökgarnen. Även fiskare drabbas när deras redskap fastnar i spökgarnen el- ler gamla rester följer med upp.

I Borstahusen driver de tre fiskarena Patrick Carlsson, Tommy Persson och Mats Nilsson projekt där de kör runt i

Öresund och draggar efter spökgarn.

Genom att köra sakta och släpa en dragg på botten får de tag i gamla och övergivna garn som de sedan plockar upp. Idén till att rensa Öresund på spökgarn och skräp kom efter att res- terna av andra fiskares redskap hade fastnat i deras garn många gånger.

- Det fanns en fiskare här som bara satte ut grejer efter grejer. Fick man upp hans garn var de fulla av döda fiskar. Då tänkte vi att vi kunde göra något, berättar Tommy.

Efter att ha fått projektmedel från EU och Fiskeriverket 2005 började de dragga efter garn utanför Landskrona.

Ganska omgående hittades stora mängder spökgarn och skräp. Enligt beräkningarna i projekten får de i ge- nomsnitt upp 16 kilometer garn per år.

Till detta kommer gamla ankare, ryssjor, linor med mera som samlas på kajen i Borstahusen innan det tas om hand av LSR.

De tre fiskarena draggar över ett stort område - från Helsingborg till Malmö.

För att hålla koll på var de har varit an- vänder de en karta, men när de väljer områden att dragga använder de sin fiskareinstinkt.

- Vi kör dit vi tror vi själva skulle fiskat, då vet vi att andra skulle fiska där. Hittar vi något på ett ställe, gör vi nya försök, säger Tommy.

Han upplever att spökgarnen är jämt fördelade i Öresund, ingen plats är mer drabbad än någon annan. Ett pro- blem är att garnen ofta är delade i bitar.

När rester av gamla garn har fastnat i näten, har många fiskare skurit av spökgarnen och kastat tillbaka dem i havet. Detta har fört med sig att Pa- trick, Tommy och Mats ofta hittar garn på platser de redan har varit på.

- Det har mycket med strömmar att göra.

Står det en bit garn på 50-200 meter, står det inte spikrakt, det kan kasa ihop. Vi kan köra ett par meter ifrån och tänka att det inte finns mer här. Nästa gång kommer vi precis rätt och då fastnar det, berättar Patrick.

Mycket av garnen de får upp är gamla garn som lämnades kvar för flera år se- dan, fast det tillkommer fortfarande nya garn.

- Vi har ställen som vi draggade på ifjol som vi hittade nya garn på i år, säger Tommy.

I de upplockade garnen hittar de ofta fisk, både död och levande.

- Det beror på var de har stått och hur länge de har stått. Är det relativt nya garn på två, tre år så finns det fisk i dem, fortsät- ter Tommy.

Fisken drabbas inte bara av spöknäten.

Massor av skräp som flyter runt eller ligger på bottnen äts upp av fiskarna som tror det är mat.

- Det har hänt ett antal gånger att vi har fått en stor torsk. När vi har rensat den, har där varit bitar av en aluminiumburk i ma- gen. Det är ingen höjdare, berättar Patrick.

Förutom de tre Borstahusenfiskarena finns det spökgarnsjägare i Limhamn och Trelleborg. Efter flera års arbete har idén legat till grund för liknande projekt i Polen och de baltiska stater- na.

- Nu körs det inte bara i Sverige, utan även i andra länder. Det tycker jag känns positivt, för då har man gjort något vettigt, säger Patrick.

Deras egen framtid är oviss. Det finns mycket spökgarn kvar att plocka upp, men Patrick hoppas att EU kan skjuta till mer projektmedel.

- EU tycker miljö är prioriterat, men de håller på med ny beslutsperiod nu. Så vi av- vaktar och ser vad som händer.

Tommy Persson med uppfiskade gamla garn.

Det är inte bara fisk som fastnar i gamla garn.

(20)

Havet som pedagogiskt verktyg

Mats Svensson, Gullstrandgymnasiet.

På Allvar Gullstrandgymnasiet i Landskrona kan man sedan fle- ra år tillbaka läsa två unika kurser i marinbiologi om 100 gymnasiepoäng vardera. I sam- band med utbildningen kan man gå en kurs och ta dykar- certifikat och få närkontakt med djur- och växtlivet i Öre- sund.

Den första och grundläggande kur- sen ger eleverna kunskaper i hur ett havsekosystem fungerar och vilka viktiga saker som påverkar ett hav, t.ex. strömmar, salthalter, vindar, bottentyper m.m. Man får svar på frågan hur vi på land påverkar havet så att t.ex. torsken inte kan fortplanta sig och hur en damm med lite vass och ankor i sin tur kan göra livet lät- tare för samma torsk ute i havet.

Unik lokal förankring

Kursen har en lokal förankring i Öresund och ger förståelse för vilken unik miljö sundet är och att det inte finns någon motsvarighet längs Sve- riges kust. På kursen får eleverna dessutom utföra praktiskt arbete till sjöss från båt och lära sig mycket om olika provtagningsmetoder. Skolan har egen båt som används i undervis- ningen.

Båtexkursionerna ger eleverna möj- lighet att samla in bl. a. marina plank- ton från olika djup i Öresund och

göra hydrografiska mätningar med mätutrustning ombord. I mikrosko- pet kan man sedan se små djur som man inte trodde fanns. Man tillämpar sedan sin kunskap och sammanstäl- ler sedan sina data i laborationsrap- porter väl tillbaka på skolan.

Eleverna kan också fördjupa dig i ett område som rör kursen som sammanställs och redovisas i en rapport.

Ett av de stående inslagen är besöket vid Landskronas egen sälkoloni vid Skabbrevet. På hösten kan nyfikna knubbsälskutar komma riktig nära båten för att undersöka oss. Ibland undrar man vem som tittar på vem?

Kursen gör också en djupdykning i Öresunds olika livsformer. Man går noggrant genom de marina djurens indelning. Sedan tar man sig med båt till sundets grunda såväl som djupa delar där man med en bottenskrapa plockar upp okända djur. Vad sägs om pelikanfotsnäcka och guldmus!

Under den andra kursen som läses i årskurs 3 får man möjlighet som cer- tifierad dykare att dyka i två skilda områden av Öresund för att jämföra dessa ur ett ekologiskt perspektiv.

Efter dykningarna sammanställs en rapport som tar upp skillnaderna i miljö och vilka djur man har hittat på respektive plats samt deras anpass- ningar till sin miljö. Utöver detta sker en fördjupning i artkunskap och eko- logiska processer i havet.

Vad syftar kurserna till?

Undervisningen i ämnet biologi i vatten- miljöer ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om vattenlevande organismers byggnad, livsprocesser, utvecklingsfaser och förutsättningar för utveckling. Den ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att identifiera, namnge och be- skriva växt- och djurarter som lever i vat- ten. Dessutom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om vatten, vattnets kretslopp samt om vattenföring i sjöar och vattendrag och strömmar i havet.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om vattenmiljöer och naturbrukets och andra verksamheters på- verkan på ekosystemen i vatten. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar för- ståelse av energiomsättning hos växter och djur samt energins flöde genom ekosyste- met. Dessutom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om mikrobiologi och mikrobiologiska proces- ser som är av betydelse inom fiske- och vattenbruk.

Genom laborationer och undersökande arbetssätt ska eleverna ges möjlighet att ut- veckla ett naturvetenskapligt tankesätt och en biologisk förståelse. I undervisningen ska eleverna genom praktiska övningar, observationer och fältstudier ges möjlig- het att utveckla kunskaper om vatten och vattenlevande organismer. Genom infor- mationssökning i samband med fältstudier ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika växt- och djurarter och om biologisk mångfald.

Under utbildningen lär man sig bl. a. att mäta siktdjup (nedre, vänster) och olika metoder för provtagning av bottenfauna (nedre, mitten och höger).

(21)

Läs mer om havet på nätet

havet.nu

Ett samarbete mellan de marina forskningscentren på Stockholm, Göteborg och Umeå universitet.

Sidan samlar nyheter, forskning och fakta kring havsmiljön.

smhi.se/tema/Havsmiljo

SMHI samlar in stora mängder data om havsmiljön för att göra prognoser och scenarier. Under temat havsmiljö presenteras nyheter, rapporter och ny data som berör havsmiljön.

havsmiljoinstitutet.se

Havsmiljöinstitutet har regeringens uppdrag att ge en bred bild av den aktuella miljösituationen i svenska havsområden. På sidan presenteras forskning och information om miljötillståndet i havet.

www.lth.se/havsportalen/

oresundsvand.dk

Landskrona stad är med i Öresundsvattensamarbetet tillsammans med andra aktörer runt Öresund. På sidan presenteras rapporter om arbetet med och utvecklingen i Öresund. Här finns flera intressanta rapporter att ladda ner.

havochvatten.se

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för bland annat havs- och vattenplanering, tillsyn och reglering.

naturstyrelsen.dk/Vandet/Havet

Naturstyrelsen har ansvar för havsmiljöförhållandena i Danmark.

Öronmaneten har nässelceller men de kan inte tränga genom vår hud.

(22)

MILJÖLEDNING

(23)

Miljöledningssystemet gäller

Enligt Landskrona stads miljöpolicy ska alla inte miljöcertifierade förvaltningar och kommunala bo- lag strukturera sitt miljöarbete enligt miljölednings- systemet som följer Landskronas kravstandard.

Från och med 2012 ska vi arbeta med 4 miljömål med delmål för perioden 2012-2020. Dessa fyra målområden har valts ut utifrån hur stor effekt och förbättringspotential de har för miljön samt också i förhållande till den finansiella insatsen.

Utöver dessa 4 miljömål kan förvaltningarna arbeta mot egna mål som kan vara specifika för deras verksamhet.

Målsättningar

Personal och förtroendevalda ska ha kompetens inom miljöområdet

Kommunens verksamheter ska vara fossilfria (spillvärme räknas som fossilfri)

Alla fordon som köps in eller leasas måste kunna drivas med grön gas eller grön el

Ekologiskt producerade livsmedel ska utgöra minst 50%

av budgeten för livsmedelsinköp

På förvaltningsnivå ska det finnas miljöombud på arbetsplat- serna, en eller flera miljösamordnare och en referensgrupp (miljögrupp) som samordnar miljöarbetet under ledning av förvaltningschefen.

Utöver den centrala miljöpolicyn ska alla förvaltningar ha en egen miljöpolicy. Alla verksamheter ska ha förvaltningsspe- cifika mål och konkreta handlingsplaner. Planerna ska utvär- deras årligen och uppdateras efter behov.

Kommunens långsiktiga miljömål (år 2012-år 2020) revide- ras vart fjärde år (kommunfullmäktigebeslut 2012-03-26

§54).

Ett antal styrdokument kompletterar Landskrona stads miljöpolicy med avseende på miljöfrågor. Dessa är:

Resepolicy (år 2012)

Upphandlingspolicy (2004)

Klimatstrategi (2005)

Energiplan (2009)

Avfallsplan (2011)

Grön IT policy (2012) Redovisning och uppföljning

Varje år ska förvaltningschefen tillsammans med sin miljö- grupp utvärdera miljöarbetet för verksamheten, enligt den så kallade ”ledningens genomgång” i miljöledningssystemet.

En del förvaltningar redovisar idag resultatet i sin verksam- hetsberättelse.

För att mäta och beskriva hur arbetet framskrider för kom- munens samlade miljömål, tar miljöförvaltningen på upp- drag av kommunstyrelsen, varje år fram en miljöredovisning där bland annat statistik från förvaltningarnas miljöarbete ingår.

(24)

Nu kan vi släcka miljövänligt

Per Illerhag, räddningstjänsten.

Under de senaste åren har många fall konstaterats där förorenat släckvatten från brän- der har kommit ut i avlopps- system och vattendrag. Detta kan vara ett stort miljöproblem och kunskapen behöver ökas inom detta område.

Räddningstjänsten i Landskrona stad har med brandmästare Ulf Bergh i

spetsen genomfört tester på olika in- blandningsvätskor för brandbe- kämpning, bl. a testade man tillsats av ett ämne som går under namnet X-fog.

Det som utmärker ämnet är:

• bättre släckeffekt. Det bryter ett snabbt brandförlopp och kyler bränslehärden effektivt.

• bättre återandtändningsskydd.

Ämnet har en impregneringseffekt

som förhindrar och förlänger tiden för en återantändning.

• bättre ur miljösynpunkt. X-Fog innehål- ler inga flourtensider och har ingen ne- gativ påverkan på miljön.

Övrigt miljöarbete under 2012 I övrigt har 2012 års miljöarbete inriktats på miljöutbildning i form av egenstudier med hjälp av "Grundläggande miljöut- bildning" samt information för personalen om de nya miljömålen för 2012-2020.

Följ släckningen av en bilbrand i Landskrona med X-fog på Youtube http://www.youtube.com/watch?v=C_otkjdftAQ

Faktaruta Räddningstjänsten

I Landskrona arbetar knappt 60 personer inom räddningstjänsten, brandmän, styrkeledare, insatsledare, brandingenjörer, kontorspersonal och lokalvårdare. Utryckningsstyrkan består av åtta personer som förfogar över 6

utryckningsfordon och 8 personbilar.

Utryckningsstyrkan är dimensionerad för bl.a lägenhets-, villabränder eller trafikolyckor.

De fordon som används vid räddningstjänst är släckbilar, maskinstege, tankbil och räddningsbåt.

Dessa är väl utrustade och rymmer allt från andningsapparater och kommunikationsutrustning till slangar, pumpar och kapmaskiner m.m.

Under ett år har räddningstjänsten ca 750 uppdrag. Man håller brandkunskapsutbildningar för elever i grundskolan och för företag samt medverkar vid olika evenemang.

Det finns också frivilligbrandkårer/brandvärn i Glumslöv och på Ven.

(25)

Trädgårdsgillet

Emeli Zeilon, fritids- och kulturförvaltningen.

En vacker kvällssol, flottar som flyter på spegel- blankt vatten och countryinspirerad musik rama- de in invigningen till årets Trädgårdsgille.

Även i år certifierades arrangemanget avseende bland annat avfallssortering. En lekpark med naturliga material skapa- des på området och LSR hade en fiskedamm för barnen med sopsorteringstema.

Med hjälp av en smoothiecykel fick alla som ville skapa sin egen dryck med pedalkraft och vid Rothoffska kolonin skördade kocken Daniel Berlin grönsaker och bjöd på läck- ra smakprov till besökarnas förtjusning. Landskrona Dans- studio presenterade en dansföreställning med tema miljö specialgjord för Trädgårdsgillet. Den lilla ström som gick åt var miljömärkt och transporter skedde i möjligaste mån med miljömärkta fordon. Trädgårdsgillet vill med andra ord inspirera till ett grönare Landskrona.

(26)

Mer ekomat och mindre matsvinn

Charlotte Hansson, teknik och serviceförvaltningen, kostavdelningen.

Landskrona stads miljömål står fast. Fram till 2020 ska vi ha minst 50% ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna.

Med sikte inställt mot en hållbar utveckling är det naturligt- vis bra att kunna erbjuda ekologiska livsmedel som har od- lats utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Men vi kan göra mer.

Att lägga pengar på dyra livsmedel, förädla dem och slänga tillagad mat i soptunnan motverkar vår strävan mot en håll- bar utveckling. Därför har vi påbörjat att undersöka omfatt- ningen av problemet. Att minska matsvinnet till maximalt 4% är ett av kostavdelningens verksamhetsmål och fungerar samtidigt som ett nyckeltal.

Under 2012 har Kostavdelningen påbörjat arbetet med att ta fram verktyg och rutiner som gör det möjligt att mäta matav- fallet framöver. I praktiken innebär det att man ska väga mat- avfallet från skolrestaurangen. Svinnet ska även kunna kopp- las till de olika rätterna och skolorna. Till vår hjälp har vi dataprogrammet Qlickview där man kontinuerligt matar in uppgifter om matavfall m m. Statistiken redovisas grafiskt.

Vi måste ställa oss frågan vad som är anledning till att mat- svinnet är relativt omfattande, även under dagar där det ser- veras omtyckta maträtter. Kan det finnas ett samband mel- lan stress och storleken på matsvinnet? Lägger eleverna upp för mycket mat första gången, eftersom man känner att tiden inte räcker till för att ta en andra omgång, eller tar man för mycket andra gången? Vi hoppas att kunna besvara dessa frågor under nästa år.

Oavsett utfallet ska eleverna, tillsammans med pedagogerna, lära sig att inte lägga upp mer mat än man kan äta upp.

I fjolårets utgåva av Landskronas miljöredovisning upp- märksammade vi att eleverna åt för lite grönsaker. För att öka konsumtion av sallader och grönsaker börjar buffén med salladsbord, följt av grönsaker, potatis, ris eller pasta.

Sist i kön kommer kött- och fiskrätter.

Vi kommer att redovisar de första resultaten i nästa nummer av Landskronas miljöredovisning.

Under 2012 uppgick andelen ekologiska livsmedel till 22,5 % av inköpsvärdet, det högsta värdet under perioden.

Exempel på en grafisk presentation i programmet Qlickview.

References

Related documents

LIP-ansökan ledde till att kommunen beviljades cirka 25 miljoner kronor för åtgärder på ön.. Av olika skäl genomfördes inte alla åtgärder i den

Kommunen beviljades 2.250.000 kronor i bidrag för att kunna ställa om småhus från olja till fjärrvärme.. Det gäller cirka 300 småhus som är utspridda utanför stan

Det sägs vidare att de betade gräsmar- kerna och grunda vattenområdena ut- gör mycket värdefulla områden för många olika fågelarter, varav flera säll- synta eller

Landskrona kommun har även fått pengar för att kunna ge bidrag till dem som bygger superisolerade hus, s k passivhus.. Bidraget täcker högst 36 procent av merkostnaden för att bygga

Skydd av natur- och kulturmiljöer (2005/2010) Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och

AWG-LCA står för Ad Hoc (latin: för detta ändamål) Working Group on Long-term Cooperative Action, AWG-LCA är inriktade på att ta fram ett protokoll som ska träda i kraft efter

Den slutsats man kan dra av ovanstående är att slam är farligt för hälsan ur betydligt flera aspekter än genom höga kadmium- halter och att det snarast är bristen på kunskap om

En stor del av detta bly har lagrats i marken, där det stannar kvar under lång tid och kommer under många år framöver att utgö- ra en källa till blyexponering, sär- skilt för