INFORMATION UNDERLAG FÖR SAMRÅD

(1)

1 (5)

Sweco Environment AB Sweco Environment AB Robert W illander

-28

2015-07-03

Förslag till vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för Fjällsta vattentäkt

Allmänt

Fjällsta samhälle i Bräcke kommun försörjs via en vattentäkt belägen i Fjällsta by. Vattentäkten utgörs av en bergborrad brunn. Kommunen avser att upprätta skyddsområde med tillhörande föreskrifter anpassat för nutida och framtida bruk av vattentäkten. Förslag till skyddszoner har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2010:5).

Skyddsföreskrifterna för de olika skyddszonerna är framtagna med stöd av gällande lagar och normer. Naturvårdsverkets handbok, 2010:5, och allmänna råd om vattenskyddsområde, NFS 2003:16, har beaktats vid skyddsföreskrifternas utformning.

Bakgrund

Varför skyddas vattnet?

Sveriges riksdag och EU ställer krav på att vatten för dricksvattenförsörjning ska skyddas.

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och därför är det mycket viktigt att skydda det vatten som vi använder för dricksvattenproduktion mot sådana verksamheter och åtgärder som kan påverka vattnets kvalitet och kvantitet negativt. Målet är att vi och kommande generationer ska kunna dricka ett rent och hälsosamt vatten. Ett sätt att skydda dricksvattentäkter är att inrätta vattenskyddsområden.

Kommunalt dricksvatten

Placeringarna av kommunala vattentäkter styrs ofta av hur mycket vatten som kan tas ut ur brunnar i jord eller berg och vattnets kvalitet. Avståndet till det område som ska försörjas med dricksvatten är också viktigt. När en ny vattentäkt anläggs tas även hänsyn till vilka möjliga föroreningskällor som finns i området. Tillsammans innebär detta ofta att endast ett fåtal platser är lämpliga för dricksvattenuttag i ett särskilt område.

Kommunala vattenförsörjningsanläggningar är stora investeringar och att flytta en vattentäkt kostar mycket pengar. Dessutom kostar det pengar att behandla vatten så att det blir drickbart.

Investeringskostnader och driftskostnader betalas inte med skattemedel utan med VA-taxan.

Ökade kostnader för investeringar och drift påverkar därför även VA-taxan. Genom att skydda de naturliga dricksvattenresurserna så att vattnet är så rent som möjligt kan även kostnaderna för vattenförsörjningen hållas låga.

(2)

2 (5)

Rent vatten i naturen behövs för att vi ska ha ett hälsosamt dricksvatten i våra vattenkranar.

Bräcke kommun har ansvar för att det dricksvatten som kommunen erbjuder är rent. Vatten saknar ägare och det finns många hot som kan leda till att vatten förorenas. Att skydda det vatten som når dricksvattentäkterna är därför ett ansvar som vilar på alla medborgare.

Vattenskyddsområden

Ett vattenskyddsområde är ett område som har stor betydelse för den vattentäkt som skyddas.

Området är indelat i olika zoner beroende på vattentäktens sårbarhet och vattnets transporttid till vattentäkten. För vattenskyddsområdet finns föreskrifter fastställda som kan ha olika

restriktionsnivåer för de olika zoner inom vattenskyddsområdet. Tanken med zonindelningen är att anpassa skyddet så att vattentäkten får ett bra skydd utan att skyddsföreskrifterna blir hårdare än nödvändigt.

Hur påverkas riskfyllda verksamheter?

Inom områden med viktiga dricksvattentillgångar bedrivs eller planeras ofta verksamheter som inte passar ihop med en långsiktigt hållbar vattenförsörjning. Dessa verksamheter måste därför styras i olika grad.

I vissa fall bedöms en verksamhet utgöra en låg risk för vattentäkten och då räcker det med att anmäla verksamheten till kommunen.

Krav på tillstånd för en verksamhet ger tillsynsmyndigheten, kommunen eller länsstyrelsen, möjlighet att påverka hur denna verksamhet bedrivs. På detta sätt kan vattentäkten få ett bra skydd samtidigt som verksamheten kan tillåtas inom vissa ramar. I tillstånden anges ofta villkor för hur verksamheten ska bedrivas och kontrolleras.

Vissa verksamheter bedöms innebära så stor risk för vattentäkten att de inte kan tillåtas inom hela eller delar av vattenskyddsområdet. För sådana verksamheter införs därför förbud inom vattenskyddsområdet.

Exempel på verksamheter som påverkas av vattenskyddsområden är anläggande av

avloppsanläggningar, spridning av växtnäringsämnen och bekämpningsmedel, schaktning och utförande av energibrunnar.

Områdesbeskrivning – Skyddsbehov

Fjällsta samhälle är beläget mellan Gällö och Pilgrimstad i Bräcke kommun. Fjällsta ligger mellan Sundsjön och Tavnässjön, vattentäkten är belägen centralt i samhället (se figur 1).

Samhället har ingen reservvattentäkt.

(3)

3 (5)

INFORMATION – UNDERLAG FÖR

-28

Figur 1. Terrängkartan över Jämtlands län. ©Lantmäteriverket.

Beskrivning av vattentäkten

Uttagsbrunnen och vattenverket ligger mitt i byn. Fastigheterna ägs av Bräcke kommun.

Råvattenbrunnen är utförd i berg och är borrad ner till 60 meters djup.

Vid normal drift utgörs vattenbehandlingen av radonavskiljning och avhärdning. Vattenverket kommer även att förses med desinfektion via UV-ljus under 2015.

Antalet anslutna abonnenter är 46 st och utgörs i huvudsak av hushåll. Den största förbrukaren är Fjällsta skola. Distributionen sker uteslutande inom Fjällsta samhälle. Dygnsmedel-

förbrukningen är cirka 40 m³/dygn, maxförbrukningen ca 90 m³/dygn. Det finns inga uppgifter om skattad maxkapacitet för brunnen eller verket. Förbrukningen antas förbli oförändrad de närmaste 20-25 åren.

Riskinventering

Ett antal potentiella föroreningskällor har identifierats inom tillrinningsområdet och de olika skyddsområdena. De verksamheter som kan utgöra risker för vattentäkten beskrivs här nedan.

Skyddsområdet genomkorsas av vägar. Riskkällor från vägar utgörs bl.a. av luftemmissioner, risker vid underhåll och beläggningsarbeten, slitage på vägar och fordon samt olyckor.

Enskillda hushåll i området. De riskkällor som kan identifieras för bostadshus/fritidshus är olyckor, bruk av hushållskemikalier och trädgårdskemikalier, avlopp, energibrunnar/ytjordvärme samt eldningsoljecisterner.

Fjällsta grundvattentäkt

(4)

4 (5)

Dessa riskkällor har funnits i åtanke vid utformningen av skyddsföreskrifterna som redovisas i bilaga 1.

Förslag till skyddsområdesgränser

Föreslagna skyddsområdesgränser redovisas i bilaga 2. Skyddsområdenas storlek utgår från att grundvattenbildande nederbörd skall motsvara uttaget ur vattentäkten under 100 dygn,

respektive ett år. Förslaget tar även hänsyn till att den storskaliga grundvattenströmningen är riktad från topografiskt högre belägna områden mot lägre. Skyddszonerna har en naturlig gräns vid tolkad grundvattendelare. Grundvatten som bildas på andra sidan grundvattendelaren har ingen kontakt med brunnen. Skyddszonernas utsträckning i ost/västlig riktning är baserad på att följa den tolkade generella sprickriktningen i berget.

Vattentäktszon

Syftet med denna zon är att ge ett effektivt närskydd för vattentäkten.

Vattentäktszonen utgörs av området närmast respektive brunnarna. Vattentäktszonen får disponeras enbart av vattentäktsinnehavaren och endast för vattentäktsverksamhet. Vid utförande av ytterligare brunnar skall även dessa ingå som del i vattentäktszonen.

Primär skyddszon

Syftet med denna zon är att ge en tidsfrist för åtgärder i händelse av en akut förorening.

För en primär skyddszon fastställs sådana skyddsföreskrifter att riskerna för akuta föroreningar genom olyckshändelser minimeras, att förorening av vattnet förhindras i rimlig utsträckning och att man har tid att upptäcka och åtgärda en utanför zonen inträffad förorening.

Uppehållstiden för grundvattnet från gränsen mellan primär och sekundär zon till

vattentäktszonen bör vara minst 100 dygn. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon bör ligga på ett avstånd från vattentäkten som möjliggör upptäckt och åtgärd av ett

föroreningsutsläpp innan det når vattentäkten.

Sekundär skyddszon

Syftet med denna zon är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet.

För den sekundära skyddszonen fastställa sådana skyddsföreskrifter att potentiella

föroreningsrisker kan hållas under kontroll. Uppehållstiden för grundvattnet från den yttre delen av den sekundära zonen till vattentäktszonen bör vara minst 1 år. Den sekundära zonens form anpassas till den generella strömningsriktningen för grundvattnet i området samt

avsänkningstratten som uppkommer kring vattentäkten.

(5)

5 (5)

INFORMATION – UNDERLAG FÖR

-28

I bilaga 1 redovisas föreslagna skyddsföreskrifter. Som tidigare nämnts har Naturvårdsverkets allmänna råd och handbok om vattenskyddsområden (2010:5) beaktats vid utformningen av skyddsföreskrifterna.

Övrigt

Frågor är välkomna och ställs till undertecknade. Vi ser gärna att ni lämnar synpunkter på redovisat förslag. Syftet med detta brev är att ni som berörda fastighetsägare skall få information och ges möjlighet att komma med synpunkter. Synpunkter kan lämnas fram till 2015-09-07 då samrådsprocessen avslutas.

Vattenskyddsområdet med tillhörande föreskrifter är framarbetat av SWECO Environment på uppdrag av och i samarbete med Bräcke kommun.

Bilagor

1. Skyddsföreskrifter, förslag 2. Skyddszoner, förslag

(6)

m01s 1999-09-20

F Ö R S L A G T I L L S K YD D S F Ö R E S K R I F T E R F Ö R

F J Ä L L S T A G R U N D V A T T E N T Ä K T , B R Ä C K E K O M MU N

Nedan angivna föreskrifter är specifika för Fjällsta grundvattentäkt. De har utformats med vattentäktens nutida och framtida skyddsbehov i fokus och representerar i många avseenden en tillämpning och uttolkning av

miljöbalkens intentioner som uttrycks i miljöbalkens allmänna hänsynsregler (MB 2 kap.). I vissa fall kan en föreskrift med stöd av miljöbalkens 7 kap.

innefatta ett större krav på försiktighet än vad som följer av miljöbalkens allmänna aktsamhetsregler. Föreskrifter för vattenskyddsområde meddelas med stöd av 7 kap. 22§ i miljöbalken.

Fjällsta vattenskyddsområde är indelat i vattentäktszon, primär och sekundär skyddszon. I samtliga zoner gäller de restriktioner och anvisningar som gäller generellt för skyddsområden, bland annat Naturvårdsverkets föreskrifter gällande skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2003:24) samt spridning av bekämpningsmedel (SNFS 1997:2).

Bilaga A: Allmänna upplysningar i anslutning till skyddsföreskrifterna Här beskrivs skyddsföreskrifternas mål och syfte, miljöbalkens allmänna hänsynsregler och övriga upplysningar i anslutning till skyddsföreskrifterna.

Bilaga B: Definitioner av begrepp

Här finns definitioner av olika begrepp som används i skyddsföreskrifterna.

(7)

1999-09-20

1 Vattentäktszon

I Naturvårdsverkets Allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden till 7 kap. 22 § miljöbalken står:

”I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas att endast

vattentäktsverksamhet får bedrivas i vattentäktszonen och att detta område bör vara inhägnat eller, om det omfattar ytvatten, vara synligt avgränsat.”

”I föreskrifterna bör anges att vattentäktszonen och mark som utnyttjas för infiltration (för konstgjord grundvattenbildning) enbart får disponeras av vattentäktsinnehavaren och för vattentäktsverksamhet.”

1.1 Föreslagen föreskrift avseende vattentäktszon

Inom vattentäktszonen får endast vattentäktsverksamhet bedrivas.

Vattentäktszonen får endast disponeras av huvudmannen för dricksvattenförsörjningen.

1.2 Motiv till föreslagen föreskrift avseende vattentäktszon

Föreslagen reglering är motiverad då området närmast vattentäkten är särskilt känsligt för störningar och ingen annan verksamhet bör därför förekomma inom detta område.

Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon bedöms följa Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden.

(8)

-09-20

2 Petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor

”I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör, för primär skyddszon,

föreskrivas att hantering av petroleumprodukter inte får förekomma annat än för att försörja bostads- och jordbruksfastigheter med olja och att det i sådana fall krävs tillstånd. För sekundär skyddszon bör föreskrivas att det krävs tillstånd för sådan hantering av petroleumprodukter som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med skyddet. Myndigheten bör ange i föreskrifterna vilken hantering som avses.”

2.1 Föreslagen föreskrift avseende petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor

Primär skyddszon Sekundär skyddszon

Etablering av lagringsplatser för petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor är förbjuden.

Etablering av lagringsplatser för

petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor är förbjuden.

Annan hantering än transport av mer än 250 liter petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor är förbjuden.

2.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende

petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor

Inom vattenskyddsområde gäller särskilda bestämmelser vid hantering av brandfarliga vätskor enligt Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2003:24, kap 10.

2.2.1 Primär skyddszon

Hantering av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor i mängder över 250 liter i närheten av vattentäkten (d.v.s. i den primära skyddszonen) bedöms utgöra en beaktansvärd risk för vattenförsörjningen och hanteringen

(9)

1999-09-20

bör därför regleras. Mängden, 250 liter, har valts för att samstämma med NFS 2003:24, kap 10.

Etablering av permanenta lagringsplatser i primär skyddszon bedöms vara olämpligt med tanke på vattentäktens sårbarhet, varför sådan förbjuds.

Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor gäller i

vattenskyddsområde krav på sekundärt skydd för cisterner eller lösa behållare som rymmer mer än 250 liter brandfarlig vätska. Undantaget är befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar.

2.2.2 Sekundär skyddszon

Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon bedöms vara i nivå med Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om

vattenskyddsområden. Hantering av petroleumprodukter och andra

brandfarliga vätskor i mängder över 250 liter bedöms utgöra en beaktansvärd risk för vattentäkten.

3 Bekämpningsmedel, växtnäringsämnen och djurhållning

”I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas att i primär skyddszon är hantering av kemiska bekämpningsmedel förbjuden. För sekundär

skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för hantering av kemiska bekämpningsmedel. För yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen i vattenskyddsområde bör föreskrivas om krav på tillstånd. Myndigheten bör ange i föreskrifterna vilken hantering som avses.”

(10)

-09-20

3.1 Föreslagen föreskrift avseende bekämpningsmedel, växtnäringsämnen och djurhållning

Annan hantering än transport av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden.

Annan hantering än transport av kemiska bekämpningsmedel får ej ske utan tillstånd av miljö- och byggnämnden.

Jord- eller vattenslagning av med

bekämpningsmedel behandlade plantor är förbjuden.

Jord- eller vattenslagning av med

bekämpningsmedel behandlade plantor är förbjuden.

Spridning av slam eller urin från reningsverk eller enskild

reningsanläggning är förbjuden.

Spridning av slam eller urin från reningsverk eller enskild

reningsanläggning får ej ske utan tillstånd av miljö- och byggnämnden.

Yrkesmässig spridning av handels- och naturgödsel är förbjuden.

Yrkesmässig spridning av handels- och naturgödsel får ej ske utan tillstånd av miljö- och byggnämnden.

Lagring av naturgödsel får ej ske utan tillstånd av miljö- och byggnämnden.

Etablering, utökning samt ändring av befintlig verksamhetsinriktning avseende djurhållning av en djurenhet eller mer krävertillstånd av miljö- och

byggnämnden.

Etablering, utökning samt ändring av befintlig verksamhetsinriktning avseende djurhållning av tre djurenhet eller mer krävertillstånd av miljö- och

byggnämnden.

3.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende

bekämpningsmedel, växtnäringsämnen och djurhållning

Bekämpningsmedel regleras av bestämmelsen om spridning av bekämpningsmedel (SNFS 1997:2)

(11)

1999-09-20

Hantering av kemiska bekämpningsmedel inom primär skyddszon bedöms utgöra så stor risk för vattentäkten att den ska vara förbjuden.

Restriktionsnivån för hantering av bekämpningsmedel i föreslagen föreskrift för primär skyddszon följer Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. Avseende biologiska bekämpningsmedel, dvs.

organismer som sprids i syfte att motverka skada, bedöms dessa ha en begränsad spridningspotential och förväntas inte vara långlivade. Enligt miljöbalken (t.ex. 2 kap. 3 § och 14 kap. 6 §) får inte spridningen av biologiska bekämpningsmedel medföra skada. Mot denna bakgrund regleras inte

biologiska bekämpningsmedel specifikt i dessa föreskrifter.

Spridning av slam och urin nära vattentäkten bedöms vara en risk för dricksvattenförsörjningen. Det är främst risken med spridning av patogener som föranleder regleringen, men även läckaget av närsalter. Därför är det rimligt med förbud inom primär skyddszon mot spridning av slam och urin.

Naturgödsel och hållning av djur kan vara en källa för vattenburen smitta. Mot denna bakgrund är det rimligt med tillståndskrav för lagring av naturgödsel samt djurhållning.

Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon bedöms följa Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden.

Bekämpningsmedel är långlivat och även låga halter kan skada en

dricksvattenresurs. I sekundär skyddszon bör det därmed ställas höga krav på tillståndsansökningar från verksamhetsutövare som tänker använda

bekämpningsmedel. Avseende biologiska bekämpningsmedel, dvs.

organismer som sprids i syfte att motverka skada, bedöms dessa ha en begränsad spridningspotential och förväntas inte vara långlivade. Biologiska bekämpningsmedel bedöms dessutom kunna avdödas i mikrobiologiska barriärer i dricksvattenberedningen. Enligt miljöbalken (t.ex. 2 kap. 3 § och 14 kap. 6 §) får inte spridningen av biologiska bekämpningsmedel medföra skada. Mot denna bakgrund regleras inte biologiska bekämpningsmedel specifikt i dessa föreskrifter.

Spridning av slam och urin bedöms vara en risk för dricksvattenförsörjningen.

Det är främst risken med spridning av patogener som föranleder regleringen, men även läckaget av närsalter. Därför är det rimligt med krav på tillstånd för spridning av slam och urin inom sekundär skyddszon.

(12)

-09-20

Naturgödsel och hållning av djur kan vara en källa för vattenburen smitta. Mot denna bakgrund är det rimligt med tillståndskrav för lagring av naturgödsel samt djurhållning.

Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon följer Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden.

4 Avloppsanläggningar

”I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas om förbud mot ytterligare infiltrationsanläggningar för hushållsspillvatten och utsläpp av annat avloppsvatten i primär skyddszon. För sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för sådana anläggningar.”

4.1 Föreslagen föreskrift avseende avloppsanläggningar

Etablering av infiltrationsanläggning för hushållsspillvatten är förbjuden.

Etablering av infiltrationsanläggning för hushållsspillvatten får ej ske utan tillstånd av miljö- och byggnämnden.

4.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende avloppsanläggningar

Inom Bräcke kommun gäller generellt att det för anläggande av enskilt avlopp krävs tillstånd från den kommunala miljö- och byggnämnden enligt 9 kap. 6 § miljöbalken samt 13 § i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Delar av vattenskyddsområdet utgörs av verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp. Inom de delar som utgör sådant verksamhetsområde godkänns normalt inga enskilda avloppsanläggningar enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster.

Utsläpp av avloppsvatten är miljöfarlig verksamhet enligt 1 §, 9 kap.

miljöbalken. Enligt 7 §, 9 kap. miljöbalken ska avloppsvatten avledas och

(13)

1999-09-20

renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Det är verksamhetsutövarens ansvar att genom egen tillsyn säkerställa att olägenhet inte uppkommer.

Infiltrationsanläggning för spillvatten medför risk för mikrobiell förorening och påverkan av närsalter. Det är därför viktigt att etablering av sådana

anläggningar är förbjuden inom den primära skyddszonen.

Förorening från avloppsanläggningar har identifierats som en stor risk i området då dessa utgör en diffus riskkälla inom delar av området. Befintliga anläggningars funktion bör säkerställas genom aktiv tillsyn i området.

Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon följer

Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden.

Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små

avloppsanläggningar kan Miljökontoret vid bedömning av avloppsanordning vid tillsyn och tillståndsprövning i varje enskilt fall relatera skyddsåtgärder beträffande hälso- och miljöskydd för den enskilda anordningen till en normal eller hög skyddsnivå. Bedömningen av vilken skyddsnivå som behövs bör göras utifrån naturgivna och andra förutsättningar i området. Andra förutsättningar bör kunna vara att anordningen är inom ett

vattenskyddsområde. Hög skyddsnivå medför automatiskt vissa krav. Det är därför lämpligt att införa krav på tillstånd gällande etablering av

infiltrationsanläggningar i sekundär skyddszon, så kommunen får möjlighet att i varje enskilt fall bedöma vilken skyddsnivå som krävs.

Förorening från avloppsanläggningar har identifierats som en stor risk i området då dessa utgör en diffus riskkälla inom delar av området. Befintliga anläggningars funktion bör säkerställas genom aktiv tillsyn i området.

(14)

-09-20

5 Upplag och deponier

”I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas att i primär och sekundär skyddszon permanenta upplag av bark och timmer är förbjudna. I sekundär skyddszon bör upplag från en avverkningssäsong få förekomma.

För tillfälliga sådana upplag i primär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd.”

”I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att i primär och sekundär skyddszon upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt är förbjudna.”

”I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att upplag av avfall eller av snö som härrör från trafikerade ytor i en skyddszon inte får förekomma i en skyddszon med strängare föreskrifter.”

5.1 Föreslagen föreskrift avseende upplag och deponier

Upplag överstigande en

avverkningssäsong av bark, flis, spån, timmer och liknande utan tät täckning är förbjudet. Normala upplag av ved eller andra träbaserade produkter, för uppvärmning av bostad eller

motsvarande, omfattas inte av detta krav.

Upplag överstigande en

avverkningssäsong av bark, flis, spån, timmer och liknande utan tät täckning är förbjudet. Normala upplag av ved eller andra träbaserade produkter, för uppvärmning av bostad eller

motsvarande, omfattas inte av detta krav.

Upplag och deponering av avfall, förorenade massor eller massor med okänd miljöstatus är förbjudet.

Upplag av asfalt och oljegrus är förbjudet.

Upplag av vägsalt utan tät över- /undertäckning är förbjudet.

(15)

1999-09-20

Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor utanför den primära skyddszonen är förbjudet.

Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor utanför

vattenskyddsområdet är förbjudet.

5.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende upplag och deponier

Vattenförsörjning kan påverkas negativt vid lagring av timmer, flis, spån och bark, t.ex. genom utlakning av fenoler. Därför bör permanenta upplag av bark, flis, spån och timmer utan tät täckning vara förbjudna.

Enligt Miljöbalken gäller att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. För att tydliggöra dessa krav samt att visa på att det är olämpligt att inom ett vattenskyddsområde ha upplag av massor eller avfall som kan innebära en risk för vattentäkten eller som har okänd ”miljöstatus” föreslås en reglering som är mer långtgående än Naturvårdsverkets allmänna råd.

Med ”massor med okänd miljöstatus” avses massor där kunskap om innehållet av föroreningar eller vad som kan laka ut från massorna saknas.

Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt utan tät täckning innebär stora risker för spridning av föroreningar till ytvattnet. Mot denna bakgrund förbjuds sådana upplag i den primära skyddszonen.

Restriktionsnivån avseende upplag i föreslagen föreskrift motsvarar i stort sett nivån i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om

vattenskyddsområden.

Vattenförsörjning kan påverkas negativt vid lagring av timmer, flis, spån och bark, t.ex. genom utlakning av fenoler. Därför bör permanenta upplag av bark, flis, spån och timmer utan tät täckning vara förbjudna.

Enligt Miljöbalken gäller att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att

(16)

-09-20

skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. För att tydliggöra dessa krav samt att visa på att det är olämpligt att inom ett vattenskyddsområde ha upplag av massor eller avfall som kan innebära en risk för vattentäkten eller som har okänd ”miljöstatus” föreslås en reglering som är mer långtgående än Naturvårdsverkets allmänna råd.

Med ”massor med okänd miljöstatus” avses massor där kunskap om innehållet av föroreningar eller vad som kan laka ut från massorna saknas.

Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt utan tät täckning innebär stora risker för spridning av föroreningar till ytvattnet. Sådana upplag förbjuds därför i den sekundära skyddszonen.

Restriktionsnivån avseende upplag i föreslagen föreskrift motsvarar i stort sett nivån i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om

6 Skogsbruk

I handbok 2010:5 till Naturvårdsverkets Allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden till 7 kap. 22 § miljöbalken står:

”I föreskrifterna kan skogsbrukshanteringen regleras ytterligare […]. Det kan avse avverkningsmetoder, […].”

6.1 Föreslagen föreskrift avseende skogsbruk

Maskinell skogsbruksåtgärd kräver tillstånd av den kommunala miljö- och byggnämnden.

6.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende skogsbruk

Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar ska enligt Skogsvårdslagen (1979:429) anmälas till Skogsstyrelsen senast sex veckor i förväg.

(17)

1999-09-20

Föryngringsavverkning omfattar all avverkning utom gallring och röjning.

Föreslagen föreskrift ger med tillståndsplikten möjlighet att styra hur avverkning ska utföras. Föreskriften omfattar inte motormanuell skogsavverkning.

Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar ska enligt Skogsvårdslagen (1979:429) anmälas till Skogsstyrelsen senast sex veckor i förväg.

Föryngringsavverkning omfattar all avverkning utom gallring och röjning.

Föreslagen föreskrift ger med tillståndsplikten möjlighet att styra hur avverkning ska utföras. Föreskriften omfattar inte motormanuell skogsavverkning.

7 Vägar, väghållning m.m.

”I primär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för spridning av vägsalt.”

7.1 Föreslagen föreskrift avseende väghållning

Anläggning av väg får ej ske utan tillstånd av miljö- och byggnämnden om inte nödvändiga skyddsåtgärder vidtas för att hindra förorening av grundvatten.

Spridning av vägsalt vid andra förhållanden än vid halka eller vid prognostiserad halka får ej ske utan

(18)

-09-20

tillstånd av miljö- och byggnämnden. tillstånd av miljö- och byggnämnden.

7.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende väghållning

Anläggning av väg innebär stora risker för påverkan på vattentäkten genom risk för spridning av föroreningar under såväl byggskede som driftskede. Mot denna bakgrund krävs att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas.

Stora problem kan uppstå på vattentäkter på grund av vägsalt eftersom kloridjonen är mycket lättrörlig och transporteras med vägdagvattnet ned till ytvattnet. Förhöjda kloridhalter i dricksvattnet kan ge ökad korrosion och vid höga halter risk för smakförändringar. För att undvika påverkan på

vattentäkter från användning av vägsalt krävs tillstånd inom primär skyddszon.

Anläggning av väg innebär stora risker för påverkan på vattentäkten genom risk för spridning av föroreningar under såväl byggskede som driftskede. Mot denna bakgrund är anläggning av väg förbjuden om inte nödvändiga

skyddsåtgärder vidtas.

(19)

1999-09-20

8 Täktverksamheter och andra markarbeten

”I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att materialtäkt är förbjuden i primär och sekundär skyddszon för grundvattentäkt […]. För

husbehovstäkter i ett vattenskyddsområde bör föreskrivas om krav på tillstånd.

Oljespill får ej förekomma. Det bör även föreskrivas att tillfartsvägar till täkter så långt som möjligt skall vara avspärrade.”

”I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas att

schaktningsarbete, t.ex. i samband med vägbyggen eller annat byggande, och muddring inte får utföras utan tillstånd. För pålning, spontning och

underjordsarbete bör föreskrivas om krav på tillstånd i primär och sekundär skyddszon för en grundvattentäkt […].”

8.1 Föreslagen föreskrift avseende täktverksamheter och andra markarbeten

Återfyllning med massor som medför risk för förorening av grund- eller ytvatten är förbjuden.

Återfyllning med massor som medför risk för förorening av grund- eller ytvatten är

förbjuden.

Materialtäkt är förbjuden. Materialtäkt är förbjuden.

Maskinella schaktnings- och grävningsarbeten samt sprängning, borrning, pålning, spontning och andra liknande arbeten får ej ske utan tillstånd av miljö- och byggnämnden.

Maskinella schaktnings- och grävningsarbeten samt sprängning, borrning, pålning, spontning och andra liknande arbeten får ej ske utan tillstånd av miljö- och byggnämnden.

Husbehovstäkt får ej ske utan tillstånd av miljö- och byggnämnden.

8.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende täktverksamheter och andra markarbeten

Täktverksamhet regleras av miljöbalken 9 kap. samt förordningen (1998:904)

(20)

-09-20

Täkter är en beaktansvärd risk för vattentäkten. Mycket små täkter kan emellertid accepteras, därför finns möjlighet att söka tillstånd för t.ex.

husbehovstäkter. Genom tillståndsplikt i primära skyddszonen för

husbehovstäkter ger det möjlighet för miljö och byggnadsnämnden att sätta upp villkor för verksamheten, t.ex. avseende uppställning av fordon, som får ses som en av större riskerna för vattenförorening med täktverksamhet.

Avseende markarbete såsom schaktning, grävning, sprängning, borrning, pålning, spontning och liknande arbeten samt återfyllning med förorenade massor har skyddsföreskrifterna samma restriktionsnivå som

Naturvårdsverkets allmänna råd. Muddring och annan vattenverksamhet prövas i vanlig ordning i respektive tillståndsärende.

Husbehovstäkter är en risk för vattentäkten. Därav bedöms tillståndsplikt vara en tillräcklig restriktionsnivå.

Avseende markarbete såsom schaktning, grävning, sprängning, borrning, pålning, spontning och liknande arbeten samt återfyllning med förorenade massor har skyddsföreskrifterna samma restriktionsnivå som

Naturvårdsverkets allmänna råd. Muddring och annan vattenverksamhet prövas i vanlig ordning i respektive tillståndsärende.

9 Energianläggningar och anläggningar för utvinning av vatten

”I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att i primär skyddszon för grundvattentäkt är anläggningar för lagring av och utvinning av värmeenergi ur berg, mark och vatten, uttag av vatten från berg och jord, samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång/kvalitet, förbjudna och att i sekundär skyddszon för grundvattentäkt […] krävs tillstånd för sådana

anläggningar.”

(21)

1999-09-20

9.1 Föreslagen föreskrift avseende energianläggningar och anläggningar för utvinning av vatten

Etablering av anläggning för lagring av och utvinning av värmeenergi eller kyla från berg och jord är förbjuden.

Etablering av anläggning för lagring av och utvinning av värmeenergi eller kyla från berg och jord får ej utföras utan tillstånd av miljö- och byggnämnden.

Etablering av anläggning för uttag av vatten från berg och mark är förbjuden.

Etablering av anläggning för uttag av vatten från berg och jord får ej utföras utan

tillstånd av miljö- och byggnämnden.

9.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende energianläggningar och utvinning av vatten

Delar av vattenskyddsområdet utgörs av verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp. Inom de delar som utgör sådant verksamhetsområde godkänns normalt inga enskilda dricksvattenanläggningar enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster.

För nyetablering av anläggningar gäller Naturvårdsverkets

köldmediekungörelse SNFS 1997:3 med allmänna råd 1997:2 om installation av kyl- och värmepumpanläggningar.

Anläggning för lagring av och utvinning av värmeenergi eller kyla från berg och mark samt ny enskild anläggning för uttag av vatten från berg och jord är förbjuden eftersom det finns risk för läckage av köldbärarvätska till

grundvattnet, risk för tillförsel av föroreningar eller annan påverkan i samband med borrning och drift av anläggningen. Dessutom finns det risk för ändring i flödesriktning och i kommunikation mellan grundvattenförekomster.

Lagstiftning får dock inte vara bakåtsyftande och det kan därför inte ställas krav på anmälan för anläggningar som installerades före miljöbalkens ikraftträdande. Genom aktiv tillsyn bör det vara möjligt att säkerställa att befintliga anläggningar inte innebär risk för påverkan på vattentäkten.

(22)

-09-20

Tillståndsplikt i sekundära skyddszonen för enskilda anläggningar för utvinning av vatten och nya energianläggningar ger möjlighet för miljö- och

byggnämnden att sätta upp villkor för anläggandet av energianläggning eller vid uttag av vatten från berg och jord.

Lagstiftning får inte vara bakåtsyftande och det kan därför inte ställas krav på anmälan för anläggningar som installerades före miljöbalkens ikraftträdande.

Genom aktiv tillsyn bör det vara möjligt att säkerställa att befintliga anläggningar inte innebär risk för påverkan på vattentäkten.

Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon följer Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) om vattenskyddsområden.

10 Fordon och transport

”I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas att i primär skyddszon transport av farligt gods får ske endast på anvisade transportleder.”

10.1 Föreslagen föreskrift avseende fordon och transport

Genomgående transport av farligt gods får endast ske på väg 734 och väg 736.

Fordonstvätt med avfettningsmedel eller därmed liknande produkter är förbjuden på andra platser än som speciellt anordnats för detta ändamål.

Fordonstvätt med avfettningsmedel eller därmed liknande produkter på andra platser än som speciellt anordnats för detta ändamål får ej ske utan tillstånd av miljö- och byggnämnden.

Uppställning av tankbilar, tankbilssläp eller andra transportbehållare

innehållande petroleumprodukter, övrigt farligt gods eller övriga hälso- eller miljöfarliga ämnen är förbjuden.

Uppställning av tankbilar, tankbilssläp eller andra transportbehållare

innehållande petroleumprodukter, övrigt farligt gods eller övriga hälso- eller miljöfarliga ämnen är förbjuden.

(23)

1999-09-20

10.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende fordon och transport

Körning i terräng med motordrivet fordon regleras av terrängkörningslagen med tillhörande förordningar, SFS 1975:1313.

Vid transport av farlig gods gäller Lag (1982:821) om transport av farligt gods.

Olyckor med farligt gods kan medföra långtgående konsekvenser för vattenförsörjningen, det är därför olämpligt att fordon med farligt gods trafikerar utanför anvisade transportleder.

Gällande fordonstvätt är det inte bara avfettningsmedlet i sig som utgör en risk för försämrad vattenkvalitet utan också de ämnen som fettas av från fordon.

Om fordonstvätt med avfettningsmedel ska bedrivas inom primär skyddszon för en vattentäkt bör det göras på en plats där föroreningarna förhindras att nå vattentäkten.

Hantering av farligt gods inom skyddsområdet regleras i andra föreskrifter tillhörande vattenskyddsområdet.

För tankbilar, tanksläp eller andra transportbehållare som lämnats utan bevakning ökar risken för sabotage av olika slag. Därför är det förbjudet med uppställning av tankbilar, tanksläp etc. innehållande petroleumprodukter eller annat farligt gods. Med uppställning avses parkering med varaktighet över 2 timmar och att fordonet har lämnats obevakat.

Olyckor med farligt gods kan medföra långtgående konsekvenser för vattenförsörjningen, det är därför olämpligt att fordon med farligt gods trafikerar utanför anvisade transportleder.

Om fordonstvätt med avfettningsmedel ska bedrivas inom sekundär skyddszon för en vattentäkt bör det göras på en plats där föroreningarna förhindras att nå vattentäkten.

(24)

-09-20

Hantering av farligt gods inom skyddsområdet regleras i andra föreskrifter tillhörande vattenskyddsområdet.

För tankbilar, tanksläp eller andra transportbehållare som lämnats utan bevakning ökar risken för sabotage av olika slag. Därför är det förbjudet med uppställning av tankbilar, tanksläp etc. innehållande petroleumprodukter eller annat farligt gods. Med uppställning avses parkering med varaktighet över 2 timmar och att fordonet har lämnats obevakat.

11 Annan miljöfarlig verksamhet

”I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att i primär skyddszon sådan miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten inte får etableras. I sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för ny anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet.”

11.1 Föreslagen föreskrift avseende annan miljöfarlig verksamhet

Etablering av sådan miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten är förbjuden.

Hantering av större mängder än för normalt hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom

impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra miljöfarliga kemiska produkter får ej ske utan tillstånd av miljö- och

byggnämnden.

Hantering av större mängder än för normalt hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom

impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra miljöfarliga kemiska produkter får ej ske utan tillstånd av miljö- och

byggnämnden.

(25)

1999-09-20

All hantering som medför att outnyttjade eller på annat sätt kasserade eller överblivna läkemedel riskerar att nå yt- eller grundvatten är förbjuden.

11.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende annan miljöfarlig verksamhet än materialtäkt

För miljöfarlig verksamhet gäller miljöbalken 9 kap. samt förordning 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Miljöfarliga verksamheter regleras även i andra föreskrifter under Miljöbalken.

Skyddsföreskrifter föreslås i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd som ett komplement till de andra föreskrifterna under miljöbalken. På så sätt bedöms ett fullgott skydd uppnås.

Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon bedöms vara i nivå med Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om

(26)

-09-20

BILAGA A:

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR I ANSLUTNING TILL SKYDDSFÖRESKRIFTERNA

Ikraftträdande

Skyddsföreskrifterna skall gälla från den tidpunkt beslutet träder ikraft. Enligt 7 kap 22 § miljöbalken skall skyddsföreskrifterna gälla från denna tidpunkt även om de överklagas.

För befintliga anläggningar och verksamheter träder föreliggande föreskrifter i kraft på dagen två år efter skyddsföreskrifternas fastställande om inget annat meddelas av miljö- och byggnämnden. Därefter får verksamhet som omfattas av förbud inte bedrivas och får verksamhet som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt bedrivas endast om den som bedriver verksamheten senast på dagen två år efter ikraftträdandet lämnat in en ansökan om tillstånd respektive gjort en anmälan till miljö- och byggnämnden.

Påföljd

Överträdelse av skyddsföreskrifter kan medföra straffansvar enligt 29 kap. 8 § miljöbalken (1998:808).

Miljöbalkens allmänna hänsynsregler

I miljöbalkens 2 kap finns allmänna hänsynsregler som bland annat innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till åtgärdens eller verksamhetens art och omfattning för att skydda hälsa och miljö mot skada och olägenhet. Dessutom skall densamma utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att

förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta innebär att om en yt- eller grundvattentillgång utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt, är alla som vill bedriva sådan verksamhet eller vidtaga sådana åtgärder i vatten eller på land som kan skada vattentillgången, skyldiga att skaffa sig tillräckliga kunskaper och vidta de skyddsåtgärder, tåla de

begränsningar av verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa skadan.

(27)

1999-09-20

Beredskap

Beredskapsplan för sanering vid akut föroreningsrisk bör upprättas av vattentäktens huvudman senast två år efter att dessa föreskrifter fastställts.

Anmälan om olyckshändelse

Olyckshändelser, spill, läckage, som utgör risk för vattenförorening skall omgående anmälas av den som orsakat tillbudet eller fått kännedom om tillbudet. Anmälan ska göras till den kommunala räddningstjänsten på telefonnummer 112, den kommunala förvaltningen för miljöfrågor samt vattentäktens huvudman.

Ersättning

Eventuell ersättning för intrång i pågående markanvändning m.m. regleras i 31 kap. 4 § miljöbalken. Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till

fastighet kan ha rätt till ersättning om föreskrift för vattenskyddsområde innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Detsamma gäller om mark tas i anspråk. Ersättning utgår dock inte för den ”förlust” som beror på att förväntningar om ändring i markens användningssätt inte kan infrias på grund av skyddsföreskrift. Talan om ersättning eller inlösen förs i

miljödomstolen enligt 31 kap miljöbalken.

Tillsynsmyndighet

Skyddsområdet och skyddsföreskrifterna fastställs av länsstyrelsen i Jämtlands län som även är tillsynsmyndighet.

Ny lagstiftning

Ny lagstiftning eller bestämmelser enligt förordningar, som fastställts efter beslutsdatum och som utökar skyldigheterna för sakägare inom här aktuellt skyddsområde, gäller utöver här meddelade föreskrifter.

Skyltning

Vid väggräns till skyddsområdet och invid vägar som passerar genom området skall finnas skyltar som utmärker vattenskyddsområdet. Kommunen ansvarar för att vattenskyddsområdet utmärks med skyltar. Uppsättning av skyltar skall ske i samråd med väghållare.

(28)

-09-20

Där petroleumprodukter eller andra för vattnet skadliga ämnen hanteras, skall skylt uppsättas som upplyser om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av huvudmannen för vattentäkten men bekostas av

verksamhetsutövaren. Skylt skall monteras av verksamhetsutövaren i omedelbar närhet av påfyllningsstället.

Tillstånd och anmälan

I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter, får sådant medges av miljö- och byggnämnden och kan bli förknippat med villkor. Som förutsättning för sådant tillstånd gäller att verksamhetsutövaren kan visa att verksamheten kan utföras och drivas utan risk för skada för yt- eller grundvattenförekomsten. I de fall anmälan krävs, görs detta till miljö- och byggnämnden.

Tillstånd enligt dessa skyddsföreskrifter krävs inte om verksamheten

tillståndsprövats eller skall tillståndsprövas enligt miljöbalken kap. 9 (miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd), kap. 11 (vattenverksamhet) eller kap. 12

(jordbruk och annan verksamhet) eller förordning utfärdad med stöd av miljöbalken.

Dispensmöjligheter

Om det finns särskilda skäl får Länsstyrelsen meddela dispens från dessa föreskrifter.

Vattentäktsverksamhet

Föreskrifterna utgör inte hinder mot den hantering och de verksamheter som är nödvändiga för vattentäktsverksamhetens bedrivande.

Hur man överklagar

Detta beslut kan överklagas till regeringen. Överklagandet skall ha inkommit till beslutsmyndigheten senast Y dag Y månad Y år (här anges datum tre veckor efter det att beslutet kungjorts sista gången i ortstidning).

Mål

Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är

(29)

1999-09-20

användas för lämpligaste ändamål där användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning ska ges företräde. Vid en avvägning mellan

konkurrerande intressen ska det ändamål som på lämpligaste sätt främjar god hushållning prioriteras.

Syfte

Syftet med dessa föreskrifter är att säkerställa ett tillräckligt skydd för Fjällsta vattentäkt, både på kort sikt och på mycket lång sikt. Vattnets kvalitet skall bibehållas eller förbättras. Vattenförekomsten skall skyddas mot skador och olägenheter som kan orsakas av föroreningar eller annan påverkan, så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för

dricksvattenförsörjning.

(30)

-09-20

BILAGA B:

DEFINITIONER AV BEGREPP

Avfall

Med avfall menas varje föremål, ämne eller substans som ingår i en

avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.”.

Avverkningssäsong

Enligt skogsencyklopedin definieras en avverkningssäsong som tiden mellan knoppsprickning ett år till nästa års knoppsprickning.

Deponi

Med deponi avses här plats för uppläggning och förvaring av avfall på marken, där avfall förvaras under längre tid än ett år.

Fordon

Med fordon avses varje motordrivet transportmedel som kan framföras på mark, vatten eller is.

Förorenade massor

Med förorenade massor avses massor från ett förorenat område eller efterbehandlingsobjekt, det vill säga från ett område, en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är förorenat och vars föroreningshalter påtagligt överskrider lokal/regional bakgrundshalt. Vad som avses med förorenade massor kan därför variera mellan olika platser och får avgöras av den kommunala tillsynsmyndigheten för frågor som rör förorenad mark.

Grävning

Med större grävningsarbeten avses här att åstadkomma grop i marken för större yta än för ett enfamiljshus. Mindre grävningsarbeten inom tomter samt nyanläggande och underhåll av vatten-, avlopps-, fjärrvärme-, el- och

teleledningar inkluderas ej.

(31)

1999-09-20

Hantering

Med hantering avses - i enlighet med miljöbalken - en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden.

Husbehovstäkt

Med husbehovstäkt avses sådant uttag av material som skall användas inom den egna fastigheten för dess egna behov. En husbehovstäkt där det utbrutna materialet används som ersättning för tjänster, avyttras eller på annat sätt utnyttjas kommersiellt betraktas ej som husbehovstäkt.

Infiltrationsanläggning

Med infiltrationsanläggning avses anläggning där avloppsvattnet avleds till grundvattenmagasin. Exempel på infiltrationsanläggning är stenkista, förstärkt infiltration och infiltrationsbrunn.

Jord- och vattenslagning

Med jord- och vattenslagning avses den förvaring av plantor som sker i jord eller vatten i väntan på att de ska planteras.

Kemiskt bekämpningsmedel

Med kemiskt bekämpningsmedel avses en kemisk produkt som är avsedd att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom.

Maskinell skogsbruksåtgärd

Skogsbruksåtgärd som utförs med motordrivet arbetsfordon.

Materialtäkt

Med materialtäkt avses här täkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter.

(32)

-09-20

Normalt hushållsbehov

Med normalt hushållsbehov avses här hantering av enstaka förpackningar av de största storlekarna man som enskild konsument kan köpa i detaljhandeln.

Tillfällig förvaring i samband med målning av ett enskilt bostadshus skall också anses vara hushållshantering.

Schaktning

Med större schaktningsarbeten menas här sänkning av markytan för större anläggningsarbeten på utstakat område än för grundläggning av en enskild villa. Schaktningsarbete i samband med ledningsarbete, vägunderhåll eller liknande omfattas ej av tillståndsplikt.

Skogsbruksåtgärd

åtgärder som omfattas av skogsvårdslagen, t.ex. föryngringsavverkning, röjning, gallring, uttag av skogsbränsle (grenar, toppar och stubbar), skyddsdikning, dikesrensning och markberedning.

Spillvatten

Spillvatten, liksom hushållsspillvatten, definieras här som bad-, disk-, tvätt- och klosettvatten.

Transport av farligt gods

Farligt gods är den sammanfattade benämningen på ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om de inte hanteras rätt under transport. Formellt utgör farligt gods sådana ämnen och föremål vars transport är reglerad i ADR- S och RID-S. Begreppet transport omfattar förflyttning av godset med ett transportmedel samt lastning och lossning, förvaring och annan hantering som utgör ett led i förflyttningen.

Upplag

Med upplag avses här plats på marken eller i vattnet för uppläggning och förvaring av förorenande ämnen, avfall, förorenade massor, massor med okänd miljöstatus eller andra förorenade produkter. Plats på marken för kompostering av hushållsavfall från enskilt hushåll är ej att betrakta som upplag

(33)

1999-09-20

Yrkesmässig verksamhet

Såväl fysiska som juridiska personer kan bedriva yrkesmässig verksamhet.

För att någon ska anses yrkesmässigt bedriva viss verksamhet förutsätts att verksamheten har en viss omfattning och varaktighet, samt ett objektivt fastställbart vinstsyfte och är av självständig karaktär. Samtliga av dessa fyra kriterier måste vara uppfyllda för att något ska kunna betraktas som

yrkesmässigt. Verksamheten behöver dock inte vara vederbörandes huvudsysselsättning. Kravet på vinstsyfte markerar gränsdragningen mot hobbyverksamhet.

(34)

Ytvattendelare

Skyddszoner

Primär Skyddszon Sekundär skyddszon

INFORMATION UNDERLAG FÖR SAMRÅD

F Ö R S L A G T I L L S K YD D S F Ö R E S K R I F T E R F Ö R

F J Ä L L S T A G R U N D V A T T E N T Ä K T , B R Ä C K E K O M MU N

1 Vattentäktszon

1.1 Föreslagen föreskrift avseende vattentäktszon

1.2 Motiv till föreslagen föreskrift avseende vattentäktszon

2 Petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor

2.1 Föreslagen föreskrift avseende petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor

2.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende

petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor

3 Bekämpningsmedel, växtnäringsämnen och djurhållning

3.1 Föreslagen föreskrift avseende bekämpningsmedel, växtnäringsämnen och djurhållning

3.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende

bekämpningsmedel, växtnäringsämnen och djurhållning

4 Avloppsanläggningar

4.1 Föreslagen föreskrift avseende avloppsanläggningar

4.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende avloppsanläggningar

5 Upplag och deponier

5.1 Föreslagen föreskrift avseende upplag och deponier

5.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende upplag och deponier

6 Skogsbruk

6.1 Föreslagen föreskrift avseende skogsbruk

6.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende skogsbruk

7 Vägar, väghållning m.m.

7.1 Föreslagen föreskrift avseende väghållning

7.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende väghållning

8 Täktverksamheter och andra markarbeten

8.1 Föreslagen föreskrift avseende täktverksamheter och andra markarbeten

8.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende täktverksamheter och andra markarbeten

9 Energianläggningar och anläggningar för utvinning av vatten

9.1 Föreslagen föreskrift avseende energianläggningar och anläggningar för utvinning av vatten

9.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende energianläggningar och utvinning av vatten

10 Fordon och transport

10.1 Föreslagen föreskrift avseende fordon och transport

10.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende fordon och transport

11 Annan miljöfarlig verksamhet

11.1 Föreslagen föreskrift avseende annan miljöfarlig verksamhet

11.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende annan miljöfarlig verksamhet än materialtäkt

BILAGA A:

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR I ANSLUTNING TILL SKYDDSFÖRESKRIFTERNA

Ikraftträdande

Påföljd

Miljöbalkens allmänna hänsynsregler

Beredskap

Anmälan om olyckshändelse

Ersättning

Tillsynsmyndighet

Ny lagstiftning

Skyltning

Tillstånd och anmälan

Dispensmöjligheter

Vattentäktsverksamhet

Hur man överklagar

Mål

Syfte

BILAGA B:

DEFINITIONER AV BEGREPP

0 100 200 400 Meter

O

Uppdrag: 1644739

Datum: 2015-05-10 Ritad av: Robert Willander

Ansvarig: Helena Fureman