Psykisk hälsa och psykisk ohälsa

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

Psykisk hälsa och psykisk ohälsa

(7)

Stadsledningskontoret / 2020-10-15

Psykisk hälsa

• Psykisk hälsa används ofta som ett övergripande begrepp som omfattar god psykisk hälsa, välbefinnande, psykisk ohälsa,

psykiska besvär och psykiatriska tillstånd.

(8)

Psykisk hälsa

• God eller positiv psykisk hälsa

• Psykiskt välbefinnande

(9)

Psykisk ohälsa – psykiska besvär och psykiatriska tillstånd

• Psykisk ohälsa omfattar flera olika tillstånd, med olika allvarlighetsgrad och varaktighet: från mildare och

övergående besvär, till långvariga tillstånd som kraftigt påverkar funktionsförmågan.

• Begreppet kan alltså omfatta allt från lättare tillstånd av oro eller nedstämdhet till svåra psykiatriska tillstånd som bör behandlas av hälso- och sjukvården, såsom depression, ångestsyndrom eller schizofreni.

(10)

Att mäta psykisk hälsa

• Allmän självskattad hälsa omfattar både den psykiska, somatiska och sociala hälsan.

• Psykiskt välbefinnande fokuserar främst på de positiva dimensionerna av psykisk hälsa

• medan nedsatt psykiskt välbefinnande ringar in lättare grader av psykisk ohälsa. Olika typer av besvär, så som ängslan, oro,

ångest, stress och sömnbesvär, kan också vara viktiga för att förstå psykisk hälsa.

(11)

Nedsatt psykiskt välbefinnande

(12)

(13)

Ängslan, oro och ångest

• 39 procent av befolkningen 16–84 år att de upplevt besvär av ängslan, oro eller ångest

• För de allra flesta handlade det om lätta besvär, men 7 procent angav att de haft svåra besvär.

• Kvinnor uppgav besvär i större utsträckning än män och det gällde både lätta och svåra besvär.

(14)

Depression

(15)

Nedsatt psykisk välbefinnande

(16)

Nedsatt psykisk välbefinnande

(17)

Ängslan, oro och ångest

(18)

Ängslan, oro och ångest

(19)

Sömnbesvär

(20)

Sömnbesvär

(21)

Självmord

(22)

Självmord

(23)

Covid 19 påverkan på psykisk hälsa/ohälsa

• Gemensam diskussion

(24)

Översyn av insatser enligt LSS (SOU 2018:88)

KRF 21 oktober 2020

(25)

Utredningens två syften:

• Statens kostnader för personlig assistans får inte bli högre än de är i dag.

• Insatserna inom LSS ska bli bättre anpassade

för de som behöver insatserna.

(26)

Förslag: tre nya LSS-insatser

• Personlig service och boendestöd

• Personligt stöd för barn

• Förebyggande pedagogisk stöd.

(27)

Bostaden - Personlig service och boendestöd

• Den som inte bor i gruppbostad el. i servicebostad, men har behov av stöd i vardagen ska har rätt till insatsen. Ex. praktisk hjälp i hemmet, ledsagning, stöd till föräldraskap och annat motsvarande stöd.

• Även den som bor i gruppbostad kan ha rätt till sådant stöd. Det bedöms om det stöd som finns i bostaden bedöms vara tillräcklig eller inte.

(28)

Barn och familjer - Personligt stöd för barn

• Insatsen Avlösarservice ska finnas kvar. Men utredning föreslår att den ska kallas bara ”avlösarservice” inte ”avlösarservice i hemmet”

• Korttidstillsyn före och efter skoldagen samt under lov är en

insats kopplad till skolan. Utredningen föreslår att den ska få ett nytt namn: Förlängd utbildning i fritidshem.

(29)

Gemenskap

• Ledsagning ska inte vara en egen insats, förslås ingå i den nya insatsen Personlig service och boendestöd

• Kontaktperson ska finnas kvar

• Ska kunna erbjudas som gruppaktivitet för de som önskar

(30)

Sysselsättning

• Individuell kartläggning inför att någon börjar daglig verksamhet

• Kartlägga förhållandet mellan daglig verksamhet, arbete och studier

• Mål att fler ska gå vidare till anställning, eller studera samtidigt som man har daglig verksamhet

• Utvärdera effekten av statsbidrag för habiliteringsersättning

(31)

Samordning och planering

• Råd och stöd ska byta namn till Särskilt expertstöd

• Dessa tjänstepersoner ska ha särskild kunskap om personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar

• En individuell plan för samordning är viktigt för att skapa ett sammanhållet stöd

(32)

Personligt stöd i det dagliga livet

• Barn under 16 år ska även i fortsättningen kunna ha personlig assistans om det är bästa stödet;

• utgår från de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, klä av och på sig, kommunicera med andra

• För vissa grupper kan andra insatser än personlig assistent passa bättre. Dessa grupper är;

• Barn under 16 år.

• Personer som behöver stöd som kräver ingående kunskaper. Det gäller till exempel personer som har utagerande beteende, vilket betyder att de skapar

(33)

Personligt stöd i det dagliga livet

Personligt stöd till barn

• Barn upp till och med 16 år, som har behov av hjälp med de grundläggande behoven

• Barn upp till och med 16 år som har behov av stöd för omvårdnad

• Barn upp till och med 16 år med psykisk funktionsnedsättning, behov av hjälp som förutsätter ingående kunskaper

• Tidigare det femte grundläggande behovet

(34)

Personligt stöd i det dagliga livet

Förebyggande pedagogiskt stöd

• Från 16 år

• Stor och varaktig funktionsnedsättning

• Stöd av begränsat antal personer

• Ingående kunskaper om den enskilde

• Motsvarande det tidigare femte grundläggande behovet

(35)

Ändringar inom assistansen

• Förlag om en schablon tid på 15 timmar i veckan för övriga behov är inte längre aktuellt

• Förslag att beredskap inte ska vara en del av assistansen. Stödet kan förslagsvis ges genom hemtjänst

(36)

Ansvarsfördelning för personlig assistent

• Förslag att staten ska ansvara för den personliga assistansen, som även i fortsättningen ska utgöras av assistansersättning.

• Det ska framgå i både LSS och socialförsäkringsbalken att staten ansvarar för personlig assistans, på så sätt att insatsen tillhandahålls genom den statliga assistansersättningen.

• Kommunerna ska inte längre fatta beslut om personlig assistans

• Kommunerna ska fortsatt finansiera de första 20 timmarna varje vecka

(37)

Ekonomisk ersättning för personlig assistans

• Förslag att schablonersättningen ska kompensera för sjuklönekostnader.

• Kommunerna ska inte betala sjuklön för personliga assistenter som inte är anställda av kommunerna. Om den ordinarie assistenten blir sjuk ska

anordnaren ordna en vikarie.

• Om anordnaren av någon anledning inte kan erbjuda en vikarie, måste kommunen tillfälligt hjälpa personen med assistans.

• Basansvaret för sjukvikarier åvilar även fortsättningsvis kommunerna

(38)

Kvalitet, uppföljning och tillsyn

• Kommunerna ska planera och följa upp vilka som omfattas av LSS och hur behoven av stöd ser ut

• IVO utövar tillsyn och beviljar tillstånd för att bedriva verksamhet

• Över kommunerna

• Privata utförare

• Assistansanordnare

• Satsning på kompetensutveckling inom LSS verksamheter

(39)

Stärkt barnrättsperspektiv

Det ska framgå av LSS att barn har rätt att få viktig information:

• om sina rättigheter

• handläggningen

• kommande beslut

• orsaker till beslut

• konsekvenser

(40)

När börjar lagen gälla?

• 1 januari 2022

• Innan dess ges information och utbildning

• Övergångsregler kommer att gälla fram till 31 december 2024