Uppehållstillstånd grundat på anknytning

Uppehållstillstånd grundat på anknytning

Giftermål

Nashmin Jamshidi

Rättsvetenskap, kandidat 2021

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle

Sammanfattning

En bärande princip inom den svenska migrationsrätten är den om att en familj ska hållas samman. Ett sätt att hålla samman familjer är att bevilja familjemedlemmar uppehållstillstånd till följd av att den anknytning dessa har till en person som beviljats uppehållstillstånd i Sverige.

Principen återfinns inom utlänningslagen. Rätten till familjeåterförening återfinns även i familjeåterföreningsdirektivet. Familjeåterföreningsdirektivet innehåller bestämmelser för tredjelandsmedborgare, det vill säga personer som inte är unionsmedborgare, att lagligen vistas på medlemsstaternas territorier. Föreliggande uppsats syftar till att redogöra för vilka rättsliga kriterier som en tredjelandsmedborgare ska uppfylla för att beviljas uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Familjeåterföreningar kan ta sig flera olika uttryck, i denna uppsats är det anknytning mellan makar som har ställts i fokus. Under senare år har en omdebatterad lag antagits, lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Vilken påverkan lagen har fått på uppehållstillstånd på grund av anknytning är också något som studerats i uppsatsen. Metoden som använts för att söka utröna vilka de rättsliga kriterierna är för att beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning är den rättsdogmatiska metoden. En ingående del av metoden har varit att studera och analysera rättsfall för att fastställa gällande rätt.

Innehållsförteckning

1. Inledning... 1

1.1 Syfte ... 1

1.2 Metod och material ... 1

1.3 Disposition ... 2

2. Internationell rätt ... 3

2.1 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna ... 4

3. Europarätt ... 6

3.1 Familjeåterföreningsdirektivet. ... 6

3.1.1 Anknytningsperson i enlighet med familjeåterföreningsdirektivet ... 7

4. Nationell rätt ... 9

4.1 Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3§ 1 st. 1p UtlL. ... 9

4.2 Ytterligare krav för uppehållstillstånd... 13

4.2.1 Anknytningspersonens krav gällande tillräcklig bostad ... 16

4.2.2 Anknytningspersonens krav gällande försörjningskravet ... 17

4.2.3 Undantag från försörjningskraven ... 18

4.3 Särskilda skäl att inte beviljas uppehållstillstånd 5 kap 17 § UtlL. ... 18

4.3.1 Vandelsprövning som skäl att inte beviljas uppehållstillstånd ... 20

4.4 Särskilda skäl att inte beviljas uppehållstillstånd enligt 5 kap. 17a § UtlL. ... 20

4.4.1 Oriktiga uppgifter som skäl att inte beviljas uppehållstillstånd... 22

4.4.2 Skenförhållande som skäl att inte beviljas uppehållstillstånd. ... 22

4.4.3 Hot mot allmän ordning som skäl att inte beviljas uppehållstillstånd ... 23

4.4.4 Månggifte som skäl att inte beviljas uppehållstillstånd ... 24

4.4.5 Sambor under 18 år som skäl att inte beviljas uppehållstillstånd ... 24

4.4.6 Övriga levnadsvillkor... 25

4.5 Särskilda skäl att inte beviljas uppehållstillstånd enl. 5 kap 17 b § UtlL. ... 25

4.6 Fortsatt uppehållstillstånd ... 25

4.6.1 Tidsbegränsat uppehållstillstånd ... 25

4.6.2 Permanent uppehållstillstånd ... 27

4.7 Avslag på ansökan om uppehållstillstånd ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.8 Överklagande av Migrationsverkets beslut ... 28

5. Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige 29 6. Diskussion... 32 Källor

1

1. Inledning

Den mänskliga historien vittnar om hur människor har rört sig och fortsätter att röra sig i världen. Det kan handla om människor som lämnar sina hem av fri vilja eller till följd av tvång.

Det finns många olika bakomliggande skäl till att migration sker. I FN:s konvention om mänskliga rättigheter slås det fast att alla människor är födda fria med lika värde med rätten till liv, frihet och säkerhet. De mänskliga rättigheterna är förankrade i den internationella rätten sedan år 1948.De mänskliga rättigheterna är universella och gäller alla oavsett land, kultur eller speciell situation.¹ Efter andra världskriget fastställdes rättigheterna i FN: konventionen. Det kan konstateras att de mänskliga rättigheterna så som vi känner dem i form av FN: konventionen varit erkända under flera decennier. Dagligen kränks dock de mänskliga rättigheterna. För att skydda de mänskliga rättigheterna är det viktigt att regeringar, organisationer och samhällen tillsammans bekämpar de kränkningar som sker.² För att bekämpa kränkningarna och skydda de mänskliga rättigheterna har medlemsstaterna tillsammans anslutit sig till olika direktiv och konventioner som syftar till att värna om mänskligheten och dess rättigheter.

Familjeåterföreningsdirektivet och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna ingår som i en del i detta. I båda dessa regelverk värnas rätten till familjeåterförening. Enligt familjeåterföreningsdirektivet har alla människor rätt till att återförenas tillsammans med kärnfamiljen. Makar har rätt att återförenas med sina respektive och barn med sina föräldrar. En individ som är bosatt i Sverige, även kallad anknytningspersonen, som ingått äktenskap med en tredjelandsmedborgare, det vill säga en medborgare utanför EU, har rätt att återförenas med denne. Utlänningen som vill flytta till Sverige för att bo med en familjemedlem måste ansöka om uppehållstillstånd. Det följer av 5 kap. 18 § 1 st. utlänningslagen (2005:716), hädanefter förkortad UtlL, att tillståndet måste vara klart före inresan till Sverige.

1.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att utreda och presentera under vilka rättsliga förutsättningar en tredjelandsmedborgare kan beviljas uppehållstillstånd i Sverige på grund av giftermål med en annan tredjelandsmedborgare som befinner sig i Sverige med uppehållstillstånd.

1.2 Metod och material

För att besvara syftet med uppsatsen har den traditionella juridiska metoden, även kallad rättsdogmatisk metod, använts. Metoden innefattar studier av förarbeten, lagar, praxis och doktrin, dessa utgör enligt rättskälleläran rättskällorna. Rättsstudien av dessa syftar till att nå ett slutresultat, vilket i sig innebär att gällande rätt fastslås.³ I uppsatsen har utvalda rättsfall studerats för att få en tydligare inblick i verkligheten samt att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Den rättsdogmatiska metoden är mest lämplig att nyttja för att genomföra syftet med denna uppsats och är därför den metod som har valts. Den huvudsakliga regleringen på området är utlänningslagen (2005:716). Även lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få

uppehållstillstånd i Sverige (2016:752) har varit ett regelverk som använts i denna rättsstudie.

De konventioner som Sverige har förbundit sig till har också beaktats eftersom de inverkar på den svenska migrationsrätten.

1Globalportalen, Hämtad: 2020-05-16.

2Regeringskansliets webbsida, Hämtad: 2020-05-14.

3Korling och Zamboni (2013), Juridisk metodlära, s. 21.

2

1.3 Disposition

Ovan har nämnts att flera regelverk har påverkan på den svenska migrationsrätten. Avsnitt 2 kommer att behandla den internationella rätten. Därefter följer i avsnitt 3 en presentation av europarätten. Detta för att få en förståelse och tydligare inblick i de konventioner och regler som ligger i grund för den nationella rätten. Störst tyngdpunkt läggs vid den nationella rätten, vilken återfinns i avsnitt 4 och avsnitt 5. I det avslutande avsnittet, avsnitt 6, återknyts till arbetets syfte i form av en diskussion.

3

2. Internationell rätt

Det som utmärker den internationella rätten är att det är en rättsordning som är gällande för alla världens nationer. De överenskommelser som sluts mellan nationer kallas ofta för konventioner.

Nedan kommer relevanta konventioner för denna rättsutredning samt andra internationella dokument som inte är rättsligt bindande att presenteras. Viktigt att poängtera är att för att en konvention ska vara bindande för en nation måste medlemsnationen ratificera konventionen.⁴ Centrala konventioner och övriga internationella dokument i förevarande arbete är Förenade Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna, Förenade Nationernas konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

FN grundades år 1945 och är ett mellanstatligt, globalt forum för samarbete, där överenskommelser i viktiga frågor som rör mänskligheten sluts. FN består för närvarande av 193 medlemsländer. FN:s samarbete är frivilligt och det är också frivilligt att ansluta sig till konventionerna. Alla medlemsstater har dock en skyldighet att följa FN-stadgan och folkrättens principer.⁵ FN är en av de största internationella aktörerna som arbetar med mänskliga rättigheter. FN:s medlemsländer antog 2015 ett viktigt politiskt dokument, en universell agenda som innehåller 17 globala mål. Målen syftar till att mänskliga rättigheter genom att avskaffa fattigdom, att minska ojämlikhet samt att arbete för att lösa klimatkrisen och sträva efter hållbar utveckling. Arbetet med de 17 målen ska ske fram till 2030.

År 1948 antogs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som är ett politiskt dokument, men fler av dess bestämmelser är sedvanerätt och därmed bindande. Deklarationen innehåller 30 olika artiklar vilka ger allmänna förklaringar om de mänskliga rättigheterna. I artikel 1 föreskrivs det exempelvis att alla människor är födda fria, med lika värde och samma rättigheter.⁶ Artikel 3 i FN:s deklaration handlar om att var och en har rätten till liv, frihet och personlig säkerhet.⁷ Ett särskilt dokument som bör beaktas inom ramarna för denna uppsats i FN:s deklaration är de tre punkterna i artikel 16 om rätten till familj. Artikel 16 stadgar att vuxna män och kvinnor har rätt att ingå äktenskap och bilda familj utan några inskränkningar med avseende på ras nationalitet och religion. Det framgår även av artikel 16 i deklarationen att familjen är den grundläggande enheten i samhället och att den har rätt till statens skydd.

Män och kvinnor ska även ha samma rättigheter i fråga om äktenskaps ingående och även vid dess upplösning. Vid ett äktenskaps ingående ska det finns ett samtycke mellan de respektive personerna att ingå äktenskap.⁸

En internationell konvention som är relevant för uppsatsen är FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Konventionen blev antagen den 16 december 1966.

Konventionen är relevant för föreliggande arbete då den innehåller rättigheter som har betydelse för uppehållstillstånd till följd av anknytning. Bland annat framgår det av konventionen att medlemsstaten är skyldig att vidta åtgärder för att genom lagstiftning samt andra nödvändiga sätt förverkliga rättigheterna i konventionen. Staten ska även tillse att varje individ som anser att deras

4Bring, Mahmoudi och Wrange (2014), Sverige och folkrätten, s. 45.

5FN:s deklaration. Artikel 1.

6 Globalportalen. Hämtad: 2020-05-16.

7 FN:s deklaration. Artikel 3.

8 FN:s deklaration. Artikel 16.

4 rättigheter på något sätt blivit kränkta har tillgång till att klaga och få dessa klagomål prövade av en behörig myndighet.⁹

Artikel 23 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter liknar artikel 16 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Artikel 23 avhandlar rätten för vuxna män och kvinnor att ingå äktenskap och att dessa äktenskap ska erkännas. Även i artikel 23 understryks vikten av samtycke mellan parterna som ska ingå äktenskap. I sista punkten i artikel 23 står det att:

Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att trygga makarnas likställighet i fråga om rättigheter och ansvar vid äktenskapets ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning. Vid upplösning av ett äktenskap skall åtgärder vidtas för att tillförsäkra barnen nödvändigt skydd.¹⁰

2.1 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna

Europarådet bildades år 1949 och är en mellanstatlig organisation som har sitt säte i Strasbourg.

Europarådet antog europeiska konventionen gällande skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna år 1950 och har till syfte att värna om de mänskliga rättigheterna.¹¹ Rådets medlemmar består av 47 stater.¹² Konventionen ratificerades i Sverige år 1952 och utgör svensk lag sedan 1 januari 1995. Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Politiska representanter från de 47 medlemsstaterna samlas regelbundet för att diskutera och parlamentera hur respekten för de mänskliga rättigheterna följs i Europa. Rådet har en kommissarie, vars uppgift är att kontrollera att varje medlemsstat följer Europeiska konventionen.

Den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna ger människor som är icke medborgare som vistas i ett land, rättigheter att föra talan i de fall deras rättigheter blivit kränkta i enlighet med konventionen. En medborgare vars mänskliga rättigheter av någon form blivit kränkta kan vända sig till Europadomstolen för att klaga. Europadomstolen prövar då om medlemsstaten eventuellt, brutit mot någon förpliktelse i Europeiska konventionen. Bedömer domstolen att medlemsstaten gjort sig skyldig kan medlemsstaten bli ansvarig för skadestånd till den som fått sina rättigheter kränkta.¹³ Europeiska konventionen är bindande som svensk lag för svenska myndigheter och domstolar. Enligt regeringsformen 2 kap. 23 § får lag eller föreskrifter inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på̊ grund av Europeiska konventionen.

Det är upp till var och en av medlemsstaterna att bestämma under vilka förutsättningar utlänningar har rätt att vistas i staten. Europeiska konventionen innehåller inte sådana förpliktelser. Enligt Europakonventionen artikel 8 om rätt till skydd för privat- och familjeliv har ”var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens”.

Enligt artikel 8.1 i Europakonventionen om rätt till skydd för privat- och familjeliv har inskränkningar mot detta godtas enligt artikel 8.2 samma konvention under förutsättningen att:

Offentlig myndighet får inte ingripa i denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten,

9Regeringskansliet-Medborgerliga och politiska rättigheter.

10 1966 års konvention om politiska och medborgerliga rättigheter. Artikel 23.

11 Bernitz och Kjellgren (2014), Europarättens grunder, s. 24.

12 Bernitz och Kjellgren (2014), Europarättens grunder, s. 147

13 Bring, Mahmoudi och Wrange (2014), Sverige och folkrätten, s. 229.

5 den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.

Konventionen är uppdelad i 3 olika delar där den första delen från artikel 1–18 stadgar överenskommelser som staterna förbundit sig till. Dessa artiklar gäller människors rätt till liv, förbud mot slaveri och tvångsarbete, rätt till skydd för privat- och familjeliv, rätt till frihet och säkerhet, rätt till rättvis rättegång, förbud mot tortyr, inget straff utan lag, tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Del 2, reglerar EU-domstolens tillvägagångssätt som består av artikel 19 till 51 och del 3 handlar om andra bestämmelser från artikel 52–59. Konventionen har kompletterats med 16 tilläggsprotokoll som bland annat handlar om reglering av dödstraff, äganderätt, rätt till undervisning, utvisningsärenden samt rättigheter i brottmål och ett generellt förbud mot diskriminering.¹⁴

14 Bring, Mahmoudi och Wrange (2014), Sverige och folkrätten, s. 229.

6

3. Europarätt

Europarätten omfattar den rätt som rör den Europeiska unionen, EU. År 1952 bildades grunden till dagens EU av sex medlemsländer. Europeiska unionen har växt med åren och gäller idag mellan 27 länder. Ett EU-land kan med egen vilja lämna samarbetet, vilket Storbritannien nyligen har gjort.¹⁵ Sverige är sedan 1995 medlem i Europeiska unionen vilket medför att Sverige är bunden av EU:s rättsordning. EU-rätten består av lagstiftning, fördrag, rättspraxis från EU-domstolen, internationella avtal samt andra rättsakter som medlemsstaterna tillsammans har antagit. EU-rätten är omedelbart gällande i Sverige och ska tillämpas av svenska domstolar och myndigheter. EU-rätten har företräde framför nationell rätt, vilket innebär att svensk lag inte får tillämpas om de strider mot EU-rätten.

EU är en politisk och ekonomisk union där medlemsstaterna bedriver samarbete om ekonomi, utrikespolitik och även om polis- och domstolsfrågor. EU-rätten skapar rättigheter och skyldigheter för enskilda individer som de kan åberopa inför domstolar och myndigheter. Det ska särskilt beaktas att Europarätten har företräde framför svensk rätt i fall av konflikt mellan rättssystemen.¹⁶ EU har kompetens att anta lagstiftning som är bindande för både medlemsstaterna och enskilda unionsmedborgare. Kompetensen har tillkommit unionen genom att medlemsstaterna överlåtit sina kompetenser till unionen.¹⁷

EU:s rättskällor består av rättsakter som heter förordningar, direktiv och beslut. De vanligaste rättsakterna är förordning och direktiv. Förordningarna är gällande direkt i Sverige men när det gäller direktiven måste de genomföras i landet genom riksdag- eller regeringsbeslut för att de ska vara gällande. Ett direktiv är lag som sätter upp mål som sedan ska uppnås av medlemsländerna. Det är medlemsländerna som själva bestämmer hur målet ska uppnås.

Medlemsländerna har oftast en tidsfrist på två år att genomföra direktivet. I Sverige är det riksdagen eller regeringen som stiftar de lagar och föreskrifter som krävs för att nå målen. När direktivet har genomförts anmäler regeringen det till EU-kommissionen.¹⁸

Den lag som reglerar uppehållstillstånd på grund av anknytning har fått sin utformning i samband med genomförandet av Europeiska unionens direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening samt vissa frågor om handläggning och DNA- analys vid familjeåterförening, även kallat familjeåterföreningsdirektivet.¹⁹

3.1 Familjeåterföreningsdirektivet

En grundprincip inom svensk migrationsrätt är att hålla samman familjen. I regeringens proposition 2005/06:72 föreslogs ändringar i utlänningslagen 2005:716, där rådets direktiv om rätt till familjeåterförening antogs. De ändringar som gjordes innebar att medlemmar ur kärnfamiljen ges en rätt till uppehållstillstånd för familjeåterförening. Uppehållstillstånd ska dock kunna vägras vid särlevnad eller skenförhållanden, om ansökan om uppehållstillstånd grundar sig på oriktiga uppgifter, eller om sökanden utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.

15 Sveriges riksdag, EU-information.

16 Bernitz och Kjellgren (2014), Europarättens grunder, s. 19.

17 https://www.jurinst.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/europar%C3%A4tt.

18Sveriges riksdag, EU-information.

19RÅDETS DIREKTIV 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening.

7 I propositionen föreslogs det även att det ska vara möjligt att återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som har beviljats vid uppskjuten invandringsprövning om anknytningen upphört.²⁰ Direktivet innehåller bestämmelser för tredjelandsmedborgare som lagligen vill vistas på medlemsstaternas territorier. I direktivet definieras tredjelandsmedborgare som personer som inte är unionsmedborgare enligt artikel 17.1 i EG-fördraget.

Familjeåterföreningsdirektivet innehåller bestämmelser om tredjelandsmedborgare och deras rätt till familjeåterförening med familjemedlemmar i kärnfamiljen som också är tredjelandsmedborgare. Enligt direktivet ska en tredjelandsmedborgare som är bosatt i Sverige ha rätt till återförening med medlemmar i kärnfamiljen som också är tredjelandsmedborgare, förutsatt att anknytningspersonen uppfyller vissa krav.²¹

För att omfattas av direktivet och därmed få rätt till familjeåterförening, ska anknytningspersonen ha ett uppehållstillstånd som är giltigt under minst ett år, samt ha välgrundade möjligheter att få ett permanent uppehållstillstånd.²² Syftet med familjeåterföreningsdirektivet är att göra det möjligt för tredjelandsmedborgare att vistas i medlemsstaterna, samt skydda och underlätta invandringen för dem.

Regeringen anser att rätten till familjeåterförening för makar måste komma till tydligt uttryck i lagtexten för att kravet i familjeåterföreningsdirektivet skall anses vara uppfyllt. Lagtexten ska alltså utformas så att det framgår att makar ska beviljas uppehållstillstånd, och inte som i nuvarande lydelse att de endast får beviljas uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd för makar och sambor är en rättighet enligt familjeåterföreningsdirektivet, men inte enligt utlänningslagen.²³ Direktivet omfattar inte tredjelandsmedborgare som ansöker om att beviljas flyktingstatus där ansökan inte lett till ett beslut, och inte heller familjemedlemmar till unionsmedborgare. ²⁴ Familjeåterföreningsdirektivet anger vissa begränsningar i rätten till familjeåterförening för makar. Enligt regeringens förslag ska dessa anges uttryckligen i särskilda bestämmelser. Det finns inget utrymme att uppställa krav i nationell lagstiftning som begränsar rätten till familjeåterförening för makar utöver dessa begränsningar. Makar som inte stadigvarande sammanbott i hemlandet eller utomlands skall beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vid det första beslutstillfället. ²⁵

3.1.1 Anknytningsperson i enlighet med familjeåterföreningsdirektivet

Anknytningsperson som tredjelandsmedborgare innebär enligt familjeåterföreningsdirektivet en person som varken är svensk medborgare, medborgare i en EES-stat eller medborgare i Schweiz. Även svenska, utländska medborgare, samt statslösa, kan klassas som anknytningspersoner, men det krävs då att den utländska eller statslösa medborgaren beviljats permanent uppehållstillstånd för att hen ska kunna vara anknytningsperson. För att räknas som anknytningspersoner räcker det alltså inte med att dessa personer beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd för en kortare vistelse i Sverige.²⁶

20Prop. 2005/06:72 s.1.

21Wikrén och Sandesjö (2017), Utlänningslagen: med kommentar, s.270.

22Prop. 2005/06:72. s.28.

23Prop. 2005/06:72.

24http://www.temaasyl.se/Templates/Page.aspx?id=747.

25Prop. 2005/06:72 s. 29–30.

26 Prop. 2005/06:72 s. 29–30.

8 De som inte heller kan klassas som anknytningspersoner enligt familjeåterföreningsdirektivet är tredjelandsmedborgare eller asylsökande som befinner sig i medlemsstaten med stöd av bestämmelserna om tillfälligt skydd. Familjeåterföreningsdirektivet är inte tillämpligt när anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd i Sverige såsom skyddsbehövande.²⁷ Detta eftersom det enligt bestämmelser i utlänningslagen inte kan ges permanent uppehållstillstånd i Sverige till dessa personer, och därmed kan de inte definieras som anknytningspersoner. ²⁸ I praxis har det förekommit att en utlänning som beviljats tillfälligt uppehållstillstånd för bosättning i Sverige giltigt under en längre tid än ett år, samt där det framkommit att personen har välgrundade utsikter för att beviljas ett permanent uppehållstillstånd, kan betraktas som anknytningsperson som make eller sambo vid familjeåterförening. ²⁹

27 MIG 2009:25.

28 Prop.2005/06:72. s.28.

29 SOU 2008:114 s.13.

9

4. Nationell rätt

En person som är medborgare utanför ett EU-land och vill bosätta sig tillsammans med sin maka eller make i Sverige behöver som huvudregel ett uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd är ett tillstånd för den enskilda individen att bosätta sig i ett annat lands territorium. Vid en ansökan om uppehållstillstånd gäller bestämmelserna i utlänningslagen (2005:716), hädanefter förkortat UtlL. Nedan följer en redogörelse för bestämmelserna gällande uppehållstillstånd på grund av anknytning. Sedan 2016 gäller dock lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, vilkens innebörd omfattar begränsningar gällande rätten till familjeåterförening. Lagen beskrivs ytterligare i avsnitt 5.

Begreppet uppehållstillstånd återfinns i 2 kap 4§ UtlL där det finns två typer av uppehållstillstånd: permanent och tidsbegränsat uppehållstillstånd. Permanent uppehållstillstånd innebär rätten att resa in i och vistas i Sverige utan begränsning i tiden. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd medför en rätt att resa in i och vistas i Sverige under en begränsad tid.³⁰ Förutsättningarna för att beviljas uppehållstillstånd regleras i 5 kap. UtlL. Ett skäl för att beviljas uppehållstillstånd kan grunda sig på anknytning, exempelvis genom giftermål till en person som är bosatt i Sverige. Uppehållstillstånd på grund av anknytning regleras i 5 kap 3§ 1 st. UtlL.

4.1 Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3§ 1 st. 1p UtlL

När en make eller maka söker uppehållstillstånd i Sverige har denna person som huvudregel rätt till uppehållstillstånd, om personen åberopar anknytning till någon som redan har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige.³¹ De nuvarande bestämmelserna kring rätten till familjeåterförening i Sverige föreslogs 2005 i regeringens proposition 2005/06:72. De ändringar som gjordes innebär en rätt till uppehållstillstånd för familjeåterförening för familjemedlemmar ur en kärnfamilj, i enlighet med familjeåterföreningsdirektivet.³² Begreppet kärnfamilj definieras i Sverige som en man och kvinna, registrerad partner och deras gemensamma biologiska barn under 18 år eller adopterade barn. ³³ Familjeåterföreningsdirektivet ger därmed make och maka som är tredjelandsmedborgare rätt till återförening med anknytningspersonen, där anknytningspersonens uppehållstillstånd ska gälla i minst ett år.³⁴ Bestämmelsen i 5 kap 3 § första stycket har fått sin utformning i samband med genomförandet av familjeåterföreningsdirektivet. Bestämmelsen i 5 kap. 3§ 1 st.

UtlL lyder:

Uppehållstillstånd ska, om inte annat följer av 17–17 b §§, ges till en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige.

För att avgöra om utlänningen uppfyller kravet som maka eller make ska det föreligga civilrättsligt giltigt äktenskap. För att uppehållstillstånd ska ges krävs det att de sökande är gifta i utlandet. Till skillnad från nyetablerade förhållanden krävs att parterna tidigare stadigvarande

30SOU 2005:14. s.10.

31Wikrén och Sandesjö (2017), Utlänningslagen: med kommentar, s. 268–269.

32Prop. 2005/06:72 s.1.

33https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%A4rnfamilj.

34Wikrén och Sandesjö (2017), Utlänningslagen: med kommentar, s. 46.

10 sammanbott utomlands. Enligt praxis betraktas makar ha stadigvarande sammanbott utomlands om de bott ihop under två år i utlandet.³⁵

35 SOU 2005:15 s. 146–147.

11 Enligt 1 kap 1§ äktenskapsbalken (1987:230) blir två som ingår äktenskap makar. Ingåendet av ett äktenskap ska ske genom en vigsel där släktingar eller andra vittnen närvarar enligt 4 kap. 1

§ ÄktB. Utländska äktenskap ska som huvudregel erkännas som giltiga även i Sverige.

Ett äktenskap är giltigt om det var och är giltigt i den stat där äktenskapet ingicks. Denna bestämmelse återfinns i 1 kap. 7§ lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap. När det gäller äktenskap som ingåtts utomlands ska de fyra punkterna i första stycket 1 kap. 8a § samma lag som ovan särskild beaktas. Dessa punkter innefattar att:

• Ett äktenskap som ingåtts enligt utländsk lag inte gäller i Sverige om någon av parterna vid tidpunkten för äktenskapets ingående var under 18 år gamla.

• Om det vid tidpunkten för äktenskapets ingående skulle ha funnits något annat hinder mot äktenskapets ingående enligt svensk lag och minst en av parterna då var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige.

• Om det är sannolikt att äktenskapet har ingåtts under tvång.

• Eller om parterna inte var närvarande samtidigt vid äktenskapets ingående och minst en av dem då var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige.

Det föreskrivs även i andra stycket 1 kap. 8a § lag om internationella rättsförhållanden att första stycket inte är tillämpbar om båda parterna är över 18 år och det finns synnerliga skäl att erkänna äktenskapet. Enlig proposition 2003/04:48 infördes denna bestämmelse på grund av att det finns ett intresse för att skydda de svenska reglerna så att de inte kringgås genom att ett äktenskap ingåtts utomlands. För att denna bestämmelse ska vara tillämpbar ska åtminstone en av parterna ha svenskt medborgarskap eller hemvist i Sverige.³⁶ Lämnas en ansökan gällande uppehållstillstånd in på grund av anknytning ska detta avslås med hänsyn till att äktenskapet inte erkänns enligt svensk lag och att det därmed inte föreligger någon rätt till familjeåterförening för makarna.³⁷ Vid en tillståndsprövning gör Migrationsverket en seriositetsprövning vars syfte är att avslöja skenförhållanden. Däremot är den bedömning väldigt svår att avgöra då det sällan leder till om det faktiskt föreligger ett skenförhållande eller inte.³⁸

Rätten till uppehållstillstånd för makar förutsätter ett civilrättsligt giltigt äktenskap enligt svensk rätt, det vill säga att äktenskapet inte enbart har ingåtts för att få uppehållstillstånd i Sverige.³⁹ Har äktenskapet ingåtts endast för att bevilja uppehållstillstånd i Sverige föreligger det ett skenförhållande. Det innebär att paren varken har i avsikt att bo eller leva tillsammans.

Om ett äktenskap har ingåtts i uteslutande syfte att ge utlänningen rätt till uppehållstillstånd får uppehållstillstånd vägras i enlighet med 5 kap. 17 a § 2 p. UtlL. Mer detaljerat om skenförhållande hänvisas till avsnitt 2.4.2.

Vid frågan om det föreligger stark anknytning mellan parterna gäller det att vid prövningen om uppehållstillstånd tydligt framkommer att utlänningen som åberopar anknytning till en person i Sverige är tillståndsgrundande.⁴⁰ Parterna ska kunna styrka att det inte föreligger skenförhållande och att förhållandet faktiskt är etablerat och seriöst. Parterna kan exempelvis genom att visa upp olika dokument i form av bilder och videos på bröllopet styrka att förhållandet är etablerat. Framkommer det att ett etablerat och seriöst förhållande faktiskt

36 Prop. 2003 & 04:48. S.25.

37 Prop. 2005/06:72. S.39.

38 Prop. 2005/06:72 s.87.

39 MIG 2007:45.

40 Prop. 1999/2000:43 s.56–57.

12 föreligger är sökandens möjligheter till ett permanent uppehållstillstånd omgående mycket stora enligt 5 kap. 8 § UtlL.

13 Det är den tillståndssökande som har bevisbördan för att det föreligger ett civilrättsligt giltigtäktenskap.⁴¹ Genom att tydligt bevisa att det faktiskt föreligger ett seriöst äktenskap stärks chanserna till ett beviljat uppehållstillstånd.

Misstänker dock Migrationsverket att ett giltigt äktenskap inte föreligger måste de göra sannolikt att så inte är fallet, och att paren inte har för avsikt att leva med varandra. Detta bekräftas även i MIG 2007:60. I rättsfallet ansökte maken om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin maka som var bosatt i Sverige. Migrationsverket menade att förhållandet mellan maken och makan var att betrakta som ett skenförhållande som ingåtts för att maken skulle kunna beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverkets uppfattning grundade sig på att maken tidigare sökt uppehållstillstånd i Sverige och Norge under åberopande av andra skäl än anknytning till makan. Paret hade inte heller firat någon vigsel tillsammans med släkt eller vänner trots att detta är brukligt enligt kulturella traditioner i Libanon. Migrationsverket valde av den anledningen att avslå makens ansökan. Föreligger det ett civilrättsligt giltigt äktenskap i enlighet med 5 kap. 3 § 1st. 1p. UtlL råder det presumtion för att den sökande ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. För att bryta presumtionen ankommer det på Migrationsverket att göra sannolikt att äktenskapet ingåtts uteslutande för att få uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsöverdomstolens beslutade att Migrationsverket inte kunnat göra sannolikt att ett civilrättsligt giltigt äktenskap inte ingåtts och beviljade därför maken tidsbegränsat uppehållstillstånd.

4.2 Ytterligare krav för uppehållstillstånd

Som tidigare nämnt är huvudkravet för ett beviljat uppehållstillstånd, att civilrättsligt giltigt äktenskap föreligger. Det finns dock ytterligare krav som lyder att en utlänning som reser in eller vistas i Sverige ska ha pass, vilket regleras i 2 kap. 1 § UtlL. Den sökande ska ha klarlagt sin identitet och ha ett giltigt pass.⁴² Av bestämmelsen i 2 kap. 1a § § UtlL följer att om en utlänning saknar handling som gäller som pass, och därmed saknar möjligheten att införskaffa ett sådant, får Migrationsverket utfärda ett främlingspass för utlänningen. Detta görs på ambassaden eller generalkonsulatet i samband med att ansökan om uppehållstillstånd lämnas in eller eventuellt vid intervjun som den sökande kan bli inkallad till efter att ansökan om uppehållstillstånd har gjort. Detta för att se om utlänningen uppfyller de krav som ställs.

Bestämmelsen är fakultativ, vilket innebär att en prövning måste genomföras för att se om det finns skäl mot att utfärda främlingspass. Vid familjeåterförening ska en proportionalitetsavvägning göras när den sökande inte kan styrka sin identitet. Individens identitet ska kunna styrkas, kan detta inte göras införs en proportionalitetsavvägning för att avgöra om det finns en bevislättnad med innebörden att identiteten kan göras sannolik.⁴³ Det ställs även krav på att en ansökan om uppehållstillstånd görs före inresan till Sverige. En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige ska som huvudregel ha ansökt och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. Detta framgår i 5 kap. 18 § 1st. UtlL. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan i landet. ⁴⁴

Det finns dock en del undantagsfall, vilka går att utläsa från 5 kap. 18§ 2 st. UtlL. Regeln i 5 kap. 18 § 1 st. UtlL är inte tillämpbar om det finns synnerligen ömmande skäl att inte återvända till hemlandet och ansöka om uppehållstillstånd där. Undantagsreglerna finns i 5 kap.18 § 2 st.

41Wikrén och Sandesjö (2017), Utlänningslagen: med kommentar, s.273.

42MIG 2011:11.

43Wikrén och Sandesjö (2017), Utlänningslagen: med kommentar, s. 95.

44Wikrén och Sandesjö (2017), Utlänningslagen: med kommentar, s.352.

14 p 5 och 11. UtlL. I propositionen 1999/2000:43 om uppehållstillstånd på grund av anknytning, ska särskilt mycket vikt ligga vid om det är rimligt att utlänningen återvänder till ett annat land

15 för att lämna in sin ansökan där gällande uppehållstillstånd. Den sökande kan göra en ansökan på plats i Sverige om det finns synnerligen ömmande omständigheter eller andra synnerliga skäl som ger utlänningen rätten att stanna kvar och ge in en ansökan.⁴⁵ Ett sådant typ av skäl kan exempelvis grunda sig på att utlänningen har en stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige, och eventuellt också är gravid. Av den anledningen går det inte att sätta sådana krav på att utlänningen måste lämna landet och ge in en ansökan utomlands. Det anses vara oskäligt.⁴⁶

Som tidigare nämnt fick 5 kap. 3 § UtlL sin nuvarande utformning år 2006 i samband med genomförandet av EG-direktivet om rätten till familjeåterförening. Däremot gjordes inga ändringar gällande frågan om ansökan före inresan i landet, vilket innebär att 5 kap. 18 § utlänningslagen har samma innehåll som motsvarande reglering i den tidigare utlänningslagen.^47. I ett uttalande från regeringen framgår det att både regeringen och riksdagen är för kravet på ansökan före inresan i landet gällande uppehållstillstånd. Detta menade regeringen utgör ett viktigt led i upprätthållandet av en reglerad invandring i Sverige. Enligt regeringen ska Sverige fortsättningsvis ha ett principiellt krav på att uppehållstillstånd ska beviljats före inresan i landet. Detta ska gälla även om utlänningen har stark anknytning till Sverige.⁴⁸ Ett exempel där det inte kunde göras ett undantag från huvudregeln om att ansöka om uppehållstillstånd före inresan, trots att den sökande var gravid, återfinns i rättsfallet MIG 2008:6. Vid frågan om uppehållstillstånd åberopade den sökande makan anknytning till maken som var bosatt i Sverige där sökanden var gravid. Migrationsverket avslog ansökan eftersom de inte fann några skäl att bevilja ansökan. Migrationsdomstolen höll med Migrationsverket och yrkade att en ansökan gällande uppehållstillstånd skulle behandlas enligt huvudregeln.

Däremot fann Migrationsöverdomstolen att frun hade en stark anknytning till Sverige och att det skäligen inte kunde krävas att frun skulle till ett annat land för att lämna in en ansökan eftersom hon var gift med mannen som bosatt sig i Sverige och även bar deras gemensamma barn. Det förelåg alltså förutsättningar för att göra undantag från huvudregeln i 5 kap. 18 § UtlL. Dock måste eventuella undantag föregås av en bedömning gällande skälighetsrekvisitet.

Enligt ett yrkande från Migrationsöverdomstolen under bedömningen av skälighetsrekvisitet sades det att graviditeten inte var långt gången så det eventuellt skulle kunna medföra undantag från huvudregel. Det förelåg inga hinder för frun att återvända till hemlandet för att ge in en ansökan om uppehållstillstånd och avvakta beslutet där. Det finns därmed skäl till att följa huvudregeln i 5 kap. 18§ UtlL och kräva en ansökan före inresan i landet. Bedömningen kan se annorlunda ut beroende på hur lång gången kvinnan är i graviditeten. En annan slutsats som kan dras är att vad som anses vara oskäligt är en snäv bedömning.

Vidare gäller även att försörjningskravet ska vara uppfyllt för att ett uppehållstillstånd ska beviljas. Försörjningskravet innebär att anknytningspersonen dels ska förfoga över en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och den sökande att bo i samt kunna försörja dem båda. Prövningen av försörjningskravet är uppfyllt om det görs i samband med prövningen av ansökan om uppehållstillstånd. Efter att uppehållstillstånd beviljats ska det inte göras någon ytterligare prövning av försörjningsförmågan.⁴⁹ Reglerna gällande försörjning återfinns i 5 kap.

3 b § UtlL, där den exakta paragrafen lyder:

45Prop. 1999/2000:43 s.56–57.

46MIG 2006:8.

47MIG 2006:8.

48Prop. 1999/2000:43 s. 55.

49Wikrén och Sandesjö (2017), Utlänningslagen: med kommentar, s.292.

16 Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3 eller 3 a § får beviljas endast om den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig och har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen.

Denna bestämmelse saknar motsvarighet i 1989 års utlänningslag. I förarbetena till lagen Prop.

2009/10:77, infördes denna bestämmelse gällande försörjningskrav år 2010. Propositionens huvudsakliga innehåll är att försörjningskrav som villkor ska föreligga för sökanden för att uppehållstillstånd ska beviljas. Försörjningskravet gäller de anknytningspersoner som är tredjelandsmedborgare eller statslösa som kan ansöka om uppehållstillstånd på̊ grund av anknytning till maka, make, sambo och barn.⁵⁰

I samband med lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige infördes ett andra stycke i paragrafen 5 kap. 3b § UtlL. Bestämmelsen i 5 kap. 3b§ 2 st. UtlL säger att av 9 § i tillfälliga lagen framgår att första stycket i 5 kap. 3b § UtlL inte gäller under perioden 20 juli 2016–19 juli 2021. Detta innebär att det som är gällande under den här perioden är att uppehållstillstånd får beviljas endast om den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig och utlänningen, samt har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen enligt 9§ i den tillfälliga lagen. Tillägget i den tillfälliga lagen är alltså att anknytningspersonen inte bara ska kunna försörja sig själv, utan även utlänningen. Detta gäller dock inte vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. För att försörjningskravet ska anses vara uppfyllt ska det ha en viss varaktighet när det gäller försörjningsfrågan.⁵¹

4.2.1 Anknytningspersonens krav gällande tillräcklig bostad

För att den sökande ska beviljas uppehållstillstånd på anknytning ska anknytningspersonen uppfylla kravet gällande bostad. Eftersom den tillfälliga lagen går före utlänningslagen gällande försörjning fram till 19 juli 2021, är det reglerna där som gäller före de som anges i 5 kap 3b § UtlL. Som tidigare nämnt föreskriver 9§ i den tillfälliga lagen att uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3§ UtlL endast får beviljas om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen.⁵² I Migrationsverkets föreskrifter samt förarbeten till utlänningslagen finner vi försörjningskravet om att förfoga över en bostad i tillräcklig storlek och standard.⁵³ När det gäller bostad som två vuxna personer ska bosätta sig i innefattar begreppet tillräcklig storlek och standard att anknytningspersonen ska förfoga över en bostad som han eller hon äger, hyr i första eller andra hand eller innehar med bostadsrätt. Med hänvisning till socialstyrelsens föreskrifter anser Migrationsverket att en bostad i tillräcklig storlek och standard för två vuxna innefattar kök, eller kokvrå som minst ska innehålla vardagsrum eller sovrum.⁵⁴ Anknytningspersonen ska skriftligt kunna styrka sin bostadssituation genom ett hyresavtal eller intyg om ett kommande avtal från en fastighetsägare, hyresvärd eller bostadsförmedling. Bostaden behöver alltså inte vara ett förstahandskontrakt, utan att det räcker om bostaden hyrs i andra hand. Uthyrningen måste då vara godkänd av hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd.

Däremot räcker det inte att anknytningspersonen bor hemma hos sina föräldrar eller eventuellt är inneboende hos någon annan.

50SOU 2008:114 s.13.

51 Prop. 2009/10:77 s.18.

52Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.

53Prop. 2009/10:77 s. 31.

54Wikrén och Sandesjö (2017), Utlänningslagen: med kommentar, s.292.

17 Det anses inte vara aktuell bostad, utan en anknytningsperson måste kunna visa att denne har en egen bostad för minst 1 år framåt i tiden.⁵⁵ Det finns ett rättsfall då undantag från regeln om att förfoga över en bostad i minst ett år framåt undantas.⁵⁶ I rättsfallet MIG 2011:16 ansökte maken om uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till sin maka. Migrationsverket avslog hans ansökan och yrkade att medan bostaden uppfyller kraven gällande storlek och standard, var hyrestiden inte tillräcklig lång eftersom makan hyrde lägenheten sex månader i taget. Anknytningspersonen ska vid prövningstillfället antingen med visshet eller med stor sannolikhet förfoga över en bostad under minst ett år framåt. Migrationsöverdomstolens bedömning gällande målet var att fastighetsägaren redan lyckats förlänga hyreskontraktet tidigare en gång och att det inte fanns några skäl till att hon skulle bli nekad fortsatt förlängning av hyreskontraktet. Bostadskravet ansågs därför vara uppfyllt och maken fick beviljat uppehållstillstånd under ett år då paret tidigare inte sammanbott.

4.2.2 Anknytningspersonens krav gällande försörjningskravet

För att den sökande ska beviljas uppehållstillstånd på anknytning ska anknytningspersonen uppfylla kravet gällande försörjning. Den tillfälliga lagen går före utlänningslagen även här, eftersom det rör försörjning. I 9 § den tillfälliga lagen anges det att uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3§ UtlL endast beviljas om den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig själv och utlänningen. Som huvudregel är de personer som anses vara anknytningspersoner enligt 5 kap. 3§ UtlL som omfattas av försörjningskravet.⁵⁷ Enlig 1 § i förordningen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (2016:850) är kravet på försörjning i 9§ tillfälliga lagen endast uppfyllt om den person som utlänningen åberopar anknytning till har en lön som efter avdrag för preliminär skatt uppgår till förbehållsbeloppet vid utmätning av lön enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken.

När det gäller anknytningspersonens inkomst anses denne ha uppfyllt försörjningskravet om det kvarstår ett normalbelopp efter att bostadsräkningen är betald. Beräkningen ska göras med beaktande av vad som behövs för försörjning av utlänningen. Detta innebär att efter att personen betalat av boendekostnad varje månad, måste denne ha kvar pengar på sitt konto så att det räcker bland annat till mat, kläder, hygien, telefon, hushållsel, försäkringar, samt andra spontana utgifter som kan tillkomma vid behov.

Ersättning från arbetslöshetsförsäkring eller annan liknande arbetsrelaterad ersättning jämställs med lön. Försörjningskravet anses också vara uppfyllt om anknytningspersonen har inkomster från näringsverksamhet eller en förmögenhet som de båda kan klara sig på. Anknytningspersonen behöver kunna styrka att hen har regelbundna arbetsrelaterade inkomster som räcker till att försörja dem båda.

Arbetsrelaterad inkomst kan exempelvis innefatta lön från arbete, arbetslöshetsersättning, sjukpenning eller inkomstgrundad ålderspension. En ansökan om uppehållstillstånd grundad på anknytning till maka eller make kan avslås på grund av att anknytningspersonen inte uppfyllt försörjningskravet. Anknytningspersonen ska vid prövningstillfället antingen ha tillräcklig arbetsrelaterad inkomst under minst ett år framöver, eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att han eller hon kommer att ha en sådan inkomst iallafall ett år framöver. Då anses kravet på försörjningsförmåga vara uppfyllt.⁵⁸

55Migrationsverkets webbplats. Hämtad 2020-04-07.

56 MIG 2011:16.

57SOU 2008:114. s.13.

58MIG 2019:12.

18 För år 2020 ligger normalbeloppet på 5 002 kronor för en ensamstående vuxen och 8 264 kronor för sammanlevande makar eller sambor. Kravet på försörjning kan även uppfyllas om anknytningspersonen har en förmögenhet som maken eller makan som ansöker om

uppehållstillstånd kan leva på under minst fem år. Hur mycket inkomst referenspersonen måste ha för att uppfylla kravet beror på hur många familjemedlemmar man ska bo med och har att försörja.⁵⁹

4.2.3 Undantag från försörjningskraven

Undantag från försörjningskravet finns reglerade i 5 kap. 3 c-3 e §§ UtlL. Bestämmelsen i 5 kap 3c § första punkten säger att kraven i 5 kap. § 3 b § inte gäller om anknytningspersonen är under 18 år. Kraven gäller inte heller medborgare i Sverige, annan EES-stat eller Schweiz, eller annan utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller förklarats vara flykting.⁶⁰ De länder som ingår i EES, europeiska ekonomiska samarbetsområden, är EU- länderna samt Island, Liechtenstein och Norge.⁶¹ Anledningen till undantaget är att dessa medborgare och deras familjemedlemmar omfattas av särskilda regler om uppehållsrätt som också regleras i utlänningslagen. Uppehållsrätt gäller EU-medlemmar som vill flytta till en familjemedlem inom kärnfamiljen, givet att denne också är EU-medborgare. Då behöver den sökande inte uppehållstillstånd. Förutsättningen för medborgare i EU-stat, EES-stat och Schweiz är att de ska ha sin försörjning ordnad på̊ annat sätt.⁶² Kraven i 5 kap 3b § UtlL gäller inte heller om anknytningspersonen är ett barn under 18 år, en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller förklarats vara flykting, eller en utlänning som tagits emot i Sverige som skyddsbehövande för vidarebosättning.

Kravet gäller inte heller om en flykting, alternativt skyddsbehövande, och dennes familjemedlem ansöker om uppehållstillstånd inom tre månader efter att flyktingen, alternativt den skyddsbehövande, har fått uppehållstillstånd eller skyddsstatus.⁶³ Det finns även undantag för den som ansöker om uppehållstillstånd på̊ grund av anknytning till en person som har vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd i fyra år och längre. Denna punkt regleras i 5 kap. 3c § 1.st punkt 6 UtlL. Detta innebär att det införs en tidsgräns för när uppehållstillstånd kan beviljas anhöriga utan hänsyn till försörjningskravet. Däremot bör undantag från försörjningskravet inte göras om anknytningspersonen vistats i ett annat land för studier eller arbete under fyraårsperioden. ⁶⁴

Vistelsetiden räknas från det datum då permanent uppehållstillstånd beviljades om utlänningen befann sig i Sverige när det meddelades. Annars börjar vistelsetiden löpa först den dag den faktiska vistelsen inleddes. Om utlänningen tidigare haft tidsbegränsat uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, ska även den tiden tas hänsyn till i beräkningen av tidsfristen.⁶⁵

4.3 Särskilda skäl att inte beviljas uppehållstillstånd 5 kap 17 § UtlL

59Migrationsverkets webbplats Hämtad: 2020-04-07.

60Wikrén och Sandesjö (2017), Utlänningslagen: med kommentar, s.293.

61Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

62SOU 2008:114.

63Wikrén och Sandesjö (2017), Utlänningslagen: med kommentar, s.293.

64SOU 2008:114s.13.

65Prop.2009/10:77 s.23.

19 I paragrafen 5 kap. 3 § UtlL anges det även att uppehållstillstånd på grund av anknytning avseende makar och sambor inte får beviljas om det strider mot bestämmelserna som finns i 5 kap.

20 17-17 b §§ UtlL. Bestämmelserna i 5 kap. 17§ UtlL beskriver särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd som grundar sig på att den sökande har gjort sig skyldig till brottslighet eller annan misskötsamhet i samband med sökandet.⁶⁶

4.3.1 Vandelsprövning som skäl att inte beviljas uppehållstillstånd

Vid en prövning om ansökan gällande uppehållstillstånd i enlighet med 5 kap. 17§ första stycket ska särskilt beaktas om den sökande gjort sig skyldig till brott eller annan misskötsamhet.

I 1989 års utlänningslag fanns en liknande bestämmelse som fastställde att det vid prövning gällande uppehållstillstånd skulle tas hänsyn till om utlänningen kunde förväntas föra en hederlig vandel. Hederlig vandel innebär att man ska ha goda levnadssätt, samt inte vara misskötsam och begå brott. Enligt propositionen 1994/95:179 behövdes bestämmelsen gällande om uppehållstillstånd kan vägras med hänvisning till tydlig misskötsamhet eller fråga om brottslighet, alternativt en kombination av annan misskötsamhet och brottslighet, förtydligas.⁶⁷ I propositionen ansåg regeringen att det behövde framgå tydligt i lagtexten att annan misskötsamhet än brottslighet endast får vägas in om utlänningen även gjort sig skyldig till brott. Det bör dock av säkerhetsskäl finnas lagakraftvunnen dom som avser fängelsestraff för att uppehållstillstånd på grund av brottslighet ska kunna vägras, vilket illustreras exempelvis i rättsfallet MIG 2010:19.⁶⁸ När en bedömning av om uppehållstillstånd ska beviljas eller inte ska straffets längd och gärningens art beaktas. Grova oaktsamhetsbrott som lett till fängelsestraff där risken för återfall är liten betraktas ofta som mindre allvarliga än de brott som lett till fängelsestraff av samma längd där återfallsrisken är större.⁶⁹

Ett annat skäl att inte bevilja uppehållstillstånd kan vara risken att maken/makan eller sambon kan komma att bli utsatt för våld.⁷⁰ I 5 kap. 17 § UtlL anges att man vid tillståndsprövningen särskilt ska beakta om maken/makan eller sambon antas bli utsatt för våld, eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid, om uppehållstillstånd meddelas. Särskilda skäl kan också vara månggifte, barnäktenskap eller förhållanden mellan minderåriga. Rättsfallet MIG 2011:25 exemplifierar hur ett uppehållstillstånd beviljades trots att förhållandet med anknytningspersonen hade upphört, då det gick att göra sannolikt att det hade förekommit våld eller annan allvarlig kränkning av utlänningens frihet. Vid en sådan bedömning bör det särskilt beakta de svårigheter som kan föreligga för utlänningen som utsatts för våld i relationen att vända sig till polis eller söka hjälp samt modet att berätta om situationen utlänningen befunnit sig i för omgivningen.

4.4 Särskilda skäl att inte beviljas uppehållstillstånd enligt 5 kap. 17a § UtlL

Bestämmelsen i 5 kap. 17a § består av 2 stycken, varav första stycket föreskriver att uppehållstillstånd får vägras i sådana fall som avses i 3§ om det vid en prövning förekommer att det:

• Lämnats oriktiga uppgifter

• Föreligger skenförhållande

• Utgörs hot mot allmän ordning

66Wikrén och Sandesjö (2017), Utlänningslagen: med kommentar, s.341.

67prop. 1994/95:179. s 47–48.

68 prop. 2004/05:170 s.202.

69Prop. 1004/05:170 s.283.

70Prop. 2005/06:72 s. 29–30.

21 Andra stycket i samma paragraf föreskriver att uppehållstillstånd får vägras i sådana fall som avses i 3§ 1st. och 2b om det vid en prövning förekommer att:

22

• Paret inte har för avsikt att leva tillsammans

• Det vid en prövning förekommer månggifte

• Båda parterna är under 18 år.

Vid bedömningen av beviljandet av uppehållstillstånd ska dessa punkter särskilt beaktas.

4.4.1 Oriktiga uppgifter som skäl att inte beviljas uppehållstillstånd

Bestämmelserna gällande lämnandet av oriktiga uppgifter regleras i 5 kap. 17 a § 1 st. 1 p UtlL.

När det kommer till oriktiga uppgifter eller förtagande omständigheter som är av betydelse för ett beviljat uppehållstillstånd, görs det ingen skillnad på om det kommer från den sökande eller anknytningspersonen.⁷¹ Ett exempel på hur ett utlämnande av oriktiga uppgifter ledde till avslag på en ansökan om uppehållstillstånd återfinns i rättsfallet MIG 2007:19, där Migrationsöverdomstolen beslutade att vägra en kvinna uppehållstillstånd på anknytning till sin make. Beslutet grundade sig i att oriktiga uppgifter lämnats i enlighet med 5 kap. 17–17 b UtlL under utredningen, där uppgifterna hade stor betydelse för prövningen. En utlänning som beviljats uppehållstillstånd på felaktiga grunder som falska uppgifter anses inte utgöra anknytningsperson, även om den sökande är make eller maka till den bosatta i Sverige.⁷² Slutsatsen som kan dras utifrån detta är att vikten av att tala sanning redan vid första mötet spelar stor roll vid bedömningen för ett beviljat uppehållstillstånd.

4.4.2 Skenförhållande som skäl att inte beviljas uppehållstillstånd.

Bestämmelsen i 5 kap.17 a § 1 st. 2 p. UtlL anger att uppehållstillstånd får vägras en utlänning som ingått ett skenförhållande, det vill säga ett äktenskap i syfte att ge den sökande rätt till uppehållstillstånd. Föreligger ett så kallat skenförhållande innebär det att paren varken har för avsikt att bo eller leva tillsammans.⁷³ Denna punkt kan även kopplas till 5 kap.17 a § 2 st. 1p, UtlL, där uppehållstillstånd får vägras även i sådana fall som avses i 3 § första stycket om makarna eller samborna inte lever tillsammans, eller inte har avsikt att göra det i framtiden.

Enligt 5 kap. 18a § 2 st. 2p. UtlL kan uppehållstillstånd vägras om den person till vilken anknytning åberopas, eller utlänningen som sökt uppehållstillstånd, är gift eller sambo med någon annan. I ett sådant fall kan det även konstateras att det föreligger ett skenförhållande, då paret inte kan anses ha för avsikt att leva tillsammans om den ena parten bor med någon annan.

Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras ska hänsyn tas till utlänningens övriga levnadsomständigheter och familjeförhållanden. Konstateras det att makar inte längre lever tillsammans som ett gift par, och att de inte heller avser att göra det, kan familjeåterföreningsdirektivet inte åberopas även om äktenskapet formellt inte är upplöst.⁷⁴ Den 4 december 1997 antogs Europeiska rådets resolution 97/ 382/01, även kallad skenäktenskapresolutionen, om de åtgärder som bör vidtas för att motarbeta skenäktenskap. I resolutionen definieras ett skenäktenskap på följande sätt:

Ett äktenskap mellan en medborgare i en medlemsstat eller en medborgare i tredje land som är lagligen bosatt i en medlemsstat och en medborgare i tredje land i det enda syftet att kringgå reglerna om inresa och bosättning för medborgare i tredje land och att erhålla uppehållstillstånd i en medlemsstat för en medborgare i tredje land ⁷⁵

71 Prop. 2005/06:72 s.87.

72 MIG 2014:5.

73Wikrén och Sandesjö (2017), Utlänningslagen: med kommentar, s.347.

74MIG 2007:38.

75Skenäktenskapresolutionen.

23 Skenäktenskapresolutionen är inte bindande, men kriterierna för bedömningen av ett skenäktenskap behandlas av Migrationsöverdomstolen som gör resolutionen relevant i svensk rättskipning.⁷⁶

En rapport från Rikskriminalpolisen 2008 visade att Sverige är ett sådant land där en del skenäktenskap har ingåtts. Sedan 2001 har antalet svenska giftermål mellan EU och icke EU-medborgare där ingen av parterna är mantalsskrivna i Sverige ökat med ca 400 procent.

Polisen misstänker att en del av dessa äktenskap som ingås är för skens skull, där den ena parten uteslutande är män från ett tredje land utanför EU och den andra parten motsvarar kvinnor som oftast är medborgare inom ett EU-land. Syftet med äktenskap som ingås för skens skull grundar sig på att ge en icke-medborgare möjligheten till att få uppehållstillstånd och rätten att vistas inom ett EU-land som nära anhörig till någon.⁷⁷

4.4.3 Hot mot allmän ordning som skäl att inte beviljas uppehållstillstånd

Uppehållstillstånd får vägras om utlänningen utgör hot mot allmän ordning och säkerhet, vilket regleras i 5 kap. 17 a § 1 st. 3 p. UtlL. Hot mot allmän ordning och säkerhet definieras i rådets direktiv 64/221/EEG den 25 februari 1964. Utländska medborgares rörlighet och bosättning samt deras berättigade med hänsyn till säkerhet, ordning och hälsa finns i rådets direktiv.⁷⁸ Detta direktiv ska beaktas när det gäller EU- medborgares fria rörlighet över de inre gränserna. Begreppet allmän ordning och säkerhet får inte definieras i nationell rätt, utan har en gemenskapsrättslig innebörd som fastställts av EU-domstolen. I artikel 3 i rådets direktiv 64/221/EEG föreskrivs det, vidtagna åtgärder med hänsyn till allmän säkerhet och ordning särskilt ska grunda sig på personens egna uppförande. I direktivet återfinns en bilaga som anger att vissa sjukdomar eller handikapp skulle kunna föreligga som ett hot mot den allmänna säkerheten och ordningen. Exempel på några sjukdomar är narkotikamissbruk, djupgående mental störning och uppenbara tillstånd av psykos med upphetsning, delirium, hallucinationer eller förvirring.⁷⁹

I enlighet med artikel 6 i familjeåterföreningsdirektivet får en ansökan gällande vistelse och inresa för familjemedlem avslås av medlemsstaten med hänsyn till allmän ordning och säkerhet.⁸⁰ När ett sådant beslut fattas ska det särskilt beaktas allvaret i typen av brott mot allmän ordning eller säkerhet som utlänningen har begått.⁸¹ Ett exempel på när Migrationsöverdomstolen inte ansåg att det förelåg hot mot allmän ordning, trots en tidigare fängelsedom, återfinns i rättsfallet MIG 2007:10. Migrationsöverdomstolen beslutade att bevilja maken tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till makan, trots att maken hade dömts till fängelse för smuggling av alkohol vid tre tillfällen. Den smuggling som maken dömts för kunde inte anses vara av den karaktären att den utgör ett direkt hot mot människors liv och hälsa, som exempelvis grova våldsbrott eller grova narkotikabrott. Därav kunde de brottsliga handlingarna inte medföra avslag i enlighet med 5 kap. 17 a 1 st. p 3 UtlL. Däremot visar rättsfallet MIG 2007:49 på en typ av brottsliga handlingar som ansågs vara grova. Utlänningen dömdes till längre fängelsestraff för försök till dråp på sin svenske make och makens son.

76 MIG 2009:25.

77Kriminalisering av äktenskap som ingås för skens skull.

78Rådets direktiv 64/221/EEG av den 25 februari 1964 om samordningen av särskilda åtgärder.

79Wikrén och Sandesjö (2017), Utlänningslagen: med kommentar, s.349.

80Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening.

81 Wikrén och Sandesjö (2017), Utlänningslagen: med kommentar, s. 349.