SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr Mark- och miljööverdomstolen 2017-06-15 M 1496-17 Rotel 060202 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2017-01-24 i mål nr M 4255-16, se bilaga A KLAGANDE
St1 Sverige AB, 556308-5942 Box 1029
172 21 Sundbyberg
Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB Kungsgatan 44
111 35 Stockholm MOTPART
Miljö- och byggnadsnämnden i Kävlinge kommun 224 80 Kävlinge
SAKEN
Föreläggande om att vidta åtgärder på bensinstation på fastigheten Åkaren 1 i Kävlinge kommun ___________________
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.
___________________
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
St1 Sverige AB har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva Miljö- och byggnadsnämndens i Kävlinge kommun beslut i den del som avser spillzonerna vid drivmedelspumparna.
Miljö- och byggnadsnämnden i Kävlinge kommun (nämnden) har motsatt sig ändring.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
<b>St1 Sverige AB</b> har hänvisat till vad bolaget framfört tidigare och har tillagt i huvudsak följande: Det saknas behov av att vidta de av nämnden förelagda åtgärderna. Kraven är inte heller rimliga. Det finns lagningar i asfalten inom spillzonen och asfalten är inte behandlad med någon beläggning. Asfalten är trots detta tät. Lagningar indikerar endast att asfalten har varit i behov av underhåll, inte att den varit trasig eller
sprucken. Att asfalten är i behov av åtgärder på en viss plats innebär inte att hela spillzonen behöver åtgärdas eller att asfalten behöver behandlas med särskild beläggning. Lagningarna har utförts som en del av det underhåll som krävs för att asfalten ska anses utgöra ett tillräckligt tätt underlag. Lagningarna är väl utförda och det saknas skäl att misstänka att det finns sprickor just vid lagningarna. Asfalten inom spillzonen är alltså sprickfri och väl underhållen och är därmed tät.
Nämndens föreläggande är formulerat så att det anger ett funktionskrav men däremot inte vilken beläggning som ska användas. Eftersom det råder delade meningar mellan bolaget och nämnden om vilka typer av markbeläggning som kan anses uppfylla kravet på täthet i olika situationer hade det ur bolagets perspektiv inte gjort någon nämnvärd skillnad om föreläggandet hade varit preciserat på ett sådant sätt att det framgått att en viss typ av markbeläggning ska användas.
<b>Nämnden</b> har hänvisat till vad nämnden tidigare har anfört och tillagt att det föreläggande som nämnden har utfärdat är tillräckligt tydligt.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Mark- och miljööverdomstolen, som i målet har väckt frågan om föreläggandets tydlighet, anser inte att det finns skäl att ändra mark- och miljödomstolens dom med anledning av utformningen av föreläggandet. Mark- och miljööverdomstolen gör i sak ingen annan bedömning än underinstanserna. Överklagandet ska därmed avslås.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Roger Wikström, referent, [tekniska rådet] samt hovrättsrådet Birgitta Bylund Uddenfeldt.
Föredragande har varit [föredraganden].
- - -
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr Mark- och miljödomstolen 2017-01-24 M 4255-16 Växjö
KLAGANDE
St1 Sverige AB Box 1029
172 21 Sundbyberg
Ombud: Jur kand [ombudet]
c/o Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB Sveavägen 17
111 57 Stockholm MOTPART
Kävlinge kommun, Miljö- och byggnadsnämnden 244 80 Kävlinge
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsens i Skåne län beslut den 14 september 2016 i ärende nr 505-20304-15, se bilaga 1 SAKEN
Föreläggande om att vidta åtgärder på bensinstation på fastigheten Åkaren 1, Kävlinge kommun _____________
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
_____________
BAKGRUND
Miljö- och byggnadsnämnden i Kävlinge kommun (nämnden) förelade genom delegationsbeslut den 3 juli 2015 St1 Sverige AB (St1) att vid bensinstationen på fastigheten Åkaren 1 vidta bl.a. följande åtgärder:
- Områden kring drivmedelspumparna ska förses med täta spillzoner där fordon kan stå och tanka. Varje spillzon ska täcka ett område som minst motsvarar drivmedelsslangens längd + en meter. Spillzonens yta ska vara belagd med en mot drivmedlet tät beläggning. Spillzonen ska ha en lågpunkt, utformad så att allt spill inom spillzonen avrinner via brunn till en oljeavskiljare.
- Området där tankfordon står för att fylla på cisternerna ska förses med en spillzon som ska vara anpassad till tankfordonens storlek och ytan ska vara belagd med en mot drivmedlet tät beläggning. Spillzonen ska ha en lågpunkt, utformad så att allt spill inom spillzonen avrinner via brunn till en oljeavskiljare.
Åtgärderna ska uppfyllas snarast dock senast sex månader efter det att verksamheten delgivits beslutet.
St1 överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen) som i beslut den 14 september 2016 ändrade nämndens beslut på så vis att sista dag för att utföra åtgärden bestäms till sex månader efter det att länsstyrelsens beslut vunnit laga kraft. I övrigt avslogs överklagandet.
St1 har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M.
<b>St1</b> har yrkat mark- och miljödomstolen med ändring av länsstyrelsens beslut ska upphäva nämndens beslut i den del som avser spillzonerna vid drivmedelspumparna.
St1 vidhåller vad som tidigare anförts i målet och vill därutöver anföra i huvudsak följande. Det saknas behov av
att vidta de av nämnden förelagda åtgärderna. Kraven är inte heller rimliga.
- Justering av talan
St1 har efter fortsatt undersökning av spillzonerna vid den aktuella stationen funnit att det kan finnas skäl att bygga om spillzonen vid centralpåfyllningen. Enligt St1:s uppfattning finns det brister som innebär att hela spillzonen bör byggas om. St1 motsätter sig därför inte längre nämndens krav såvitt avser området där tankfordon står för att fylla på cisternerna. Av detta skäl vill St1 justera sin talan på så sätt att yrkandet om att upphäva nämndens beslut nu endast omfattar områdena vid drivmedelspumparna.
- Ingen misstanke om föroreningar
Det har inte framkommit någon särskild misstanke om att marken vid spillzonen skulle vara förorenad. Den naturliga åtgärden, om det hade funnits en misstanke om att markbeläggningen inte är tillräckligt tät, vore att be verksamhetsutövaren att inkomma med underlag som styrker att markbeläggningen är tät. Så har inte skett och det finns därmed ingen utredning till stöd för att den befintliga markbeläggningen alls behöver bytas. Redan av detta skäl ska föreläggandet upphävas i den del som avser spillzonerna vid drivmedelspumparna.
- Länsstyrelsens bedömning
Vare sig nämnden eller länsstyrelsen har gjort gällande att det finns något som tyder på att föroreningar av den underliggande marken faktiskt har skett. Enligt länsstyrelsens bedömning är det tillräckligt att det har
konstaterats att asfalten är lagad och att det inte presenterats någon utredning om hur lagningarna har gått till, för att konstatera att asfalten inte är tillräckligt tät och att åtgärder därför behöver vidtas. St1 menar tvärt om att lagningarna visar att St1 har vidtagit de åtgärder som behövs för att hålla asfalten i gott skick och att asfalten alltså underhålls för att undvika sprickor. Det finns därmed ett fungerande system för egenkontroll.
Länsstyrelsen bedömer att förorening kan ske genom eventuella sprickor. Några sådana sprickor finns emellertid inte eftersom asfalten är lagad och är i gott skick. När asfalten lagas ställer St1 krav på
entreprenören att markbeläggningen ska vara tät. Att asfalten är lagad utgör alltså inget skäl att misstänka att det finns sprickor i den samma och därmed saknas behov att vidta de av nämnden förelagda åtgärderna vid drivmedelspumparna.
- Rimlighetsbedömning
Med hänsyn till kostnaderna för en ombyggnad och den marginella miljönytta som åtgärden skulle medföra kan föreläggandet slutligen inte anses som rimligt.
<b>Nämnden</b> har i yttrande anfört i huvudsak följande. Nämnden vill påtala att SPBI i sina
rekommendationer anger att en asfaltsyta endast är tät så länge beläggningen är hel och fri från sprickor och att dieselspill skadar asfalten. Om asfalt används måste den därför underhållas. SPBI rekommenderar därav, av underhållsskäl, att området närmast en pump förses med beläggning av betong på 2 x 2 meter.
Av miljöbalkens allmänna hänsynsregler framgår att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.
Nämnden anser inte att de yrkanden som framförts i överklagandet på något sätt fråntar St1 skyldigheten att
vidta förebyggande åtgärder i enlighet med de krav de allmänna hänsynsreglerna ställer på verksamhetsutövare. Inte heller kan kostnaden bedömas orimlig i förhållande till miljönyttan. Enligt
rekommendationerna från SPBI kan inte skadad asfalt betraktas som bästa möjliga teknik på en spillzon och asfalten bör därför bytas ut. Ska asfalt användas anser nämnden att den ska beläggas med ett tätskikt.
I övrigt har nämnden inget att tillägga utan hänvisar till tidigare beslut i ärendet.
DOMSKÄL
- Vad målet gäller m.m.
Vad mark- och miljödomstolen har att pröva i förevarande mål är om det är rimligt att St1 ska förse området kring drivmedelspumparna med täta spillzoner där fordon kan stå och tanka vid bensinstationen på fastigheten Åkaren 1.
Rättslig reglering m.m. framgår av länsstyrelsens beslut. Härutöver kan nämnas att av 2 kap. 1 § miljöbalken framgår att vid tillsynen enligt denna balk är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas.
- Mark- och miljödomstolens bedömning
Både St1, nämnden och länsstyrelsen har hänvisat till SPBI:s rekommendationer för bensinstationer, utgåva 2, från den 8 december 2009. Av dessa framgår det att spillzonen vid en befintlig bensinstation ska ha en lågpunkt som är ansluten till oljeavskiljaren och ha en tät beläggning. Med tät beläggning menas i detta fall betong, betongsten eller asfalt. En asfaltsyta är tät så länge beläggningen är hel och fri från sprickor. Om asfalt används måste den därför underhållas så att asfaltsskiktet är helt och sprickfritt.
Mark- och miljödomstolen kan konstatera att SPBI:s branschrekommendationer inte är rättsligt bindande eller utgör någon vägledning för tillämpningen av miljöbalkens allmänna hänsynsregler, men att de kan fungera som vägledning i samband med teknisk utformning av bensinstationer i syfte att skydda miljön.
Nämndens föreläggande utgår från att verksamhetsutövaren ska vidta försiktighetsåtgärder i syfte att förebygga en eventuell framtida markförorening. Vidare framgår det att den befintliga markanläggningen vid spillzonen består av asfalt, att den någon gång har lagats samt att den kan ha varit belagd med tätskikt. Enligt mark- och miljödomstolens bedömning är det tillräckligt med att det har konstaterats att asfalten varit lagad för att krav ska kunna ställas på en verksamhetsutövare om att vida skyddsåtgärder. Enligt SPBI:s rekommendationer är en asfaltsyta tät så länge beläggningen är hel och fri från sprickor. Att en spillzon har lagats kan av den
anledningen inte jämställas med att man underhållit asfalten, så som anges i SPBI:s rekommendationer, eftersom en underhållen asfalt inte ska generera i en lagning av asfalten. En lagning, så som i förvarande fall, tyder snarare på att asfalten någon gång varit trasig och av den anledningen inte uppfyllt SPBI:s
rekommendationer för vad som utgör en tät asfalt. I samband med tankning föreligger det generellt sett alltid en risk för att spill kan uppkomma och det är känt att spill vid bensinstationer kan orsaka skador på asfalt. En underhållen asfalt innebär snarare att en asfalt belagts med tätskikt i förebyggande syfte. Något sådant tätskikt finns dock inte på nu aktuella spillzonen, och i vart fall inte på den delen av spillzonen som blivit lagad. St1 har heller inte presenterat någon utredning om den ursprungliga orsaken till varför asfalten har blivit lagad.
St1 har dock anfört att den miljönytta som skulle uppkomma till följd av nämndens föreläggande inte står i rimlig proportion i förhållande till de kostnader som åtgärden skulle medföra för bolaget. Av handlingarna i målet
framgår det att kostnaden för den förelagda skyddsåtgärden skulle uppgå till cirka 150 000 kronor.
I förhållande till de krav som regelmässigt och enligt praxis ställs vid förvaring och hantering av kemikalier i annan miljöfarlig verksamhet anser mark- och miljödomstolen med beaktande av försiktighetsprincipen och kraven på bästa teknik i 2 kap. 3 § miljöbalken att den befintliga markbeläggningen inte kan anses uppfylla det täthetskrav som bör ställas enligt miljöbalken på markbeläggningar vid spillzoner kring drivmedelspumpar. Det är inte visat att kostnaderna för anläggning av tätt underlag med oljeavskiljare skulle vara orimliga. Mark- och miljödomstolen instämmer således i underinstansernas bedömning. Bolagets överklagande ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 427) Överklagande senast den 14 februari 2017.
Anders Enroth [Tekniska rådet]
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Anders Enroth, ordförande, och [tekniska rådet]. Föredragande har varit beredningsjuristen [föredraganden].
- - -
LÄNSSTYRELSEN BESLUT Dnr 505-20304-15 SKÅNE 2016-09-14
Kontakt Rättsenheten
Jur kand [ombudet]
Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB Sveavägen 17, 11 tr
111 57 Stockholm
Ombud för St1 Sverige AB
Överklagande av beslut enligt miljöbalken avseende fastigheten Åkaren 1, Kävlinge kommun BESLUT
Länsstyrelsen avslår överklagandet. Sista dag för att utföra åtgärden bestäms till sex månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft.
REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
Miljö- och byggnadsnämnden i Kävlinge kommun (nämnden) förelade med stöd av 26 kap. 9 § och 21 § miljöbalken den 3 juli 2015 (delegationsbeslut) St1 Sverige AB (556308-5942), såvitt är av intresse i detta ärende, att på bensinstationen på fastigheten Åkaren 1 vidta följande åtgärder;
* Områden kring drivmedelspumparna ska förses med täta spillzoner där fordon kan stå och tanka. Varje spillzon ska täcka ett område som minst motsvarar drivmedelsslangens längd + en meter. Spillzonens yta ska vara belagd med en mot drivmedlet tät beläggning. Spillzonen ska ha en långpunkt, utformad så att allt spill inom spillzonen avrinner via brunn till en oljeavskiljare.
* Området där tankfordon står för att fylla på cisternerna ska förses med en spillzon som ska vara anpassad till tankfordonens storlek och ytan ska vara belagd med en mot drivmedlet tät beläggning. Spillzonen ska ha en lågpunkt, utformad så att allt spill inom spillzonen avrinner via brunn till en oljeavskiljare.
- Åtgärderna ska uppfyllas snarast dock senast 6 månader efter det att verksamheten delgivits beslutet.
Nämnden motiverade sitt beslut på huvudsakligen följande sätt. Spillzon vid pumpöarna samt spillzon vid påfyllningen är asfalterade. Asfalten vid pumpöarna har lagats någon gång och kan ha varit belagd med tätskikt, men detta synes vara bortslitet eller inte pålagt igen efter lagningen av asfaltbeläggningen. Nämnden hänvisar till Svenska Petroleum Institutets (numera Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet) skrift Bensinstationer, Utgåva 2 – rekommendationer till medlemsföretagen angående god praxis för konstruktion och drift av bensinstationer för att minimera spill och läckage av hanterade produkter, fastställda 8 december 2009.
Vid drivmedelspumparna, liksom vid cisternpåfyllningen finns risk för spill och läckage. Som en säkerhetsåtgärd för att spill inte ska gå direkt ut i mark eller vatten rekommenderar SPI att det vid drivmedelspumpen anordnas en spillzon som täcker slangens längd + 1 meter. Spillzonen ska ha en lågpunkt som är ansluten till en
oljeavskiljare och ha en mot drivmedlet tät beläggning. Vid påfyllningen ska storleken på spillzonen anpassas till storleken på fordon som används. Om lossning ska kunna ske med bil och släp bör spillzonen vara 16 x 4 meter. Med tät yta avses betong eller asfalt. Nämnden bedömer att om asfalt ska användas ska denna förses med ett tätande ytskikt, vilket på många bensinstationer är praxis att anlägga. Ytskiktet ska underhållas utifrån tillverkarens rekommendation och utifrån yttre påverkan, för att behålla sin tätande effekt. Enligt
rekommendationerna är endast betong att betrakta som tät mot både spill av bensin, diesel och etanol.
Dieselspill på asfalt skadar beläggningen och också sprickor i asfalten medför risker för läckage. Med hänvisning till de allmänna hänsynsreglerna och kraven på egenkontroll är det skäligt att kräva både försiktighetsmått och bästa möjliga teknik, dvs. byte till ett tätt material på spillzonerna.
St1 Sverige AB (bolaget) har överklagat beslutet i ovan angivna delar och yrkar att det upphävs. Bolaget anför bl.a. följande. Spillzonerna vid såväl tankplatserna som cisternpåfyllningen utgörs av asfalt, vilket är vedertaget och ofta förekommande på. Denna konstruktion är ett fullgott skydd för att förhindra att drivmedel tränger ned i marken. Enligt SPI:s rekommendationer avses betong, betongsten eller asfalt som tät beläggning inom spillzoner. Frågan är hur tät en markbeläggning behöver vara för att motsvara de krav som kan ställas på verksamheten utifrån försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken. Drivmedel som spills vid tankning av fordon är huvudsakligen av väldigt små volymer och dunstar snabbt. Absolut täthet kan inte garanteras ens när det är fråga om asfalt med tätskikt eller helgjuten betong. För att uppfylla försiktighetsprincipen räcker det med att markbeläggningen är tillräckligt tät för att verksamheten inte ska medföra skada på underliggande mark. SPI:s rekommendationer motsvarar de krav som bör uppställas vid tillämpning av försiktighetsprincipen och innefattar dessutom en rimlighetsavvägning. Av dessa framgår bl.a. att asfalt anses vara en tät yta. Samma bedömning görs i handboken Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer, utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Erfarenheter från nedläggning och sanering av bensinstationer med sådan markbeläggning visar att det inte finns nämnvärda föroreningar på underliggande mark som härrör från spill uppifrån och som beror på typen av markbeläggning. Den naturliga åtgärden, om det finns misstanke om att markbeläggningen inte är tillräckligt tät, vore att be verksamhetsutövaren att komma in med underlag som styrker att markbeläggningen är tät. Vid tillsynsbesöket tycks nämnden inte ha uppmärksammat någon
sprickbildning i asfalten utan tvärtom hänvisat till det underhåll av asfalten som bolaget utfört. Någon befogad misstanke om att marbeläggningen är av så låg kvalitet att det har medfört föroreningar som riskerar att spridas finns alltså inte i detta fall. Bolaget har istället förelagts att vidta en dyr och ingripande åtgärd utan att det konstaterats om det finns något miljömässigt behov av den. Kostnaderna för de skyddsåtgärder som enligt föreläggandet måste vidtas uppgår till ca 150 000 kr. En så pass kostsam ombyggnation kan inte anses rimlig när åtgärderna inte medför någon nämnvärd miljönytta. Då mer i ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet inte får tillgripas ska beslutet upphävas.
SKÄL FÖR BESLUTET
Av 2 kap. 3 § miljöbalken (MB) framgår att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.
Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Av 2 kap. 7 § MB framgår att kraven i 2 kap. 2-5 §§ och 6 § första stycket MB gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärderna och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.
Enligt 26 kap. 1 § MB ska tillsynen säkerställa syftet med denna balk och föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Tillsynsmyndigheten ska för detta ändamål på eget initiativ eller efter anmälan i nödvändig utsträckning kontrollera efterlevnaden av miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse.
Av 26 kap. 9 § MB följer att en tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att balken ska efterlevas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas.
- Länsstyrelsens bedömning
Det är ostridigt i ärendet att spillzonerna avbördar till oljeavskiljare, att spillzonerna vid drivmedelspumparna omfattar drivmedelsslangens längd +1 meter och att spillzonens yta vid cisternpåfyllningen är 16 x 4 meter.
Länsstyrelsen har därför endast att pröva frågan om tätskikt.
Av SPI:s rekommendationer framgår bl.a. följande. För befintliga stationer ska såväl pumparnas som
påfyllningssystemets spillzon ha en tät yta. Med tät yta menas betong, betongsten eller asfalt. En asfaltyta är tät så länge beläggningen är hel och fri från sprickor. Om asfalt används måste den därför underhållas så att asfaltskiktet är helt och sprickfritt. För nya stationer anges att spillzonerna ska ha en tät yta. Med tät yta menas betong eller asfalt. En asfaltyta är tät så länge beläggningen är hel och fri från sprickor. Om asfalt används måste den därför underhållas. De mindre spill av diesel som kan uppstå när kunder tankar skadar asfalten.
Länsstyrelsen konstaterar att rekommendationer inte är bindande, men de anger en utgångspunkt för vad som i det enskilda fallet kan vara ett rimligt krav för att skydda miljön. Av utredningen i ärendet framgår att det vid tillsyn den 25 maj 2015 noterades att markbeläggningen vid spillzonen vid drivmedelspumparna och vid påfyllningszonen bestod av asfalt, men att det fanns synliga lagningar i ytan. I ärendet finns inga uppgifter om hur lagningen har gått till. Länsstyrelsen anser att risken för spill vid tankning och vid påfyllning, och därmed för
markförorening genom eventuella sprickor i asfalten vid lagningen, är uppenbar. Länsstyrelsen anser att
bolaget inte har förmått visa att den markbeläggning som finns på bensinstationen uppfyller det täthetskrav som bör ställas på den. Utifrån försiktighetsprincipen anser länsstyrelsen det rimligt att ställa krav på helt tät yta. Då nyttan ur miljösynpunkt med att kräva en skyddsåtgärd i form av anordnande av tät beläggning får anses vara rimlig ställd i relation till kostnaderna härför anser länsstyrelsen att nämnden har haft fog för sitt beslut. Vad bolaget anfört i övrigt föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet ska därmed avslås. Då sista dag för att vidta åtgärderna har passerats under länsstyrelsens hantering av ärendet ska denna tid förlängas.
Beslut i ärendet har fattats av [länsassessorn]. I beslutet har även [miljöhandläggaren], miljötillsynsenheten, deltagit.
Beslutet kan överklagas till Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt, se nedan.
[Länsassessorn]
Exp till:
Miljö- och byggnadsnämnden i Kävlinge kommun
