GÖTEBORGS UNIVERSITET
Humanistiska fakultetsnämnden G 213
STUDIEPLAN FÖR
FORSKARUTBILDNING I
SPRÅKVETENSKAPLIG DATABEHANDLING
STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNING I SPRÅKVETENSKAPLIG DATABEHANDLING
VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
1. Fastställande av studieplan
Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 11 december 2003.
Studieplanen kompletteras med följande dokument (tillgängliga på humanistiska fakultetens hemsida <www.hum.gu.se>):
• Anvisningar gällande forskarutbildning vid humanistiska fakulteten
• Kriterier och handläggningsordning vid antagning av doktorander resp. fördelning av utbildningsbidrag/anställning av doktorander
• Anvisningar för examination av licentiatuppsats
• Information om disputation vid humanistiska fakulteten
Forskarutbildningen i språkvetenskaplig databehandling vid Göteborgs universitet leder till licentiat- och/eller doktorsexamen.
Forskarutbildningen ges i den omfattning tillgängliga resurser medger.
2. Antagningsvillkor
Behörig att antas till forskarutbildning är den som uppfyller dels villkor för allmän behörighet, dels villkor för särskild behörighet.
Allmän behörighet har den som har gått igenom grundläggande
högskoleutbildning om minst 120 poäng eller som i annan ordning inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.
Fakultetsnämnden får medge undantag från kravet på allmän behörighet.
För antagning till forskarutbildning i språkvetenskaplig databehandling krävs förutom allmän behörighet, särskild behörighet enligt något av följande alternativ:
(a) betyg över kurser om minst 80 poäng i datalingvistik, vari skall ingå magisteruppsats i ämnet,
(b) betyg över kurser om minst 80 poäng i ett språkvetenskapligt ämne (allmän språkvetenskap eller språkämne med språkvetenskaplig inriktning) vari skall ingå magisteruppsats i ämnet, samt minst 20 poäng i datalingvistik eller datavetenskapliga ämnen,
(c) betyg över kurser om minst 80 poäng i ett datavetenskapligt ämne, vari skall ingå magisteruppsats i ämnet, samt minst 20 poäng i allmän språkvetenskap.
Man kan också ha förvärvat motsvarande kunskaper på annat sätt.
Behörighet prövas av institutionen i samband med antagning.
För behörighet krävs vidare att sökanden bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att genomföra utbildningen. Dessutom fordras att finansieringen av forskarstudierna är ordnad och godkänd av
humanistiska fakultetsnämnden.
3. Tillgodoräknande av tidigare utbildning
En doktorand som vid en högskola inom landet har gått igenom en del av forskarutbildningen i samma ämne med godkänt resultat har rätt att tillgodoräkna sig detta. En doktorand får också medges rätt att
tillgodoräkna sig utbildning vid en utländsk läroanstalt.
Prövning huruvida en tidigare utbildning skall tillgodoräknas ankommer på examinator.
Poäng som ingår i förkunskapskraven får inte tillgodoräknas i forskarutbildningen.
4. Förkunskapsrekommendationer
Med tanke på ämnets tvärvetenskapliga karaktär kan kunskaper från flera håll gagna studierna. I synnerhet är kunskaper i datavetenskapliga ämnen, språkvetenskapliga ämnen, särskilt nordiska språk, och statistik betydelsefulla. God förmåga att läsa och skriva vetenskapliga arbeten på engelska är önskvärd.
5. Antagning och urval
Grunden för urval bland behöriga sökande till forskarutbildning är för- mågan att tillgodogöra sig utbildningen, speciellt hur denna förmåga dokumenterats i uppsatser på fördjupningsnivåerna, i eventuella publikationer och i den projektbeskrivning över det tänkta
avhandlingsämnet som skall ingå i ansökan.
Antagning till forskarutbildningen sker normalt på hösten i samband med utlysning av utbildningsbidrag. Ansökan görs på särskild blankett som kan hämtas från fakultetens hemsida eller från fakultetens kansli.
Ansökan ställs till humanistiska fakultetsnämnden.
Till forskarutbildning får endast antas det antal doktorander som kan erbjudas godtagbara villkor i fråga om handledning och studievillkor i övrigt.
Ansökningarna remitteras till institutionen för rangordning. På institutionen bereds ärendet i en grupp bestående av handledare och doktorandrepresentanter. Denna grupp lämnar ett förslag om antagning som sedan behandlas av institutionsstyrelsen. Beslut om antagning fattas av humanistiska fakultetsnämnden.
6. Mål för utbildningen
I fokus för ämnet Spåkvetenskaplig databehandling står:
• lingvistiska resurser, såväl dataresurser i form av t.ex. korpusar och lexikon som algoritmiska resurser i form av dataprogram för
språkvetenskapligt relevanta bearbetningar av dataresurserna
• språkvetenskapliga tillämpningar där de lingvistiska resurserna ingår som en central komponent, inom bland annat lexikografi, översättning, språkundervisning och informationssökning.
Ämnet är tvärvetenskapligt med lingvistisk bas och viktiga
anknytningar till sådana ämnen som datavetenskap, logik och statistik.
Forskarutbildningen i språkvetenskaplig databehandling har som mål att ge fördjupade kunskaper, teoretisk och metodisk skolning samt erfarenhet i att analysera och behandla vetenskapliga problem i sådan omfattning att den som genomgått utbildningen har förvärvat förmåga till självständigt vetenskapligt arbete i ämnet eller annan verksamhet, däribland särskilt undervisning, där det ställs stora krav på
vetenskaplig insikt.
Genom forskarutbildningen skall den forskarstuderande också få träning i att förmedla vetenskapliga resultat.
Närmare bestämt syftar utbildningen till att ge
a) allmänna kunskaper om naturliga språks struktur och ingående kunskaper om minst ett språks struktur, varvid stor vikt läggs vid goda kunskaper om formella beskrivningssystem för naturliga språk och språkprocesser,
b) fördjupade kunskaper främst om lingvistiska resurser och
språkteknologiska metoder och algoritmer för behandling av dessa, samt färdigheter i programmering som är tillräckliga för
implementering av sådana metoder och algoritmer,
c) tillfredsställande orientering om för ämnet grundläggande metodik d) förmåga att på ett specialområde tillämpa vetenskaplig teori och metodik, dokumenterad i en uppsats och/eller avhandling.
7. Utbildningens uppläggning m.m.
Utbildningen förutsättes normalt omfatta studier på heltid under fyra terminer för licentiatexamen och åtta terminer för doktorsexamen.
Utbildningen utgörs av en kursdel och en uppsatsdel resp. en kursdel och en avhandlingsdel. Det är möjligt att först avlägga en
licentiatexamen och sedan gå vidare till en doktorsexamen.
Doktorsexamen kan också avläggas utan föregående licentiatexamen.
Vid studiernas början skall den forskarstuderande och handledaren tillsammans göra upp en individuell studieplan som skall fastställas av prefekten. Denna skall omfatta hela forskarutbildningen samt innehålla en mer detaljerad plan för kommande läsår. Den individuella
studieplanen uppdateras minst en gång om året. Planering och uppläggning av kursläsning samt avhandlingsarbete skall alltid ske i samråd med handledare.
7.1 Licentiatexamen
Utbildningen omfattar en kursdel om 40 poäng och en uppsats om 40 poäng, tillsammans 80 poäng.
I uppsatsen skall doktoranden dokumentera tillfredsställande insikter i vetenskaplig teori och metod samt självständig behandling av ett vetenskapligt problem. Ämne för uppsatsen väljs i samråd med
handledaren. Varje problem vars behandling och lösning bygger på ett vetenskapligt studium av ämnet i vidare mening kan komma i fråga.
Licentiatuppsatsen ventileras vid offentligt seminarium, varvid den granskas av en opponent, som utsetts av institutionsstyrelsen.
Licentiatuppsats kan ingå som del i en doktorsavhandling, antingen i omarbetad eller oförändrad form.
Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som seminariediskussionen. Uppsatsen bedöms liksom kurserna med något av betygen Godkänd eller Underkänd.
7.2 Doktorsexamen
Utbildningen omfattar en kursdel om 60 poäng och en avhandling om
Ämne för avhandlingen bestäms av doktoranden i samråd med handledaren.
I avhandlingen skall doktoranden dokumentera goda insikter i vetenskapligt arbetssätt och forskningsläget samt självständighet och originalitet vid behandlingen av vetenskapliga problem. Avhandlingens kvalitet skall vara sådan att den i sin helhet eller i sammandrag skulle kunna antas till publicering i en vetenskaplig serie eller tidskrift. De i avhandlingen framlagda resultaten skall innebära att forskningen förs framåt inom det aktuella området.
Licentiatuppsats kan ingå som en del i doktorsavhandlingen, antingen i omarbetad eller oförändrad form.
Doktorsavhandlingen kan bestå av ett större arbete eller av några olika mindre arbeten (s.k. sammanläggningsavhandling). I det senare fallet skall en sammanfattning skrivas som förklarar hur de olika artiklarna faller in i ett större vetenskapligt sammanhang. Om någon del av avhandlingen är resultatet av samarbete med en annan forskare skall det tydligt framgå vad doktoranden själv gjort.
Doktorsavhandlingen försvaras vid en offentlig disputationsakt. Vid bedömningen av avhandlingen tas hänsyn såväl till dess innehåll som till försvaret. Avhandlingen bedöms liksom kurserna med något av betygen Godkänd eller Underkänd. I Information om disputation vid humanistiska fakulteten finns regler för hur avhandlingen skall anmälas liksom för hur fakultetsopponent och betygsnämnd skall utses. Se även institutionens anvisningar för framställande av avhandlingar.
8. Undervisning
Undervisningens huvuduppgift är att ge vägledning i vetenskapligt tillvägagångssätt. Den bedrivs i form av seminarier och handledning, i mån av resurser och behov även som kursundervisning. Vissa kurser kan med fördel inhämtas i samarbete med andra institutioner och avdelningar.
På seminarierna behandlas olika vetenskapliga problem. De
forskarstuderande ges där tillfälle att vid olika tidpunkter framlägga sitt forskningsarbete till diskussion och att ta del av övriga
seminariedeltagares forskning i dess olika stadier. Varje
forskarstuderande skall under hela utbildningstiden aktivt delta i seminarieövningarna.
9. Examination
Kurserna i forskarutbildningen tenteras på det sätt som kursledaren anser vara lämpligast. Det kan vara genom en muntlig eller skriftlig tentamen, en datorimplementation tillsammans med skriftlig
redovisning av denna, en uppsats eller en kombination av dessa möjligheter. Minst en kurs skall dock redovisas i form av ett kritiskt resonerande, skriftlig referat av i kursen ingående litteratur. Kurserna bedöms med något av betygen Godkänd eller Underkänd.
10. Kursdel
Forskarutbildningens kursdel består av obligatoriska kurser om sammanlagt 30 poäng för både doktors- och licentiatexamen, samt en valfri kursdel om 30 poäng för doktorsexamen resp. 10 poäng för
licentiatexamen. Kurserna är avsedda att ge breddning och fördjupning av kunskaper enligt den målsättning som angetts ovan.
10.1. Obligatoriska kurser
De obligatoriska kursmomenten är uppdelade i tre block enligt följande.
Ett block allmänna teori- och metodkurser, innehållande:
1. Språkvetenskaplig teori och metod (5 poäng) 2. Språkstruktur 1 (5 poäng)
3. Språkstruktur 2 (5 poäng)
Ett block med ämnesspecifika teori- och metodkurser, innehållande:
4. Korpuslingvistik (5 poäng)
5. Datamaskinell lexikologi (5 poäng)
Ett block kurser i högskolepedagogik och forskningsinformation om sammanlagt 5 poäng.
På grund av ämnets tvärvetenskapliga karaktär och den ämnesmässiga spridningen i de särskilda behörighetskraven (se avsnitt 2) kommer flera av de obligatoriska kursernas innehåll att behöva anpassas individuellt för varje forskarstuderande.
10.2. Valfria kurser
Den valfria kursdelen väljs i samråd med handledare på det sätt som bäst stämmer med den individuella studieplanen. De valfria kurserna kan ge såväl bredd som fördjupning och kan väljas bland dem som institutionen anordnar på forskarnivå i sina forskarutbildningsämnen, bland de kurser som anordnas av den nationella forskarskolan i
forskarutbildningskurser samt bland kurser som anordnas av andra lärosäten. Det är också möjligt att specialanpassa kurser för den forskarstuderandes individuella behov och intressen.
Fakultetsgemensamma kurser och kurser i andra forskarutbildnings- ämnen tillgodoräknas efter samråd med handledare.
11. Övergångsbestämmelser
Denna studieplan gäller för studerande som påbörjar sin forskar- utbildning 1 januari 2004 eller senare. Den som har påbörjat utbildning enligt en äldre studieplan (studieplan från 15 september 1997) har rätt att även fortsättningsvis följa denna intill utgången av 2007.
