Vård och omsorg. Kompetensutvecklingsplan för personal inom Vård och Omsorg

(1)

Vård och omsorg

Kompetensutvecklingsplan för personal inom Vård och Omsorg

2011-2012

(2)

Bakgrund

Vård och Omsorg har under 2010 omorganiserats till att bli en sammanhållen verksamhet med delarna Äldreomsorg, Hemsjukvård och LSS. En inventering har genomförts avseende

utbildningsbehov av såväl grundutbildning som fortbildning och Vård och Omsorg ska ha en strategisk planering för utbildning över minst två år.

Nuläge

Kunskapsbehovet för all personal utgår från den verklighet vi lever i idag. Det vill säga,

vårdtagarna kräver allt mer kvalificerad och specialiserad omsorg och omvårdnad. Allt fler väljer att vårdas i hemmet trots svåra multipla sjukdomar och fler väljer också att vårdas i hemmet intill livets slut.

Kompetensinventering

2010 års inventering av omvårdnadspersonalens kompetens visar att 34 personer av tillsvidare anställd omvårdnadspersonal saknar formell omvårdnadsutbildning, dessa personer har dock varit verksamma inom vård och omsorg flera år och har med detta en reell kompetens för

omvårdnadsarbete. Totalt är det 87 % av omvårdnadspersonalen som har formell omvårdnadsutbildning.

Inom hemsjukvården har all personal adekvat utbildning. Även biståndshandläggarna har alla en adekvat högskoleutbildning.

7 av 13 enhetschefer inom Vård och Omsorg saknar adekvat högskoleutbildning.

Grundkrav för anställning

Grundkravet för tillsvidareanställning som undersköterska/omvårdnadspersonal är normalt formell omvårdnadsutbildning. Om tillsvidareanställd personal inte har utbildning på denna nivå ska arbetsgivaren verka för fortbildning inom yrkesområdet. För arbete inom demensvården, rehabilitering och med psykiskt funktionshindrade krävs oftast påbyggnadsutbildning inom respektive specialitet. All omvårdnadspersonal ska genomgå en grundläggande

läkemedelsutbildning innan möjlighet till delegering av läkemedelshantering kan ges.

Inom LSS finns andra utbildningar som kan bedömas som likvärdiga och adekvata för det arbetet innebär.

Inom hemsjukvården krävs legitimerad sjuksköterskeexamen alternativt sjukgymnast-

arbetsterapeutexamen. Här finns inte utrymme för att släppa på utbildningskravet. Detsamma gäller för biståndshandläggare där Socialstyrelsen kräver socionomutbildning alternativt annan akademisk generalistutbildning.

Att arbeta som enhetschef inom Vård och Omsorg kräver generellt en högskoleutbildning inriktad på socialt alternativt medicinskt arbete. Diskussioner pågår om att utöver en adekvat högskoleutbildning även lägga en fortbildning inriktad på ledarskap. Socialstyrelsen och SKL har fått i uppdrag från Socialdepartementet att inrätta en påbyggnadsutbildning för chefer inom socialtjänsten.

(3)

Fortbildning

För att utföra uppgifter i vård och omsorgsarbete krävs det kunskaper om själva utförandet som är viktigt att underhålla och det ska ske kontinuerligt genom arbetsgivarens försorg.

Dessa områden är:

 Socialt synsätt

 Social dokumentation

 Etik

 Demensvård

 Geriatrik och det normala åldrandet

 Stroke omvårdnad/rehabilitering

 Psykiatri och psykiatrisk omvårdnad/rehabilitering

 Datautbildning

 Palliativutbildning

 Sårvård

 Inkontinens

 Rehabilitering

 Diabetes

 Kultur i vården

 Kost och nutrition

 Hjälpmedel

 Syn/hörselhandikapp

 Läkemedel

 Lagstiftning

 Munhygien/munvård

 Fotvård

 Reflektion och erfarenhetsutbyte

Viss fortbildning genomförs gemensamt medan vissa delar sker på respektive enhet utifrån verksamhetens och medarbetarnas behov. Enhetsgemensamma utbildningar ordnas och genomförs på respektive arbetsställe.

Underhållsutbildning

Utbildningar som måste genomföras kontinuerligt, kallar vi underhållsutbildningar. Dessa är hjärt-lungräddning, förflyttningsteknik och brandutbildning. Dessa utbildningar ordnas och genomförs på den egna enheten minst vart tredje år.

Möjlighet till hospitering

Arbetsgivaren uppmuntrar medarbetare till hospitering på andra enheter inom Vård och Omsorg men även hos annan arbetsgivare t ex sjukhus. Hospiteringen ska vara av den karaktären att det har anknytning till det arbete som man utför idag hos arbetsgivaren. Syftet med hospitering är att hämta inspiration, ta del av nya arbetssätt men även för att bevaka omvärlden.

Riktade utbildningar

De riktade utbildningarna kan betraktas som påbyggnadsutbildningar för specialområden inom omvårdnadsarbetet. Utbildningarna gäller ansvarsområde som kräver mer, än den generella rollen som omvårdnadspersonal.

(4)

Dessa utbildningar är:

 Kultur, musik och rytmik utbildning, Kulturombud.

 Utbildning i anhörigstöd, Anhörigombud

 Marknadsföring, Ambassadörer för Vård och Omsorg

 Kost och nutritionsutbildning, Kostombud

 Specialistutbildning inom demensvård och rehabilitering

 Handledarutbildning, Handledare för elever.

För personal inom hemsjukvården krävs dessutom riktad utbildning inom

 Demensvård

 Rehabilitering

 Psykiatri

 Medicinsk behandling

Biståndshandläggare behöver särskilt riktad utbildning inom

 Lagar och förordningar

 Dokumentation

 Bemötande Specialistinriktning Demensvård

Allt fler lever allt längre, och fler personer drabbas av demenssjukdomar. Dessa vårdtagare kräver ett särskilt förhållningssätt i bemötandet. Därför kan det finnas behov av handledning för

medarbetare inom demensvården. Medarbetarna skall årligen ha minst en dags fortbildning inom demensområdet. Handledning och fortbildning sker i huvudsak genom Silviasysterns och

demenssjuksköterskans försorg.

Rehabilitering

Vardagsrehabilitering i syfte att bibehålla sina funktioner är viktigt för alla vårdtagare oavsett om de lever i ordinärt eller på särskilt boende.

Omsorgspersonal inom korttidsvården har ett särskilt ansvar utifrån den rehabiliterande omvårdnaden, då dessa enheter är instanser för träning tillbaka till bästa möjliga utgångspunkt i vardagen för den enskilde. Kunskap om stroke och andra vanligt förekommande

sjukdomstillstånd är ett grundläggande krav. Det ligger därmed ett särskilt krav på omvårdnadspersonal på dessa enheter att ha formell utbildning. Årligen ska all

omvårdnadspersonal på korttidsvården ha minst en dags utbildning kring rehabilitering och social verksamhet.

(5)

Genomförande och finansiering

PRIORITERINGSNIVÅ UTBILDNING FÖRMÅNER

1 Grundutbildning eller uppgradering

av sådan utbildning Tjänstledighet under utbildningstiden.

Arbetstagaren står för eventuell finansiering.

2 Riktade utbildningar Arbetsgivaren står för eventuella

utbildningskostnader.

Föreläsningar sker på betald arbetstid.

Egna studier kan i vissa fall ske på betald arbetstid.

3 Fortbildning inom de områden

arbetsgivaren prioriterat Arbetsgivaren står för eventuella utbildningskostnader.

Fortbildning sker på betald arbetstid.

4 Övriga föreläsningar (som inte är

prioriterade i kompetensplanen). Arbetsgivaren kan i vissa fall stå för utbildningskostnader.

Föreläsningen sker på icke betald arbetstid.

Utbildningsplan 2011

TID UTBILDNING TYP KOSTNAD FINANSIERING ÖVRIGT Våren Bemötande och förhållningssätt Gemensam

storföreläsning Arbetstid Utbildningspengar Extern föreläsare

Våren Demenssjukdomar och

behandling Utvalda

grupper/enhet Arbetstid Utbildningspengar Extern föreläsare

Våren Stormöte Gemensamt

stormöte Arbetstid Inom enheten Britt-Louise Lind Pågår under

hela året Sårvård Enhetsgemensam Arbetstid Inom enheten Interna

föreläsare ssk

Hösten Palliativ vård Enhetsgemensam Arbetstid Inom enheten Interna

föreläsare, palliativa ssk

Hösten Psykiatri Gemensam

Utbildningsplan 2012

TID UTBILDNING TYP KOSTNAD FINANSIERING ÖVRIGT

Våren KBT Gemensam

Våren Strokevård och behandling Utvalda

(6)

Våren Diabetesvård Enhetsgemensam Arbetstid Inom enheten Interna föreläsare, Diabetes ssk

Hösten Kultur i vården Utvalda

Hösten Läkemedel och äldre Gemensam