PTS arbete med regeringsuppdrag för att tydliggöra nyttan av bredbandstjänster och om internetombud

PTS arbete med regeringsuppdrag

för att tydliggöra nyttan av bredbandstjänster och

om internetombud

Länssamverkan Bredband 2.0

20 september 2018

Marlena Molak-Brindell

Agenda

1. Uppdraget för att tydliggöra nyttan av bredbandstjänster

• Kort bakgrund till uppdraget

• Arbetsprocess

• Modell för beräkning av nyttan av digitala tjänster

• Resultat hitintills

• Vad händer härnäst?

2. Uppdraget om internetombud

• Kort bakgrund till uppdraget

• Arbetsprocess

3. Frågor?

1. PTS arbete med regeringsuppdrag för att tydliggöra nyttan av

bredbandstjänster

Uppdrag för att tydliggöra nyttan av bredbandstjänster

” Ta fram en modell för beräkning av nyttan av digitala tjänster i offentlig verksamhet”

• Ska kunna användas av kommuner och offentliga aktörer vid planering och beslutsfattande om bredbandsinvesteringar

• Omfattar framförallt direkta nyttor

• Publiceras på webbplats eller motsvarande

• Omfattar ett urval av kommunala verksamhetsområden

• Användaren ska själv kunna justera och anpassa parametrar

”Ta fram informationsmaterial som beskriver nyttan med användningen av

bredbandstjänster ur ett konsumentperspektiv”

• Ska kunna upplysa användare i hela landet om vilka kvalitetsförbättringar och

kostnadsbesparingar digitala tjänster kan ge

• Förväntas bidra till ökad användning hos bl.a.

småföretagare, villaägare och grupper som idag väljer att inte ansluta sig trots att möjligheten finns

• Publiceras på webbplats eller motsvarande

Målet är att skapa bättre förutsättningar för snabb utbyggnad och hög anslutningsgrad

Exempel på olika

nyttor för kommunen

DEMOKRATISK

SAMHÄLLSDIALOG

VÅRD I HEMMET

SOCIAL TRYGGHET

DEN KOMMUNALA SAMÄLLSNYTTAN FÖR FAST BREDBAND

BO KVAR PÅ ORTEN

BYGG- LOVS- PROCESSER

ADM. &

LOGGISTIK

SMART PEDAGOGIK

STADS- BELYSNING

DIGITALT BIBLIOTEK

TILL- GÄNGLIG

KULTUR HÅLLBAR MILJÖ

SAMHÄLLSNYTTAN AV BREDBAND DIREKT NYTTA AV DIGITALISERING INDIREKT NYTTA AV DIGITALISERING

MINSKAT DIGITALT UTANFÖRSKAP ATTRAKTIVT

FÖRETAGSKLIMAT

Arbetsprocess

juni -17 feb -18 aug/sep -18

Uppstart av förstudie

 Kartläggning av digitaliseringsinitiativ

 Intervjuer

 Prioritering

Utveckling av en modell för beräkning av nyttan

• Hemtjänst

 Digital dag- och nattillsyn

 Digital nyckelhantering

 Digital medicinpåminnare

• Socialtjänst

 Digital tjänst för ekonomiskt bistånd

• Administrativa processer

 Kommunala administrativa e- tjänster

nov -17

 Godkänd rapport 30/8

 Planering inför nästa etapp

Hemtjänst

Åldersutveckling - 65 år och uppåt

Prognos år 2023 –

År 5 i modellerna

Hemtjänst – digital tillsyn

• Ersätter fysiska besök som enbart syftar till tillsyn, framförallt nattillsyn

• Lösningar kan nyttjas för enbart tillsyn men även för kommunikation med hemtjänsttagaren

• Effektiviseringen består framförallt av utebliven restid och övriga kostnader förknippade med resan såsom fordon och bränsle

• Modellen utgår från att färre besök dagtid kan tas bort då dessa innefattar andra sysslor än bara tillsyn

Hemtjänst – digital nyckelhantering

• Kompletterar det ”vanliga” låset och möjliggör för hemtjänsten att öppna med ex mobiltelefonen

• Minskad administration kring fysisk nyckelhantering

• Inget behov att hämta en nyckel vid

larm

Hemtjänst– medicinpåminnare

• Påminner brukaren om att ta sin medicin

• Larm till hemtjänstpersonal om brukaren inte tagit sin medicin

• Färre besök som syftar till

att hjälpa brukaren att ta

sin medicin

Ekonomiskt bistånd

Digital tjänst för ekonomiskt bistånd

• Modellen omfattar två delar

1. Digitalisering av blanketter för ansökan 2. Automatiserat beslutsstöd

I modellen kan man beräkna effektiviseringar för alternativ 1 ^{eller 1+2}

• Innebär effektivisering kring administration av fysiska blanketter och handläggningstid

• Antagande att enbart återkommande ansökningar kan

hanteras av det automatiserade beslutsstödet

Kommunala administrativa e-

tjänster/processer

Projekt eSamverkan i Västernorrland utgångspunkt för val av tjänster

Kategori

(ornskoldsvik.se) Effektiviseringsvinst och

övriga mätbara effekter (kSEK)

Bygga och bo 2 963

Barnomsorg och utbildning 1 666

Fritid och Kultur 311

Gator, trafik och allmänna

platser 131

Stöd och omsorg 94

Antal analyserade e-tjänster 5 165

E-tjänst Antal

ansökningar

Eldstad- anmäla 139

Transformatorstation - ansöka om

bygglov 53

Tillbyggnad - ansöka om bygglov 47 Strandskydd - ansöka om dispens 40

Uterum- ansöka om bygglov 33

Komplementbyggnad - ansöka om

bygglov 30

Nybyggnad - ansöka om bygglov 26

Skylt- ansöka om bygglov 15

Rivning- ansöka om lov 10

Planbesked - begäran 0

Bygga & Bo

• Effektiviseringen består av kortare handläggningstid som är en följd av andel ärenden som görs digitalt och hur stor andel av handläggningstiden som kan tas bort

• Modellen kan även tillämpas på andra verksamhetsområden då den utgår

från att effektiviseringen kommer från minskad handläggningstid

Resultat - Modellerna

Effektiviseringen presenteras år 1 och år 5

Effektiviseringar i olika exempelkommuner

Kommun Hemtjänst

(samtliga tjänster i modellen)

Ekonomiskt bistånd

(digital blankett och beslutsstöd) Bygga & Bo

Vansbro kommun

(Landsbygdskommun, mindre än 15 000 invånare i den största tätorten)

3,38 Mkr 0,10 Mkr 0,67 Mkr

Hässleholm

(mindre stad/tätort, minst 15 000 men mindre än 40 000 invånare i den största tätorten)

17,45 Mkr 2,70 Mkr 3,70 Mkr

Jönköping

(större stad, minst 50 000 invånare varav minst 40 000 invånare i den största tätorten)

43,23 Mkr 8,30 Mkr 8,88 Mkr

Att tänka på vid användning och tolkning av modellerna

• Parametrar som påverkar effektiviseringen kan justeras

• Går att välja antingen en eller flera av de digitala tjänsterna

• Viktigt att vara realistisk med kostnadssidan – vid digitalisering av tjänster krävs ofta kartläggning av processer samt förändrade arbetssätt innan en tjänst kan digitaliseras

• ….å andra sidan kan det arbetet medföra ytterligare effektiviseringar till följd av ett förbättrat och/eller förenklat arbetssätt

• Effektiviseringen kan realiseras på olika sätt, ex:

• Kapacitetsökning (ex fler ärenden per handläggare)

• Ökad kvalitet och värdeskapande i arbetsuppgifterna

• Kostnadsbesparingar

• I vissa mindre kommuner är det svårt att uppnå positiva effekter på enskilda tjänster – samarbeten mellan kommuner och mellan enheter inom kommuner krävs för att uppnå synergier

Vad händer härnäst?

sep -18 okt -18 jan -19

Framtagande av

informationsmaterial om nyttan inför senare lansering

Överlämning av rapport

Lansering av beräkningsmodellen Rapportskrivning

Förankring

nov -18 dec -18

2. Om ”internetombud”

Bakgrund

Tillgång till och användning av internet avseende privatpersoner i åldersgruppen 75-85 år

• 62 % har tillgång till internet hemma

• 35 % använder internet i stort sett varje dag,

vilket är betydligt färre jämfört med andra ålderskategorier

Funktionsnedsättning och IT

• 15 % av respondenter i åldern 16-85 år har någon from av funktionsnedsättning (ca 1,2 miljoner personer), varav 5% upplever att de har stora svårigheter att använda datorer och internet på grund av sin funktionsnedsättning

• Grupper som möter särskilda utmaningar för att bli digitalt delaktiga är:

• de allra äldsta, personer med intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning

• Mindre digitalt delaktiga och med lägre digital kompetens än övriga grupper är:

• personer som ingår i socioekonomiskt utsatta grupper, de allra äldsta och utrikes födda

• det råder även en större ojämställdhet i dessa grupper än andra grupper, dvs. kvinnor är mindre digitalt delaktiga än män

Syfte och mål

PTS ska göra en förstudie av och hur s.k. internetombud inom vård och omsorg kan etableras i Sverige

Anställda som arbetar inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och i verksamheter inom funktionshindersområdet ska kunna bli ett s.k.

internetombud

Internetombuden ska erbjudas utbildning

Internetombuden ska inom sin ordinarie tjänst åta sig ett särskilt ansvar för att främja

användning av it och internet hos sina klienter

En samordningstjänst bör inrättas på lämplig myndighet i syfte att ansvara för utbildning och fortbildning

av internetombuden

I uppdraget ingår samråd med MFD och MTM

Uppdragets omfattning

1. Beskriva och avgränsa målgruppen som är aktuell för de insatser som ska genomföras av internetombuden

2. Beskriva hur förslaget om internetombud skulle bidra till regeringens jämställdhetspolitiska mål och det av riksdagen beslutade funktionshinderspolitiska målet

3. Föreslå innehåll och utformning av it-utbildningen till internetombud. I utbildningen ska etiska frågeställningar som kan uppstå när sårbara grupper får tillgång till internet ingå, liksom frågor om integritet och säkerhet

4. Göra en kostnadsberäkning för att utbilda personal till internetombud

5. Ta fram en plan för hur information om möjligheten att utbilda sig till internetombud ska spridas till anställda inom vård och omsorg, i samarbete med kommuner och landsting

6. Föreslå på vilken myndighet den nationella samordningstjänsten bör etableras

7. Analysera om MTM:s modell för s.k. läsombud kan användas och beskriva möjligt tillvägagångssätt för etablering av internetombud över landet, och

8. Föreslå en tidsplan för genomförande av förslagen

Arbetsprocess

mars -18 dec -18

Uppstart och planering Kartläggning

Inläsning av relevanta underlag

Slutrapport Analys

Rapportskrivning Förankring

maj -18

Intervjuer

aug- sep -18 okt- nov 18

Framtagning av förslag

3. Frågor?