ABCD
2012-09-10 Antal sidor: 11
Eksjö kommun
Revisionsrapport
Kommunens
demensverksamhet
ABCD
Eksjö kommun Granskning demensvården 2012-09-10
Innehåll
1. Sammanfattning 3
2. Bakgrund 3
3. Syfte 4
4. Revisionskriterier 4
5. Ansvarig nämnd/styrelse 4
6. Genomförande/metod 4
7. Organisation 5
8. Insatser/ resurser för personer med demenssjukdom 5
8.1 Primärvården 5
8.2 Minnesmottagningen 5
8.3 Biståndsenheten 5
8.4 Hemtjänst och basal hemsjukvård 6
8.5 Stöd till anhöriga med demenssjukdom 6
8.6 Dagverksamhet 6
8.7 Boende 6
8.7.1 Kommentarer 7
9. Allmänt om demensverksamhet 7
9.1 Kompetensutveckling och handledning för personalen 7
9.2 Utredning och diagnos 8
9.3 Registrering i demensregistret 8
9.4 Läkemedel - behandling och uppföljning 8
10. Styrning och uppföljning 8
10.1 Kommentarer 9
11. Implementering av de nationella riktlinjerna 10
11.1 Kommentarer 11
ABCD
Eksjö kommun Granskning demensvården 2012-09-10
1.
Sammanfattning
KPMG har av Eksjö Kommuns revisorer fått i uppdrag att göra en granskning om hur kom- munstyrelsen säkerställer en god demensvård i Eksjö kommun. Uppdraget ingår i revisions- planen för år 2012.
År 2010 presenterade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demens- sjukdom. Riktlinjerna omfattar hela vårdkedjan vid demenssjukdom och eftersom en stor del av vården är ett kommunalt ansvar, har riktlinjerna stor bäring på den kommunala nivån.
Nedan sammanfattar vi vår granskning
Kommunstyrelsen har mål för äldreomsorgen. Det saknas dock specifika mål för de- mensverksamheten vilket nämnden kan utveckla.
Uppföljningen av demensverksamheten har brister. Nämnden bör utveckla uppföljning av genomförandeplaner för att på detta sätt få den enskilde mer delaktig och få en bätt- re demensvård.
Genomförandeplaner påtalas av flertalet intervjuade tjänstemän som ett utvecklings- område. Vår bedömning är att dessa är av bristande kvalitet och för nämnden bör det- ta vara ett viktigt utvecklingsområde.
De nationella riktlinjerna är inte implementerade i det vardagliga arbetet. Det finns inga kopplingar till lokala handlingsprogram/riktlinjer för demensvård. Detta är en brist för nämnden.
Många som arbetar till vardags med äldreomsorgsfrågor har inte tillräcklig kunskap om vad de nationella riktlinjerna innebär. Utbildning bör ges till dem som anses ha behov av denna kunskap.
Värdegrundsfrågor bör implementeras i demensarbetet i Eksjö kommun.
2.
Bakgrund
KPMG har av Eksjö Kommuns revisorer fått i uppdrag att göra en granskning om hur nämn- den säkerställer en god demensvård i Eksjö kommun. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2012.
År 2010 presenterade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demens- sjukdom. Riktlinjerna omfattar hela vårdkedjan vid demenssjukdom och eftersom en stor del av vården är ett kommunalt ansvar, har riktlinjerna stor bäring på den kommunala nivån.
Det finns cirka 150 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre, har en demens- sjukdom. Varje år nyinsjuknar cirka 24 000 personer i en demenssjukdom i Sverige.
Utifrån ovanstående uppskattning beräknas att cirka 250 personer har demenssjukdom och att cirka 40 insjuknar per år i Eksjö kommun.
Typiska tecken på demenssjukdom är att minnet och den intellektuella förmågan hos en per- son gradvis och stadigvarande försämras, som t ex språk, tidsuppfattning och orienteringsför- måga. Behandling är inriktad på att ge den som är sjuk ett så bra liv som möjligt och bromsa
ABCD
Eksjö kommun Granskning demensvården 2012-09-10
sjukdomens utveckling. Risken att drabbas av demens ökar ju äldre man är. Det kan vara svårt att upptäcka de tidiga tecknen på demens. De kan yttra sig genom att en person blir mer glömsk än tidigare, får problem att koncentrera sig och svårare att ta initiativ till olika saker.
Det vanligaste symtomet är att närminnet försämras. En person med demens kan ha svårt att minnas vad han eller hon gjorde för några timmar sedan, ibland minuter tillbaka, men minns händelser längre tillbaka i tiden. Demens utvecklas oftast långsamt och det kan ta flera år in- nan symtomen blir tydliga. Ju längre tid sjukdomen pågår, desto svårare får den demente att kommunicera, hitta i sin omgivning och klara praktiska saker i vardagen. Förändringar i hu- möret förekommer särskilt i senare sjukdomsstadier som yttrar sig som ökad ängslighet, ilska, oro, sömnstörningar och ibland hämningslöshet. Beteendestörningar kan vara svåra att hantera för närstående. I slutstadiet påverkas musklerna och kroppens hållning så att den demente har svårt att röra sig och behöver hjälp i de flesta praktiska situationer. Somliga drabbas också av inkontinens, ofrivilligt läckage, både vad gäller urin och avföring.
Det går som regel inte att bota en demenssjukdom, utan hälso- och sjukvårdens och social- tjänstens åtgärder inriktas på att lindra symtom och att på olika sätt kompensera för de funk- tionsnedsättningar som personer drabbas av. Syftet är att underlätta vardagen och ge så god livskvalitet som möjligt under sjukdomens olika skeden. År 2007 beräknades samhällskostna- derna för vård och omsorg till personer med demenssjukdom uppgå till cirka 50 miljarder kronor, varar 85 procent tillföll kommunerna, fem procent landstingen och tio procent de när- stående. Det finns inga senare officiella beräkningar men då antalet dementa ökat är denna siffra med stor sannolikhet högre.
3.
Syfte
Syftet med rapporten är att översiktligt bedöma om hur kommunstyrelsen styr, utformar och följer upp den kommunala demensvården. Ytterligare ett syfte är att bedöma om/hur kommun- styrelsen har implementerat de slutsatser och rekommendationer som de nationella riktlinjerna ger.
4.
Revisionskriterier
Vi har bedömt om rutinerna/verksamheten uppfyller:
• Tillämpbara interna regelverk, policys, nationella riktlinjer mm.
• Politiska beslut
5.
Ansvarig nämnd/styrelse
Granskningen avser kommunstyrelsen.
6.
Genomförande/metod
Granskningen har genomförts genom:
ABCD
Eksjö kommun Granskning demensvården 2012-09-10
• Dokumentstudie av relevanta dokument
• Intervjuer med tjänstemän och politiker
Följande dokument har använts som underlag vid granskningen:
Nationella riktlinjer för demensvården 2010
Mål och styrdokument för Eksjö kommun
7.
Organisation
Inom Äldreomsorgens särskilda boenden finns en intraprenad och fyra kommunala enheter.
Inom hemtjänst reglerar LOV (Lagen om valfrihet) verksamheten. Detta innebär att den en- skilde kan välja om den skall ha en privat eller kommunal insats. Dock finns i dagsläget ingen LOV-aktör i Eksjö kommun.
8.
Insatser/ resurser för personer med demenssjukdom
8.1
Primärvården
Primärvården i Eksjö ansvarar i första hand för förebyggande vård, tidig upptäckt, basal min- nesutredning, medicinsk behandling och uppföljning för de personer som är listade vid respek- tive primärvårdsenhet enligt vårdvalet. Det är framförallt inom primärvårdsnivån som den initiala basala utredningen vid misstanke om demenssjukdom sker. En god kunskap om de- menssjukdomar inom primärvårdsnivån är nödvändig för att tidig upptäckt skall kunna ske.
Primärvården är också ansvarig för hemsjukvård vilket bland annat innefattar medicinering och hjälp med detta för de personer som har sådant behov. Likaså ansvarar primärvården för kognitiva hjälpmedel för personer i ordinärt boende.
8.2
Minnesmottagningen
Vid Minnesmottagningen finns specialistläkare i geriatrik, demenssjuksköterska, arbetstera- peut och undersköterskor. Minnesmottagningen är ett komplement till primärvårdsnivån. Pati- enter kan komma till Minnesmottagningen på remiss från primärvårdsnivån. Minnesmottag- ningen skall också fungera som ett expertstöd inom demensområdet för både kommun och primärvård.
8.3
Biståndsenheten
Biståndsenheten ansvarar för social utredning, bedömning av behov av insatser samt för upp- följning. Behovsbedömning ska bygga på en helhetssyn av den enskildes situation, möjligheter och behov. Det saknas lokala riktlinjer till hjälp för bedömningen i demensärenden. Bistånds-
ABCD
Eksjö kommun Granskning demensvården 2012-09-10
enheten kan vid behov besluta om insatser enligt SoL (Socialtjänstlagen) som t.ex. hemtjänst, dagverksamhet, korttidsvistelse eller särskilt boende.
8.4
Hemtjänst och basal hemsjukvård
Hemtjänsten ansvarar för att biståndsenheten beslut om hemtjänst verkställs. En viktig uppgift är att informera berörd biståndshandläggare om ökade eller förändrade behov av insatser före- ligger och att vid behov även slå larm till berörd primärvårdsenhet om behov av kontakt finns.
Basal hemsjukvård innebär sjukvård i hemmet upp till sjuksköterskenivå. Behov av dessa in- satser bedöms av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Det är berörd primärvårdsenhet som ansvarar för att utföra hemsjukvård.
8.5
Stöd till anhöriga med demenssjukdom
I Eksjö kommun finns en organisation för anhörigstöd. En demenssamordnare är verksam i kommunen. Anhörigstödet erbjuder stöd till personer som vårdar och hjälper en närstående.
Exempel på stöd är enskilda samtal. Det finns två anhörigcafé i kommunen som är öppet en gång per månad. Insatserna är kostnadsfria och kan ges både med och utan biståndsbeslut.
Tjänstemän påtalar i intervjuer att detta stöd till viss del brister och att det kan utvecklas mycket. Detta är uppskattat men är sällan tillgängligt.
8.6
Dagverksamhet
Dagverksamheten är en anpassad dagvård, som kan medverka till ett värdigt liv med struktur och mening i vardagen för personen med demenssjukdom. Under vistelsetiden på dagverk- samheten har Eksjö kommun hälso- och sjukvårdsansvar upp till och med sjuksköterskenivå.
Dagvården är öppen fem dagar i veckan och har också en fyra nattöppna platser knutna till sin verksamhet.
8.7
Boende
Efter beslut av biståndsenheten kan personer med demenssjukdom erbjudas särskilt boende.
Det finns belägg för att hemlika miljöer kan bidra till att minska beteendesymtom, öka välbe- finnande och förbättra möjligheten att orientera sig. I Eksjö kommun finns det fem särskilda boenden. Ett av dessa boenden har speciell inriktning mot demens. Det finns ingen samman- ställning över antalet med demenssjukdom i ordinärt boende samt särskilt boende. Kommuna- la insatser beslutas inte utifrån diagnos utan utifrån behov av insats och därför sammanställs inte sådana uppgifter rutinmässigt. För personer med demenssjukdom som bor i ordinärt bo- ende kan biståndsenheten även besluta om plats på korttidsboende för avlastning av anhöriga eller stimulans för den demenssjuke.
ABCD
Eksjö kommun Granskning demensvården 2012-09-10
Figur. Beskrivning av samverkan, vård och omsorg för personer med demenssjukdom
8.7.1 Kommentarer
Det finns aktiviteter i vardagen för de som är drabbade av demenssjukdom. Både dagverksam- het för enskilda individer och stöd till anhöriga i viss mån. Flera synpunkter framkommer om att detta stöd kan utvecklas. Det finns idag ett specifikt boende för dementa. Skälet till detta uppges att flertalet ärenden inom särskilt boende idag har en demensproblematik varför det är svårt att ha så många platser som i så fall skulle krävas. Vi delar de intervjuades bedömning i detta och vi anser att kunskap i demensfrågor bör vara en självklarhet för alla som arbetar inom äldreomsorgen. Vi anser att kommuner idag helt kan ta bort specifika demensenheter och istället med kunskap på området ge dem med denna problematik aktivering i vardagen. Inom biståndsbedömningen finns (förutom demenssamordnaren) ingen som har specialinriktning mot demensfrågor. För att få till stånd ett bättre samarbete med primärvård och minnesmot- tagning anser vi att kommunstyrelsen bör överväga om det skall satsas på enskilda med speci- alkompetens av demens inom biståndshandläggningsorganisationen. Detta skulle också kunna påverka samverkan mellan biståndshandläggningen och övrig demensorganisation positivt.
9.
Allmänt om demensverksamhet
9.1
Kompetensutveckling och handledning för personalen
För att uppnå en god vård- och omsorg inom arbetet för personer med demenssjukdom krävs att de som arbetar med dessa personer, har en basal omvårdnadskunskap samt kompetens om demenssjukdomar.
ABCD
Eksjö kommun Granskning demensvården 2012-09-10
Eftersom arbete med demenssjukdomar innebär att man ofta ställs inför etiska utmaningar och dilemman krävs att personal erbjuds regelbunden handledning och utbildning, som innebär tid för reflektion och praktisk träning. Vi har i den granskning som vi gjort sett att Eksjö satsar en del medel på utbildning i demensfrågor. En större insats för personal inom äldreomsorgen pågår samtidigt som denna granskning gjordes.
9.2
Utredning och diagnos
Basal demensutredning genomförs i första hand inom primärvården. I och med Nässjö Min- nesmottagnings tillkomst finns ett komplement och ett stöd till primärvården. Den basala de- mensutredningens fem viktigaste syften är att:
* utesluta behandlingsbara orsaker till symtomen
* fastställa diagnos alternativt utesluta en demenssjukdom
* ge underlag för medicinsk behandling
* ge underlag för en god omvårdnad
* ge information till och stödja den drabbade och anhöriga
En utvidgad demensutredning genomförs då basal utredning inte ger tillräcklig information för att fastställa diagnos. Våra intervjuer visar att flera tjänstemän i dessa frågor inte anser sig varar tillräckligt insatta.
9.3
Registrering i demensregistret
Alla nydiagnostiserade patienter ska, efter patientens godkännande, registreras i det Svenska Demensregistret (SveDem).
SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som drivs med stöd från Sveriges Kommuner och Landsting. Registret ger möjligheter till nationella jämförelser av vård och omsorg för perso- ner med demenssjukdom. Registrets data kan också användas som en del i det lokala kvalitets- arbetet.1 Denna skyldighet ligger främst på primärvården då de diagnosticerar.
9.4
Läkemedel - behandling och uppföljning
En viktig aspekt i läkemedelsbehandling för personer med demenssjukdom är att symtomlind- rande behandling sätts in i ett tidigt skede. En förutsättning för detta är tidig upptäckt. Regel- bunden uppföljning ska göras av läkemedlets effekt och eventuella biverkningar.
10.
Styrning och uppföljning
Beslut inom särskilt boende och hemtjänst vad gäller demensvården tas av biståndsbedömare.
Biståndsbedömningen är helt särskild från de som utför tjänsten dvs. särskilda boenden och hemtjänstorganisationen.
1 www.svedem.se
ABCD
Eksjö kommun Granskning demensvården 2012-09-10
Kommunstyrelsen har antagit mål för 2011. Några exempel på mål är att den enskilde skall ha inflytande över sin situation. För att uppnå detta mål har vi granskat hur Eksjö kommun rent konkret arbetar med detta. Organisationen bygger på att biståndsbeslut fattas varefter genom- förandeplaner på individnivå skall skrivas av utförarna i verksamheten. Enligt de intervjuade biståndshandläggarna saknas flera delar vad gäller utförarnas genomförandeplaner. Enligt de intervjuade tjänstemännen på biståndsbedömarsidan innehåller planerna inte den tydlighet som biståndsbedömarorganisationen vill ha i en genomförandeplan. Praxis enligt socialstyrelsens allmänna råd är att den utförande enheten, vare sig det är en intern eller en extern verksamhet, skall skriva genomförandeplaner. Den bygger på att den insatsen som kommunen fastställer (biståndsbedömning) av den utförande enheten skall beskrivas, av utföraren, i en genomföran- deplan. Dessa planer skall innehålla alla de delar som tas upp i ett biståndsbeslut. Det skall vidare redovisas på individnivå hur man avser att arbeta för att hjälpa den enskilde. Där skall också redovisas mål för den enskilde brukaren och hur man vill uppnå dem. Eventuella brister i genomförandeplanerna kan, enligt de intervjuade, få som konsekvens att det blir problem med uppföljning för nämnden på individnivå. Genomförandeplanerna är enligt flera intervjua- de tjänstemän av bristande kvalité. Detta påtalas främst av biståndshandläggarna. Chefstjäns- temän påtalar å sin sida att det finns genomförandeplaner men att kvalitén kan vara bristande i vissa fall.
Socialstyrelsen påtalar i de nationella riktlinjerna behovet av årliga uppföljningar inom de- mensvården, vad gäller läkemedelsbehandling, kognition och funktionsförmåga samt allmän- tillstånd.
Det finns ingen specifik uppföljning av demensvården enligt de tjänstemän som intervjuats.
Rutiner finns visserligen för att uppföljningen sker utifrån granskning av genomförandeplan tillsammans med personal och anhöriga. Vi har dock inte kunnat verifiera att bistånds- bedömarorganisationen deltar i denna uppföljning. Dessutom har flertalet intervjuade påtalat att uppföljningar av genomförandeplaner behöver utvecklas i kommunen. Vad gäller hem- tjänst, finns från nämndens sida ingen uppföljning idag. Organisationen för en diskussion om hur en sådan uppföljning skulle kunna se ut. Kommunstyrelsen bör följa upp hur genomföran- deplaner hanteras en gång per år. Detta är ett utvecklingsområde för kommunstyrelsen.
10.1
Kommentarer
Biståndshandläggarfunktionen är en mycket viktig funktion i den kommunala verksamheten.
Här genereras den verksamhet som ska bedrivas och därmed även kostnader. I Eksjö finns en enhet som arbetar med biståndsbedömning inom äldreomsorgen.
De intervjuer vi gjort påvisar att genomförandeplaner som finns inom nämndens demensverk- samhet, i äldreomsorgen, av flertalet intervjuade bedöms ha bristande kvalitet. Planen enligt Socialstyrelsens riktlinjer skall innehålla mål samt delaktighet för den enskilde. Vår bedöm- ning är att kommunstyrelsen bör göra en djupare interngranskning av detta och att kommun- styrelsen bör arbeta fram rutiner för denna uppföljning.
Kommunstyrelsen har ingen specifik uppföljning av kommunens särskilda boenden i demens- ärenden och således får KS ingen specifik information. Det är vår bedömning att det inte hel- ler finns rutiner för uppföljning inom hemtjänsten för brukare med demensproblematik.
ABCD
Eksjö kommun Granskning demensvården 2012-09-10
Vi har inte kunnat hitta någon uppföljning av denna verksamhet och detta behöver utvecklas.
Bristen har också verifierats i samtal med chefstjänstemän. Vi bedömer att detta är viktigt för KS då väldigt mycket av äldreomsorgens demensverksamhet finns inom hemtjänst. Vi vill påtala att uppföljningar av biståndsbeslut inom demensverksamheten och uppföljning av ge- nomförandeplaner i demensärenden är områden där det finns brister i Eksjö kommun. Detta bör kommunstyrelsen följa upp.
Vi föreslår vidare att en fördjupning görs vad gäller genomförandeplaner inom demensverk- samheten i äldreomsorgen. Genomförandeplaner är grunden för att en bra uppföljning skall kunna göras. Vi anser att biståndsbedömare som fattat originalbeslutet för individen bör delta i uppföljningar av ärenden då man på det sättet kan få synpunkter på när de anser att genomfö- randeplanerna saknar väsentliga delar.
11.
Implementering av de nationella riktlinjerna
I intervju med tjänstemän framkommer att det finns enskild kunskap om de nationella riktlin- jerna. På kommunens hemsida saknas länk till dessa riktlinjer. De nationella riktlinjerna har lagt fokus vid att grundliga utredningar skall göras vid demensproblematik. Förutom grundliga basutredningar, poängteras de utvidgade demensutredningar som kan göras. Flertalet bi- ståndsbedömare påtalar att man idag inte känner till denna utredningsmetod och man använder sig inte av detta vid utredningar vilket också gäller utvidgade demensutredningar. Vid samtal med tjänsteman med specialistkunskaper dementeras detta delvis och hon påtalar att det delvis används i verksamheten. Utredningstekniken används dock mest inom primärvården.
De områden som de nationella riktlinjerna lyfter fram är:
Utredning för de med misstänkt demenssjukdom
Det multiprofessionella teamarbetet
Uppföljning
Läkemedelsbehandling
Dagverksamhet
Vård- och omsorgsboende för personer med demenssjukdom
Anhörigstöd
Man påtalar också i de nationella riktlinjerna behovet av årliga uppföljningar inom demens- vården, vad gäller läkemedelsbehandling, kognition och funktionsförmåga samt allmäntill- stånd. I de nationella riktlinjerna påtalas också behovet av utredningar och uppföljningar kopplade till beteendemässiga störningar inom demensvården. Värdegrundsfrågor är också en central del i de nationella riktlinjerna.
Eksjö kommuns har inget lokalt vårdprogram/riktlinjer för demensarbetet och har inte heller implementerat dessa delar i verksamheten. En tjänsteman som har specialistkunskap på områ- det uppfattar att många av de saker som poängteras i de nationella riktlinjerna från Socialsty- relsen används i vardagligt arbete men att det saknas lokala program och riktlinjer som har direkta kopplingar till de nationella riktlinjerna som utformats av Socialstyrelsen.
ABCD
Eksjö kommun Granskning demensvården 2012-09-10
11.1
Kommentarer
Vår bedömning är att de nationella riktlinjerna som Socialstyrelsen tagit fram inte är imple- menterade i det vardagliga arbetet och att det inte finns dokumenterat i kommunens styrdoku- ment. Detta innebär att ingen formell politisk koppling finns. Således finns inte styrningen från den politiska organisationen. Samverkan med landstinget i dessa frågor är av vikt. Vi anser att implementeringen av detta är ett viktigt område för Eksjö kommun i det fortsatta arbetet med demensvård.
Vår bedömning är att vissa delar som är centrala i de nationella riktlinjerna används i det var- dagliga arbetet. Avlastning till anhöriga finns i olika former t.ex. dagverksamhet. Det finns också i viss mån annat stöd till anhöriga.
Kunskapen i kommunen kring vad de nationella riktlinjerna innebär är dock mycket bristfällig för de tjänstemän som inte har någon specialistkunskap på området. Kommunen bör utveckla arbetet med att ge information eller utbildning till dem som jobbar med dessa frågor på var- daglig basis. Speciellt viktigt är det för biståndshandläggare. Vidare är det vår bedömning att det bör upprättas lokala riktlinjer/demensprogram och att de nationella riktlinjerna därmed implementeras i kommunens demensverksamhet. Dessa lokala riktlinjer bör sedan antas av KS. Detta är ett utvecklingsområde för KS.
Vad gäller värdegrundsfrågor som påtalas som en viktig del i de nationella riktlinjerna för demensvården så har detta enligt intervjuer inte arbetats igenom i kommunen. Tjänstemän har också påtalat detta som ett utvecklingsområde. Det är vår bedömning att värdegrundsfrågor bör ingå i det framtida lokala demensprogrammet.
