Kartläggning över barn- och ungaverksamheten i
Jönköpings län
Jenny Samuelsson Länsbibliotek Jönköping April 2013
1
Barn- och ungdomsverksamheten pa Jo nko pings la ns kommunbibliotek
Jönköpings län består av 13 kommuner och tillsammans bedriver
kommunbiblioteken biblioteksverksamhet för nästan 339 000 invånare, varav knappt 80 000 är under 20 år. Av den verksamheten riktar sig en stor del till barn och
ungdomar. I den här kartläggningen har Länsbibliotek Jönköping undersökt hur barn- och ungaverksamheten på länets bibliotek ser ut. Denna rapport är en komplettering till Biblioteksverksamheten i Jönköpings län – en kartläggning över folkbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken i länet som publicerades 2012.
Syfte
Syftet med kartläggningen över biblioteksverksamheten för barn och unga i Jönköpings län är att komplettera den kartläggning som Länsbibliotek Jönköping gjorde 2012 över länets biblioteksverksamhet. I denna kartläggning fokuseras på verksamheten för barn och unga.
Kartläggningen ska fungera som ett redskap för Länsbibliotek Jönköping för att på bästa sätt stödja biblioteken i länet och bidra till deras utveckling. Kartläggningen ska också vara en resurs för biblioteket i länet, där det är lätt att jämföra sin egen verksamhet med andra kommuner och hitta inspiration och idéer kring hur man kan utveckla verksamheten.
Kartläggningen kan också vara ett verktyg och stöd i samtal med politiker och andra beslutsfattare.
Metod, avgränsningar och förtydliganden
Alla länets bibliotek har besökts och intervjuer har skett tillsammans med bibliotekschefer och barnbibliotekarier. Uppföljningssamtal har i vissa fall skett via e-post och telefon. Tryckta källor som används redovisas i källförteckningen.
Samtalen har genomförts under hösten 2012 med de chefer och den personal som då var verksam på respektive bibliotek. Det innebär att på Gnosjö bibliotek intervjuades tf.
bibliotekschef, men där ordinarie bibliotekschef nu åter är i tjänst. På biblioteket i Värnamo intervjuades vikarierande barnbibliotekarie. På Vetlanda bibliotek var biblioteksassistenten med huvudansvar för de yngre barnen tjänstledig. Kompletteringar av ordinarie chef och ordinarie personal har i en del fall gjorts i efterhand.
I denna kartläggning återges intervjupersonernas (bibliotekschefer och barnbibliotekarier) egna beskrivningar och redogörelser över verksamheten på respektive bibliotek. Undantaget är under rubriken Mina egna reflektioner inför slutförandet av rapporten.
I kartläggningen fokuserar det huvudsakligen på hur verksamheten för barn och unga ser ut på huvudbiblioteket/stadsbiblioteket i länets kommuner. Detta för att avgränsa arbetet och för att kommunerna ser så olika ut till storlek och biblioteksorganisation.
När begreppet barn och unga används syftar det på barn mellan 0-18 år.
2
Personal
Aneby (6 367 inv.)
En heltidsanställd bibliotekarie och en assistent, samt en bibliotekarie som är projektanställd projektledare för det meröppna biblioteket.
Eksjö (16 376 inv.)
En barnbibliotekarie på heltid, arbetar för åldrarna 0-15 år. En assistent arbetar ca 7-15 timmar i veckan med barnverksamheten.
Gislaved (28 730 inv.)
Har ett barnteam där fyra personer ingår, tre bibliotekarier och en assistent. En barnbibliotekarie på heltid, de andra har deltider.
Gnosjö (9 358 inv.)
En bibliotekarie och en biblioteksassistent arbetar med elever på skoltid på ett integrerat folk- och skolbibliotek. Ingen barn- och ungdomsbibliotekarie finns.
Habo (10 865 inv.)
En heltid barnbibliotekarie from juni 2013. Tidigare var barnbibliotekarietjänsten 50 %.
Jönköping (129 356 inv.)
Sektion Barn & unga består av elva personer, varav 6 bibliotekarier men då arbetar inte alla enbart med barn. På kommundelsbiblioteken finns 4 barnbibliotekarier, men även på de kommundelsbibliotek utan barnbibliotekarie arbetar personalen med bokprat och annan barnverksamhet.
Mullsjö (7 064 inv.)
En barnbibliotekarie på heltid.
Nässjö (29 357 inv.)
En barnbibliotekarie på heltid som arbetar med barn upp till 12 år. Två assistenter, en på heltid och en på 80 procent. Just nu pågår rekryteringen av en ungdomsbibliotekarie, som kommer att arbeta 50% på biblioteket och 50% på fritidsgården.
Aneby och Gnosjö är de bibliotek i länet som inte har någon barn- och
ungdomsbibliotekarie, eller någon med särskilt ansvar för verksamhetsområdet. Aneby som är länets minsta kommun, försvann barnbibliotekarietjänsten 2002. I Gnosjö drogs en tjänst in år 2010 i samband med besparingar, och att det blev barn- och ungdoms-
bibliotekarietjänsten berodde på att den person som hade den tjänsten var sist anställd.
Tittar man på Kungliga bibliotekets rapport över bibliotek 2011 ser man att Jönköpings län ligger ungefär i medeltal med antal årsverken till barn och ungdomsverksamhet på
biblioteken i landet, Jönköpings län ligger på 0,22 och riket ligger på 0,21. En femtedel, 21 procent av samtliga årsverken som utfördes vid folkbiblioteken 2011 i Sverige berörde barn- och ungdomsverksamheten vid biblioteken.1
3 Sävsjö (10 865 inv.)
En barnbibliotekarie på heltid.
Tranås (18 128 inv.)
En barnbibliotekarie på heltid för barn upp till 10 år. En ungdomsbibliotekarie på heltid för 10 år och upp till unga vuxna.
Vaggeryd (13 156 inv.)
En barnbibliotekarie på heltid för barn upp till 12 år, och en ungdomsbibliotekarie på heltid för ungdomar 13 år och uppåt.
Vetlanda (26 282 inv.)
En biblioteksassistent på heltid för barn upp till sex år, och en barnbibliotekarie på heltid för barn från sju år och uppåt. En barnkulturgupp finns där personal från bokbussen, filialer och skolbibliotekarierna på kommunens högstadieskolorna ingår.
Värnamo (33 003 inv.)
En barnbibliotekarie på heltid och en ungdomsbibliotekarie på heltid. Samt en assistent på 75%. Det finns också ett barnteam och ett ungateam där fler ur personalen ingår.
Mediebudget
En del av länets bibliotek har ingen tydligen uppdelning mellan barn- och vuxenlitteratur utan ett gemensamt anslag. Till nedanstående diagram är siffrorna från de bibliotek hämtade från ansökningarna till Kulturrådet för litteraturinköp 2012.
Aneby kommun har inte delat upp sin mediebudget mellan inköp för vuxen- och barnmedier.
0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000 1 600 000 1 800 000
Mediebudget för barn och unga
4
Utlån
1
Biblioteksplaner
Kommun Biblioteksplan finns Startår Slutår
Aneby Ja 2012 2015
Eksjö Nej - -
Gislaved Ja 2011 2014
Gnosjö Ja 2010 -
Habo Ja 2010 2014
Jönköping ja 2012 2014
Mullsjö Kultur och fritidsplan finns, där ingår övergripande mål för biblioteket.
- -
Nässjö Ja 2011 2014
Sävsjö Nej - -
Tranås Ja -
Vaggeryd Ja 2010 2014
Vetlanda Nej - -
Värnamo Ja 2011 2014
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000
Antal utlån av skön- och facklitteratur vid biblioteken i Jönköpings kommun
2011 2012
5 Av länets 13 kommuner är det nio som har biblioteksplaner. Eksjö, Mullsjö, Sävsjö och
Vetlanda kommun saknar i dag biblioteksplaner. I Biblioteksverksamheten i Jönköpings län– en kartläggning över folkbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken i länet utgiven av Länsbibliotek Jönköping finns en förteckning över de grupper som bör prioriteras enligt
bibliotekslagen, och hur det speglar sig i biblioteksplanerna i länet.
Kungliga biblioteket (KB) gav 2012 ut Barnen i planerna. I den har man med utgångspunkt i bibliotekslagen där det fastställs att barn och unga ska vara en prioriterad grupp (9 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.2 ), tittat på huruvida barn och unga också främjas i biblioteksplanerna.
Utgångspunkt till undersökningen har varit; Om inte barnen finns med i biblioteksplanerna, hur prioriterade kan de då vara? 3 I kartläggningen konstateras det att biblioteksplanerna sällan är kopplade till andra kommunala planer, och att verksamheten för barn och unga är visionär och därför svår att följa upp med kvantitativa mått. Målen är så pass abstrakta att de inte går att göra om till konkreta handlingar.
I sista avsnittet i denna kartläggning, Mina egna reflektioner inför slutförandet av rapporten, återknyts det till biblioteksplanerna och verksamheten för barn och unga på länets bibliotek.
Nedan följer hur barn och unga förekommer i biblioteksplanerna i länet när det gäller folkbiblioteken. Märk dock, att det inte är en djupgående analys av barn och unga och biblioteksplanerna, utan ska ses som en introduktion till en fortsatt diskussion kring ämnet.
Barn och unga i biblioteksplanerna i respektive kommun
Aneby
Barn och unga är en av de prioriterade målgrupperna och det står: Att stimulera barn och ungas språkutveckling och lusten att läsa och lära är en av bibliotekets viktigaste uppgifter.
Grunden för kommunikation och lärande är språket. Utan god läsförmåga och läsförståelse hämmas barns kunskapsbildning. Grunden läggs tidigt i livet och på familjen och föräldrarnas villkor och förutsättningar. Biblioteket ska inspirera och erbjuda tjänster med fokus på barnet och familjens utveckling genom lek och lärande, fantasi och berättande.
Gislaved
Under rubriken Uppdrag och strävansmål är en av punkterna: Vid resursfördelning särskilt beakta barns och ungdomars, funktionshindrades och invandrares behov.
Gnosjö:
Den del av biblioteks- och mediaplanen från 2010 som berör elever och pedagoger har reviderats och resulterat i en verksamhetsplan för biblioteksverksamheten ska arbeta gentemot elever och pedagoger i kommunen.
Habo
I biblioteksplanen fastslås det att: Biblioteket är till för alla kommunens medborgare med prioritering på barn- och ungdomar. Också under rubriken Samverkan tas barn upp: Biblioteket
6 ska samarbeta med BVC, förskola, grundskola, kulturskola, fritidsgård samt lokala föreningar i kommunen såsom studieförbund, släktforskar- och hembygdsföreningar med flera.
Jönköping
Barn och unga är en prioriterad målgrupp enligt kommunprogrammet för Jönköpings kommun, Omtanke för framtiden. I kultur- och biblioteksplanen som antogs 2012 står det bland annat att folkbiblioteksverksamheten ska ” Ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga[…]. I dokumentet ”Riktlinjer för verksamheterna” som antogs 2013, och som bland annat är bibliotekens handlingsprogram redovisas årsvis biblioteksverksamheten för barn och unga inom biblioteken.
Mullsjö
Kommunen har i sin kultur och fritidsplan med bibliotekets övergripande mål, som är att:
Barnbiblioteksverksamhet skall särskilt beaktas. För att uppnå detta vill kultur- &
fritidsutskottet bl.a.
Återskapa aktiviteten ”Boksommar”.
Återskapa bokskolan för alla 6-åringar.
Skapa samverkan med BVC och förskolorna.
Skapa aktiviteter på loven för skollediga barn.
Nässjö
Har som en aktivitet för att nå målen att Aktivt arbeta för att nå åldersgruppen 13-20 år. Samt Inspirera till skapande och läslust för alla åldrar.
Tranås
Har specificerade mål för olika åldrar, för åldern 0-6 år det: Stärka barns språkutveckling bl.a.
genom samarbetet med BVC och barnomsorgen. För barn mellan 6-16 år handlar det om att:
Stärka barns läsning och kunskapssökande genom samarbetet med skolan.
Vaggeryd
I inledningen till avsnittet kring barn och unga skriver man: I allt arbete med barn är det viktigt att barnperspektivet utgående från barns egna behov är vägledande. Vidare specificerar man nuläge och vad som ska utvecklas för åldrarna 0-5 år, 6-12 år och 13- 19 år, där bland annat barnens eget skapande och kreativitet ska främjas, samt att miljön i biblioteket ska vara stimulerande och inbjudande.
Vetlanda
Saknar biblioteksplan men hänvisar till i styrkortet för kultur och fritidsnämnden som är länkat till kommunfullmäktiges styrkort. I KF:s styrkortsmål tas barn och unga upp som följande mål:
Inslag till barn och unga i kommunens egna verksamheter ska öka. Dock står det ingenting om bibliotekets specifika verksamhet.
Värnamo
Har som mål att bland annat: Särskilt uppmärksamma barn- och ungas rätt till kultur.
Verksamhetsmål för detta är bland annat:
Projekt kring sociala medier för att öka den demokratiska delaktigheten.
Lässtimulans för att inspirera till läsning av skönlitteratur.
Stärka barns och ungas möjligheter till eget skapande.
Särskilt uppmärksamma barn och unga med rötter i andra länder.
7
Verksamhetsplaner
Följande bibliotek har en verksamhetsplan:
Barnkulturplaner
Av länets kommuner har följande barnkulturplan:
Bibliotek Barnkulturplan
Aneby Nej
Eksjö Nej
Gislaved Arbetar på ett kulturpolitiskt program där barnkultur ska ingå.
Gnosjö Nej
Habo Nej
Jönköping Det fanns en tidigare handlingsplan för barnkultur, men någon ny har ännu inte utarbetats.
Mullsjö Nej Nässjö Nej Sävsjö Nej Tranås Nej Vaggeryd Nej
Bibliotek Verksamhetsplan
Aneby Nej
Eksjö Ja
Gislaved Ja
Gnosjö Ja
Habo Nej
Jönköping Ja
Mullsjö Nej
Nässjö Ja
Sävsjö Nej
Tranås Nej
Vaggeryd Ja
Vetlanda Nej
Värnamo Ja
I de mindre kommunerna är det vanligt att barnbibliotekarien också har ansvar för den offentliga barnkulturen, och då främst programverksamhet som musik- och
teaterföreställningar i kommunen. Även om tjänsten som barnbibliotekarie innefattar att vara barnkultursamordnare i kommunen som tidigare varit vanligt förekommande. Den
tjänstefördelningen är på väg bort, och av länets barnbibliotekarier är det inte någon som även är barnkultursamordnare i kommunen. Dock är det flera kommuner där ansvaret för
barnkulturen i kommunen faller på biblioteket. Vanligt är att kommunerna har en
barnkulturplan för hur kulturen för barn ska prioriteras mellan de olika åldrarna och olika konstformer. En barnkulturplan är dock inte lagstadgat som biblioteksplanen är, utan är ett frivilligt dokument för kommunerna att upprätta.
8 Vetlanda Nej, men har tagit fram ett handlingsprogram för barn- och ungdomskultur i
kommunen i samarbetet med Barn- och utbildningsförvaltningen som kommer att antas under våren 2013.
Värnamo Nej
Andra lagar och dokument
Andra dokument i kommunen där bibliotek förekommer
Bibliotek dokument
Aneby Balanserat styrkort finns i kommunen.
Eksjö Balanserat styrkort.
Gislaved Utvecklingsplan och handlingsplan finns. Revideras varje år.
Gnosjö Språkutvecklingsplan
Habo Nej
Jönköping Handlingsplan finns.
Mullsjö Nej
Nässjö Målpilen som är ett samlat dokument med kommunens alla mål. Samt Nässjö kultur- och fritidspolitiska mål.
Sävsjö Nej
Tranås Styrkort finns i kommunen.
Vaggeryd Kultur och fritidsnämnden har inriktningsmål där biblioteksverksamheten finns med.
Arbetar också med kvalitetsarbetet som bygger på Lean.
Vetlanda Nej Värnamo Nej
I samtalkring biblioteksplaner, verksamhetsplaner och andra måldokument finns andra lagar och dokument närvarande, exempel bibliotekslagen och barnkonventionen. Många talar om bibliotekslagen som en lag att luta sin verksamhet mot, och att den har varit närvarande i framtagandet av biblioteksplanen. Överhuvudtaget så skildras bibliotekslagen som en ständigt aktuell lag som man har med sig i verksamheten. UNESCOs
folkbiblioteksmanifest är ett annat viktigt dokument som flera har haft med i sitt arbete med biblioteksplanerna.
Barnkonventionen är ett dokument som flera säger att det är något de vill arbeta med på sikt, men frågar sig samtidigt hur man kan arbeta med barnkonventionen i
biblioteksverksamhet. Flera av barnbibliotekarierna har varit på kurser eller föreläsningar kring barnkonventionen och säger sig ha kunskap kring den, men att det är svårt att använda den i sin verksamhet.
9
Arrangemang
Aneby
Biblioteket samarbetar med olika studieförbund kring arrangemang. Målsättningen är att erbjuda två arrangemang per år, antingen i bibliotekets egen regi eller genom samarbete. Till exempel har elever från folkhögskolan haft musikunderhållning för barn. Finns inte någon plan för arrangemang eller aktiviteter för barn och unga.
Eksjö
Barnbibliotekarien sköter programverksamheten på uppdrag av kulturförvaltningen. Har en budget på 100,000 kr och riktar sig till barn 0-6 år. Studieförbundet Vuxenskolan håller i sagostunder fyra gånger per termin. Röda korset har läxhjälp på biblioteket för barn och ungdomar. Finns inte någon plan för arrangemang eller aktiviteter för barn och unga.
Gislaved
Har stor arrangemangsverksamhet för barn och unga. På långlördagarna är det alltid barnteater för de yngre barnen. Under loven satsar man på olika aktiviteter, under
sommarlovet har man något som kallas Semestra på biblioteket, där det erbjuds aktiviteter för barn och unga varje dag. Regelbundet erbjuds skaparverkstad, sagoverkstad och filmvisning för barn upp till 8 år. Skrivarkurs för barn och unga mellan 11-15 år arrangeras under våren.
Man samarbetar inte med studieförbund eller fritidsgård. Finns inte någon plan för arrangemang eller aktiviteter för barn och unga.
Gnosjö
Biblioteket arrangerar lovaktiviteter för barn och unga, ibland i samarbete med fritidsgården.
Biblioteket samarbetar med SISU Smålandsidrotten kring läsfrämjande aktiviteter för barn och unga i idrottsföreningar. Haft en läsecirkel för mor- och farföräldrar som skulle läsa högt för sina barnbarn. Finns ingen plan för arrangemang eller aktiviteter för barn och unga.
Habo
Biblioteket är ansvarigt för att arrangera barnkultur. Arbetar tillsammans med ABF och Habo kulturförening, har en budget på 50,000 kr. Arrangerar filmvisning för de yngre barnen på lördagar. Finns ingen plan för arrangemang eller aktiviteter för barn och unga.
Jönköping
Lovaktiviteter arrangeras för i huvudsak åldersgruppen 6-12 år. Främst under sportlov, påsklov och höstlov och sker på biblioteken. Stora LEKdagen, en dag för barn upp till sju år på
stadsbiblioteket. Sker i samarbete med Jönköpings läns museum, kulturskolan med flera.
Barnboksveckan firas på flera bibliotek med bland annat teater för barn i förskoleåldern. Varje år arrangeras en skrivartävling för alla barn i kommunen i årskurs 6. Mangaklubb och
Det är, som tidigare skrivits, vanligt att barnbibliotekarier i kommunen ansvarar för barnkulturen och att biblioteket står som arrangör. Vilka arrangemang som sker inom bibliotekens verksamhet skiljer sig naturligtvis mycket åt. Både de som biblioteket arrangerar själva och de som är på biblioteken, men även där någon annan kommunal verksamhet står som arrangör. I detta avsnitt redovisas de arrangemang och aktiviteter som riktar sig till barn och unga på deras fritid, och inte sker i samarbete med skolan eller förskolan.
10 bokklubbar finns. Nytt för år 2012 är arrangemanget Framtidens författare, där en grupp gymnasieelever är med i ett gemensamt skrivprojekt. Alla arrangemang och aktiviteter finns med i handlingsplanen för kultur och bibliotek Jönköpings kommun.
Mullsjö
Barnbibliotekarien har sagostunder och biblioteket har arrangerat en barnboksvecka med olika aktiviteter och utställningar. Finns ingen plan för arrangemang eller aktiviteter för barn och unga.
Nässjö
Kulturhuset Pigalle har en programsamordnare och det finns en programgrupp där bibliotekspersonal ingår. Ska börja arbeta mer utifrån biblioteksplanen för
programverksamheten. För barn och unga ligger budget på 40,000 kr. Fokuserar på aktiviteter under loven som barnteater, pyssel och tvspelsturnering. Barnbibliotekarien driver en
läseklubb för barn mellan 9-12 år som träffas fyra gånger per termin. Samarbetar med ABF, Medborgarskolan, Vuxenskolan och invandrarföreningar.
Sävsjö
Biblioteket har inte kulturansvar i kommunen men ordnar kulturaktiviteter för barn.
Barnbibliotekarien har en bokklubb för barn som träffas en gång i månaden och biblioteket har sommarlovsläsning.
Tranås
Finns en programgrupp i kommunen där biblioteket ingår. Man har i dagsläget en gemensam programbudget men bibliotekschefen funderar på om den ska delas upp mellan barn och vuxna, för om barn är en prioriterad grupp ska det också synas i budgeten. Biblioteket har arrangerat barnteater, har Lördagsskoj då det är filmvisning, pyssel och sagostund på
biblioteket. Då samarbetar man med estetprogrammet på gymnasiet. Ungdomsbibliotekarien har bokcirklar för äldre barn.
Vaggeryd
Samarrangerar barnteater med skolan en gång per termin. Har familjesöndagar med olika aktiviteter för barn. Ungdomsbibliotekarien arrangerar tvspelskvällar. Samarbetar med Vuxenskolan, kulturskolan och fritidsgårdarna.
Vetlanda
Arrangerar barnteater på lördagar 3-4 gånger per termin. Budgeten för det är 125,000 kr.
Biblioteket driver bokklubbar och i år satsar man på åk 4-5 och åk 6-7 på barnens fritid. Har även något arrangemang för barn på världsbokdagen, till exempel skrivarverkstad. På
sommarlovet arrangerar de Sommarboken. Planerar mer aktiviteter på skolloven. Finns ingen plan för arrangemang eller aktiviteter för barn och unga.
Värnamo
Kulturförvaltningen har budgeten för kulturarrangemang, men det är biblioteket som arrangerar dem. Barnbibliotekarierna driver boklubbar för 9-12 år, 12-15 år, och 15-19 år.
Biblioteket arrangerar Sommarboken, tjejkvällar på biblioteket och kalaset, som är ett årligt arrangemang på huvudbiblioteket för barn med olika aktiviteter. Biblioteket visar förskolebio en gång per termin. En gång i månaden har biblioteket familjelördag med olika tema.
11 Arrangemang i samarbete med fritidsgården, föreningar, Riksteatern, Vuxenskolan, Värnamo folkhögskola och Värnamo Nyheter.
Nätverk/samarbeten inom kommunen
Barn och ungdomsverksamheten på biblioteken i länet präglas av samarbeten med flera olika aktörer i kommunerna.
Organisationer och studieförbund: studieförbund som Vuxenskolan och ABF, idrottsföreningar, Röda Korset, svenska kyrkan, ridsportsföreningar, spelföreningar, teaterföreningar och invandrarföreningar.
Kommunala verksamheter: kulturskolan, fritidsgård, modersmålslärare, språkutvecklare och museum.
Regionala verksamheter: BVC, logopeder och familjecentral samt Länsbibliotek Jönköping.
Företag: Lokaltidningar och mindre småföretagare i kommunerna.
För de kommunala och regionala samarbetena är det vanligt med regelbundna träffar, både för att planera samarbeten men också för att hålla sig uppdaterade kring varandras arbete. När det gäller studieförbund och intresseföreningar är det inte lika vanligt. Nässjö stadsbibliotek har valt ett annat sätt att arbeta på. I kulturhuset Pigalle och Nässjö stadsbibliotek arbetar man i fokusgrupper, där man samlas kring ett projekt eller arrangemang och arbetar tillsammans med det. När det är över upplöses gruppen. Personalen tycker att det är ett bra sätt att arbeta på, och säger att många föreningar och samarbetspartner vill vara med för att de vill synas i Kulturhuset. Det är lättare att få till dessa samarbeten nu än tidigare när biblioteket och Kulturhuset inte var en integrerad verksamhet.
Ett par bibliotek säger att de har få, eller inga alls, samarbeten. Det tycks hänga ihop med att man har en mycket liten barnverksamhet och ingen bibliotekspersonal som kan samverka och knyta kontakter inom och utanför kommunen.
Barnbibliotekarierna på Höglandet är en grupp barnbibliotekarier som träffas regelbundet, de utbyter erfarenheter och samarbetar ofta med gemensamma bokningar av barnteater och liknande. De som deltar ser det som positiva och värdefulla kontakter. Även inom Jönköpings kommun träffas barnbibliotekarierna regelbundet. Bibliotekarier från biblioteken i Nässjö, Gnosjö, Gislaved, Tranås, Vetlanda, Gränna, Värnamo och Sävsjö deltar i Länsbibliotek Jönköpings utvecklingsprojekt Från tanke till handling.
12
Samarbete med skola och förskola
Träffar biblioteket skolledningen regelbundet?
Ja/nej
Aneby Nej
Eksjö Nej
Gislaved Nej
Gnosjö Ja
Habo Ja
Jönköping Nej
Mullsjö Nej
Nässjö Nej
Sävsjö Nej
Tranås Nej
Vaggeryd Nej
Vetlanda Nej
Värnamo Ja
Hur ser samarbetet mellan biblioteket och skolan i respektive kommun ut
Aneby
Samarbetet mellan skolan och biblioteket följer ingen gemensam plan. Bibliotekets resurser begränsar vad som kan utföras utöver klassbesök på biblioteket och biblioteksinformation.
Även skolan har haft ansträngd ekonomi och fått anpassa sin organisation efter det. Dock pågår nu en diskussion med företrädare för barn- och utbildningsverksamheten, med förhoppning om att ett arbete kan startas i avsikt att ta fram en gemensam plan och målsättningar.
Eksjö
Det sker regelbundna möten med skolbiblioteksombuden, som är en kontaktperson på varje skola. Skolan betalar inte för några tjänster från biblioteket.
Gislaved
De integrerade filialerna jobbar mycket gentemot skolorna. Skolorna har bra skolbibliotek, och på högstadiet finns det utbildade skolbibliotekarier.
Gnosjö
Det finns en verksamhetsplan för folkbibliotekets verksamhet mot elever och personal inom förskola och skola i kommunen. Planen är sammanställd genom samarbete mellan
bibliotekschefen och några rektorer. Bibliotekets insatser riktar sig främst mot lärare och annan pedagogiskt personal genom biblioteksinformation och bokprat.
Habo
Det finns en biblioteksgrupp där skolbiblioteksansvariga, barnbibliotekarien och
utvecklingsledaren inom skolan ingår. Gruppen ses två gånger per termin och arbetar ibland med gemensamma projekt. Den gruppen har även hand om KUR-pengarna. Har regelbunden kontakt med skolbiblioteken. Det finns inga utbildade skolbibliotekarier i kommunen.
13 Jönköping
Har som uppdrag att arbeta mot” alla kommunens barn” oavsett skolform. Inga avtal med skolorna. Bokpratar för klasser i de längre årskurserna. Har samarbete med
skolbibliotekscentralen i kommunen och träffar dem regelbundet.
Mullsjö Inga avtal.
Nässjö
Det har funnits avtal med skolorna men det är uppsagt. Nu arbetar man mot ett nytt avtal, och barn- och utbildningsnämnden och biblioteket är överens om att satsa på skolbiblioteken. Tre av fyra biblioteksfilialer är även skolbibliotek med utbildad personal som inte berörs av avtalet.
I Nässjö stad finns två skolbibliotekspersonal, en bibliotekarie på heltid och en assistent på deltid som är ansvariga för bemanning på sju grundskolor. Gymnasieskolans bibliotek bemannas av barn - och utbildningsförvaltningen.
Sävsjö
Det finns en överenskommelse mellan skolan och biblioteket där filialerna är placerade i skolorna och det finns ett avtal kring samverkan. Finns inget nätverk med pedagoger utan kontakter sker med de enskilda lärarna.
Tranås
Barnbibliotekarien ingår i ett språkombudsnätverk som träffas tre gånger per termin med representanter från förskolorna. På grundskolorna finns lärarbibliotekarier som bemannar skolbiblioteken. Barn- och ungdomsbibliotekarierna är inte ute på skolorna, deras uppdrag är inte att arbeta mot skolan utan att möta barnen på deras fritid.
Vaggeryd
Barnbibliotekarien och ungdomsbibliotekarien träffar litteraturpedagogerna på skolorna och samarbetar ibland kring specifika teman. Högstadieskolorna har litteraturpedagoger som sköter skolbiblioteken, och biblioteket upplever att de har en bra ingång till skolan genom den kontakten med dem.
Vetlanda
Det finns en barnkulturgrupp inom biblioteket där bibliotekarierna från högstadieskolorna ingår, tillsammans har man arbetat med gemensamma projekt som bokprat för pedagoger.
Kommunens biblioteksfilialer är placerade i skolor och en stor del av verksamheten riktar sig till eleverna, men bibliotekschefen anser att "filialerna är inga skolbibliotek utan bara komplement". Träffar regelbundet personal från Språkcentrum, logopeder och tal- och specialpedagoger, och språk-, läs- och skrivutvecklarna. I barn- och ungdomskulturgruppen samarbetar man med barn- och utbildningsförvaltningen och har tagit fram ett gemensamt handlingsprogram.
Värnamo
Finns en skolbiblioteksgrupp där en strategi är under arbete. Språkutvecklare och
modersmålspedagoger har ett gemensamt projekt med biblioteket. Finns inget avtal med skolan men vissa timmar på filialerna betalar skolan. Finns ett nätverk i kommunen för skolbiblioteksansvariga som träffs regelbundet.
14
Barn och ungdomsverksamhet på biblioteken riktad mot BVC, förskola och skola
0-6 år
Aneby
Biblioteket informerar på föräldraträffar på BVC fyra gånger per år. Samarbetar med
studieförbund kring sagostunder på biblioteket. Förskolorna kommer regelbundet och lånar.
Biblioteket har särskilda bokpåsar som finns ute på förskolorna för föräldrar att låna hem.
Eksjö
En gång per termin besöker BVC-grupperna biblioteket tillsammans med logoped, då har barnbibliotekarien Vicke-vire (rim och ramsor). Barnbibliotekarien besöker regelbundet Öppna förskolan och informerar om barns språkutveckling. Alla sexåringar bjuds in tillsammans i förskoleklassen till boklek och då får de även Barnens andra bok.
Gislaved
Bjuder in föräldragrupperna i samarbete med BVC till biblioteket, då får barnen Barnens första bok. En barnbibliotekarie har ett program som heter Bebisar på bibblan: rim och ramsor för bebisar. Förskolorna kommer och lånar och använder bibliotekets sagoverkstad. Sexåringarna bjuds in genom förskoleklassen och får Barnens andra bok.
Gnosjö
I samarbete med BVC och biblioteket delas Barnens första bok och Barnens andra bok ut. På BVC finns familjeryggsäckar med medier på andra språk än svenska för föräldrar att låna hem.
BVC har även depositioner av bilderböcker från biblioteket. Sexåringarna kommer till
biblioteket och får lånekort. Förskolepersonal får biblioteksinformation och boktips i samband med att biblioteket träffar förskolornas ledningsgrupper en gång per läsår.
Habo
Har bokskola för alla sexåringar. Har tidigare haft samarbete med föräldrautbildningen på BVC och hoppas kunna återuppta det. Har sagostund och filmvisning för allmänheten, dit även många familjedaghem kommer.
Jönköping
Presentkort till Barnens första bok delas ut på BVC och boken hämtas på biblioteket.
Bebiscaféer två gånger per termin på stadsbiblioteket. Barnbibliotekarierna besöker familjecentraler och Öppna förskolan och boktipsar om böcker för de yngsta barnen.
Mullsjö
Delar ut Barnens första bok i samarbete med MVC. Barnbibliotekarien deltar på
föräldraträffarna som BVC arrangerar. När barnen är på femårskontroll på BVC får de ett presentkort med vilket de kan hämta en bilderbok på biblioteket. Sexåringarna kommer till biblioteket på boklek och får lånekort tillsammans med sin förskoleklass. Barnbibliotekarien har sagostunder regelbundet på biblioteket då familjedaghem och förskolor kommer.
Nässjö
BVC delar ut presentkort till Barnens första bok som sedan hämtas på biblioteket.
Barnbibliotekarien har programmet Bebis+bok för barn till upp till ett år, två gånger per termin.
15 Hon besöker även den öppna verksamheten på BVC och inspirerar föräldrar flera gånger per termin. Sexåringarna kommer till biblioteket på boklek och får lånekort tillsammans med sin förskoleklass. Barnbibliotekarien medverkar på föräldramöten och informerar om biblioteket och barns språkutveckling.
Sävsjö
BVC delar ut presentkort till Småbarnens bok som de hämtar på biblioteket. Biblioteket lånar ut temalådor och bokkassar till förskolorna. Barnbibliotekarien besöker föräldramöten på förskolorna, efter förfrågan från förskolepersonalen.
Tranås
BVC delar ut presentkort på Barnens första bok och den hämtas på biblioteket.
Barnbibliotekarien besöker Familjecentralens babycaféer och boktipsar två gånger på termin.
På biblioteket är det babyrytmik en gång i veckan som barnbibliotekarien håller i för barn upp till ett år.
Vaggeryd
Barnbibliotekarien besöker BVC´s föräldragrupper, och föräldrarna hämtar Barnens första bok på biblioteket. Barnens andra bok delas ut på en kontroll på BVC när barnen är två år.
Sexåringarna kommer till biblioteket på boklek och får lånekort tillsammans med sin förskoleklass. Barnbibliotekarien är ute på föräldramöten på förskolorna. Förskolorna lånar språkväskor.
Vetlanda
I samarbete med BVC erbjuds förstagångsföräldrar bokprat, bokgåva, visning av
barnavdelningen och sång- och sagostund. Alla ettåringar i kommunen får en bok. Bokprat för förskolor både på biblioteket och ute på förskolorna samt bokprat på föräldramöte. Bokbussen kör till förskolorna. Förskolorna erbjuds tvillingpaket, och temaböcker plockas ihop på
förfrågan.
Värnamo
Föräldragrupperna som BVC sammankallar kommer till biblioteket för information och sagostund och utdelning av Barnens första bok, flera gånger per termin. På BVC får barnen Barnens andra bok när de är tre år. Barnbibliotekarien besöker förskolornas föräldramöten.
Har sagostunder på biblioteket. Bokbussen åker på skolturer till förskolorna, tar med boklådor och temapåsar. Alla sexåringar i tätorten bjuds in till biblioteket på boklek.
6-15 år
Aneby
Årskurs tre och årskurs sju besöker biblioteket och får information och visning.
Eksjö
Årskurs tre bjuds in och får lånekort och bibliotekskunskap. Årskurs 5-6 bokar in sig och besöker biblioteket. Specialpedagogen har en bokcirkel med elever och de besöker biblioteket tillsammans. Barnbibliotekarien har inte bokprat.
16 Gislaved
Bjuder in till bibliotekskunskap i årskurs fem. Klasserna som kommer får främst undervisning i att söka i bibliotekskatalogen. Fritids kommer till biblioteket och lånar. Bjuder in att delta i Bokjuryn och Boksommar på biblioteket.
Gnosjö
Folkbiblioteket erbjuder alla pedagoger i kommunen från förskoleklass till och med gymnasiet biblioteksinformation och boktips en gång per läsår. På en av filialerna sker bokprat och klassbesök regelbundet. På den filialen samarbetar bibliotekarien med en lärare kring inköp och det finns ett biblioteksråd med elever.
Habo
Bjuder in årskurs fyra till bibliotekskunskap.
Jönköping
Bokprat för pedagoger. Under höstterminen bjuds kommunens alla pedagoger in till bokprat på stadsbiblioteket. Bokprat för elever sker i olika årskurser.
Mullsjö
Skolorna upp till årskurs sex kommer och lånar på biblioteket. Skolorna bokar bokprat med barnbibliotekarien.
Nässjö
Barnbibliotekarien bokpratar för klasser på biblioteket, inriktar sig mot årskurs tre och fem, men tar även emot andra årskurser när de själva tar kontakt. Är ute på föräldramöten och informerar om biblioteket. Besöker även skolorna och bokpratar.
Sävsjö
Lärarna hör av sig till barnbibliotekarien för att boka in bokprat för f-klass till årskurs nio.
Barnbibliotekarien är också ute på föräldramöten och informerar om biblioteket och dess verksamhet.
Tranås
Årskurs två bjuds in till visning av biblioteket och barnen får sitt första lånekort. Årskurs fem bjuds in till bokprat.
Vaggeryd
Bjuder in årskurs två, fyra och sex till biblioteksvisning och information. Tanken är att klasserna ska komma till biblioteket vartannat år.
Vetlanda
Bokbussen besöker förskolorna. Biblioteket har bokprat för årskurs två och årskurs fem och då åker barnbibliotekarien till skolorna. På högstadiet bokpratar skolbibliotekarien.
Värnamo
Biblioteket erbjuder bokprat för skolorna på biblioteket, där skolorna själva får boka in sig.
Under vårterminen prioriteras årskurs tre och fem. Bjuder in bokombuden till biblioteket två gånger per termin.
17
Skapande skola
Från kulturrådets hemsida: ”Barns och ungas rätt till kultur är prioriterat i kulturpolitiken.
Skapande skola är tänkt att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet.
Målet är att eleverna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ökar.”
Skapande skola har funnit som bidragsform sedan 2008, och sedan 2011 omfattar skapande skola hela grundskolan och från och med 2013 omfattas även förskoleklass. Sammanlagt är det 169 miljoner kronor som fördelas. Det är endast skolhuvudman som kan söka bidraget.
Mer information om skapade skola finns på kulturrådets hemsida (http://www.kulturradet.se) som är den myndighet som fördelar bidragen.
Av de tretton kommunbibliotek i Jönköpings län är det inte många av som samarbetar aktivt med skolan kring skapande skola, eller är medaktörer. En del av biblioteken är med och för en dialog med skolan, ex Eksjö där biblioteket kan föreslå ämnen och projekt för skolan att arbeta med. En del kommunbibliotek hänvisar också till att det är upp till skolbibliotekarierna på respektive skolor, att samarbeta med skolan kring skapande skola. Samtidigt återkommer flera bibliotekschefer och barnbibliotekarier i samtalen till att det vill arbeta mer med skolan, och där kan skapande skola vara ett sätt att närma sig ett samarbete.
Bidrag från statens kulturråd
Statens kulturråd delar varje år ut bidrag till biblioteken, där bidragen för inköpsstöd och läsfrämjande insatser är riktat till barn och unga. Syftet med inköpsstödet är att ” främja tillgången till litteratur på folk- och skolbibliotek samt främja intresset för läsning.” Syftet är också att stödja samarbetet mellan folkbibliotek, skola och förskola, därför ska fördelningen av bidraget göras i samarbete mellan bibliotek och skola. Det är kommunerna som söker bidraget och stödet ska användas till inköp av litteratur som främjar barn och ungas läsintresse.
Villkoret för att söka inköpsstödet är att kommunens totala anslag för medier under ansökningsåret inte får vara lägre än föregående års, och den summa som gäller medier för barn och unga får inte heller minska. Ytterligare villkor är att det måste finnas en plan för hur kommunen arbetar med främjande av barn och ungas läsning i samarbete mellan folkbibliotek, skola och förskola. Bidraget för läsfrämjande insatser ges till verksamhet som främjar läsning och i första hand till insatser för barn och unga. Bidraget är inte avsett för basverksamhet, som bokinköp eller enstaka författarbesök. Till grund för bedömning ligger bland annat samverkan, medieformer, långsiktighet och dokumentation. 4
18
Inköpsstöd
Aneby och Vaggeryd sökte inte bidrag från Kulturrådet 2012.
Kommentar till KUR-pengarna vid intervjuerna:
Eksjö satsar särskilt på Bokjury-böckerna.
Mullsjö har köpt böcker att ha i bokpåsar för bidraget.
Sävsjö brukar köpa in presentböcker till sommarlovsläsningen och bok till nyfödda. En del av bidraget går till bokpåsar och litteratur till olika läsprojekt med skolan. Barn -och utbildningsförvaltningen får halva summan av bidraget.
I Tranås går inköpstödet till skolorna.
Värnamo fokuseras på Hcg-böcker till skolpoolen.
Medier på andra språk än svenska
0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000
Beviljade bidrag från Statens kulturråd 2012
Även här avspeglar det sig hur olika länets kommuner ser ut. Ett exempel på det är Aneby där kommunens 6 415 (2011 års siffor) invånare enbart består av 9 % av utländsk bakgrund, medan Gnosjö som har 9 400 invånare (2011 års siffor) har 26 % invånare med utländsk bakgrund. Jämförande siffror för länet är 13 % som är utlandsfödda och för riket ligger den siffran på 15 %.
Naturligtvis fodrar detta olika behov av bibliotekens bestånd och verksamhet. På en del bibliotek i länet har man prövat på att ha sagostunder eller andra aktiviteter på andra språk än svenska, men de biblioteken delar upplevelsen av att det varit få besökare. Ofta har dessa aktiviteter skett i samarbete med SFI-undervisning eller invandrarföreningar. Även detta är en intressant diskussion för framtidens biblioteksverksamhet. Hur lockar vi familjer med invandrarbakgrund till biblioteken och hur förmedlar vi vad biblioteken kan erbjuda?
19 Aneby
Köper inte in något själv, utan får den litteratur på andra språk som kommer från Statens kulturråd. Beställer depositioner från Jönköpings stadsbibliotek.
Eksjö
Upplever inte att efterfrågan är så stor, beställer depositioner från Jönköpings stadsbibliotek och Internationella biblioteket på efterfrågan. På skolspråken köps det in bilderböcker och kapitelböcker.
Gislaved
Har en avsatt budget till barn- och ungdomslitteratur på andra språk. Skolspråken tar en stor del, annars prioriteras böcker på de språk som talas och efterfrågas i kommunen. Från Jönköpings stadsbibliotek beställs depositioner. Från Internationella biblioteket tas
depositioner på språk som räknas som mycket små och inte egentligen lönar sig att hålla ett eget bestånd av. På internationella barndagen hade biblioteket sagostund med hjälp av SFI- elever men uppslutningen var dålig.
Gnosjö
Köper in mycket på efterfrågan. En del av bidraget från Kulturrådet går till inköp av medier på andra språk än svenska och sker i samarbete med modersmålslärare.
Habo
Upplever inte att det är stor efterfrågan på medier på andra språk för barn och unga. Det som efterfrågas köps in eller lånas in från Jönköping eller Internationella biblioteket. De språk som lånas mest är arabiska, persiska, engelska och spanska. Upplever också att olika språk
efterfrågas i olika perioder.
Jönköping
Jönköpings stadsbibliotek är värdbibliotek till Länsbibliotek Jönköping. Det innebär att på uppdrag av Länsbibliotek Jönköping ansvara för inköp av medier för den regionala
kompletterande medieförsörjningen av medier på utländska språk till länets bibliotek. Under 2012 lånade kommunbiblioteket 910 barnmedier i depositioner, och de tre dominerade språken var vietnamesiska, thailändska och arabiska.
Biblioteken beställer depositioner. Senaste åren har stadsbiblioteket satsat på utländska avdelningen genom att förnya beståndet och även samarbeta med Enheten för flerspråkighet i kommunen samt förskolor och skolor.
Mullsjö
Gick igenom och uppdaterade barnmedierna på andra språk nyligen. Har beställt depositioner från Internationella biblioteket då kommunen nyligen tog emot ensamkommade flyktingbarn.
Nässjö
Upplever att det finns ett stort behov av barnlitteratur på fler språk än svenska. Lånar in från internationella biblioteket och köper in själva. I samarbete med förskolorna har
barnbibliotekarien gjort språkväskor för utlån med tvåspråkigt material. Har haft flerspråkiga sagostunder på somaliska och arabiska, men det var svårt att locka deltagare.
20 Sävsjö
Lånar inte ut mycket medier på andra språk än svenska, upplever inte heller någon stor efterfrågan. Har köpt in barnböcker på somaliska och arabiska. Lånat från Jönköpings stadsbibliotek och Internationella biblioteket vid några tillfällen. Förskolorna hör av sig med vilka språk de har behov av. Biblioteket har bokkassar på andra språk än svenska som lånas ut till föräldrar, via förskolan. Köper in ungdomsböcker på engelska.
Tranås
Har inte mycket utlån av medier på andra språk. Köper en del och använder då bidraget från Kulturrådet. Lånar ibland från Jönköpings stadsbibliotek och Internationella biblioteket.
Vaggeryd
Köper in böcker på andra språk efter förfrågan, då mest på somaliska och arabiska. Beställer sällan depositioner utan fjärrlånar. Av ungdomsböcker är det mest på engelska som köps in.
Vetlanda
Skolorna signalerar vilka språk som efterfrågas. De köper in en del själva, och använder då kulturrådspengar. Har tvillingpaket för förskolorna att låna. Beställer både från Jönköpings stadsbibliotek och Internationella biblioteket. Har haft sagostund på andra språk.
Värnamo
Tidigare hade ungdomsbibliotekarien halva sin tjänst som integrationsbibliotekarie, men numera ska det perspektivet genomsyra allas arbetssätt. Ungdomsbibliotekarien arbetar dock fortfarande mycket med medier på andra språk än svenska. En gång i månaden träffar hon samtliga modersmålspedagoger i kommunen. Vid terminsstart undersöks vid varje förskola vilka språk barnen talar, och det packas lådor med de efterfrågade språken till förskolorna. De köper mycket själva och då särskilt bilderböcker. Lånar mest från Internationella biblioteket.
Litteratur på arabiska, bosniska och rumänska är de språk som efterfrågas mest. Biblioteket upplever att de möter det behov som finns i kommunen. Har haft sagostunder på andra språk än svenska men få besökare. Ska göra ett nytt försök på modersmålsdagen, där
modersmålspedagogerna ska ha sagostund ute på filialerna på flera olika språk.
Anpassade medier/Äppelhylla
På biblioteken finns en särskild avdelning på barnavdelningen som heter Äppelhylla, det är en avdelning med anpassade medier för och om barn och unga med funktionsnedsättning.
Exempel på medier som finns på äppelhyllan är medier på teckenspråk, taktila böcker, medier med Bliss eller Pictogram, talböcker och spel och filmer. Även här ser bibliotekens utbud mycket olika ut, ofta beroende på kommunernas storlek. Även hur man arbetar med barn och unga med funktionsnedsättningar skiljer sig mycket åt mellan respektive bibliotek.
Under senast åren har Myndigheten för tillgängliga medier lanserat en tjänst som kallas för egen nedladdning eller Daisy direkt, en tjänst som innebär att låntagaren kan ladda ner talböcker hemifrån. Under 2012 var 57 barn under 18 år registrerade nedladdare i Jönköpings län genom sitt kommun- eller folkbibliotek.
21 Gällande den regionala äppelhyllan har Jönköpings stadsbibliotek ett avtal med Länsbibliotek Jönköping om ansvar för inköp av anpassade medier för den kompletterande
medieförsörjningen. Fram till år 2012 var medlen till den regionala äppelhyllan öronmärkta, men 2011 gjordes en uppföljning av den regionala satsningen på Äppelväskor av en extern person på uppdrag av Länsbibliotek Jönköping. I den framkom det att den regionala Äpplehyllan fungerar mer som ett referensbibliotek för biblioteken i kommunerna, än en resurs för kompletterade medier. Under 2012 lånades det ut 30 medier från Äpplehyllan till biblioteken i länet.
Äppelväskan är en satsning som Länsbibliotek Jönköping genomförde 2010 där man försåg varje kommun med en Äppelväska innehållande ett urval av anpassade medier för barn, där syftet var att underlätta bibliotekens marknadsföring av anpassade medier för barn, och även utveckla personalens kunskaper.
Aneby
Mycket liten efterfrågan på anpassade medier och utlåningen är låg. Biblioteket har som målsättning att bli bättre på information kring anpassade medier och Äpplehyllan och då särskilt mot specialpedagoger och speciallärare inom förskola och grundskola.
Eksjö
Köper in anpassade medier och använder kulturrådspengar till det, upplever att utbudet inte är så stort när det gäller t.ex. böcker med tecken som stöd. Personalen har varit på information som Myndigheten för tillgängliga medier (tidigare Tal- och punktskriftsbiblioteket, TPB) och Jönköpings stadsbibliotek haft men skulle vilja veta mer om läsindex och lättläst litteratur. Får många frågor kring egen nedladdning. Visar lärarna äppelhyllan vid lärarinformation på biblioteket.
Gislaved
Köper in och bjuder in specialpedagogerna för visning med jämna mellanrum. Särskolan lånar mycket TAKK- böcker. Det går i perioder hur stor efterfrågan är. Önskar att hela
bibliotekspersonalen kunde få mer fortbildning i anpassade medier. Äppelväskan användes mest när den var ny. Visat den på föräldramöten.
Gnosjö
Tycker det är lite förfrågningar och lite utlån från äppelhyllan. Upplever att pedagogerna inte är intresserade. Visar och berättar om äppelhyllan när skolan besöker biblioteket. Ingen registrerad användare av egen nedladdning. Har informerat särskolan om tjänsten.
Äppelväskan är visad för alla pedagoger.
Habo
Har köpt anpassade medier för KUR-pengar, köpt mycket Daisyböcker men upplever att de inte lånas ut. Fått en del frågor på TAKK-böcker. Några få barn är registrerade för egen
nedladdningen. Har inte använt äppelväskan, har inte hittat något sätt för det.
Jönköping
Då Jönköpings stadsbibliotek har som uppdrag att komplettera kommunbibliotekens bestånd av anpassade medier, köper de in mycket som ges ut inom området. Men det är mest taktila böcker och böcker med TAKK som lånas ut i länet. Äppelhörnan fyller sin funktion men de önskar att det var högre utlåningsiffror. Äppelhyllan går inte att jämföra med andra
22 avdelningar, kräver mer marknadsföring och man måste informera om den upprepade
tillfällen.
Mullsjö
Har ingen helt ren äppelhylla utan står med det andra beståndet. Har märkt en ökad efterfrågan och ska se över beståndet. Äppelväskan används inte alls.
Nässjö
Har jobbat aktivt med att förnya beståndet och kompletterat. Använt KUR-pengar till det. Det lånas mycket från äppelhyllan och personalen informerar mycket om anpassade medier. Får många frågor från låntagare. Under dyslexiveckan bjöds alla specialpedagoger in för visning av äppelhyllan. Har äppelbio där de visar film för funktionshindrade och har sagostunder med tecken som stöd.
Sävsjö
Lånas litegrann. Daglig verksamhet kommer och lånar. Köper in själva och lånar från den regionala äppelhyllan. Barnbibliotekarien tycker sig ha hyfsad koll på olika medierna och har haft informationsmöte med specialpedagogerna och visat äppelväskan. Har fått en del frågor om egen nedladdning men upplever att det är trögt att komma igång. Det finns ett medietek i kommunen som arbetar med barn med särskilda behov.
Tranås
Lite utlån och inte mycket efterfrågan. Har beställt medier från den regionala äppelhyllan.
Upplever att det är dålig kunskap bland pedagoger om anpassade medier. Inte många barn som har registrerat sig för egen nedladdning.
Vaggeryd
Har som mål att under 2013 att utveckla äppelhyllan. Lånas inte mycket därifrån i dagsläget.
Har inte mycket kontakt med specialpedagogerna. Ett fåtal barn är registrerade för egen nedladdning.
Vetlanda
Äppelhyllan används mycket. Stor efterfrågan på TAKK-böcker, även på bokbussen som köper in egna exemplar. Planerar att arbeta mer med äppelhyllan, har kunnig personal på biblioteket kring anpassade medier. Lånar inte så mycket från den regionala äppelhyllan. Har vid behov sagostund på teckenspråk.
Värnamo
Taktila böcker och TAKK-böcker lånas mycket av särskolan. Äppelväskan använde i början när den kom till biblioteket. Barnbibliotekarien upplever inte att det är så mycket frågor kring äppelhyllan. Alla bibliotekarier genomgår utbildning till att bli registrerare för egen
nedladdning. I dagsläget är det 28 barn registrerade via biblioteket. Skolbiblioteken registrerar även elever för egen nedladdning. Skoldatateket finns i kommunen och bibliotekarien som är ansvarig för talböcker har haft utbildning i anpassade medier för specialpedagoger inom skolan tillsammans med Skoldatateket.
23
Det digitala biblioteket
Aneby
Biblioteket har en dator på barnavdelningen. Har även en barnsida på bibliotekets hemsida, där det finns information samt länkar till säkra sökverktyg med mera.
Eksjö
har en dator på barnavdelningen med spel, och en dator på ungdomsavdelningen. Bibliotekets hemsida är statisk och uppdateras bara med ”vad som händer” på barnsidan. De vill att barnaktiviteterna ska synas mer på bibliotekets hemsida. Det är något som diskuterats på nätverksmötena med barnbibliotekarierna på Höglandet om man kan samarbete kring det, men det är svårt eftersom de kommunerna har olika webblösningar.
Gislaved
Just nu ligger det digitala biblioteket för barn och unga på is. Kommer att fokusera mer när biblioteket går över till Arena, och då kommer ansvaret att falla på den nya barnbibliotekarien som rekryteras under våren.
Gnosjö
Det görs inga insatser kring det digitala biblioteket för barn och unga, förutom att pedagoger informeras om bibliotekets katalog, barn-OPAC och e-böcker.
Habo
Satsar inte på den digitala biten förutom barn- OPAC.
Jönköping
Har nyligen bytt hemsideverktyg till Arena och där kommer det att finns en särskild sida för barn och en för unga. Vill ta tillvara på det som görs på biblioteken och använda det på Arenasidorna.
Nässjö
Har en blogg och en ny hemsida. Just nu rekryterar Nässjö kommun en ungdomsbibliotekarie och tanken är att den personen ska jobba med den digitala tekniken. Har haft bloggkurs för barn på försök, men dålig uppslutning. Barnbibliotekarien har startat ett konto på Instagram som ska vända sig mot barn och ungdomar.
Även i diskussionerna kring det digitala biblioteket och bibliotekets digitala tjänster för barn och unga, är det tydligt hur olika bibliotekens intresse är. Alla bibliotek i länet (med några få undantag) vill arbeta med den nya tekniken och både barnbibliotekarier och chefer ger ett starkt uttryck för det vid samtalen. Många av dem tar även upp det som en av de stora utmaningarna, eller möjligheterna, inför framtiden.
Men få har konkreta idéer kring hur arbetet med den digitala tekniken ska se ut. Det kan vara svårt att hitta goda exempel på biblioteksverksamhet för barn där den nya digitala tekniken används. Avgörande kan också vara om det finns ett personligt intresse hos företrädesvis, bibliotekschefen eller barnbibliotekarier för ny teknik för att det ska inplanteras på biblioteken. Vad man lägger i begreppet digitala tjänster och digitala verktyg, skiftar också mycket mellan biblioteken.
24 Mullsjö
På hemsidan listas bara vad som händer på biblioteket. Surfplattor ska köpas in till personalen.
Sävsjö
Har en sökdator på barnavdelningen. Har en Facebooksida där barnbibliotekarien tipsar om nya medier, vad som händer på biblioteket och Bokjuryn. På bibliotekets hemsida finns en särskild barnsida, där det informeras om vad som händer på biblioteket, det finns boktips och information om Äpplehyllan. Biblioteket har också köpt en läsplatta.
Tranås
Har nyligen fått ny hemsida och håller på och lär sig verktyget för den. Alla i personalen har fått surfplattor för att lära sig hur de fungerar, och på sikt kunna visa låntagare samt att
använda dem i utåtriktade biblioteksarbetet. ”Det digitala är en kostnadsfråga och där ligger vi efter”, säger bibliotekschefen. Vill gärna marknadsföra biblioteket via sociala medier och har idéer kring att arbeta med ett KUR-projekt digitalt. Det finns många idéer och tankar.
Vaggeryd
Just nu jobbar man inte så mycket med det digitala för barn. Köpt in ipads som ska fyllas med appar och som ska finns på småbarns- och mellanbarnshörnan på barnavdelningen.
Ungdomsbibliotekarien har suttit med i Biblioteksföreningens arbetsgrupp kring Det unga internet.
Vetlanda
Skolbiblioteken i kommunen har en blogg, och bokklubbarna på huvudbiblioteket har en blogg.
Annars arbetar man ännu inte så mycket med det digitala. Ska köpa in Arena som webblösning.
Nu är bibliotekets hemsida enbart statiskt.
Värnamo
Har nyligen köpt en smartboard och en ipad som ska finns på barnavdelningen. Smartboarden ska personalen utbildas i, och den ska exempelvis användas vid bokprat och annan
barnverksamhet. Kontakt är tagen med en förskola som arbetar med smartboards, de kommer hit och visar hur de jobbar. ”Vi är nyfikna och positiva till den digitala utvecklingen, men vi upplever att skolan är kluven till hur de ska förhålla sig och arbeta med det digitala”, säger bibliotekschefen. Använder bibliotekets sida på Facebook för att marknadsföra aktiviteter för barn och unga.
Omvärldsbevakning
Barnbibliotekarierna omvärldsbevakar genom att läsa biblioteks- och litteraturbloggar, Länsbibliotek Jönköpings hemsida, Facebook, Twitter och läser Biblioteksbladet. Det är inte organiserat utan upp till var och en att omvärldsbevaka.
25
Barnverksamheten i framtiden
Hur ser bibliotekscheferna och barn- och ungdomsbibliotekarierna på verksamheten om 5 år? Hur ser det ut då? Vad har de för mål och visioner? Att tala om framtiden tycks vara svårt och det finns ett motstånd. Även här spelar naturligtvis kommunernas olika förutsättningar in. Har man brottats med neddragningar och personalbrist under en längre tid kan det naturligtvis vara svårt att se framåt. Det kan också vara anledningen till att deras mål och visioner är så pass modesta, de flesta önskar större utrymme för barnavdelningen och mer personal.
Gemensamt för nästa alla är att de önskar bättre samarbete med skolan, eller i vissa fall, att det överhuvudtaget fanns ett samarbete med skolan. Det märks också att lagen om
skolbibliotek aktualiserat diskussionerna kring skolan och om man ska ha avtal med dem.
Flera tar också upp den nya tekniken och den kommer att påverka barn och ungas läsning. I förlängningen handlar ju det om hur biblioteksarbetet för barn och unga kommer att se ut i framtiden.
26 Aneby
Då Aneby bibliotek ska bli meröppet finns den en förhoppning om att kunna frigöra tid för personalen för att på ett mer strukturerat sätt arbeta med målgruppen barn och unga. Medel äskas inför kommande budgetår vilket kan innebära att en barn- och ungdomsbibliotekarie på nytt kan anställas i verksamheten. I bibliotekets nuvarande plan ingår att iordningställa ett ungdomsrum i biblioteket. Om fem år finns en tydlig plan, gemensam målsättning och ansvarsfördelning för samarbetet mellan skola och biblioteket. Biblioteket har regelbundna arrangemang för barn och unga på biblioteket, samt att det finns en kulturgaranti för barn och unga i kommunen.
Eksjö
Skulle vilja ha mer aktiviteter för mellanåldern, tvspelskvällar och bokcirklar. Att kunna ha öppet till 19 som man hade tidigare!
Gislaved
Tror att läsning blir allt viktigare och att biblioteksarbetet kommer att förändras. Tekniken kommer att förändra mycket. Hoppas på mer samarbete inom kulturförvaltningen. Ser fram emot samarbetet med Mötesplats Gisle, den gamla Gisleparken som nu byggs om och där det kommer att vara ett centrum för ungdomskultur i Gislaved.
Gnosjö
Visionen är att om fem år finns en heltidsanställd barn- och ungdomsbibliotekarie. Då är även folkbibliotekets digitala verksamhet för barn och ungdomar utvecklad. Hur folkbiblioteket ska arbeta med den lustfyllda fritidsläsningen via nätet är en viktig fråga. Visionen är också att vi har utåtriktad verksamhet som når barn och unga på fritiden. Att vi kan arbeta aktivt med barn med funktionshinder och barn med andra modersmål än svenska.
Habo
Hoppas på bättre datoriserade skolbibliotek som delar samma system som biblioteket. Tror att den nya tekniken kan innebär mycket men inte att biblioteket bara ska finnas på nätet,
biblioteket ska vara en samlingsplats där människor träffas över generationsgränserna.
Jönköping
Den politiska prioriteringen på barn och unga har fått praktisk konsekvens organisatoriskt, då barn och unga-sektionen på stadsbiblioteket är betydligt större och mer formaliserad än tidigare. Visionen är att fortsätta på detta spår som är att även i praktiken följa de politiska föresatserna när det gäller resurser för de yngre i biblioteksverksamheten. Detta gäller också i de olika biblioteksrummen där vi av tradition ger barn och unga betydligt mindre yta än för det vuxna trots att verksamheten ofta är minst lika stor. Varje tjänst som framöver blir ledig i bibliotekssystemet ska vägas på guldvåg och inte minst hänsyn till barn och ungas läsande, detta ska prioriteras tjänstemässigt. Så på sikt: omprioriteringar på olika plan till förmån för barn och unga resursmässigt.
Mullsjö
Mullsjö bibliotek har nyligen flyttat till nya lokalen och börjat bygga upp verksamheten. I maj 2012 startade man upp barnverksamheten och flyttade samtidigt till nya lokaler. Vill arbeta mer utåtriktat och ha fler nätverk. Vill samarbeta med ortens föreningar. Utbilda
sagostundsledare som kunde hålla i sagostunder. Vill arrangera barnteater. Starta ett nätverk
27 med pedagoger i kommunen. Om fem år så önskar personalen att de var ytterliga en
bibliotekarie i personalstyrkan och att de samarbetar med andra barnbibliotekarier i länet.
Nässjö
Våra egna visioner är att om fem år ha ett bra avtal samt en tydlig strategi för skolbiblioteksverksamheten med en bra samverkan med skolan och fler utbildade skolbibliotekarier i kommunen. Önskar mer fokus på det kreativa och barn och ungas uttrycksmöjligheter genom workshops och liknande på kulturhuset och biblioteket.
Sävsjö
Visionen är att ha hög servicenivå, god utlåning och höja antalet besök på biblioteket.
Tranås
Kommunens vision är att bli 20,000 invånare år 2025 och det ska genomsyra all kommunal verksamhet. Om 5 år så önskar vi att vi har större lokal för ungdomar och det ska finnas utrymme för spontan kreativitet, kanske en verkstad och en tvspelshörna. Jobba med språk och språkutveckling på ett mer lekfullt sätt mot de små barnen. Satsa mer på barn och unga och att det ska synas i budgeten. Sätter upp mål och arbetar mot dem. Mer samarbeten och delaktighet på biblioteket.
Vaggeryd
I Vaggeryds biblioteksplan står det att visionen är att Kommunens bibliotek skall vara navet i vårt livslånga lärande. Biblioteksverksamheten skall vara flexibel och förändringsbenägen så att man kan följa med i den snabba utvecklingen och anpassa sig efter samhällets krav och behov. Biblioteken skall också vara lättillgängliga och attraktiva mötesplatser för kommunens invånare. Biblioteket måste ta till vara de värden det har som kulturbärare.
Om fem år tror vi på att jobba mer digitalt med barn och ungdomar. Önskar att vi kunde jobba mer med skapande verksamheter, både digitalt och IRL. Vi planerar lovverksamheter och kanske något dagläger i sommar tillsammans med kulturskolans personal, så det kanske kan komma någonting ur det? Önskar att kunna fånga upp ungdomarna bättre, kanske ha bokcirklar och andra aktiviteter för dem.
Vetlanda
Tycker att det är svårt att formulera visioner kring barn och ungdomsverksamheten när skolledningen inte är med i samma tänk, upplever skolan som ett stort hinder, men önskar att förskolor och klasser kom till biblioteket. Vill ha en levande barnavdelning och mer aktiviteter på loven. Tycker det är svårt att hinna med allt, vi vill alltid göra mer men vi måste se vad som är rimligt.
Värnamo
Om fem år är biblioteket inflyttat i Gummifabriken. Vi vill ha en kreativ verkstad med teknik, kreativitet och mycket eget skapande. Alla ska vilja komma dit, det ska vara öppet och
tillåtande. Bibliotekets vision faller under Kulturnämndens vision som är att: I samverkan med andra verka för ett rikt kulturliv för alla kommuninvånare. Ge invånarna upplevelser, kunskap, medvetenhet och kritisk överblick. Främja mångsidighet, kvalitet samt visa en öppenhet mot och förståelse för kreativa strömningar.
