AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för utbildningsvetenskap
Utomhuspedagogik i förskolan
En kvalitativ intervjustudie om förskollärarens förhållningssätt till
utomhuspedagogik
Thomas Östlund
2020
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Pedagogik
Förskollärarprogrammet PEG700
Handledare: Cresantus Biamba Examinator: Daniel Pettersson
Östlund, T. (2020) Utomhuspedagogik i förskolan. En kvalitativ intervjustudie om
förskollärarens förhållningsätt till utomhuspedagogik. Examensarbete i pedagogik.
Förskollärarprogrammet. Akademi för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på utomhuspedagogik. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskollärare på fyra olika
förskolor. Fyra av intervjuerna genomfördes via telefonintervju eller Skype och en på plats på förskolan. Varje förskollärare fick svara på sex öppna frågor. Svaren
transkriberades, och kodades in i fem olika teman utifrån respondentens svar. Resultatet av undersökning visar att de intervjuade förskollärarna ser att barn tar till sig
utomhuspedagogik om förskolläraren är närvarande, nyfiken och engagerad. Enligt förskollärarna är utomhusmiljön ett bra sätt att röra sig i eftersom det finns fria ytor och större möjligheter att röra sig i än inomhus. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade förskollärarna ser fördelar med utomhuspedagogik. I utemiljön leker och samspelar barn bättre mellan varandra. De intervjuade förskollärarna kan se vädret som en nackdel i utomhuspedagogiken. Slutsatser från studien är att utomhuspedagogik har stor betydelse för barn och förskollärarens roll har stor inverkan på barns upplevelse av utomhuspedagogiken.
Nyckelord: Barnperspektivet, förskollärarens roll, lärmiljö, rörelse, utomhuspedagogik. Keywords: Motion, Outdoor education, Outdoor enviroment, The child perspective, The role of the preschool teacher.
25
Innehåll
1. Inledning ... 1
2. Styrdokument ... 2
2.1 Läroplanen för förskolan ... 2
2.2.1 Utomhuspedagogik enligt läroplanen ... 2
2.2 Barnkonventionen ... 2 3. Centrala begrepp ... 3 3.1 Barns utomhusmiljöer... 3 3.2 Vad är utomhuspedagogik? ... 3 4.Tidigare forskning ... 3 4.1 Litteratursökning ... 3
4.2. Förskollärarens förhållningsätt till utomhuspedagogik ... 4
4.4 Förskollärarens och utomhusmiljöns betydelse för barns rörelse ... 5
4.5 Fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik ... 6
5. Teoretiska utgångspunkter ... 7 5.1 Sociokulturellt perspektiv ... 7 5.2 Barnperspektivet ... 8 6.Syfte ... 8 6.1 Frågeställning ... 8 7.Metod ... 8 7.1 Metodval ... 9 7.2 Urval ... 9 7.3 Genomförande av undersökningen ... 10 7.4 Etiska överväganden ... 10
7.5 Validitet och reliabilitet ... 11
8.Resultat och analys ... 11
8.1 Förskollärarens förhållningssätt till utomhuspedagogik... 12
8.2 Hur uttrycker förskollärare att de skapar lustfyllda lärmiljöer utomhus? ... 13
8.3 Vilka fördelar och nackdelar ser förskollärarna med utomhuspedagogik? ... 14
8.4 Rörelse utomhus ... 15 8.5 Platsen för utomhuspedagogik ... 16 9.Diskussion ... 16 9.1 Metoddiskussion ... 16 9.2 Resultatdiskussion ... 18 10. Vidare forskning ... 21 11. Slutsats ... 21 12. Referenslista ... 22 Bilaga 1. ... 27 Bilaga 2. ... 28
1
1. Inledning
Utomhuspedagogik och att vi människor vistas i olika utomhusmiljöer har en stark tradition i Sverige. Därav ska förskollärare ge barn möjlighet att redan i tidig ålder vara utomhus och i olika utomhusmiljöer (Szczepanski, Malmer, Nelson, Dahlgren, L-O, 2006. Folkhälsoguiden (2017) visar på att barn är allt mindre utomhus, rör sig mindre och är mer stillasittande. Barn i förskoleåldern behöver vara utomhus och röra på sig eftersom de växer och behöver träna olika motoriska övningar som att till exempel krypa, springa, hoppa och klättra. (Szczepanski et al,. 2006) Förskollärarnas
förhållningsätt till utomhuspedagogik och att barnen ska få vara utomhus varierar från Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ”Exempelvis säger personalen ”Det är för jobbigt att gå ut så därför är vi inne med barnen” eller ”Vi är inne det är så mycket enklare än att vi ska klä på alla och gå ut”.
Skolverket (2018, s.9) beskriver att barnen ska under förskolans verksamhet utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att barnen deltar i olika fysiska aktiviteter och att de vistas i olika naturmiljöer. Pedagogik är någonting som utgår från människan och dess samhälle. Det är förskollärarna som ska ge barnen förutsättningar för att kunna vara utomhus på förskolan (Brinkkjær & Hyena, 2013).
Fjørtoft (2001) visar i sin rapport på att barn rör sig mindre och är idag mer stillasittande. Folkhälsoguiden (2017) skriver att barn rör sig när de är utomhus. I utomhusmiljön finns utrymme för barnen att röra sig på. Förskolans gård ska gärna vara stor och av olika terränger. För att ge barnen möjlighet att kunna röra på sig, använda och stärka kroppen. I denna studie ska det undersökas hur förskollärarna inbjuder och inspirerar barnen till lustfyllda utomhusmiljöer (folkhälsoguide, 2017). Vad för kunskap krävs det av förskollärare för att kunna skapa lustfyllda utomhusmiljöer?
Att vara ute är någonting som är vanligt förekommande i förskolans verksamhet och barnen är ute nästan varje dag och under alla årstider. Utifrån tidigare arbeten och under min VFU har jag sett tillfällen där personalen säger ”Det är så mycket spring på barnen så därför går vi ut”. Där är det intressant att studera hur utevistelsens utnyttjas. Används
utevistelsen bara för att barnen ska få springa av sig eller finns det en pedagogiks tanke bakom att vara utomhus?
2
Utomhuspedagogik ska ge barnen ett sätt att vara utomhus och ger ett livslångt lärande. Där är det relevant att tänka på platsen utomhus. Kan vara bara om det finns möjlighet att vara på olika närliggande platser och uppleva dessa miljöer (Szczepanski, 2013). Frågor som väcker intresse är att undersöka utomhuspedagogikens för och nackdelar. Det som även väcker intresse är att se vilket förhållningssätt förskollärarna har till utomhuspedagogik. För att berika barn och för att barnet ska få med sig
utomhuspedagogiken och känslan av utevistelsen, ska barnet själv uppleva och upptäcka naturen (Ohlsson, 2015). Därför är det i denna studie intressant att undersöka
förskollärarnas förhållningssätt till utomhuspedagogik och hur de själva upplever att de inspirerar barn till att vara utomhus.
2. Styrdokument
2.1 Läroplanen för förskolan
1998 fick förskolan en egen läroplan. Den tillkom när förskolan blev en egen skolform. Läroplanen reviderades 2010, för att komma ut som en ny läroplan 2018.
2.2.1 Utomhuspedagogik enligt läroplanen
Skolverket (2018, s.9) beskriver att barnen ska under förskolans verksamhet utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att barnen deltar i olika fysiska aktiviteter och att de vistas i olika naturmiljöer.
Barn ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och inomhus och i varierande miljöer (Skolverket, s. 11.).
2.2 Barnkonventionen
Barnkonventionen är ett internationellt avtal innehållande 54 artiklar kopplat till barns rättigheter. Barnkonventionen (2019) är sedan januari 2020 svensk lag och tar i artikel 31 upp barns rätt till lek i relation till dess ålder.
3
3. Centrala begrepp
3.1 Barns utomhusmiljöer
Nordahl & Einarsdóttir (2014) anser att miljön är den som barnen vistas i, som till exempel ute på förskolans gård. Kan även vara att barnen är ute på någon närliggande plats som till exempel en lekpark eller i skogsmiljö. På de närliggande platserna kan barnen röra sig fritt inom ett mindre tydliga avgränsade område. Förskolans gård är allt som oftast tydligt markerad och avgränsad med till exempel stängsel runt om. Nordahl & Einarsdóttir (2014) skriver är det av stor vikt att barn får vistas i olika
utomhusmiljöer och att förskolans gård inbjuder till lek och rörelse. I miljön menar författarna att det ska finnas möjlighet för barn att till exempel kunna klättra, springa, hoppa och krypa.
3.2 Vad är utomhuspedagogik?
Det är ett pedagogiskförhållningssätt där platsen är definitionen för
kunskapsinhämtningen. Det ska syfta till växelspel mellan upplevelser och reflektion grundad på upplevelser i autentiska situationer, det innebär att det handlar om innehållet och sättet att läras sig.
Platsen - är någonstans utomhus, till exempel förskolans gård, skogen, eller någon lekpark
Sättet - Utomhusupplevelser tillsammans med andra
Innehållet – Utomhuspedagogik ska utgå från det som finns på den valda plats som man befinner sig i.
Reflektion – Utomhusupplevelsen behöver reflekteras för att kunskap kunna uppstå. (Nationalencyklopedin 2019).
4.Tidigare forskning
4.1 Litteratursökning
Nedan beskrivs hur litteratursökning gått tillväg för att få fram vad tidigare forskning säger om utomhuspedagogik. Gävle högskolans databas ERIC, Discovery och SwePub användes för att kunna hämta tidigare forskning om utomhuspedagogik. För att få fram relevanta artiklar till studien kryssades rutorna full text och Peer Review i. Sökningen
4
genomfördes med både svenska och engelska ord för att bredda sökning. Sökord som användes i studien var barn utomhuspedagogik (children outdoor education)
förskollärare utomhuspedagogik (preschool teachers outdoor education), platsen för utomhuspedagogik (the place for outdoor education). Utomhuspedagogik i förskolan (outdoor education in preschool). Utifrån dessa sökord fick jag allt från 240–9000 i resultat. Relevanta artiklar på de två första sidorna valdes utifrån artiklarna
sammanfattning och dess rubrik.
4.2. Förskollärarens förhållningsätt till utomhuspedagogik
Ohlsson (2015) beskriver hur förskollärare ska förhålla sig till utomhuspedagogik. Han menare att eftersom barn födds med en nyfikenhet och vilja av att upptäcka saker är det förskolläraren som ska ta vara på det. Var som förskollärare medupptäckare med barnen, var nyfiken och där tillsammans upptäcka naturen. Ohlsson beskriver att förskolläraren kan med barn upptäcka och inspirera naturmiljön som ska ge barnet minnen som de för med sig genom livet. Förskollärarens öppna sinne och sitt förhållningssätt till utomhuspedagogiken kan inspirera barn att till vara utomhus.
Olsson (2015) tar upp betydelsen av att förskollärarens förhållningsätt påverkar barnen, de får vara med där det händer och det sker olika saker i utomhusmiljön. Förskollärare ska lyssna på barnets frågor och funderingar. Han påpekar att som förskollärare är det av stor betydelse att anta ett barnperspektiv och i det respektera barns olika åsikter. Änggård (2010) visar i sin rapport att förskollärare kan förhålla sig till
utomhuspedagogiken på olika sätt. De kan använda den som ett komplement till
inomhus miljön och flytta ut verksamheten. Barnen lär sig om naturen och kan använda sig av naturens olika material. Änggård beskriver att förskollärarna ska se
utomhuspedagogiken utifrån ett barnperspektiv för att inspirera barn till lekfulla situationer i deras utomhusmiljö.
Claesdotter (2005) beskriver utomhuspedagogik och utomhusmiljön som en
betydelsefull kunskapskälla. Hon tar upp att tidigare studier har visat att det kan i många olika arbetslag på förskolor vara oense om hur utomhuspedagogiken ska bedrivas. I många fall kan det saknas kunskaper om hur utomhuspedagogik ska bedrivas. Därför menar hon att personalen behöver först resonera om vad de anser är utomhuspedagogik
5
innan det ska användas i barngruppen och som förskollärare se detta utifrån
barnperspektivet och barns erfarenheter. Claesdotter menar att personalen i arbetslaget ska ha en samsyn kring utomhuspedagogik för att de ska kunna bedriva och inspirerar de till barn. Därför är det betydelsefullt att se på sitt eget förhållningsätt och i detta berika barns utomhusmiljö genom deras sinnen till exempel, lyssna, känna, se, luktar och smaka (Claesdotter, 2015)
4.4 Förskollärarens och utomhusmiljöns betydelse för barns
rörelse
Fjørtoft (2001) skriver i sin rapport att barn idag är mer stillasittande och tillbringar mindre tid utomhus. Hon menar att det är vuxna som måste se till att barn redan i tidig ålder är utomhus och får röra på sig. Grindberg & Langlo Jagtøien (2000) skriver att barn i förskoleålder har ett stort behov av att röra på sig och att deras behov tillgodoses. Detta kräver enligt författarna att förskollärare har kunskap om bland annat barns motoriska utveckling, sinnenas betydelse för rörelsen och samband mellan motorik och lärandet.
Szczepanski (2013) beskriver platsen betydelse för att kunna bedriva utomhuspedagogik och att utomhusmiljön är tillgänglig för barn. Han menar att det är av stor betydelse om det finns olika typer av utomhusmiljöer, som att barn är i närliggande stadsmiljöer, parker och skogsmiljöer. När barn vistas i växlande utemiljöer får de enligt Szczepanski varierande typer av rörelse och skiftande aktiviteterna skapas i de miljöer de vistas i. Ohlsson (2015) menar att forskning visar på att det är bra för hälsan och
immunförsvaret att vara utomhus. Han anser att det är bra för barns motorik att vara utomhus och där vistas i olika miljöer som att till exempel i skogen klättra i träd eller klättra upp på en sten. Barn som vistas ute får bättre och mer utveckling av sin grov-och finmotorik samt att deras balans stärks i utomhusmiljöerna (Ohlsson, 2015).
Boldemann et al. (2005) beskriver att barn som är i miljöer som är mer kuperad och av ojämn terräng visar forskning att de barn rör sig betydligt mer än de barn som bara vistas på platt terräng och aldrig byter utomhusmiljöer. Forskningen enligt Bolderman et al. visa på att barn under en dag i den ojämna och kuperade terrängen rör sig mer och använder sina muskler på ett annat sätt än barn som enbart vistas i utomhusmiljöer av
6
platt terräng. Barn i den ojämna terrängen tränar också mer balans och koordination när de till exempel ska klättra över eller krypa under. Boldemann (2013) visar i sin rapport att barn varje dag ska ha minst 60 minuters rörelse där deras plus ökar med minst 50 %. Barn ska under deras vakna tid röra på sig under hela dagen och inte sitta still mer är 60 minuter för att stärka barnet hjärta och hjärna. För det är betydelsefullt att redan i tidig ålder utveckla detta för att få en bra start i livet och där leva ett långt liv (Bolderman, 2013).
4.5 Fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik
Ohlsson (2015) skriver att utomhuspedagogik är betydelsefullt för barns lek, hälsa och motorik. Det visar på att om barn är utomhus utvecklas deras lek. Deras hälsa och motorik stärks. Fördelar med utomhuspedagogik är att barn kan mer än vad
förskolläraren i vissa fall tror. Fördelar är att barnen får användning av alla sina sinnen och lära känna sin närmiljö (Fastén, 2019). Szczepanski (2012) anser att
utomhuspedagogik stärker minnet och det stimulerar flera sinnen. När barn är utomhus visar forskningen enligt han på att utomhuspedagogik berikar våra sinnen. Forskning har enligt Szczepanski visat på att barn efter enbart en kort stunds utevistelse medför att de lättare kan koncentrera sig när de kommer in i inomhusmiljön.
Ohlsson (2015) menar att om barn är torra och har rätt kläder när de är utomhus kan de ta till sig av utevistelsen. Förskollärarna enligt författaren ska tänka på att lyssna på barnen och se utifrån ett barnperspektiv. Han kan se att förskollärarna är ute med barnen och att förskolläraren tänker då att barnen mår bra att vara ute och leka med varandra. Nackdelen menar Ohlsson att förskollärarna inte tänker på att använda utevistelsen som ett komplement för att uppnå mål i förskolans läroplan. Genom att istället utgå ifrån ett utomhuspedagogiks perspektiv kan utevistelsen enklare kopplas ihop med mål i
förskolans läroplan. Smit (2010) beskriver sociokulturell teorin när barn socialiserar med varandra och ser en fördel när barn socialisera och integrerar med varandra i olika utomhusmiljöer.
Bilton (2018) anser att det lägg stor press på förskollärarna när de ska använda sig av utomhuspedagogik. Många förskollärare kan känna att de inte har tillräcklig kunskap för att kunna utöva utomhuspedagogik till de yngre barnen. Författaren menar att
7
flertalet förskollärare har inte heller tillräcklig kunskap och goda erfarenheter av utomhuslek och utomhusupplevelser. De kan därför känna en stor press och hög förväntan för att kunna föra över sin kunskap till barn.
5. Teoretiska utgångspunkter
Studiens utgångspunkt kommer utgå från barnperspektivet och där intervjua förskollärare och se den vuxnes syn på barns utomhuspedagogik.
I det sociokulturella perspektivet kommer förskollärarna i studien se hur barnen interagerar med varandra och hur förskollärarna skapar lustfyllda utomhusmiljöer för barnen. Hur barn socialiseras med varandra för att inspireras till rörelse. Detta
perspektiv väljs för att intervjua förskollärare om hur barn socialiseras i olika utomhusmiljöer.
5.1 Sociokulturellt perspektiv
I förskolans verksamhet ska förskollärarna med hjälp av pedagogiken inkludera alla barn i förskolans utomhusmiljöer. Smidt (2010) utifrån Vygotskij teorier och menar att barnen integrerar med andra och lär sig att socialisera med människor. Barnet lever sig in i den sociala miljö de vistas i. För enligt Smidt (2010) när barn socialiseras med andra barn kan det i utomhusmiljön leka och röra sig tillsammans. Där beskriver Smidt att förskolläraren kan erbjuda aktiviteter som bygger på barnens tidigare erfarenheter, för att kunna skapa lustfyllda utomhusmiljöer. Aroseus (2013) beskriver sociokulturellt perspektiv och att vi människor lär oss av varandra i olika sociala sammanhang. Detta lär du dig i olika interaktioner tillsammans med andra människor.
Skolverket (2000) i den sociokulturella teorin är behov av stöttning och handledning från en mer kunnig person. När personen börjar lära sig mer övertar personen ett större ansvar och kan tillslut hantera det själv på egen hand. Skolverket menar att lärandet är när människan befinner sig i ett sammanhang och inte skiljs från det och dess
utveckling. Skolverket beskriver att vi människor ska befinna oss i olika kulturer tillsmans med andra. Sociokulturellt perspektiv blir en central del i förskolans verksamhet när barn socialiserar och samspelar med varandra i deras utomhusmiljö (Skolverket 2018, s. 10).
8
5.2 Barnperspektivet
Denna studie kommer undersöka förskollärarnas syn på utomhuspedagogik utifrån ett barnperspektiv. Barnperspektivet ska rikta sig mot de vuxnas syn på barnens upplevelse och se utifrån deras erfarenhet. Barnperspektivet ska utgå från att den vuxne bestämmer vad barnet har för behov utifrån sina egna tankar och funderingar utan att ta hjälp av barnets egna tankar och funderingar. Det skapas av vuxna och ska sträva efter att så tydligt som det går återskapa barns perspektiv (Pramling Samuelsson, Sommer & Hundeide, 2011). De ska enligt författarna utgår från barns intresse och vad
förskollärarna anser vara betydelsefullt för barn i deras utomhusmiljöer. Ta vara på det som förskollärare tror är bra för barn, dess rättigheter och se till barns bästa i deras utomhusmiljö. Hagen (2015) menar att som förskollärare ska du inta barnperspektivet i utomhuspedagogiken när du ska närma dig barnet i deras utomhusmiljö. Barn har behov av att uppleva olika utomhusmiljöer och om det är möjligt att upptäcka andra miljöer än enbart gården på förskolan och i miljöerna ska förskolläraren se det utifrån
barnperspektivet Nordahl & Einarsdóttir, 2014). Barnkonventionen (2019) i punkt 31, tar upp barn rätt till lek, vila och fritid. Utifrån barnkonventionen ska barn ges rätt till att leka och där ska förskolläraren se det genom barnperspektivet när de skapar olika utomhusmiljöer för barns lek. (Hagen 2015; Nordahl & Einarsdóttir, 2014).
6.Syfte
Syftet med studien är att undersöka förskollärarens syn på utomhuspedagogik.
6.1 Frågeställning
Hur uttrycker förskollärare att de skapar lustfyllda lärmiljöer utomhus? Vilka fördelar och nackdelar ser förskollärarna med utomhuspedagogik?
7.Metod
I följande avsnitt kommer metoden för studien redovisas. Det presenteras studiens metodval, val av urval, genomförandet av undersökningen, studiens etiska
9
7.1 Metodval
I denna undersökning har det genomförts intervjuer med förskollärare för att se deras förhållningssätt till utomhuspedagogik. Nilholm (2016) anser att respondenterna ska se en meningsfullhet med undersökningen och att de kan koppla till förskolans
verksamhet. Samtalen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Vilken är en kvalitativ metod. Bryman (2018) tar upp fördelen med semistrukturerade intervjuer och menar på att där kan intervjupersonen känna sig lugn och säker. Det blir ett samtal mellan intervjuaren och den intervjuade personen. I en kvalitativ intervju är intresset riktat mot intervjuarens ståndpunkt. I semistrukturerade intervjuer öppnas det upp för följdfrågor beroende på respondenten svar. Bryman påpekar att inte sväva för långt bort från frågorna, för att kunna jämföra de olika respondenterna svar.
7.2 Urval
Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare på fyra olika förskolor.
Respondenterna valdes utifrån bekvämlighetsprincipen. Bekvämlighetsprincipen är enligt Bryman (2018) en förekommande metod som används vid kvalitativa intervjuer. Detta användes för att det finns en praktisk lösning för att kunna ta sig till
respondenternas respektive förskola. Intervjusamtalen genomfördes med ljudupptagning med mobiltelefon samt kompletterades med papper och penna. Förskollärarna i studien har samtliga läst förskollärarprogrammet, de har olika erfarenhet av utomhuspedagogik. Förskollärare 1 och 5 har ingen ytligare erfarenhet av utomhuspedagogik. Förskollärare 3 och 4 har läst förskollärarprogrammet och i utbildningen läst utomhuspedagogik. Förskollärare 2 har erfarenhet av utomhuspedagogik genom att ha läst det under förskollärarutbildningen. Sedan har förskollärare 2 läst utomhuspedagogik för att bredda sin kunskap inom ämnet.
Kontakt togs via e-post med rektor på respektive förskola. Där presenterades examensarbete med syfte och hur studien kommer genomföras. Rektorn gav sitt godkännande till att skicka det vidare till förskollärarna. De tillfrågade förskollärarna och rektorerna har fått sig skickat medgivande brev och intervjufrågorna (se bilaga 1 och 2), för att de innan undersökningen ska kunna se vad den handlar om. De ska sedan ge sitt godkännande till deltagande. Därefter bokades intervjuer in med respektive
10
förskollärare. Intervjufrågorna valdes ut föra kunna svara på studiens syfte och frågeställningar och utifrån respondentens svar kunde följdfrågor ställas.
7.3 Genomförande av undersökningen
Förskollärarna svarade på ett antal öppna frågor (se bilaga 2), där möjlighet fanns att kunna utveckla sina svar. Intervjuerna genomfördes på respektive förskola eller via Skype/telefonintervju. Samtalen på förskolan utfördes i rum där intervjuaren och den intervjuade personen inte blev störda av till exempel barn eller annan personal. En av intervjuerna genomfördes på förskola, medan fyra genomfördes via
telefonintervju eller Skype. Eftersom det rådande läget med coronaviruset (COVID-19) fick respektive förskola bestämma om de tar emot besök för intervju. Innan intervjun frågades det om det var okej att spela in och om de hade läst och sett intervjufrågorna innan. I samråd med respektive förskollärare bestämdes tid för telefonintervjuerna och plats för de som intervjuades på sin förskola. Detta valdes för att anpassa till
förskolläraren och att de har möjligt att kunna medverka (Löfgren, 2014). Frågorna (se bilaga 2) ställde i tur och ordning. I förskollärarens svar ställde följdfrågor för att komplettera svaren de angav. Intervjuerna tog allt från 15–25 minuter. Innan intervjun fick respondenten och förskolans rektor information genom medgivande brev (se bilaga 1) och att det inspelade materialet endast kommer användas i studien och att ingen obehörig ska komma åt materialet (Vetenskapsrådet, 2017).
7.4 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2017) nämner att de tillfrågade respondenterna är medveten om att undersökningen är frivillig och att de har möjlighet att när som helt avbryta
undersökningen. Vetenskapsrådet tar upp att inga obehöriga ska kunna komma åt undersökningen och intervjuinspelningen. Därför kommer intervjuerna att transkriberas efter samtalen och därmed kommer ljudfilerna att raderas. Förskollärarna, rektorerna och förskolorna kommer inte att nämnas vid vare sig namn eller vart förskolan ligger, för att inte någon obehörig ska kunna söka upp vilken förskola eller vilka förskollärare och rektorer som tillfrågas att medverka i undersökningen.
Förskollärarna kommer innan intervjun att läsa medgivande brev och intervjufrågorna (se bilaga 1 och 2) och där igenom ge sitt godkännande till medverkan, för att det inte
11
ska kunna uppstå oklarheter (Agnafors & Levinsson, 2019). Tänk på att respondenterna får samma information och att det är medvetna om att de när som helst har möjlighet att kunna hoppa av undersökningen (Lundin 2009). Därför kommer alla medverkande att samtidigt skickas samma information för att inte de ska uppstå några fel eller att de inte får exakt samma information. När examensarbete är färdigställt har respondenterna möjlighet att kunna ta del av resultatet.
Efter intervjuerna transkriberades samtalen och kodades in i fem olika teman utifrån respondentens svar och det kan kopplas till studien syfte och frågeställningar. Respondenternas svar analyserades. Efter analysen genomfördes kategorier utifrån respondentens svar. De mest relevanta kategorierna som kan kopplas till studiens syfte och frågeställningar blev kvar och kategoriserades in i fem teman. För det inte ska framgå vilken förskola eller vilken förskollärare som angav svaret kommer
förskollärarna nämnas med nummer 1–5 för att inga obehöriga ska veta vilken förskollärare som medverkat i studien.
7.5 Validitet och reliabilitet
Bryman (2018) tar upp validitet och det menas att det avser att mäta det som ska mätas. Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på utomhuspedagogik. Där
intervjuades fem förskollärare för att kunna besvara studiens syfte. Frågorna utformades för att kunna besvara syfte och frågeställningarna. Under intervjuerna fick
respondenterna komma till tas och att inte sätta egna ord och åsikter på respondentens svar. Reliabilitet handlar om att studien är tillförlitlighet och att studien ska kunna gå att genomföra vid ett annat tillfälle och där få samma resultat. För att säkerhetsställa
reliabiliteteten är genomförandet av undersökningen noggrant beskriven. Intervjuerna spelades in för att kunna återgå till inspelningarna och att ingen information ska gå förlorad. I intervjun med förskolläraren var det betydelsefullt att hålla sig till ämnet och inte sväva långt bort från studiens syfte för att kunna använda respondentens svar (Bryman, 2018).
8.Resultat och analys
Syftet med studien är att undersöka förskollärarens syn på utomhuspedagogik. Utifrån respondenternas svar har det kategoriserats in i fem olika teman.
12
Hur uttrycker förskollärare att de skapar lustfyllda lärmiljöer utomhus? Vilka fördelar och nackdelar ser förskollärarna med utomhuspedagogiken? Rörelse utomhus.
Platsen för utomhuspedagogik.
8.1 Förskollärarens förhållningssätt till utomhuspedagogik
Förskollärarna i studien anser att de ska fånga barns intresse och att de utmanas i sin lek. Det kan vävas in andra ämnen i utomhuspedagogiken som till exempel språk och matematik. De anser att det går lika bra att ha matematiken utomhus till exempel räkna antalet kottar. Språket kommer in genom att som förskolläraren i studien benämner saker i naturen. Där menar några av förskollärna i studien att anta barnperspektivet för att fånga i barnets intresse i sin utomhusmiljö. Förskollärare 2 har ett stort brinnande intresse av att vara utomhus, skulle om möjligt vilja ha en utomhusgrupp. ”Anpassa utomhusmiljön efter ålder och gör det tillgängligt för alla” (F2). Förskollärare 2 vill inspirera till att alla kan vara utomhus och att miljön ska anpassas efter barnets ålder. Förskollärare 2 anser att det för hälsan är bra att vara utomhus varje dag.
Förskollärarna i studien anser att läroplanen ska följas och att det inte glöms bort när du är utomhus med barnen. ”Viktigt att upptäcka och utmana barn i deras utemiljö” (F5).
Där anser förskollärare 5 att förskolläraren har en stor roll, var närvarande, nyfiken och ställ frågor till barnen. Låt barnen upptäcka sin närmiljö och natur. ”Utomhuspedagogik är aktiviteter som sker utomhus, alla förskolor har olika arbetssätt och inriktningar”(F4). På förskollärare 4 förskola arbetar de med att barnen bekantas med närmiljön för att utforska djur, natur och kultur utomhus. Förskollärare 4 menar att barn ska få upptäcka och utforska sin utemiljö och ha läroplanen med dig, vad för mål kan kopplas till utomhuspedagogiken. För att barnen ska socialisera med varandra anser förskollärarna att det att betydelsefullt att som förskollärare se på sitt förhållningssätt när du arbetar med barn i deras utomhusmiljö.
13
8.2 Hur uttrycker förskollärare att de skapar lustfyllda lärmiljöer
utomhus?
Förskollärarens roll ansågs i intervjuerna vara en betydelsefull del för att inspirera barn till utomhuspedagogik. ”Var närvarande och med i barnens lek” (F2). Är någonting som förskollärare 2 anser är betydelsefullt för att kunna skapa lustfyllda utomhusmiljöer för barnen. Där använda sig av ett tema, gör spännande och lockade utemiljö för barnen. Förskollärare 2 vill prata med barnen om vad som är kul att göra när de är utomhus och vad de inte tycker om att göra när de är utomhus och inspirerar till barnen till att
socialiseras tillsammans i lustfyllda utomhusmiljöer. Ta vara på deras intresse och i det anser förskollärare 2 att barnen blir mer inspirerad av att vara utomhus.
Förskollärare 1 genomförde en kartläggning av vad barn leker med när de är utomhus, vad gör barnen i sin utemiljö. ”Gör miljön tillsammans med barnen”(F1). Får barn vara med blir det enligt förskollärare 1 mer lustfyllt för de. Förskollärarens roll menar förskollärare 1 är att även kunna knyta an utomhuspedagogiken till mål i läroplanen. Förskollärarna ansåg betydelsen av att miljön är inspirerande och att förskolläraren ska vara närvarande. Gör miljöer som lockar till lek och visa barnen vilka miljöer som finns och vad som går att göra utomhus på till exempel förskolans gård. ”Det är betydelsefull att vi finns där för barnen och att barnen får vara delaktig i skapandet av sin
utomhusmiljö” (F5). Förskollärarna ansåg för att kunna skapa lustfyllda utomhusmiljöer är det betydelsefullt att som förskollärare vara nyfiken, närvarande och finnas där för barnen. Får barnen vara med och vara delaktig kan de själva inspireras till att använda utomhusmiljön.
Förskolläraren i studien vill samtala med barnen om vad som de tycket om att göra utomhus för att kunna skapa lustfyllda miljöer. I detta vill de visa barnen vad för utomhusmiljöer som finns och vad som går att göra i den. Låt barnen får vara med att inspirera och skapa utomhusmiljöerna för att de ska få känna delaktighet i sin
utomhusmiljö. För att förskollärna i studien ska närma sig barnperspektivet anser de att de ska utgå från barns intresse för att kunna skapa lustfyllda utomhusmiljöer. Det sociokulturella perspektivet kommer in när förskollärare 2 pratar tillsammans med barnen om vad de ska göra för att tillsammans skapa lustfyllda utemiljöer.
14
8.3 Vilka fördelar och nackdelar ser förskollärarna med
utomhuspedagogik?
”Barn behöver få frisk luft och att det kan röra sig på ett annat sätt utomhus samt att barnen kan upptäcka nya saker i sin omvärld”(F3). Förskollärare 3 menar att barn har behov av frisk luft, rörelse och att de ska vara utomhus varje dag. Förskollärare 3 påvisar att barn behöver se naturen och sin omvärld. Förskollärarna kan se att utrymmet inomhus blir en begränsning och att vissa lekar bör genomförs utomhus. Barnen har friare ytor, kan i utomhusmiljön röra sig och låta mer än de kan gör i sin inomhusmiljö. ”Leker bättre, har bättre samspel och att andra lekar leks när barnen kommer utanför förskolans gård”(F2).Förskollärare 2 menar att i utomhusmiljön skapar barn nya grupper, samspelar och hjälper varandra i framförallt i miljöer där barnet inte vistas i dagligen. För när förskollärare 2 går med barn till skogen gör det att de behöver hitta nya relationer och skapa de tillsammans med andra barn. Förskollärarna anser att utomhuspedagogik är bra för den livslånga hälsan. Barn har behov av att vara utomhus och röra på sig. Några av förskollärarna menar att om barnen redan i tidig ålder
inspireras till att vara utomhus berikar det barnen och förhoppningsvis får det med sig det senare i livet.
”Om det sker i naturen är det större chans att barnen senare i livet värnar om naturen” (F4). Barnen gör det eftersom de har enligt förskollärare 4 byggt upp en vana, förståelse för att vistas i naturen. Utomhuspedagogiken bidrar enligt förskollärare 4 till bättre hälsa för barnen. Resultatet visar att en fördel med utomhuspedagogiken är att barn har ett behov av att vara utomhus. Det finns större utrymmen, barn leker bättre med
varandra i utomhusmiljöerna och i det socialiserar med varandra. Resultatet pekar på att förskollärare 2 kan se att barn leker bättre i utomhusmiljön och fram för allt när de vistas i miljöer de inte befinner sig dagligen i. Det kan enligt respondenterna bero på att det finns större utrymmen och att miljön inspirerar till goda lekmiljöer.
”Det kan vara svårt att begränsa utrymmet och att barn tappas lätt bort i miljön” (F1).
Där menar förskollärare 1 att det kan vara många barn ute på förskolans gård och att det kan vara svårigheter att ha koll, se alla barn och hela tiden vara uppmärksam på vad de gör för någonting. ”Det finns inte alltid tillräckligt med personal för att kunna ta barnen utanför förskolans gård” (F5). Förskollärare 5 påvisar att det på grund av personalbrist blir att barnen får stanna på gården än att de kommer utanför förskolans går. ”Vädret
15
kan vara en nackdel” (F3). Där anser förskollärare 3 att på grund av dåligt väder kan det vara ett hinder för att kunna bedriva utomhuspedagogik. ” Barn är idag stillasittande” (F4). Den nackdel förskollärare 4 kan se är att barn i dagens samhälle är alldeles för stillasittande och har behov av rörelse utomhus, att socialisera och leka tillsammans med andra kan bidra till rörelse utomhus. För att närma sig barnperspektivet utnyttjar förskollärna andra platser än enbart förskolans gård och i detta närma sig barns utomhusmiljöer.
8.4 Rörelse utomhus
Förskollärarna i studien använder sig av rörelse utomhus på olika sätt. Det kan vara till exempel en rörelsetimme där musik, rörelse och motorik vävs ihop till ett utomhuspass. ”Viktigt att hjälpa barnen vad rörelse är”(F1). Förskollärare 1 mera att visa barn på olika rörelseformer. Benämn allt med ord och låt barnen få berätta vad de tycker är roligt. Rörelse är en bra grund för livslång hälsa (Folkhälsoguiden, 2017). ”Var en närvarande och nyfiken pedagog och där med visa olika sätt att röra sig på”(F3). Förskollärare 3 menar att det finns olika sätt att röra sig. Det kan vara olika rörelse lekar. Förskollärare 3 anser att förskollärare ska vara nyfiken, närvarande samt
uppmuntra barn att det klarar av göra saker själva som att till exempel klättra i gungan.
”Engagerade var rätt klädd och barnen är rätt klädd för utomhuslek”(F2). Där menar förskollärare 2 att är du som förskollärare engagerad och med i barns lek, blir även barn genagerade. Förskollärare 2 påvisar att kom som vuxen till förskolan med rätt kläder för att kunna vara utomhus när det är kallt eller det regnar. Barnen ska vara rätt klädd för att kunna vara utomhus och röra på sig. Ha blandade rörelseaktiviteter utomhus med
barnen. Där poängterar förskollärare 2 att det är ditt engagemang och hur du inspirerar barn som har stor inverkan på om de tycker rörelse är roligt. ”Var engagerad, intresserad och stå inte i en klump som personal och prata med varandra fånga barnen i deras
utforskande och var utomhus minst en timme varje dag” (F4). Resultatet visa på att det sociokulturella perspektivet synliggörs när förskollärarna visar på olika
rörelseaktiviteter, där barn och förskollärare integrerar med varandra. Barnperspektivet intas genom att förskollärarna närmar sig barn i deras olika rörelseaktiviteter och när de ska skapas nya rörelselekar för barn.
16
8.5 Platsen för utomhuspedagogik
Flera av förskollärna går till skogen för att där kan barnen använda hela kroppen när det till exempel klättrar i träd. ”Vi går till olika skogsområden med barnen”(F2).I skogen och framför allt på hösten kan förskollärare 2 gå dit med barnen, se vad som händer, sker i naturen, och hur den förändras från vecka till vecka. Sedan går de även till olika delar av skogen för att enligt förskollärare 2 ser skogen olika ut beroende på var de går med barnen. Förskollärare 2 kan se att miljön i skogen gör att barnen skapar olika relationer och att nya konstellationer skapas när det är på en plats de inte dagligen vistas i. ”Vi går till olika platser beroende på vilken årstid det är och sedan kan vi även går till en annan närliggande förskola”(F1). På vintern kan förskollärare 1 gå med barnen till en skridskobana. Det går till en annan närliggande förskola för att barnen ska få se andra miljöer och att förskolorna kan ge varandras olika miljöer. ”Lekparker i närområdet eftersom det inte finns skog i närheten” (F4). Där hittar förskollärare 4 andra platser att vara med barnen. Förskollärare 4 menar på att har du inte närhet till skog och natur kan till exempel en lekpark vara ett ställe som barnen kan gå till. När barnen vistas i olika miljöer kan de enligt förskollärare 2 närmar det sig det sociokulturella perspektivet när barnen är på platser de inte befinner sig i dagligen. Eftersom de där kan de enligt förskollärare 2 behöva integrera och socialisera sig med andra än de normalt är med. I de olika miljöerna som barn vistas anser förskollärarna att de ska närma sig
barnperspektivet genom att utgå från vad du som förskollärare anser är betydelsefullt för barn i olika utomhusmiljöer.
9.Diskussion
Nedan diskuteras studiens metodval, studiens resultat, vidare forskning samt slutsats.
9.1 Metoddiskussion
Valet blev att genomföra kvalitativ semistrukturerade intervjuer med förskollärare som är verksam i förskolan för att enligt Bryman (2018) kunna få ett bredare svar om deras syn på utomhuspedagogik. Fördelar som Bryman tar upp med semistrukturerade intervjuer är att där kan intervjuaren se respondentens ansiktsuttryck och att ställa följdfrågor utifrån respondentens svar. För att förskollärarna ska komma till tals och utifrån respondentens svar kan följdfrågor ställas. Öppna frågor ställs för att
17
förskollärarens ska få tänka och ge sin syn på frågan. Intervju valdes istället för enkäter för att du får ett bredare svar. Intervjun som genomfördes på förskolan kan de även ses respondentens kroppsspråk och reaktion på ställd fråga. En enkät gör det även svårare att kunna motivera och få ett mer utförligt svar.
Det som blev svårigheter med intervjuerna är att det på grund av coronaviruset
(COVID-19) var det en del rektorer på förskolorna som ansåg att det inte var möjlighet att på grund av (COVID-19) avsätta tider för sina förskollärare att medverka i
undersökningen. Det som även vart en svårighet vara att på grund av (COVID- 19) föll en planerad intervju bort. Tanke var att intervjua sex förskollärare, på grund av att en föll bort blev det istället fem förskollärare som intervjuades. De två intervjuer som genomfördes med telefon var tanken att genomföras via Skype. Detta fick snabbt ändras från Skype till telefon på grund av tidsbrist och att tekniken inte fungerade. Det som även blev svårighet på grund av (COVID-19) var att genomföra intervjuerna på förskollärarnas respektive förskola. Där fick förskollärna bestämma om det gick att genomföra intervju på förskolan eller om vi fick hitta ett annat sätt att genomföra intervju på.
En av intervjuerna gick att genomföra på förskolan, medan resterande fyra fick genomföras via telefonintervju eller Skype. Två av telefonintervjuerna kunde genomföras via Skype och två med enbart telefon där personen inte ses i bild. Bryman (2018) beskriver fördelar med en telefonintervju, är att den som intervjuar inte behöver åka iväg och det behöver inte ta hänsyn till restid och kostnader. Nackdelen Bryman tar upp med en telefonintervju utan bild är att det är svårt att se förskollärarens reaktion på frågorna. I både Skype intervjuerna och de över telefon användes en lärplatta för att kunna spela in samtalen. Det som tar tid är transkriberingen efter intervjun så att ingenting missas och anteckningar genomfördes för varje intervju för att kunna komplettera de svar som respondenterna gav. Ställ tydliga frågor så att inget kan misstolkas och att förskolläraren förstår min fråga. En del av de intervjuade gav länge och utförligare svar än de andra utan att något svar var otydligt. Där gäller det att det inte är någon otydlighet i svaret för att det ska kunna gå att använda i undersökningen och att respondentens svar inte misstolkas (Bryman, 2018). För att få ett bredare resultat och att undersökningen ska säga hur förskollärare generellt uppfattar utomhuspedagogik
18
behövs fler respondenter. I denna undersökning kan de urskilja vad dessa fem
förskollärare anser om utomhuspedagogik och hur de fyra förskolorna i undersökningen arbetar med utomhuspedagogik.
Studiens reliabilitet stärks med en god litteraturöversikt och hur sökningen gått tillväga för att kunna upprepas. Det som inte kan göra med denna studie är att göra en slutsats hur utomhuspedagogik ser ut i hela landet. Studien kan enbart säga hur
utomhuspedagogik ser ut på de förskolor som medverkat i studien. Studien hade även kunna få ett annat resultat om det hade genomförts observationer som komplement till intervjuerna, för att undersöka hur förskollärare i praktiken arbetar med
utomhuspedagogiken. På grund av (COVID-19) kunde inte observationer genomföras och ansåg att semistrukturerade intervjuer räcker för att uppnå god validitet i denna studie.
9.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på utomhuspedagogik. Resultat i studien visa att om förskollärarna är engagerade, närvarande och nyfikna pedagoger kan barnen ta till sig utomhuspedagogiken. Ohlsson (2015) beskriver att ha med dig
läroplanen för förskolan (2018) i din tanke när du som förskollärare är utomhus och att kunna koppla utevistelsen med mål i läroplanen. Resultat visar att när barnen går utanför förskolan gård socialiseras de på ett annat sätt än inne på gården. Smidt 2010) beskriver Vygotskij´s teorier om det sociokulturella och det menas att barn socialiseras med varandra i sin lek. I undersökningen kunde förskollärarna se att barn utomhus leker bättre och de har ett bättre samspel mellan varandra. Orsaker förskollärarna i studien kan se att utomhus är det större ytor, kan finnas mer material och barnen behöver inte konkurrera med varandra som de gör inomhus.
Folkhälsoguiden (2017) tar upp att barn har behov av rörelse på förskolan. En fördel som förskollärarna kan se är att utomhuspedagogik bidrar till rörelse. Det kan använda sin kropp. Resultatet visar på att förskollärarna anser att barnen ska inspireras till rörelse och att det inte blir att något barn som står still. I detta ska förskolläraren tänka på att göra det inspirerande och lustfullt för att alla barn ska röra sig och att de tar med sig det genom hela livet. Skolverket (2018 s.9) skriver att barn ska utveckla en allsidig
19
rörelseförmåga och att de ska delta i olika fysiska aktiviteter. I det anser några av förskollärarna att det är förskollärarens roll att visa på att det finns olika sätt att röra sig. Ta vara på barns nyfikenhet och intresse är något som förskollärarna i studien anser är betydelsefullt i arbete med utomhuspedagogik. En av förskollärarna ansåg att om barnen visar intresse för dinosaurer kan förskolläraren göra olika rörelse lekar där det handlar om dinosaurer. Ohlsson (2015) tar upp barns nyfikenhet och där ska förskollärarna ta till att ta vara på den. Han menar att var verkligen medupptäckare med barnen och tillsamman upptäcka miljön än att förskolläraren bara berättar om den.
Studien har utgått ifrån hur förskollärarna ser utifrån barnperspektivet och hur det ser på barn upplevelse av utomhuspedagogiken. Där har intervjufrågorna ställts så att
förskolläraren fått tänka hur de gör för att barn ska inspireras i sin utomhusmiljö. Vad för framgångsfaktorer anser förskollärarna är nyckeln till att barn ska tycka det är roligt att vara utomhus. För enligt en av förskollärarna i studien kan det finnas barn som inte tycker om att vara utomhus och hur ska förskolläraren tänka för att dess barn ska finna en glädje i att vara utomhus.
Aroseus (2013) tar upp det sociokulturella perspektivet och att vi lär oss i sociala sammanhang. I utomhuspedagogiken anser förskollärarna att de närmar sig de när barn befinner sig i olika utomhusmiljöer. Resultatet påvisar att förskollärarna tar barnen till andra platser utanför förskolans gård. Finns inte skogen tillgänglig försöker
förskollärarna hitta andra platser att vara vid som till exempel lekpark. På hösten går de ut i skogen och ser vad som händer och sker i skogsmiljön. Szczepanski (2013)
beskriver platsens betydelse för utomhuspedagogiken. I det ska barn uppleva olika miljöer som att i skogen använda sig av sin motorik. För att kunna närma sig det
sociokulturella perspektivet kan barn och förskollärare vistas i miljöer som barn inte är i dagligen (Smidt, 2010). Nordahl & Einarsdóttir (2014) beskriver för att kunna närma sig barnperspektivet ska barn vistas i olika utomhusmiljöer och i det skapas även olika typer av rörelse.
Barnen har enligt respondenterna ett behov av att upptäcka det som finns i sin närmiljö och se någonting annat än att enbart befinnas sig på förskolans gård. Det anser
20
årstid de befinner sig i. Szczepanski (2013) anser att utomhusmiljön ska vara tillgänglig för barn. Han påpekar att barn har behov av att vistas i olika utomhusmiljöer som att vara i skogen eller i lekparken. Får barn vara i ojämn terräng i skogen får de använda hela kroppen än om de befinner sig i jämn terräng. Deras balans och koordination kommer att stärkas när till exempel befinner sig i skogen (Bolderman et al., 2005). Förskollärarna i studien involverar barnen och tar in deras tankar och idéer om hur de vill att utomhusmiljön ska se ut. Där anser de att om barnen får vara med kan det göra att de inspireras och känner att det känns lustfyllt att vara utomhus. Ohlsson (2015) menar att förskollärarnas förhållningsätt har stor inverkan på barns upplevelse av utomhuspedagogiken. Författaren menar att om förskolläraren kan inspirera barn blir förmodligen de mer intresserad av att vara utomhus.
Förskollärarna kan se vädret som en nackdel för att vara utomhus. Är det för kallt eller regnar kan det inte vara möjligt att vara utomhus. I detta anser en förskollärare att det kan tänka på att det kan räcka att var utomhus en liten stund. Olsson (2015) se
möjligheterna och inte hinder för att kunna bedriva utomhuspedagogik och menar på att det kanske går att vara ute en liten stund för att barnen ska få frisk luft fast det regnar eller är kallt ute. Barn mår bra att vara utomhus i redan tidig ålder och att det är en bra start för ett livslångt liv (Folkhälsoguiden, 2017). Det som kom fram som en nackdel i intervjuerna är att det är svårt att begränsa ytorna utomhus. Det som en förskollärare ansåg är att det kan vara många barn som är ute samtidigt och svårt att som förskollärare ha koll på alla barn på gården. Förskolläraren menar att utomhus kan det vara behov av att ibland begränsa ytan för att förskollärarna ska vara närvarande och se alla barn.
Flera av förskollärna i studien anser att som förskollärare var rätt klädd när du är
utomhus med barn, för att kunna vara närvarande i deras aktiviteter. De anser även att är du som förskollärare inte rätt klädd kan det bli att du bara står till och kan inte vara närvarande i barns aktiviteter.Det anser att barnen ska även vara rätt klädd för att kunna ta till sig av utomhuspedagogiken. Ohlsson (2015) skriver att om barn och vuxna är rätt klädda och torra tar det till sig utomhuspedagogiken på ett lustfyllt sätt och därmed lättare inspireras till rörelse Förskollärarna angav att barnen inte gör som du säger utan ser på vad du gör. Resultatet visa på att om förskollärarna är närvarande och engagerade kan barn inspireras till rörelse. En av förskollärarna anser att genomför olika rörelse
21
aktivtiter för att barn ska få uppleva att rörelse kan bedrivas på olika sätt. Skolverket (2018, s.9) tar upp att barn ska få en allsidig rörelseförmåga och studien visar på att förskolläraren ska inspirera barn och visa att det finns olika sätt att röra sig.
Ohlsson (2015) menar att förskollärare ska ta vara på barns nyfikenhet och det är förskollärarens roll att inspirera och upptäcka utomhusmiljön tillsammans med barnen. Claesdotter (2005) skriver att barns alla sinnen ska berikas i utomhusmiljön. För att kunna skapa lustfyllda lärmiljöer utomhus visar studien på att förskolläraren ska vara engagerad, nyfiken och närvarande i barns lek. För att kunna närma sig barnperspektivet och det sociokulturella perspektivet ska barn få vistas i olika utomhusmiljöer.
Folkhälsoguiden (2017) skriver i sin rapport att barn är allt mindre utomhus och att i förskolan verksamhet är det enligt studien förskollärarens uppgift att se till att barn är utomhus. Fördelar folkhälsoguiden (2017) ser att det är i utomhusmiljön på förskolan som barn har möjlighet att röra sig. Ohlsson (2015) påvisar att utomhuspedagogik är betydelsefullt för barns lek, hälsa och motorik.
10. Vidare forskning
För att ta vidare studien är det relevant att se på flera förskolor, intervjua fler
förskollärare och intervjua förskollärare från flera delar av Sverige. För att få ett ännu större underlag och undersöka hur förskollärare i Sverige ser på utomhuspedagogik i förskolan. För vidare forskning kan det genomföras observationer för att undersöka utemiljön på förskolan och i miljön undersöka hur barnen använder den. Observera och studera förskollärarens roll för barns betydelse av utomhuspedagogik.
11. Slutsats
Bilton (2018) menar när det gäller utomhuspedagogiken ska det tänkas på att inte lägga för stor press på förskollärna. Många kanske inte känner sig ha tillräckligt med kunskap om utomhuspedagogik. Utgå från dina egna erfarenheter av utomhuspedagogik och se i läroplanen för förskolan (2018) om du ska hitta någonting som kan kopplas till
utomhuspedagogik. Är förskolläraren engagerad, närvarande och nyfiken pedagog kan barnen enklare ta till sig utomhuspedagogiken. Låt barnen vara med och utforska utomhusmiljön än att förskolläraren enbart berättar för barnen om miljön. Var med barn
22
i olika miljöer för att de ska få uppleva olika typer av utomhuspedagogik (Szczepanski, 2013). Använd utomhuspedagogiken som ett komplement till läroplanen (Ohlsson, 2015). Nackdelen som förskollärarna i studien kan se med utomhuspedagogiken är vädret. Szczepanski (2012) visar i sin forskning på att barn efter enbart en kort
utevistelse kan lättare kan koncentrera sig när de kommer in i inomhusmiljön. Fördelar som förskollärna såg med utomhuspedagogiken är att barn socialiserar och leker bättre tillsammans i utomhusmiljön. Studien visar på för att närma sig det sociokulturella perspektivet och barnperspektivet, gäller det att förskollärarna utgår från barns intresse och vad förskollärarna anser är betydelsefullt för barn i deras utomhusmiljö.
12. Referenslista
Agnafors M, Levinsson M. (2019). Att tänka uppsats: det vetenskapliga arbetets grundstruktur. (Första upplagan). Malmö: Gleerups.
23
Aroseus, F. (2013) Sociokulturellt perspektiv. Hämtad 18 december 2020, från lätt att lära https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/sociokulturellt-perspektiv/
Barnens rätt i samhället. (2019). Barnkonventionen: FN:S konvention om barns rättigheter. Stockholm: BRIS.
Bilton, H. (2018). Values stop play? Teacher´s attitudes to the early years outdoor environment. Early childhood development andcare 2020, VOL 190, NO. 1, 12–20 doi: 10.1080/03004430.2019.1653548.
Bolderman, C. (2005). En studie av hur förskolegårdar kan påverka barns fysiska aktivitet och solexponering. Stockholm: Stockholms läns landsting
Boldermann, C. (2013). Utemiljön och barns hälsa. S. De Laval. (Red.), Skolan och förskolans utemiljöer. (s. 33–39). Stockholm: Skolhusgruppen.
Brinkkjær, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. (1. Uppl.) Lund: studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (upplaga 3). Stockholm: Liber.
Fastén, O. (red.) (2019). Utomhuspedagogik: Lärmiljö, närmiljö och det utvidgade klassrummet. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur; 2019.
Fjørtoft, I. (2001). The Natural Environment as a Playground for children: The Impact of Outdoor Play Activities in Pre-Primary School Children. Early Childhood
Educational journal 29(2), 111-117. doi: 10.1023/A:1012576913074.
Folkhälsoguiden. (2017). Förskola och skola viktiga för barns och ungas fysiska aktivitet. Hämtad från folkhälsoguiden 27 augusti, 2020, från folkhälsoguiden https://ces.sll.se/aktuellt/forskola-och-skola-viktiga-for-barns-fysiska-aktivitet/
24
Grindberg, T. & Jagtøien, G.L. (2000). Barn i rörelse: fysisk aktivitet och lek i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
Hagen, T. L. (2015) Hvilken innvirkning har barnehagens fysiske utemiljö på barns lek og de ansattes pedagogiske praksis i uterommet. Tidskrift för nordisk
barnehageforskning Nordic early childhood education research journal. 10(5), 1–16. doi: 10.7577/nbf.1430.
Lundin, M. (2009). Att dokumentera en undersökning i en uppsats.
Claesdotter, A. (2005). Uterummet en kunskapskälla. LärarförbundetTidningen Förskolan (Red.), Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass. (s. 88–95). Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Löfdahl Hultman, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Nationalencyklopedin. (2019). Nationalencyklopedin 2018. Malmö: NE Nationalencyklopedin AB.
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: en vägledning för lärarstudenter. (1. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nordahl, K. & Einarsdóttir, J. (2014). Children´s views and preferences regarding their outdoor environment. Journal of education & Outdoor Learning. 15(2), 152-167 doi: 10.1080/14729679.2014.896746.
Ohlsson, A. (2015). Utomhuspedagogik: utveckling och lärande i naturen. (1. Uppl.) Stockholm: Gothia fortbildning.
Olsson, T. (2015). Ute året runt: utomhuspedagogikens möjligheter. Stockholm: Lärarförlaget.
25
Skolverket. (2018). Läroplanen för förskolan lpfö18. Stockholm: Skolverket.
Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. (1. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Sommer, D. Pramling Samuelsson, I. & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. (1.uppl.) Stockholm: Liber.
.
Szczepanski, A., Malmer, K., Nelson, N. & Dahlgren, L-O. (2006). Utomhuspedagogikens särart och möjligheter ur ett lärarperspektiv. En interventionsstudie bland lärare i grundskolan. Didaktisk Tidskrift Jönköping University
Press. 16(4), 89–102.
Szczepanski, A. (2012). Utomhuspedagogik stärker minnet. Hämtad 10 september från skolvärlden
https://skolvarlden.se/artiklar/utomhuspedagogik-starker-minnet
Szczepanski, A. (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning: ett utomhuspedagogiks perspektiv. Nordic Studies in Science Education, -1257, Vol. 9, nr 1, s. 3–17. Linköping Universitet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. Hämtad 7 september 2020, från Vetenskapsrådet
Williams, P., Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns samlärande: en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket
Änggård, E. (2010) Making Use of ”Nature in an Outdoor Preschool: Classroom, Home and Fairyland. Stockholm University 20(1): 4.25. doi: 10.7721/chilyoutenvi.20.1.004.
27
Bilaga 1.
Missiv-Medgivande inför studie
Hej jag heter Thomas Östlund och jag läser på förskollärarprogrammet på Högskolan i Gävle. Under höstterminen 2020 kommer jag att genomföra mitt examensarbete i pedagogik. Syftet med min studie är att undersöka förskollärarens syn på
utomhuspedagogik och dess innebörd för barnen. Intervjuerna kommer att ta ca 20–30 minuter.
Jag kommer att genomföra intervjuer med förskollärare och ljudupptagning kommer användas (ej film) för att kunna analysera intervjun.
Ljudfilerna kommer efter transkriberingen att raderas för att inga obehöriga ska komma åt filerna. Uppgifterna kommer behandlas konfidentiellt och inte finnas till för
obehöriga. Inga namn på deltagare, förskola eller kommuner kommer att finnas med i examensarbetet. Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagaren kan avstå att medverka i undersökningen, avstå från att svara på frågor eller avbryta sitt deltagande. Jag följer regler enligt GDPR och etikprövning avsedd examensarbeten. När arbetet är klart har du möjlighet att kunna ta del av studiens resultat.
Min handledare för examensarbetet är Universitetslektor Cresantus Biamba. Cresantus.Biamba@hig.se
För mer information kontaktat mig på Takida89@hotmail.com
Ert namn och e-postadress krävs för ditt medgivande i studien.
Med Vänlig hälsning Thomas Östlund
28
Bilaga 2.
Intervjufrågor
1
.
Vilken utbildning har du eller har du läst någon kurs inom utomhuspedagogik? 2. Hur skulle du beskriva Utomhuspedagogik? Hur kan du koppla det till förskolans verksamhet? (Motivera ditt svar)3.Vad ser du för och nackdelar med utomhuspedagogik?
4. Finns det några andra platser än gården som ni på förskolan eller avdelningen använder er av och var i så fall?
5. Hur gör du för att skapa lustfyllda utomhusmiljöer för barnen på förskolan? (Motivera och ge gärna exempel).
6. Vilka faktorer anser du är viktiga för att inspirera barn till rörelse? (Motivera och ge gärna exempel)
