• No results found

Yrkesroller i förskolan – FAS 2

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Yrkesroller i förskolan – FAS 2"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

.

.

.

STENUNGSUNDS KOMMUN

Yrkesroller i förskolan – FAS 2

Slutrapport

Sammanställd av

(2)

.

.

.

.

.

.

Innehåll Sammanfattning 3

Kapitel 1 Syfte, mål och metod

Syfte 4 Mål 4 Metod 4 Kapitel 2 Resultat Lokalt avtal 5 Rekryteringsplan 6

Kompetensplan lärare, barnskötare och medhjälpare 7 Barn och Fritidsprogrammet 8

Bilagor Bilaga 1 9 ff

”Lokalt avtal gällande arbetets förutsättningar för lärare i förskolan,

barnskötare och medhjälpare inom den kommunala förskole- verksamheten 1-5 år i Stenungsunds kommun”

Bilaga 2 14

Politiskt beslut angående 2/3 lärare och 1/3 barnskötare

Bilaga 3 15

Beslut angående utbildningskrav för att anställas som barnskötare i Stenungsunds kommun

(3)

.

.

.

Sammanfattning

Under arbetet med Yrkesroller i förskolan föddes nya tankar kring vad kvalitet i förskolan handlar om och hur Stenungsunds kommun skulle kunna arbeta vidare för att på andra sätt höja

kvaliteten i verksamheten. Dessa nya perspektiv handlar om att arbeta fram lika förutsättningar för personalen i form av ett lokalt kollektivavtal och att definiera en rekryteringsprocess för förskolan.

I Fas 2 har vi arbetat med dessa frågor samt med två av de frågor som ursprungligen

definierades inom yrkesrollsprojektet: kompetensplan för lärare, barnskötare och medhjälpare samt en genomlysning av gymnasieutbildningen Barn och Fritid.

(4)

.

.

.

.

.

.

Kapitel

1

Syfte, Mål och Metod

Syfte

Syftet med Yrkesroller i förskolan, Fas 2 är att

• Tydliggöra förutsättningarna för personal inom förskolan.

• Underlätta och skapa framförhållning i rekryteringsprocesserna inom förskolan.

• Kompetenshöja personalen i förskolan utifrån de nationella styrdokumenten samt uppdragen.

• Tydliggöra och fastställa barnskötarkompetensen och därmed behörigheten.

Mål

Målen är att

• Arbeta fram ett lokalt avtal för förskolan.

• Arbeta fram en rekryteringsplan.

• Arbeta fram en kompetensplan för resp. yrkesgrupp lärare, barnskötare och medhjälpare.

• Genomföra en genomlysning av gymnasieutbildningen Barn och Fritid.

Metod

En arbetsgrupp kring det lokala avtalets utformning har bildats. Denna grupp har träffats ett antal gånger för att strukturera innehållet i avtalet. Arbetsgruppen har bestått av Eleonor

Nordenstam, utvecklingsledare och Ann-Sofie Gillner, administratör från Barnomsorg

Grundskola, tre rektorer från förskolan och fyra fackliga representanter (två från Lärarförbundet och två från Kommunalarbetarförbundet i Stenungsund).

Kontakt har etablerats med utbildningsrepresentanter från Barn och Fritidsprogrammet vid Nösnäs. Fokus har varit att inleda samarbete kring vidareutveckling av utbildningen.

(5)

.

.

.

Kapitel

2

Resultat

Lokalt avtal

Under arbetet med Yrkesroller i förskolan blev det tydligt att arbetets förutsättningar ser olika ut mellan de kommunala förskolorna i kommunen. Det stod klart att ett lokalt avtal som fastställer och tydliggör gemensamma förutsättningar för all personal är nödvändigt att arbeta fram. För att ta del av avtalet i sin helhet, se Bilaga 1.

Det lokala avtalet innehåller skrivelser kring

• Arbetstid

• Lärare och barnskötare

• Uppdrag • Personalplanering • Studiedagar • Kompetensutveckling • Arbetskläder/Skyddskläder • Pedagogiska måltider • Innemiljö

Arbetstid innehåller en definition av vad planeringstiden ska användas till och en inriktning kring

fördelningen av planeringstiden mellan förskolans yrkeskategorier.

Lärare och barnskötare fastställer att det pedagogiska ansvaret för verksamheten ligger hos

läraren samt återger det politiska beslutet kring 2/3 lärare och 1/3 barnskötare. För mer information om det politiska beslutet, se Bilaga 2.

Uppdrag innehåller ett fastställande av att varje medarbetare ska omfattas av ett uppdrag. Personalplanering hänvisar bl.a. till vikten av ökad rörlighet mellan förskolorna.

Studiedagar fastställer antalet studiedagar till fyra per läsår samt vad dessa dagar ska

användas till.

Kompetensutveckling definierar vad kompetensutveckling kan innebära, kopplingen mellan

utveckling, verksamhet och uppdrag samt vikten av kompetensutvecklingsplaner för arbetslagen.

Arbetskläder/skyddskläder fastställer att all personal skall få arbetskläder för utomhusbruk. Pedagogiska måltider definierar möjligheten till avgiftsfria pedagogiska måltider.

(6)

.

.

.

.

.

.

Rekryteringsplan

Förskolans nya pedagogiska roll kräver en hög kompetens hos personalen. Vi konkurrerar med andra kommuner vid rekrytering av utbildade lärare till förskolan och även i att behålla vår personal.

Inom Barnomsorg Grundskola finns en nystartad PR-grupp med uppgift att arbeta med hur förskola och grundskola kan marknadsföras bl.a. via arbetsmarknadsdagar. Frågan hur kommunen som arbetsgivare kan locka fler lärare att börja arbeta i Stenungsund blir aktuell för denna grupp.

När det gäller framtida kompetensbehov och rekrytering är det ett ansvar för rektorerna att ha en framförhållning i sitt arbetssätt kring dessa delar. Därmed blir det av vikt att varje rektor har sin egen rekryteringsplan utifrån lokala förutsättningar. Lokala förutsättningar handlar om barnens ålder, personalens kompetens, fördelning mellan

lärare/barnsöktare/medhjälpare, pensionsavgångar och specifika uppdrag (allergi, modersmål mm). Vilken kompetens som erfordras för att komplettera arbetslaget utifrån barnens och verksamhetens behov avgör rektor. En aspekt att väga in är även regeringens intentioner att förstärka förskolans pedagogiska ansvar, förtydliga målen i Lpfö och betona vikten av att arbeta med språk och matematik i förskolan.

Den s.k. LAS-regeln som ger företrädesrätt till återanställning om vissa kriterier är uppfyllda och vikariatsregeln som innebär att allmän visstidsanställning eller vikariatsanställning under en viss tid övergår i tillsvidareanställning, är två faktorer som påverkar vårt arbete med personalförsörjning. Här handlar det flertalet gånger om personer utan utbildning för arbete med barn. Genom ett nära samarbete mellan förskolans rektorer och förskolans administration finns nu goda förutsättningar att hantera frågan på ett bra sätt.

Det faktum att kommunen har arbetat medvetet med att klargöra yrkesrollerna i förskolan kan användas och beskrivas av rektorerna i rekryteringssammanhang. Det lokala avtalets fastställande av arbetets förutsättningar är också en faktor som kan presenteras vid rekrytering som ett sätt att visa Stenungsund som en attraktiv arbetsgivare.

(7)

.

.

.

Kompetensplan lärare, barnskötare och medhjälpare

Lärarutbildning för yrkesverksamma till lärare mot förskola och fritidshem

Ca 20 personer från de kommunala förskolorna i Stenungsund genomförde den

erfarenhetsbaserade grundkursen vid Högskolan Väst. Godkänt på denna kurs är, förutom övriga behörighetskrav, ett krav för att antas till lärarutbildningen. Genom denna utbildning hoppas vi få ytterligare ett antal lärare till förskolan. Utbildningen ger samma

lärarbehörighet som Högskolan Västs vanliga inriktning i lärarutbildningen mot barn- och ungdomsvetenskap. Från Stenungsunds kommuns förskolor är det 11 studerande, främst barnskötare men även medhjälpare.

Påbyggnadsutbildning Barnskötare

Som det ser ut vid denna rapports färdigställande, kommer det inte att ges några

möjligheter att starta en barnskötarutbildning vid Vuxenutbildningen i Stenungsund. Det är varje rektors ansvar att utifrån sina medarbetares förutsättningar motivera var och en till kompetensutveckling och vidare studier.

Kompetensutveckling inom förskolan

Redan nu eller med start från hösten 2008 kommer ett antal områden att vara i fokus för kompetensutvecklingsinsatser inom förskolan:

Modersmål

Från hösten 2008 kommerförskolorna att arbeta för att öka kompetensen och

utveckla arbetet med modersmål i förskolan. En av våra förskollärare kommer under hösten 2008 att arbeta på del av sin tjänst med att implementera kommunens

centrala handlingsplan för modersmål i förskolan. Ett antal modersmålsansvariga lärare kommer att utses på förskolorna i centrum.

Dokumentation

I höst startar även ett utvecklingsarbete kring dokumentation i förskolan. Satsningen inleds med en föreläsning med Ann-Charlotte Lindgren från Institutionen för

pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet. Arbetet på varje förskola kommer sedan att se olika ut beroende på hur man arbetar med dokumentation idag och hur man vill arbeta framöver. Satsningen är en viktig del i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet.

Genus och Matematikutveckling

Dessutom fortsätter arbetet med genus via kommunens genuspedagog mot förskolan och matematikutveckling genom kommunens matematikutvecklare mot förskolan. Nätverksgrupperna av genusansvariga och matematikansvariga inom förskolan utgör forum för kompetensutveckling och utbyte.

Tal, språk och kommunikation

Från år 2008 har kommunen ett antal språkansvariga lärare på förskolorna. De kompetensutvecklas för närvarande och kommer på sikt att arbeta med tal, språk och kommunikation med förskolornas personal.

PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens)

(8)

.

.

.

.

.

.

Drama & Rytmik

All personal inom förskolan kommer att kompetensutvecklas i drama och rytmik med start i höst. Kompetensutvecklingen sker i samarbete med Kulturskolan i

Stenungsund.

Förskolornas kompetensutvecklingsplaner

Parallellt med dessa utvecklingsinsatser genomförs även de lokalt prioriterade kompetensutvecklingsinsatser som definieras i förskolornas

kompetensutvecklingsplaner.

”Var dags kompetensutveckling”

Icke att förglömma så sker det ju också en hel del kompetensutveckling i det dagliga. Kan vi bli medvetna om den kompetensutveckling vi genomför när vi lär av varandra ser vi också hur mycket vi lär varje dag. Framöver finns det dock ett värde i att vidareutveckla vårt dagliga lärande, t.ex. genom att skugga varandra, filma olika arbetssituationer och tillsammans utvärdera dessa, arbeta med lärande samtal som ett sätt att i dialog lära mer av varje vardagssituation i vår yrkesutövning. Flera tillfällen till verksamhetsutveckling kan vi även ta tillvara när flera av våra

medarbetare studerar vid lärarutbildningen för yrkesverksamma (Högskolan Väst, från ht 08). Vilka frågor väcks hos dem under utbildningarna och hur kan vi lära av detta inom förskolan i Stenungsund?

Mot bakgrund av detta bedömer vi att det inför hösten 2008 inte bör planeras in något mer kompetensutvecklingsområde.

I dagsläget anser vi inte att det är nödvändigt att genomföra en kompetensinventering så som definierades i Slutrapport Yrkesroller i förskolan. De områden som kommunen bör inrikta sin kompetensutveckling på är de områden som definieras i förskolornas

kompetensutvecklingsplaner och i Allmänna råd för kvalitet i förskolan. Kommunens ansvar att fortlöpande kartlägga och analysera kompetensutvecklingsbehovet uppnås också

genom arbetslagens arbete med kompetensutvecklingsplanerna. Att utgå ifrån varje arbetslags behov blir också ett sätt att inrikta kompetensutvecklingen i nära anknytning till var behoven ligger.

Barn och Fritidsprogrammet

Barnomsorg Grundskola har inlett ett samarbete med Nösnäsgymnasiet med fokus på utveckling av utbildningen Barn och Fritid. Frågeställningar som blir viktiga att få belysta är

• Innehåller utbildningen de delar som Stenungsunds kommun ser som viktiga delar ur ett arbetsgivar- och verksamhetsperspektiv?

• Hur kan vi utbyta erfarenheter?

(9)

.

.

.

deltagit i under sin anställning i Stenungsunds kommun, innebär oftast att barnskötarna ligger på en likvärdig kompetensnivå. Att fastställa vilka utbildningar våra barnskötare har med sig blir i alla fall inte relevant mot denna bakgrund.

Anställning som Barnskötare

För att kunna anställas som barnskötare av Stenungsunds kommuns förskoleverksamhet skall man ha gått Barn och Fritidsprogrammet med inriktningen Pedagogisk och Social verksamhet, eller motsvarande utbildning på gymnasienivå som bedöms likvärdig, med fullständiga betyg.

Bilagor

Bilaga 1

”Lokalt avtal gällande arbetets förutsättningar för lärare i förskolan, barnskötare och

medhjälpare inom den kommunala förskoleverksamheten 1-5 år i Stenungsunds kommun”

Bilaga 2

Politiskt beslut angående 2/3 lärare och 1/3 barnskötare

Bilaga 3

(10)

.

.

.

.

.

.

Bilaga 1 2008-06-18 STENUNGSUNDS KOMMUN PARTER:

Stenungsunds kommun, Kommunalarbetarförbundet

Barnomsorg Grundskola Lärarförbundet

ÄRENDE:

Lokalt kollektivavtal gällande arbetets förutsättningar för lärare i förskolan, barnskötare och medhjälpare inom den kommunala förskoleverksamheten 1-5 år i Stenungsunds kommun

§1

Med lokalt kollektivavtal om arbetets förutsättningar vill parterna

- skapa gemensamma förutsättningar för all personal inom förskolan - tydliggöra dessa förutsättningar

- tydliggöra styrdokumenten som vägledande dokument för verksamheten

§2

Med arbetslag avses hela förskolan.

§3

Ansvarsindelningen i lärare i förskolan, barnskötare och medhjälpare innebär en differentiering mellan yrkeskategorierna när det gäller ansvaret inom den pedagogiska verksamheten i förskolan. Barnskötare och medhjälpare tillhör dock samma turordningskrets.

§4

De styrdokument som gäller för förskolan är Skollagen (1985:11), Barn- och Elevskyddslagen, Läroplan för förskolan (Lpfö), Kommunstyrelsens verksamhetsmål och Förskole- och Skolplan för Stenungsunds kommun. Dessa dokument skall vara vägledande för förskoleverksamheten.

(11)

.

.

.

§5

Arbetstid

Arbetstiden består av arbete i barngrupp resp. planeringstid. Planeringstiden kan användas till kompetensutveckling, möten, enskild planering, gemensam planering, materialvård, reflektion, dokumentation, föräldrakontakter, kontakt med externa organisationer, inköp, ansvarsområden.

All arbetstid skall schemaläggas. Planeringstiden bör inte omfatta mindre tid än en timme per tillfälle.

Basarbetstiden för all personal inom förskolan 1-5 år är 40 timmar per arbetsvecka. Den totala planeringstiden per vecka varierar mellan lärare i förskolan, barnskötare och medhjälpare. Huvudinriktningen är att

Lärare i förskolan med Ansvarskompetens har ca 6 timmar planeringstid per vecka, Lärare i förskolan med Utvecklingskompetens har ca 8 timmar planeringstid per vecka, Lärare i förskolan med Strategikompetens har ca 6-7.5 timmar planeringstid per vecka1, Barnskötare med Omsorgskompetens 1 & 2 har ca 2-3 timmar planeringstid per vecka, Medhjälpare har ca 0.5 timmar per vecka

Antalet timmar planeringstid beslutas efter dialog mellan chef och medarbetare. För de medarbetare som arbetar del av tjänst sker justering av omfattningen på planeringstiden proportionerligt. Avsteg från ovan huvudinriktning kan göras beroende på lokala förutsättningar. En sådan förutsättning kan t.ex. vara att det på en förskola kan finnas ett färre antal lärare eller barnskötare vilket gör att planeringstiden kan fördelas på annat sätt.

§6

Lärare och Barnskötare

Lärare i förskolan skall ha det pedagogiska ansvaret för verksamheten. Barnskötare arbetar tillsammans med lärarna/förskollärarna med att genomföra den pedagogiska verksamheten. Enligt politiskt beslut per 2008-01-22 skall målsättningen vara att långsiktigt och successivt arbeta för att öka andelen förskollärare så att minst 2/3 av personalen i förskolan skall bestå av lärare med pedagogisk högskoleutbildning samt att övriga har minst barnskötarutbildning.

§7

Uppdrag

Varje medarbetare skall ha ett uppdrag som tydliggör vilket ansvar som åligger medarbetaren. Uppdraget formas utifrån det grunduppdrag som gäller för respektive befattning kompletterat med specifika ansvarsområden. Medarbetarens uppdrag utvärderas årligen i samband med

uppdragsdialogen.

§8

Personalplanering

För att säkra kvaliteten på den pedagogiska verksamheten och motivera till en ökad rörlighet av personalen mellan kommunens förskolor, skall varje arbetslags/avdelnings totala kompetens beaktas i samband med personalplanering. Det ses som positivt när medarbetare, t.ex. i samband med

rekrytering, rör sig mellan de olika förskolorna. För att uppnå en större likvärdighet mellan

förskolorna, kan det ur ett kompetensperspektiv och efter dialog med närmaste chef bli aktuellt att medarbetare placeras på annan förskola.

1

(12)

.

.

.

.

.

.

§9 Studiedagar

Antalet studiedagar per termin är två, d.v.s. fyra studiedagar per läsår. Varje förskolas rektor bestämmer när studiedagarna förläggs. Studiedagarna skall företrädesvis användas till

kompetensutveckling och planering. Av de fyra studiedagarna kan en dag genomföras vid ett gemensamt datum för kommunens förskolor.

§10

Kompetensutveckling

Kompetensutveckling baseras på arbetslagets och individens behov.Kompetensutveckling kan innebära kurs, föreläsning, nätverk, pedagogiska diskussioner, handledning, lärande samtal,

medarbetarsamtal, APT, studiecirkel, litteraturläsning/egenstudier. All kompetensutveckling skall ha tydliga kopplingar till verksamheten och uppdraget. Kompetensutvecklingsbehovet skall identifieras i arbetslagets kompetensutvecklingsplan och måste alltid föregås av dialog med närmaste chef kring kompetensutvecklingens syfte. Rektor ansvarar för att ge bra förutsättningar för

kompetensutveckling av personalen.

Varje tillsvidareanställd medarbetare bör få möjlighet till i genomsnitt 64 timmar kompetensutveckling per år (inkl. provanställda).

§11

Arbetskläder/Skyddskläder

All personal skall få tillgång till arbetskläder/skyddskläder för utomhusbruk. Byte av uppsättning arbetskläder sker endast vid behov och beslutas då av närmaste chef.

§12

Pedagogiska måltider

All personal bör få möjlighet till avgiftsfria pedagogiska måltider eftersom måltidssituationerna utgör en viktig del av den pedagogiska verksamheten.

§13

Innemiljö

Antalet fysiska arbetsplatser/arbetsrum för personalen skall öka. För att i större utsträckning kunna använda befintliga lokaler för enskild planering och dokumentation, skall antalet bärbara datorer öka vilket ger utrymme för mobila arbetsplatser. Varje medarbetare skall på sikt ha en bärbar dator. Vid nyanskaffning av datorer skall bärbara datorer prioriteras.

Det skall även fortsättningsvis bedrivas ett aktivt arbete för bullerdämpande åtgärder.

För att sträva mot kontinuerlig förbättring fortsätter det påbörjade arbetet mot en likvärdighet när det gäller förskolornas innemiljö.

§14

Omfattning

(13)

.

.

.

Ikraftträdande och utvärdering

Avtalet gäller fr.o.m. 2008-08-01 med en ömsesidig uppsägningstid om tre kalendermånader. Avtalet skall utvärderas i sin helhet efter en period av sex månader. Utvärderingen skall genomföras

partsgemensamt. Stenungsund 2008- ___________________________________ Jerker Gussmo Personalchef ___________________________________ Monika Larsson Skolchef ___________________________________ Lärarförbundet ___________________________________ Kommunalarbetarförbundet

(14)

.

.

.

.

.

.

Bilaga 2 Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2008-01-22 STENUNGSUNDS KOMMUN Kommunstyrelsens Bildningsutskott 3 0758/07 Yrkesroller i förskolan

Projektet Yrkesrollen i Förskolan startade med syfte att klargöra yrkesrollerna i förskola 1-5 år samt att höja kvalitén i förskolan utifrån våra styrdokument. Slutrapporten visar att kraven på snabb utbyggnad och utökning av förskoleverksamheten i Stenungsunds kommun har inneburit att kompetensen och rekryteringen av pedagogisk högskoleutbildad personal har blivit eftersatt. Detta har bland annat resulterat i att outbildad personal har anställts.

Förskoleverksamheten i Stenungsunds kommun har vuxit kraftigt som en följd av att antalet invånare i kommunen har ökat de senaste åren. För att tillgodose kommuninvånarnas behov av barnomsorg, har nya förskolor byggts och befintliga förskolor har utökat sin verksamhet med flera avdelningar. Utökningen har skett under en begränsad tidsperiod. Detta har inneburit att rekryteringen av pedagogiskt utbildad personal har blivit eftersatt. Kraven på förskoleverksamheten och dess kvalitet har också ökat markant de senaste åren. Skolverket övertog myndighetsansvaret för hela barnomsorgen 1998. Ett led i reformen är införandet av förskolans läroplan (Lpfö-98) som är bindande för alla förskolor. Läroplanen syftar till att skapa förutsättningar för en likvärdig förskola med hög kvalitet. I och med detta stärks förskolans pedagogiska uppdrag. Förslaget att göra förskolan till en egen skolform skulle ytterligare förstärka detta uppdrag. ”Det är kommunens ansvar att personalen har en lämplig kompetens En viktig kvalitetsfaktor är att det finns personal som har pedagogisk

högskoleutbildning”. (Ur Allmänna råden Kvalitet i förskolan)

Bildningsutskottets beslut

Bildningsutskottet beslutar att ha som målsättning att långsiktigt och successivt arbeta för att öka andelen förskollärare så att minst 2/3 av personalen i förskolan skall bestå av lärare med pedagogisk högskoleutbildning samt att övriga har minst barnskötarutbildning.

Bildningsutskottet uppdrar åt skolchefen att återkomma med en kostnadsberäkning samt en plan för finansiering av kompetenshöjning.

____________________ Vid protokollet

(15)

.

.

.

References

Related documents

Matematiken finns på olika sätt ständigt närvarande runt om oss i vardagen. Att synliggöra denna vardagsmatematik för förskolebarn är viktigt för att barnen ska kunna

I denna studie har vi utgått ifrån intervjuer med verksamma pedagoger. Som vi beskrev det i metodkapitlet så valdes detta för att ge djupare svar än om vi hade utgått ifrån

Barnskötare, förskollärare och rektorer uttrycker enstämmigt att barngrupperna är för stora, och att förvaltningsledningen ser förskolans uppdrag med utgångs- punkt från

anledningen till att vissa rörelseaktiviteter inte blir av är för att förskollärarna känner sig rädda för att utföra rörelseaktiviteter, det är stora barngrupper och att det

Fast om man ser till att enbart 5% av respondenterna uppger att de använder högläsningen när hela barngruppen är närvarande och att högläsningen i mycket större

När pedagoger hållit i olika typer av aktiviteter har de synliggjort deras agenda att det har en motivation att utforska exempelvis matematiska tecken och genom detta

Förutsättningarna var alltifrån att ambulerande modersmålspedagoger som kom till några av förskolorna och hade aktiv modersmålsstöd med de tvåspråkiga barnen eller att

Den visar att majoriteten av respondenterna anser att regeringens läsfrämjande insatser till en viss grad har hjälpt till att skapa bättre förutsättningar för högläsning