• No results found

Hur ser vi på vår gemensamma framtid i Göteborgsregionen?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur ser vi på vår gemensamma framtid i Göteborgsregionen?"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hur ser vi på vår gemensamma

framtid i Göteborgsregionen?

Växande region utan kommungränser

– Spårvagnen stannar inte tvärt för att man kör in i en kom-mungräns! De som bor och verkar i Göteborgsregionen ska inte känna av kommungränserna, säger Jonas Ransgård, ordförande i GR.

En växande arbetsmarknadsregion ger fler människor möjlig-het till jobb inom flera branscher. Omsorg och specialiserad service är en sådan, säger han, och nämner exempel som Dal-heimers hus och finskspråkig hemtjänst.

– Men en växande region är inte bara för oss som lever nu, utan också för dem som kommer efter oss, säger Jonas Rans-gård.

Sammanfattning av de 13 rådslagen

Syftet med rådslagsrundan kring Uthållig tillväxt har varit att levandegöra dokumentets mål och strategier samt ytterligare förstärka delaktigheten i regionens utveckling.

– Min känsla efter rådslagen är att det finns en stark önskan om att samarbeta, säger Ylva Löf, plane-ringschef på GR.

– Vi är på god väg att nå målen, men målen om infrastruktur nås inte i tid. Det finns ett behov av ge-mensamma bilder av social hållbarhet och ett större ansvar krävs för miljö och klimatfrågorna, säger hon.

– Jag har också hört funderingar på om målen är tillräckligt långsiktiga, och om det går tillräckligt snabbt.

Ylva Löf går igenom några av de utmaningar som kommit upp under rådslagsrundan.

– Vi måste ha en ”vi-känsla” och kommunicera en positiv bild av möjligheterna i regionen. Kraven på ”rätt” utbildning ökar. Vi måste se till att högutbildade stannar i Göteborgsregionen men också ge förut-sättningar för livslångt lärande. Regionförstoringen innebär också att vi måste skapa samarbeten utanför GRs gränser.

Jonas Ransgård hälsar välkommen.

• Vi vill stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta vara på de möjligheter en fortsatt region-förstoring ger

• Vi vill skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter • Vi vill stärka de kvaliteter som gör att vi vill bo, leva och

verka i Göteborgsregionen.

• Vi vill utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik

• Vi vill fördjupa samarbetet ytterligare mellan alla in-blandade aktörer

Mål och strategiområden i Uthållig tillväxt som antogs i GRs förbundsstyrelse 2006

Ylva Löf.

Närmare 200 fullmäktigeledamöter samlades på Svenska Mässan den 19 mars för att reflektera kring resultatet av de rådslag om Uthållig tillväxt som genomförts under hösten och våren i GRs 13 medlemskom-muner. Syftet är att föra det gemensamma samtalet kring regionens möjligheter och utmaningar ett steg vidare och ytterligare förstärka kommunernas delaktighet i regionens utveckling.

(2)

Helena Söderbäck, tillträdande förbundsdirektör, GR Helena Söderbäck tillträder som förbundsdirektör den 1 augusti 2013, samtidigt som avgående förbundsdirektör Nils-Gunnar Ernstson går i pension. Helena Söderbäck, 56 år, har arbetat med olika chefsuppdrag inom Västra Götalandsregionen under många år. För närvarande är hon områdeschef vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Jag har varit med i ledningsgruppen vid SU i sju år, det var dags för en förändring nu. Kopplat till de utmaningar som kommunerna står inför, ur flera olika perspektiv, så är GRs roll väldigt viktig. Samverkan är ett nyckelord. Jag ser fram emot att bidra till utvecklingen, säger hon. Annette Eiserman-Wikström, kommunstyrelsens ordförande i Härryda, vill se ökad samverkan med andra regioner.

– Vi ska inte hindras av kommungränser, men inte heller av regiongränsen. Det gynnar GR om vi sam-verkar med andra regioner. Vi behöver inte ta in fler kommuner i GR, man kan samverka på ett mer struk-turerat sätt med andra regioner.

Jens Nordberg, Anneli Söderström och Bengt Sanzén från Göteborgs improvisationsteater gjorde nedslag i regionens historia och illustrerade hur svårt det kan vara att samarbeta.

Kvällens moderator Åsa Lindell.

Diskussion med medlemmar från GRs styrelse –

Kia Andréasson, Jonas Ransgård, Anna-Lena Holberg och Patrik Karlsson

Moderator Åsa Lindell: Flera i publiken har saknat den sociala dimensionen under rådslagen. Vad säger

ni om det?

Kia Andréasson: Jag tycker inte att vi ska fokusera enbart på den sociala dimensionen, det går inte att

särskilja den. Alla dimensioner – den ekonomiska, den ekologiska och den sociala – ska vara närvarande i alla frågor.

Patrik Karlsson: Samtidigt måste vi komma ihåg att rådslagen kom i en tid där infrastrukturfrågor var

väldigt aktuella, då trängdes den sociala dimensionen bort lite.

Åsa Lindell: Vad exakt är det som ska tillväxa då?

(3)

kon-Kvällens moderator Åsa Lindell.

kurrerar med andra regioner.

Kia Andréasson: Det handlar inte bara om att vara fler medborgare. Vi ska värna det unika, det gröna, så

att det inte bara blir en jättestor stad.

Jonas Ransgård: Vi har en fördel i att människor vill komma hit, bo och verka här. För de flesta andra

kommuner i landet är situationen omvänd. Så den viktiga frågan blir hur vi tar hand om dem som vill komma hit.

Åsa Lindell: Vad tar ni med er från dagen då?

Patrik Karlsson: Vi behöver skapa arenor där man kan hitta lösningar tillsammans. Nya arenor är

jätte-viktigt för att vi ska kunna möta de utmaningar som det innebär att växa.

Anna-Lena Holberg: Vi behöver fortsätta diskussionen om gemensamma översiktsplaner så att vi suddar

ut kommungränserna.

Kia Andréasson: Alla verkar så positiva till samarbete i GR.

Jonas Ransgård: Samarbetskänslan och klimatet. Att vi är en stor grupp som känner att det vi strävar efter

gynnar oss alla. Vi har bara en liten andel av GRs verksamhet som finansieras av medlemsavgiften, resten är uppdragsfinansierat. Det är en bekräftelse på att GR ägnar sig åt det som medlemskommunerna efter-frågar.

(4)

Patrik Karlsson, Mölndal, 1e vice ordförande i GRs förbundsstyrelse

– Att vi har så mycket att säga varandra och att vi borde finna nya arenor och mötesplatser vid sidan om styrelserummen där vi kan ha en bredare och djupare diskussion om våra gemensamma utmaningar. Ensam är inte stark i det här fallet. Det som borde leda till reflektion och eftertanke är ju allt det som INTE sas. För-utom att vara överens om ett gemensamt dokument tror jag att vi måste skapa en verkstadsyta också. Det är ett tydligt uppdrag till GRs styrelse att faktiskt skapa plattformar där politiker och tjänstemän från GRs kommuner jobbar tillsammans med vårt nya uppdaterade dokument för att faktiskt se till att vi tar oss framåt. Stefan Svensson, Partille, 2e vice ordförande i GRs förbundsstyrelse

– Det är glädjande att man i alla kommuner ser GR-samarbetet som mycket viktigt och att vi på olika sätt bidrar till en positiv utveckling av Göteborgsregionen. Efter-som jag varit med från början i hela rådslagsprocessen ser jag klara framsteg i denna samsyn om fördelarna av samarbete och betydelsen av en stark Göteborgsregion. Efter stormötet och sammanställningen av alla synpunkter ska vi se på vad som ska revideras och uppdateras i dokumentet Uthållig tillväxt. Bland annat ska vi fokusera mer på den sociala dimensionen, till exempel om integration och hur människor kan leva ett gott liv i vår region.

Johan Nyhus, Göteborg, 3e vice ordförande i GRs förbundstyrelse

– Den viktigaste slutsatsen jag drar efter rådslagen är att arbetet med Uthållig tillväxt har stor betydelse för vår regions framtida planering och utmaningar. Att vi borde planera exempelvis bostadsförsörjningen

och hur vi bygger mer i GR. Att vi är beroende av varandras kunska-per, erfarenheter och idéer oavsett i vilken kommun vi verkar och bor i. När vi går vidare tycker jag att vi ska inleda samtalen om att formulera ett gemensamt bostadsförsörjningsprogram, där vi tittar på hur och vad vi behöver bygga för att skapa en hållbar tillväxt. Vi behöver uppdatera K2020 och fortsätta samla oss runt gemensamma infrastrukturbehov. Vi ska jobba vidare med att säkerställa värdefulla gröna och blå stråk även över kommungränserna.

Patrik Andersson, VD, Business Region Göteborg AB (BRG)

– Jag kan konstatera att det råder stor samsyn i att arbeta gemensamt kring både hårda (infrastruktur/bostadsbyggande) samt mjuka (sociala) frågor. Det genomsy-rar samtalet såväl operativt som strategiskt. Jag tycker mig också kunna se att den förstorade arbetsmarknadsregionen gentemot kommunalförbundsgränsen tränger mer och mer in i samtalet. Jag tror att det är viktigt att dokumentera utvecklingen i förhållande till de målsättningarna som sattes.

Jonas Ransgård, Göteborg, ordförande i GRs förbundsstyrelse

– För det första, en tät och växande region är bra inte bara för dem som arbetar utan också för studerande och för dem som efterfrågar specialiserad service. För det an-dra, tillväxtens sociala dimension är lika gemensam för våra kommuner som eko-nomi och miljö, men kräver särskild uppmärksamhet för att komma fram. För det tredje, att alla tretton delar känslan av att vi har gemensamma frågor att lösa tillsam-mans är viktigt att ta vara på. Nu sammanfattar vi vad vi hört, vi tar fram ett förslag för beslut i juni och vi tar gärna till oss synpunkter från medlemmarna, men också från andra intressenter som akademin, näringslivet och sociala organisationer.

Vilka är de viktigaste slutsatserna du drar efter den här rådslagsgenomgången? Och hur går vi vidare i arbetet med en hållbar tillväxt?

(5)

Vad tar du med dig från dagen?

Carin Oleryd, fullmäktigeledamot, Stenungsund

– Den positiva andan, att vilja skapa något gemensamt och öppna upp för bredare samverkan kring konkreta frågor som tidigare mest hanterats inom en kommun. I min grupp har vi diskuterat hur den offentliga sektorn, till exempel äldrevård, kan bli en mer attraktiv arbetsgivare. Genom den här positiva viljan har det blivit möjligt att öppna upp och hjälpas åt att bli mer effektiva.

Elver Jonsson, fullmäktigeledamot, Alingsås

– En sådan här träff hade ingen tänkt tanken om att ha för 25 år sedan. Vi behöver den här mötesplatsen. Vi är väl uppdaterade i frågor som infrastruktur och byggnation men det finns fortfarande ett underskott när det gäller samarbete kring sociala frågor. Folk måste våga åka kvällståget hem till exempel. Vi har en del olösta frågor fortfarande.

Inga-Lill Andersson, vice ordförande i fullmäktige, Ale

– Den positiva stämningen, att vi är överens om att vi tillsammans ska göra saker. Jag har varit med om andra tider, där det har varit mycket mer konkurrens både i näringslivet och överhuvudtaget. Idag vill vi komplet-tera varandra och se vad som är det bästa vi kan göra tillsammans. Vi har också den här omgången tydligare lyft den sociala dimen-sionen. Det är ett måste. All världens tillväxt hjälper inte om vi inte löser de frågorna.

Sofie Folkesson, fullmäktige-ledamot, Stenungsund – Vi måste bygga vidare på vi-känslan. Samarbete krävs för att uppnå något, vi får lyfta fokus från kommunen till regionen. Stenungsund – en del av

Göteborgsre-gionen. Sedan är infrastrukturen en viktig fråga som vi måste lösa tillsammans.

Nils-Gunnar Ernstson, förbundsdirektör, GR

– Det är kul att få bekräftelse på att samarbetet fungerar väl, det finns en bra grund att bygga vidare på. Utmaningen ligger i hur vi får till nästa steg. Arbetsmarknadsregionen växer. Hur får vi till bättre kommunikationer där? Vi måste samverka med andra regioner.

References

Related documents

Något som återfinns hos intervjupersonerna är en tanke om att ”arbetet är inte allt” och att de kan göra andra saker för att undgå att arbeta mer än de själva vill och

förutsättning för att det sociala arbetet ska lyckas, detta är något som även andra studier styrker (se exempelvis Ohlsson, 2007, s.50 eller McLeod, 2007, s.8) För att en bra

Men när jag kommer till Sydafrika i dag så kallas jag for makwerekwere (ned- värderande benämning på afrikaner från andra länder), sa Lucy Matibenga från den

[r]

Kärleken är visserligen känslofull, men talet om respektfulla handlingar som bevis på kärlek visar att in- vånarna ser sig som djupt beroende av varandra, att de anser att ont

Detta med synligheten utåt tror Jennehov att författarna kan förvänta sig på Damm förlag på ett annat sätt än på ett mindre förlag, där det kan finns en större

Varför inte alla landsting har äldrepsykiatrisk kompetens är även viktigt att beröra och även Socialstyrelsen (2008) påvisar att det finns ett behov av en sådan

Vi menar att deras svar på den diskussionen tyder på att företagen inte riktigt har reflekterat över vilka slags stöd kommunen hade kunnat erbjuda när det