Arbetsmarknad Västra Götaland PROGNOS

(1)

Arbetsmarknadsutsikter, Västra Götalands län till och med december 2008

PROGNOS

Arbetsmarknad Västra Götaland

Arbetsmarknadsutsikter

och yrkesbarometer

för Västra Götalands län

till och med dec 2008

(2)

Efterfrågan på arbetskraft, sysselsättningsutveckling

Innehåll

ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND

har utarbetats av Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län.

Underlaget kommer från länets arbetsförmedlingar och deras företagskontakter, arbetsmarknadsstatistik från SCB och Västra Götalandsregionen.

För telefonnummer och adressuppgifter, var god se sista sidan

Författare: Bertil Lidfeldt, Christer Martinsson, Per-Erik Eriksson och Anna Andersson Foto: Angélique Rooth och Christer Falk

Layout: Christer Falk

Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län Dnr 1400-2007/000227

Länsarbetsnämndens prognos

Bakgrund med definitioner 4

Sammanfattning 5

Jordbruk, skogsbruk och fiskenäringen 8

Tillverkningsindustrin 8

Byggverksamheten 10

Handel, kommunikation och besöksnäringen 11

Finansiell verksamhet och företagstjänster. 15

Kultur och media 19

Offentliga tjänster 21

Vård och omsorg 22

Utbildning 26

Utbudet av arbetskraft 28

Arbetslösa och i program 31

Regional utveckling 32

(3)

2237 besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 81,5 procent. Svarsfrekvensen för näringslivet uppgick till 80,4 procent, i offentliga sektorn var svarsfrekvensen 88,4 procent.

Program med aktivitetsstöd:

Start av näringsverksamhet Arbetspraktik

Prova-på-plats

Jobb- och utvecklingsgarantin Jobbgarantin för ungdomar Arbetslivsinriktad rehabilitering

Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning Fördjupad kartläggning och vägledning Arbetsmarknadsutbildning Förberedande utbildning Lärlingsplatser Arbete med stöd Utvecklingsanställning Trygghetsanställning Lönebidrag

Offentligt skyddat arbete, OSA Särskilt anställningsstöd Plusjobb

Arbete utan stöd

Deltidsarbetslösa Timanställda

Sökande med tillfälligt arbete Ombytessökande

Fått arbete innebär att man ändrat status till någon av följande:

Avaktualliserad Fått tillsvidareanställning Fått tidsbegränsad anställning

Fått fortsatt anställning hos samma arbetsgivare Fått anställning hos Samhall

Fortfarande inskriven men övergått till följande kategori:

Deltidsarbetslösa Timanställda Tillfälligt arbete Ombytessökande Ombytessökande Samhall Utvecklingsanställning Trygghetsanställning Lönebidrag

Offentligt skyddat arbete, OSA Särskilt anställningsstöd

Bakgrund med definitioner

Kommunförbundsområden i Västra Götalands län

Göteborgsregionen

Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lilla Edet, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, samt Kungsbacka i Hallands län.

Sjuhärad

Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda.

Skaraborg

Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro. Tidaholm, Töreboda och Vara.

Fyrbodal

Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmål. Strömstad Tanum Dals-Ed Bengtsfors Åmål Mellerud Färge-landa Munkedal Sotenäs Vänersborg Lysekil Orust Uddevalla Tjörn Stenung-sund Lilla Edet Trollhättan Kungälv Göteborg Partille Härryda Mölndal Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Borås Bollebygd Vårgårda Herrljunga Falköping Tidaholm Hjo Tibro Vara Skara Skövde Lidköping Karlsborg Töreboda Mariestad Götene Essunga Gullspång Grästorp Lerum Ale _Alingsås Öckerö Skaraborg Göteborg Sjuhärad Fyrbodal SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Prognosintervjuerna gjordes under hösten 2007. I urvalet finns 2745 av länets arbetsgivare. Undersökningen genomfördes vid personliga besök eller via enkäter där arbetsgivaren tillfrågades om förändring av rekryte-ringsbehoven, framtida investeringar och orderingång.

Aktuella arbetsmarknadspolitiska pro-gram hittar du på

(4)

Inom dessa yrkesgrupper finns också en fortsatt arbetskraftsefterfrågan från Norge. Resurserna för yr-kesinriktad arbetsmarknadsutbildning motsvarar inte arbetsmarknadens behov.

Befolkningsökningen är stor, främst i Göteborgsre-gionen. Detta tillsammans med en ökande inpendling främst från norra Halland gör att arbetsmarknads-regionen blir större, vilket är positivt för tillgången på kvalificerad arbetskraft. Att länet i ett nationellt perspektiv har en ung befolkning syns i att antalet 20-åringar fortfarande är fler än antalet 65-20-åringar. Var fjärde arbetslös har en högskoleutbildning, i Gö-teborgsregionen var tredje. Svårast att hitta ett arbete har fortfarande personer med låg utbildning samt de med utomeuropeisk bakgrund.

Efterfrågan på arbetskraft har varit hög sedan våren 2006. Antalet nyanmälda lediga platser har under 2007 ökat med 32 procent jämfört med föregående år. Länsarbetsnämnden prognostiserar en fortsatt god arbets-marknad även om ökningstakten av antalet lediga platser kommer att avta. Antalet varsel har minskat kraftigt och ligger på den lägsta nivån sedan år 2000. Varselvolymen år 2008 bedöms ligga på en låg nivå.

Antalet arbetssökande som får arbete har ökat påtag-ligt. Det finns ett rekryteringsbehov inom i princip alla yrken.

Under år 2008 bedöms antalet sysselsatta i länet komma att öka med 8 600 personer.

Samtidigt ökar arbetskraften med 5 200 personer, vilket medför att arbetslösheten bedöms minska med 3 400 personer. Arbetslösheten bedöms kvartal 3 år 2008 uppgå till 23 700 personer eller 2,4 procent av befolkningen (3,1 procent av arbetskraften)

Motsvarande tal för kvartal 3 2007 är 3,5 procent av arbetskraften eller 2,7 procent av befolkningen vilket motsvarar 27 100 personer.

Antalet personer i program med aktivitetsstöd kommer att öka med ca 1500 personer, bland annat genom införandet av jobbgarantin för ungdomar. Antalet bristyrken har ökat och kan främst inom hantverksyrkena bli flaskhalsar för produktionen.

Sammanfattning

HÖSTPROGNOSEN 2007

Prognos

Arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa

Period Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa

Förändring Förändring Förändring jämförelse jämförelse jämföresle ett år tillbaka ett år tillbaka ett år tillbaka

2007 kvartal 3 200 12 000 – 11 800

2008 kvartal 3 5 200 8 600 – 3 400

Fakta om tabellen

Arbetskraftens förändring definieras som förändring av arbetslösa ur AMV´s register plus förändring av sysselsatta baserad på arbetsförmedlingens intervjuundersökning och annan sysselsättnings-statistik. Länsarbetsnämden gör en egen bedömning av sysselsättningens förändring ett år framåt med intervjuresultatet och annan sysselsättningsstatistik som grund.

Antalet arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd beräknade som kvartalsgenomsnitt

(5)

Antalet arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd

beräknade som kvartalsgenomsnitt Antalet arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd _{beräknade som kvartalsgenomsnitt}

Period Arbetslösa Program Personer i arbete

med aktivitetsstöd med stöd

Antal Antal Antal

2005 kv1 39 700 16 000 13 800 2005 kv2 39 000 13 900 14 200 2005 kv3 44 000 12 600 14 400 2005 kv4 38 600 16 100 14 600 2006 kv1 39 100 17 500 14 900 2006 kv2 35 900 16 300 16 300 2006 kv3 38 900 14 500 16 800 2006 kv4 31 000 14 700 18 000 2007 kv1 32 500 10 300 16 800 2007 kv2 29 600 9 200 16 100 2007 kv3 27 100 8 600 15 800 Prognos 2007 kv4 24 100 10 600 15 600 2008 kv1 26 100 9 800 15 200 2008 kv2 22 000 10 200 14 200 2008 kv3 23 700 10 100 13 600 2008 kv4 20 700 10 500 12 700

Nyanmälda platser i Västra Götalands län

ackumulerade värden -20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 2005 2006 2007

Varsel i Västra Götalands län

ackumulerade värden -1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000

Jan Febr Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

(6)

Jord–, skogsbruk och fiskenäringen

Tillverkningsindustrin inkl verkstadsindustrin

Byggverksamhet

Handel

Hotell och restaurang

Transport Uppdragsverksamhet Utbildning Vård och omsorg Personliga tjänster Offentlig tjänster Sammanfattning sysselsättningstrend

Förvärvsarbetande 16 + med bostad i regionen (nattbefolkningen enligt RAMS, SCB) i Västra Götaland, samt egna beräkningar.

Prognos förändring antal förvärvsarb Prognos förändring i procent Prognos antal förvärvsarb Bransch enligt SNI-indelning

Jord, skog och fiske 0 0,0% 11 500 Tillverkning inkl. verkstad 200 0,1% 150 000 Byggverksamhet 1 500 3,1% 50 500

Handel 1 500 1,5% 100 100

Hotell- och restaurangverksamhet 0 0,0% 21 300 Transport 300 0,7% 44 600 Uppdragsverksamhet 4 100 4,2% 102 400 Offentlig förvaltning – 800 – 2,3% 34 400 Utbildning 0 0,0% 72 200 Vård 500 0,4% 121 700 Personliga tjänster 1 300 4,7% 28 900 Totalt 8 600 1,2% 738 100

(7)

maskin- eller elektronikingenjörer. Rationali-seringar har tidigare

gjort att antalet an-ställda inte ökat. Som tidigare täcker bemanningsföreta-gen ofta industrins arbetskraftsbehov vid produktions- och

sä-FAKTA

Jord-, skogsbruk och fiskenäring

Andel förvärvsarbetande Riket 1,9%

Länet 1,5%

Exempel på kommuner i länet med stor andel arbetande inom sektorn Grästorp 8,1%

Färgelanda 7,0%

JORD-, SKOGSBRUK och FISKENÄRING

TILLVERKNINGSINDUSTRIN FAKTA Industrisektorn Andel förvärvsarbetande Riket 17,5% Länet 20,4%

Exempel på kommuner i länet med stor andel arbetande inom sektorn Tranemo 52,8%

Götene 49,3% Herrljunga 40.0%

Sysselsättningsutveckling Tendenser

t o m 2008 Fortsatt god orderingång. Kraven

på utbildning och erfarenhet ökar.

Nära samverkan med bemanningsföretag

Oförändrat

Bristyrken Yrken med god tillgång på arbetskraft

Svetsare Plast- och pappersindustrin

NC/CNC operatörer Maskinreparatörer

t o m 2008 Ökad lönsamhet och försiktig rekrytering

Oförändrat

Endast säsongsmässiga brister

➔

Lönsamheten för jordbruksföretagen har ökat och detta avspeglas i investeringar både i maskiner och i byggnader. Sysselsättningen bibehålles på samma nivå som tidigare, då rationaliseringar och produktionsökningar balanserar varandra. Även inom skogsbru-ket har lönsamheten varit stigande. Utöver sågade produkter har efterfrågan på massa och råvaror till pelletsuppvärmning varit hög. Priset på produktiv skogsmark har under en lång tid stigit. Sysselsättningen är kvar på ti-digare nivå och några generella

rekryterings-Generellt för länets tillverkningsindustri gäl-ler att både orderingång och produktionsnivå är hög. En stor majoritet av de intervjuade företagen bedömer att de under 2008 ligger kvar på nuvarande höga efterfrågenivå eller till och med fortsätter att öka.

Producerande företag har stora behov av att anställa tekniker och produktionsledare. Främst anställs personer med utbildning som

svårigheter finns inte. Lokalt kan efterfrågan på specialarbetskraft

uppstå, liksom vissa säsongsmässiga brister. Yrkesfisket är hårt styrt av regleringar av fiskekvoter. Sys-selsättningen kan

därför bli ojämn. Antalet heltidssysselsatta yrkesfiskare minskar.

(8)

slutproducenterna kvarstår och har resulterat i ytterligare några företagsflyttningar.

Rekryteringen av fordonsmontörer har under lång tid varit hög och detta har nu resulterat i att tillgången på arbetssökande med bak-grund inom yrket minskat.

Tillverkningen av fritidsbåtar utvecklas positivt. Satsningen på högkvalitativa båtar har slagit väl ut och orderböckerna är fyllda under flera år framåt. Exporten till den tyska marknaden är stor. Merparten av tillverk-ningen sker hantverksmässigt och efterfrågan på inredningssnickare, elektriker och båtbyg-gare med erfarenhet av plast är stor. Kvali-tetskraven på produkterna är höga och ett av rekryteringskraven är att kunna arbeta med stor noggrannhet.

Läkemedelsindustrin fortsätter sin

specia-lisering och satsar på färre forskningsområ-den. Även geografiskt sker en koncentration. Balans råder inom rekryteringsområdet. Det finns några världsledande medicintekniska företag i länet. Dessa företag har rekryte-ringsbehov framför allt av högskoleutbildade tekniker.

Den petrokemiska industrin, som är kon-centrerad till Stenungsund, har haft en stabil efterfrågan och räknar med en efterfrågeök-ning på några års sikt. Stora investeringspro-gram i syfte att effektivisera produktionen och förädlingsprocessen av råvarorna fort-sätter. Dessa investeringar kommer att på sikt resultera i minskat rekryteringsbehov av driftspersonal till processindustrin.

Textilindustrin minskar återigen antalet

anställda. Flera varsel har skett under senaste året. Samtidigt pågår ett intensivt produktut-vecklingsarbete inom området teknisk textil.

Träindustrin går bra men ser inga stora

ökningar. Fortfarande råder brist på utbildade maskinsnickare.

songstoppar. Dessa anställer till viss del sina medarbetare genom Arbetsförmedlingen. En tydlig trend är att vägen till industrianställ-ning går via ett bemanindustrianställ-ningsföretag.

Många större företag inom

verkstadsindu-strin ser en fortsatt markant ökning av

or-deringången. Exempelvis ökar företag som arbetar med reparation, underhåll och

till-verkning av fartygsdetaljer sina marknadsan-delar. Behovet av personal med kunskap och erfarenhet inom svets, plåt och CNC fortsät-ter att vara högt.

Den för länet viktiga fordonsindustrin har totalt sett god efterfrågan på sina produkter. Tillverkare av främst lastbilar, men även andra tunga fordon, har mycket god order-ingång och leveranstiderna kan i vissa fall vara långa. Även underleverantörerna ligger på fullt kapacitetsutnyttjande och detta kan i några fall ge leveransstörningar. Ersättnings-rekryteringen av montörer är omfattande. För tillverkare av personbilar är bilden mer osäker. Produktionen är hög och förväntas vara kvar på en hög nivå. Osäkerhet finns all-tid om vad för typ av bilar konsumenten vill ha. Efterfrågan på miljöbilar ökar. Osäkert om denna ökning påverkar sysselsättningen. Den internationella efterfrågan styr starkt bil-producenterna i länet. På samma sätt påver-kas underleverantörerna. Önskan att under-leverantörerna skall finnas geografiskt nära

(9)

FAKTA Byggsektorn

Länet 5,8%

Exempel på kommuner i länet med stor andel arbetande inom sektorn Lilla Edet 10,8% Orust 10,5% BYGGVERKSAMHET_{BYGGVERKSAMHET} Sysselsättningsutveckling Tendenser t o m 2008 Fortsatt hög efterfrågan Svag öknng

Betongarbetare, armerare, byggnadsträarbetare, bygg-nadsplåtslagare, golvläggare, VVS-montörer, installations-elektriker och målare

➔

Byggarbetsmarknaden är fortsatt stark. Va-riationer finns inom länet men samtliga orter har ett stabilt eller ökat behov av byggtjäns-ter. De större byggföretagen tror på fortsatt uppgång eller oförändrad hög nivå. Mindre företag är mer osäkra på utvecklingen. En-kätsvaren visar att femtiofyra procent tror på oförändrad marknadsutveckling och fyr-tio procent på en ökning inom det närmsta halvåret. På ett års sikt är bedömningen något mer försiktig. Kapacitetsutnyttjandet inom företagen är mycket högt och någon ökning kan knappast ske utan investeringar i personal och utrustning. Bostadsbyggan-det har kommit igång på många orter i länet samtidigt som underhåll och ombyggnad av lägenheter ökar. Ombyggnad/renoveringar

av skolor och förskolor förväntas också öka. Infrastruktursatsningen ”bana väg i väst” mellan Göteborg och Trollhättan har kom-mit igång och planeras

vara klar 2012. Detta ger sysselsättning för anläggningsarbetare under denna period. Den höga sysselsätt-ningen inom

byggsek-torn gör att planeringsverksamheten också går på högvarv. Bygg- och civilingenjörer med projekteringsvana och erfarenhet sak-nas i hög grad. Efterfrågan på arkitekter har ökat och till viss del även markprojektörer och landskapsarkitekter. Inom den kommu-Bristen på sökande med el- telekompetens

gör att elektronikindustrin har svårighet att hitta kompetent personal.

Inom livsmedelsbranschen har ägarbyten och sammanslagningar varit vanliga. Produ-centerna planerar för produktionsökningar, men är medvetna om att priskonkurrensen är stor. Företag som arbetar med fiskberedning uppger att det periodvis är råvarubrist. Hög-säsong är kring midsommar, jul och påsk då extrapersonal måste anställas.

Grafiska industrin, tryckeribranschen tror

på en fortsatt hög efterfrågan det närmsta halvåret. Branschen har inte någon ledig

ka-pacitet, i form av lokaler-maskiner-utrustning eller med personal. Något undantag finns bland de mindre tryckerierna, som har visst lokal- och maskinutrymme.

Branschen har litet eller inget rekryteringsbe-hov, de rekryteringar som gjorts har skett via egna kontaktnät. Kompetenskraven är höga, framförallt gällande erfarenhet inom yrket. Att företagen inte har något större rekryte-ringsbehov kan delvis förklaras av att fyr-tiotalisternas uttåg från arbetsmarknaden kompenseras av att investeringar i ny teknik kräver färre anställda.

(10)

nala sektorn efterfrågas planarkitekter och bygglovshandläggare. Kunniga byggnadskal-kylatorer har en god arbetsmarknad.

Bristen på byggnadshantverkare varierar nå-got beroende på var inom länet man har sin verksamhet. De största bristerna har identi-fierats inom yrkena betongarbetare, armerare, byggnadsplåtslagare och VVS-montörer. Efterfrågan är också stor på byggnadsträar-betare, målare, kranförare liksom på bygg-arbetsledare och ingenjörer med VVS- eller elutbildning.

Arbetskraftsbristen leder till löneökningar, vilket pressar upp byggkostnaderna och däm-par konjunkturen. I några fall har företagen anlitat arbetskraft från Polen, men de har inte sänkt kraven på yrkeskunnighet. Polackerna har huvudsakligen säsongsarbete april-okto-ber.

Tidigare underlåtenhet att rekrytera lärlingar eller nyutbildade till hantverksyrken och ingenjörsjobb medför nu brist på tillgänglig kompetens.

HANDEL, KOMMUNIKATION och BESÖKSNÄRING

t o m 2008 Fortsatt utbyggnad av affärscentra för

detaljhandeln

Volymökning för alla typer av transporter

Svag ökning

Buss- och lastbilsförare Företagssäljare Maskinbefäl, fartyg

➔

Trenden inom handeln med en ökande om-sättning fortsätter. Nära sextio procent av branschens företag tror på ökad marknad både på sex och tolv månaders sikt. Sällan-köpshandeln har ökat något mer än daglig-varuhandeln. Handeln koncentreras mer och mer till köpcentrum. Dessa centra har blivit framgångsrika och på flera ställen i länet

planeras nya eller ombyggda köpcenter. Ett antal etablerade handelskedjor har parallellt med butiksförsäljning även startat e-handel. Förväntningar finns på att handeln över Inter-net ökar och blir ett viktigt framtida konkur-rensmedel. Postorderföretagen har en posi-tiv marknadsutveckling.

(11)

t o m 2008 Fortsatt utbyggnad av affärscentra för

detaljhandeln

Volymökning för alla typer av transporter

Svag ökning

Buss- och lastbilsförare Företagssäljare Maskinbefäl, fartyg

Trots volymuppgången och utvecklingen mot allt generösare öppettider är behovet av ytter-ligare anställningar endast marginellt. En viss rörlighet finns alltid och ersättningsrekry-tering pågår ständigt. Prognosföretagen har inte upplevt några rekryteringssvårigheter. Kraven på butiksanställda har förändrats från att ha varit kassabiträde och varuupplockare till att bli mer kundfokuserad och säljinrik-tad.

Hårt nischade butiker inom till exempel de-signade smycken eller delikatesser har ökat och denna tendens ser ut att fortsätta. Den för Norra Bohuslän viktiga gränshandeln mot Norge har fortsatt hög omsättning. Ikea:s pla-nerade etablering i Uddevalla bedöms skapa ytterligare ett stort antal arbetstillfällen inom handeln.

Parti och agenturhandeln förmedlar varor

till industrier och detaljister. Deras mark-nadsutveckling har varit stark under senaste halvåret. Flertalet av företagen tror på fort-satt ökning alternativt att efterfrågan stannar kvar på en hög nivå under 2008. Företag som säljer maskiner och andra tekniska produkter har stort behov av att anställa tekniska säl-jare. Kravet för dessa säljare är oftast ingen-jörsexamen och några års erfarenhet. Inom partihandel med elartiklar råder stor brist på erfarna elektriker.

Bilhandel har gått bra och försäljningen av

både personbilar och transportfordon har va-rit hög. Bilmarknaden är konjunkturberoende och branschen anar en framtida avmattning av den nu goda nybilsförsäljningen. Perso-nalbehov finns främst för underhåll av for-don. Personbilsmekaniker, bilplåtslagare och billackerare är yrkesgrupper som är efterfrå-gade. Bristen på reparatörer för lastbilar är besvärande.

Hotell- och restaurangbranschen är

bero-ende av turistindustrin. Branschen är mycket

konjunkturkänslig. Många av företagen satsar på konferens och SPA-kunder. Göte-borgshotellen har en hög beläggning, mycket på grund av att

Gö-teborgs stad satsar på att få internatio-nella evenemang och kongresser till staden.

Mellan januari – augusti år 2007

hade hotellen en beläggning på 66 procent. Beläggningen är som högst mellan måndag – torsdag, 74 procent och lägre under helgen fredag – söndag, 56 procent.

Hotellen märker av den rådande högkonjunk-turen och har haft en ökad efterfrågan på sina hotellrum de senaste 6 månaderna. De bedö-mer att efterfrågan kombedö-mer att fortsätta öka de närmaste 6-12 månaderna.

Fram till åren 2010-2012 kommer flera om-byggda och nya hotell vara färdigom-byggda. Det blir ett tillskott på cirka 2 000 rum i Göteborg. Tillskotten på rum behövs för att Göteborg ska kunna ta emot fler stora kon-gresser och mässor.

Trots att hotellbranschen är personalinten-siv kommer de inte att nyanställa speciellt mycket folk. De ersättningsrekryteringar som görs sker främst internt och de timanställda erbjuds i första hand arbete. Hotellen har överlag inte någon arbetskraftsbrist. De flesta företagen inom restaurangbran-schen tror på en ökad försäljning. Intresset för internationell mat ökar. Även intresset för kaffe har ökat, vilket resulterat i att många kaféer idag erbjuder kaffetyper och sorter som bara för något år sedan var ovanliga. Personalomsättningen inom branschen är hög och har så varit under lång tid. Förklaringar till detta är ägarbyten, tillfälliga

anställning-FAKTA Handel, kommunikation och besöksnäringen Andel förvärvsarbetande Riket 21,2% Länet 21,8%

Exempel på kommuner i länet med stor andel arbetande inom sektorn Härryda 40,2%

Strömstad 37,5% Borås 26,1%

(12)

ar, arbetstagare som vill göra annat som till exempel börja studera eller åka utomlands. Fortfarande är det brist på kockar och kall-skänkor med lång yrkeserfarenhet samt även vissa specialkockar. Inom servis råder balans men ett visst överskott bland restaurangbiträ-den.

Transport- och kommunikation

Efterfrågan på transportsektorns tjänster är fortfarande mycket hög. Åkeribranschen har full sysselsättning. Svenska åkerier har tagit tillbaka marknadsandelar från utländ-ska åkerier som utfört transporter i Sverige. Kapaciteten utnyttjas fullt ut. ”Alla bilar rull-lar” och leveranstiden på nya lastbilar är för närvarande lång. Sedan tidigare råder brist på lastbilschaufförer. Kraven på chaufförer, utö-ver att köra lastbilen, är känsla för kundens behov och kännedom om transportekonomi. Marknadsutvecklingen inom

kollektivtrafi-ken blir oförändrad eller svagt

stigande under 2008. Behovet av spårvagnsförare har ökat något och bristen på lokförare består. Inom kollektivtrafiken finns ett ständigt behov av bussförare.

Turist- och beställningstrafik

har en oförändrad efterfrågan om man bortser från att som-maren alltid medför arbets-toppar. Några svårigheter att rekrytera chaufförer till denna verksamhet finns inte.

Taxiverksamheten ökar i

Göteborg. Fler efterfrågar taxitjänster och detta har lett till brist på chaufförer. Arbets-givarna försöker nu rekrytera från andra serviceyrken. I

öv-riga länet finns ingen ökad efterfrågan eller brist på personal.

Landvetter flygplats är en stor

arbetsgi-vare och sysselsätter runt tretusen personer. Godstransporterna har legat stabilt en tid och bedömningen är att det gör så även närmsta året. Persontransporterna är känsliga och kan ändras snabbt. En svag uppgång av resandet förväntas.

Göteborgs Hamn räknar med ökade

gods-volymer. Stora investeringar har gjorts som resulterar i effektivare godshantering. Inves-teringar i infrastrukturen för godstransporter landvägen till och från hamnen planeras. Lediga tjänster som hamnarbetare får alltid många sökande. Personbilsimporten/exporten från Wallhamn har ökat kraftigt och en viss efterfrågan på personal finns där.

Lager och godsterminaler slås ihop och

bildar större enheter. Dessa enheter placeras vid strategiska knutpunkter till exempel i när-heten av hamnen i Göteborg. Godsvolymerna

ökar och genomströmnings-hastigheten ökar. Kompe-tenskraven för att få anställ-ning inom näringen är höga. Förutom rätt inställning till jobbet krävs IT-kunskap, körkort och truckbehörighet samt språkkunskaper. Akuta personalbehov löses med hjälp av bemanningsföre-tag. Speditörer, säljare och transportplanerare har god arbetsmarknad. Med ökande godsmängder har också logistikföretagen ökat sin verksamhet.

Sjöfart

Sveriges ekonomi är starkt beroende av hamnar och sjöfart. Sjöfarten genererar ett bidrag till handelsbalansen i storleksord-ningen 19 miljarder kronor per år.

(13)

Svensk rederinäring är väletablerad på den internationella transportmarknaden. Svenska redare har idag beställningar på fartyg till ett värde av cirka 30 miljarder kronor, vilket gör branschen till en av Sveriges mest investe-ringstunga.

Tillväxten är mycket snabb och det har aldrig omsatts så mycket gods i våra hamnar som nu, 18 ton per invånare och år.

Sveriges geografiska läge och stora beroende av utrikeshandel ger sjöfarten en domine-rande roll i de svenska utrikestransporterna. Sjöfarten bidrar i hög grad till ett tillgängligt transportsystem och cirka 90 procent av den svenska utrikeshandeln transporteras i någon del av transportkedjan till sjöss.

Transportpolitiken både i Sverige och EU handlar om att bygga långsiktigt hållbara transportsystem. Det innebär att mer gods förs över från väg till järnväg och sjöfart samt att transportslagen kombineras.

Många hamnar riskerar att tappa konkurrens-kraft och de kräver att Sjöfartsverket anpas-sar lederna till nya förutsättningar med en effektiv landinfrastruktur. Hamnanläggning-arna och de viktiga godsstråken på väg- och järnvägssidan behöver förbättras och förnyas för att effektivisera hela transportkedjan. En del svenska sjömän har börjat söka sig till bland annat Norge där löneläget beräknas vara minst 20 procent högre. Regeringen

fö-reslår ett utökat jobbavdrag under 2008 och att det även ska gälla för sjöanställda.

I dagsläget finns över 14 000 aktiva sjöan-ställda i den svenska handelsflottan. Av dessa är cirka 6 procent så kallade TAP-anställda (Tillfälligt Anställd Personal).

Det råder stor brist på befäl i världen. Befäls-bristen gör sig nu mer och mer gällande även i Sverige; speciellt vad gäller sjöingenjörer

och tekniska chefer, men även andra befäl med specialbehörigheter.

De närmaste tio åren går många i pension och det innebär att efterfrågan på kompetenta unga människor kommer att öka. Man räk-nar att den genomsnittliga anställningstiden i yrkena är cirka 12 år.

Våren 2007 utexaminerades cirka 100 sjö-kaptener med fartygsbefälsbehörighet. Samt-liga är ute i arbete. Cirka 80 sjöingenjörer med maskinbefälsbehörighet klass V utexa-minerades under samma period. Det är svårt att bedöma examinationen framöver men det är rimligt att anta att det kommer att vara balans på nautiker men brist på maskinbefäl. En 16 veckors lång ”pröva-på” sjöingen-jörsutbildning har startat hösten 2007. När kursen är klar garanteras eleverna plats på sjöingenjörsprogrammet.

(14)

Arbetskraftsefterfrågan ser lite olika ut på företagen. Den mest efterfrågade yrkesgrup-pen är

försäkringssäl-jare. Bakgrunden kan variera när det gäller utbildning och erfa-renheter. Försäkrings-utbildning erbjuder ofta företagen ofta själva.

En annan efterfrågad yrkesgrupp är skade-reglerarna. Dessa kan tidigare ha arbetat till exempel. som jurist, sjuksköterska eller snickare.

Inom branschen finns en tendens till ökad personalomsättning. Många yngre medar-betare slutar redan efter 2-3 år och går till konkurrenter.

Revisions- och redovisningsbyråerna tror

på en oförändrad eller starkare utveckling. Den senaste tidens positiva utveckling fort-sätter alltså. Det finns farhågor att det pla-nerade borttagandet av revisionsplikten för mindre företag kommer att innebära färre uppdrag på revisionssidan. De stora revi-sionsbyråerna fortsätter växa. De har god kontakt med universitet och högskolor och rekryterar normalt nyutexaminerade civil-ekonomer direkt därifrån. Företagen menar också att intresset för att läsa redovisning och revision ökat.

FAKTA

Finansiell verksamhet och företagstjänster

Länet 12,1%

Exempel på kommuner i länet med stor andel arbetande inom sektorn Göteborg 16,9% Härryda 14,5%%

➔

FINANSIELL VERKSAMHET, FÖRETAGSTJÄNSTER

t o m 2008 IT branschen inne i en högkonjunktur

Elteknikföretagen går allt bättre

Bemanningsföretagen ökar

Ökning

Systemerare Programmerare Redovisningsekonomer

Bankerna bedöms få en positiv

marknadsut-veckling 12 månader framåt både på privat- och företagssidan.

Trots prisnedgången på bostadsmarknaden hösten 2007 råder det fortfarande hög ef-terfrågan på bolån. Bankerna uppger att det mest handlar om att jaga marknadsandelar då marginalerna är mycket låga på privatkunder. Tack vare en stark marknadsutveckling upp-visar bankerna ett visst behov av nyrekryte-ring, som framför allt sköts internt. Rörlighe-ten bland personalen ökar och i viss mån är det svårt att hitta personal till kundtjänst på lokalkontoren. Bankerna har därför sett ett behov av extern rekrytering till dessa tjänster. Samtliga försäkringsbolag som ingår i prognosunderlaget tror på en mycket stark marknadsutveckling, trots att konkurrensen ökar. Det nya tjänstepensionssystemet kan medföra konsekvenser för försäkringsbola-gen. Tidigare tecknade bolagen avtal genom den anställdes arbetsgivare, nu sker det mer och mer genom individuella fondval.

Andra trender inom branschen, som påverkar utvecklingen/konkurrensen, är att utländska försäkringsbolag, som tidigare lämnat den svenska marknaden kommer tillbaka, vilket medfört prispress på försäkringar och infö-rande av olika rabattsystem. Svenska bolag utökar verksamheten internationellt, till ex-empel. mot övriga Norden och Baltikum.

(15)

De yrken som blir aktuella för rekryteringar är revisorer och redovisningskonsulter. Revi-sorer ska vara civilekonomer med inriktning redovisning och revision, det finns inga ut-talade krav på erfarenhet. Redovisningskon-sulter har varierande utbildningsbakgrund, universitet, högskola, KY-utbildning, gymna-sium. Oavsett utbildning krävs alltid yrkeser-farenhet för denna yrkeskategori.

De vanligast förekommande yrkena hos

tekniska konsultföretag är maskin- och

elektronikingenjörer. Även ingenjörer inom el, automation, VVS och kemiteknik är frek-venta yrken.

Marknaden för tekniska konsulttjänster är fortfarande stark. Flertalet företag tror på en fortsatt stark uppgång under 2008. Områden som CAD-konstruktion och projektledning efterfrågas av samtliga kunder till konsultbo-lagen.

I västra Sverige är det i första hand automo-tivebranschen som har stor efterfrågan på konsulter. Uppdragen är placerade både hos kunden och på konsultföretagens egna kon-tor.

Många konsultföretag i Göteborg har kon-struktörer placerade i Norge. För att lösa behovet av arbetskraft till norska uppdrags-givare diskuteras möjligheten att starta satel-liter i Göteborg, där arbetsuppgifterna löses på distans.

I Västsverige är många konsultbolag direkt eller indirekt beroende av bilindustrin. Några av konsultföretagen tror att det kan bli en uppgång för delar av bilindustrin. Det gör att fler ingenjörer behöver anställas, främst hos konsultföretagen. Det finns en risk att tekni-kerbristen innebär att tillväxten kommer att plana ut.

Även i östra Sverige har tekniktung industri ett mycket stort konsultbehov, vilket även

påverkar efterfrågan hos konsultföretagen i Göteborgsområdet.

Marknaden för företag inom energi och elinstallationer har varit god, vilket kom-mer att hålla i sig inom överskådlig framtid. EU-direktivet om att alla näringsfastigheter måste energideklareras innebär mycket upp-drag. Samtidigt innebär det svårigheter då antalet företag som kan utföra detta är 2-3 st. Enligt direktivet ska arbetet var utfört inom 3 år, med nuvarande takt är man färdig om 40 år.

Det behövs erfarna konsulter för att ta hand om nyexaminerade tekniker. Svårigheten att hitta dessa ingenjörer medför att företag måste tacka nej till uppdrag och att tillväxten bromsas.

Flertalet av konsultbolagen inom IT med

inriktning system- och programvara

upp-ger att de har haft en ökad efterfrågan de senaste 6 månaderna och tror på en fortsatt ökning de kommande 12 månaderna. I Göte-borgsområdet är flertalet av konsultbolagen beroende av framförallt fordonsbranschen. Konsultbolagens prisnivåer är hårt styrda av fordonsbranschen och andra stora aktörer. Konsultbolagen har en hög beläggningsgrad på sina konsulter och flera av bolagen uppger att de har vakanser. Att finna rätt personer har blivit svårare det senaste halvåret. Oftast fin-ner de vad de söker men det tar längre tid än tidigare. Ofta måste företagen erbjuda bättre villkor både vad gäller och lön och andra förmåner.

Eftersom rörligheten idag är stor ser arbets-givarna det som allt viktigare att försöka behålla den befintliga personalen. Nyckelper-soner till företaget rekryteras oftast via egna nätverk och headhunting.

Det finns fortfarande en hel del arbetssö-kande inom området men de saknar ofta de

(16)

kompetenser som arbetsgivaren söker. Inom IT-branschen är det brist på seniora projekt-ledare, IT-arkitekter, SAP-konsulter, civilin-genjörer, systemvetare, programmerare/sys-temutvecklare och säljare.

Inom reklambranschen ser flertalet företag en ökning de kommande 6 månaderna, men att efterfrågan därefter stabiliseras. Bran-schen har problem med att rekrytera projekt-ledare. Kompetenskraven är akademisk ut-bildning till exempel civilingenjör alternativt civilekonom och lång arbetslivserfarenhet från konsultverksamhet.

Vissa reklambyråer som arbetar mycket med engelska språket, har haft svårt att hitta svenska copywriters med tillräckliga språk-kunskaper. De har därför valt att rekrytera copywriters med engelska som modersmål.

Bemanningsföretagen ser en ökande

ef-terfrågan på tolv månaders sikt. Det beror främst på högkonjunkturen och en mer ag-gressiv marknadsföring. Marknaden blir större då andra företag i ökad utsträckning använder sig av bemanningsföretag för

in-hyrning av personal och rekryteringsarbete. Trots att det blir allt vanligare att anlita be-manningsföretag är synen på dem fortfarande kluven. Ekonomiföretag är försiktiga och arbetssökande ser hellre att man får en fast anställning än att man är inhyrd.

Bemanningsföretagens uppdrag är olika i hög- resp. lågkonjunktur. Vid lågkonjunktur köps hjälp med det tidsödande arbetet att gallra bland alla ansökningar, vid högkon-junktur behöver kunden hjälp att hitta kom-petens. Bemanningsföretagets kontaktnät kan få fram kompetens som kundens personalav-delning har svårigheter med.

Jämfört med Stockholm är det inte lika stor brist på arbetskraft i Göteborg. Det beror till största delen på att arbetsmarknadsstruktu-ren ser annorlunda ut. IT- och tjänstesektorn utgör en betydande andel i Stockholmsre-gionen, medan industrin dominerar i Västra Götaland. Därför kommer inte heller arbets-kraftsbristen bli lika stor.

Konsulter är vanligt inom IT, men allt fler rekryteringar sköts av bemanningsföretag.

Då man inte lyckas rekrytera efterfrågad kompetens använ-der man sig av unanvän-derkonsulter från konsultföretag som är mer nischade. Efterfrågan och de största bristerna hittar man inom områ-det systemutveckling. Till områ-detta område hör yrken som projektledare, programmerare, systemvetare, testare, designer och arkitek-ter. Kompetenser man kan läsa sig till på högskola (Java, C++) finns oftast att få tag

(17)

på, däremot är det flera stora arbetsgivare som fortfarande använder sig av äldre pro-grammeringsspråk där högskolan inte längre utbildar, vilket gör det svårare att rekrytera. Om det är svårt att rekrytera kompetens till bemanningsföretag för uthyrning görs ibland en ”rak rekrytering” det vill säga personen anställs direkt av kunden. Tjänsten kan då bli mer attraktiv att söka även för personer som redan idag har en fast tjänst.

För att locka till sig arbetskraft marknadsför bemanningsföretag sig även

som ”karriärcoach”. När det finns många arbetstillfällen att välja mellan erbjuder man kandidaterna hjälp med att göra strategiska val av tjänst.

Det blir allt svårare att hitta personal inom flertalet eko-nomiyrken, de största pro-blemen gäller redovisnings-ekonomer. På marknads-och ekonomiassistenter har arbetsgivarna tidigare ställt krav på högskoleutbildning, dessa krav får nu sänkas då personer med

högskoleexa-men hittar andra jobb. Löneadministratörer med en kortare eftergymnasial utbildning måste ha praktik inom relevant område för att kompetensen ska vara gångbar. Övrig administrationspersonal är det ingen brist på, efterfrågan är störst på personer som har mycket goda kunskaper i Excel och Office-paketet eller specifika affärssystem.

Inom industrin är det fordonsindustrin som är kunder hos bemanningsföretag. På tjänste-mannasidan söker man konstruktörer, de-signer och ingenjörer med olika inriktningar (elektro, maskin med flera.). De stora voly-merna finns på kollektivsidan inom

produk-tion och lagerhållning. Yrken som efterfrågas är framförallt montörer, truckförare, svetsare, lagerpersonal, maskinreparatör (underhåll av tillverkningsmaskiner), CNC-operatörer och chaufförer med C-kort. Rekryteringssvårig-heter finns inom de flesta av områdena.

Sysselsättningen inom bemanningsbranschen bedöms att öka under det kommande året.

Övrigt

Införandet av skattereduktion 1 juli 2007 för så kallade hushållsnära tjänster har lett till

en ökning av antal företag inom branschen. Någon direkt effekt i form av ökad syssel-sättning har ännu inte skett, men om

det blir fler företag så kommer det att ha en positiv inverkan på sysselsättningen.

Flertalet av småföretagen är positiva i sina framtidsbedömningar när det gäller efter-frågan på deras tjänster. De flesta tror på en oförändrad eller ökande efterfrågan de närmaste 6 månaderna. De företag som ser en omedelbar ökning finns inom områdena tekniska konsulter, försäkringsmäklare, parti-handel och inom fastighetsbestånd.

När det gäller rekrytering finns inget tydligt behov redovisat.

(18)

Kultur och media

Företagen inom ord och media har en stor efterfrågan på tjänster och produktioner. Kulmen är troligen nådd och man kommer att vara försiktigare med att rekrytera. De planerar att klara produktionsökningen med befintliga resurser. Stora etablerade morgon-tidningar har en fortsatt minskad upplaga och annonsförsäljning. De har inga större rekry-teringsbehov vad gäller redaktionell personal förutom viss spetskompetens (webredaktör och redigerare).

Gratistidningar som finns på större orter har en bättre utveckling, antalet läsare ökar och annonsförsäljningen är relativt god. Fram-tiden är dock osäker. Det är en mycket hård konkurrens mellan gratistidningarna, vilket gynnar annonsmarknaden då priserna pres-sas.

Lokala mindre dagstidningar har också en god utveckling, efterfrågan är god på lokala nyheter och annonsörer med lokal förankring ökar.

Dagstidningsutgivningen kontrolleras av ett fåtal mediebolag och ägarkoncentrationen ökar, vilket på sikt leder till minskning av personal vid olika enheter.

Det s k medielandskapet ser allt mer kom-plicerat ut, efterfrågan på medieproduktion är mycket stor och sker via en mångfald av olika publiceringsformer. De flesta tidning-arna har en webbredaktion och flera har egna

TV-kanaler. Sändningar anpassade till mobil-telefoner ökar också.

Det råder en ständig brist på duktiga säljare inom medieproduktion och flera av företagen har i större utsträckning börjat anlita be-manningsföretag eller säljbolag för att klara bristen.

Entreprenader ökar stadigt och större dags-tidningar kan lägga hela bilagor och delar av sin tidning på entreprenad.

Ett större TV-bolag gör en stor, genomgri-pande omorganisation, vilket innebär kon-centration av produktionen till färre orter i landet.

I vissa delar av Västsverige råder brist på redigerare, sportjournalister och pressfoto-grafer.

Det är fortfarande en stor efterfrågan på beställningsfilm. I högkonjunkturen satsar många att utveckla och kommunicera sitt varumärke, image och identitet. Filmproduk-tionsbolag som är specialiserade på den här typen av film har fått ett ökat antal uppdrag oftast större företag och koncerner.

Scen och ton

Efterfrågan på produktioner hos de större institutionerna och scenerna är oförändrad. Mindre institutioner som t ex fria teatrarna har haft en större efterfrågan på produktioner under år 2007. De här teatrarna har börjat hyra in från yrkesgrupper som tidigare av tradition varit anställda såsom till exempel regissör, kostymör, scen-ljud-ljus-tekniker, scenografer och regissörer.

Anställningsformerna i projekt, visstid eller frilans består och fortsätter att öka.

Rekryteringar inom dansen ökar inte bland annat. för att pensionskostnaderna är höga för denna yrkesgrupp.

Eventföretagen inkl. ljud- och ljusbran-scherna har haft svag ökning av efterfrågan och man tror att det kommer att så förbli.

(19)

Arbetsmarknaden ser positiv ut för ljud- och ljustekniker.

De större scenerna i Skaraborg har för närva-rande en god utveckling och är optimistiska inför framtiden. Även de mindre teatrarna har en god utveckling och ser positivt på framtiden.

Den stora teaterscenen i Uddevalla har fått minskat anslag och kommer därför att göra färre antal produktioner och föreställningar. Det medför att antalet säsongsanställda mins-kar.

Bild och form

För konstnärer är det oförändrat vad gäller försäljning av konst, även om det finns en viss ökning av efterfrågan på konstnärliga tjänster inom näringsliv och samhälle. Kon-strundor och andra kulturevenemang har medfört ökade möjligheter till försäljning av konst.

Inom designområdet har efterfrågan ökat kraftigt. Marknaden är för närvarande god inom inredningsarkitektur, grafisk design, produktdesign och industridesign. Inom de två sistnämnda kategorierna är det vanligtvis trögare på grund av att det krävs större och mer kostnadskrävande investeringar, men även där märks den goda konjunkturen. Ar-betsgivare i dessa sektorer efterfrågar kunnig och erfaren personal vilket ibland kan vara svårt att hitta.

Inom konfektionsindustrin är tendensen att efterfrågan på modedesigners ökar. Den på-gående strukturförändringen att textilproduk-tion flyttar utomlands fortsätter.

En god konjunktur gynnar givetvis branschen som helhet. Den påverkas även positivt av att fokus har riktats på inredning, mode, konst, form och design i media och genom satsning-ar som till exempel ”Designåret”.

(20)

OFFENTLIGA TJÄNSTER

t o m 2008 Kommunernas förbättrade ekonomi

Svag minskning

➔

De flesta av länets kommuner har en stabil ekonomi, bland annat beroende på att kom-munerna under ett antal år haft en restriktiv anställningspolicy och i olika omgångar tillförts extra anslag från staten.

Kommunsektorn ser positivt på framtiden, men de räknar inte med att expandera de olika verksamheterna och därmed blir det en marginell ökning av nyrekryteringar. Hos en del kommuner kommer pensionsavgångarna att öka, vilket kräver ersättningsrekrytering. Sjukfrånvaron har minskat i de flesta kom-munerna. Framför allt märks denna minsk-ning bland de långtidssjukskrivna. Att mins-ka antalet sjukskrivna är ett prioriterat mål.

Göteborgs stad fortsätter att redovisa en stark

ekonomisk utveckling och beräknas kunna redovisa ett positivt resultat i storleksord-ningen 1 miljard för år 2007. Bedömstorleksord-ningen görs med anledning av det goda konjunktur-läget, där alltfler får arbete, vilket innebär ett större skatteunderlag. Personalökningen bedöms fortsätta men planar ut under 2008. Någon övertalighet rapporteras inte och be-döms heller inte uppstå under år 2008. Det är främst inom förskola, individ och familjeomsorg, delar av utbildningsförvalt-ningen samt intraservice som ökutbildningsförvalt-ningen av personalvolymer har skett.

Personalvolymen – arbetad tid – fortsätter att

öka trots att det finns ett begränsat rekryte-ringsunderlag till vissa yrkesgrupper.

Det goda konjunkturläget bidrar till att per-sonalrörligheten ökar i nästan alla yrkesgrup-per. Rörligheten har varit störst hos förskol-lärare, fritidspedagoger, undersköterskor, sjuksköterskor och socialsekreterare. För-valtningarna signalerar om svårigheter när det gäller återbesättning och nyrekryteringar inom dessa yrkesgrupper.

Att minska ofrivillig deltid och timanställ-ning är ett prioriterat mål och ett speciellt projekt för att arbeta mot dessa mål har nu inletts. Ett annat prioriterat mål är att minska antalet personer som har försörjningsstöd. Socialbidragsberoendet har under år 2007 minskat betydligt mer än förväntat, 11 pro-cent jämfört med samma period år 2006.

Borås stad räknar med att antalet anställda

kommer att vara konstant, viss ökning inom barnomsorgen. Antalet pensionsavgångar kommer inom en tvåårsperiod att fördubblas. Antalet pensionsavgångar når sin kulmen år 2013.

Ekonomin för kommunerna i STO-regionen (Stenungsund, Tjörn, Orust) är i stort sett i balans. Stenungsund har en mycket expansiv inflyttning av nya invånare till kommunen. Det är främst nya områden i den södra kom-mundelen som är attraktiva, med bekvämt pendlingsavstånd till Göteborg.

(21)

Befolknings-minskat personalbehov inom grundskolan, och anser sig för närvarande endast ha ett minimalt överskott av personal i de andra verksamheterna.

Alingsås kommun har för närvarande drygt

3 000 anställda. Målet är att, bland annat gnom privatisering av verksamheter, minska personalstyrkan. I nu läget är det oklart hur mycket av till exempel förskoleverksamheten som kommer att utföras av privata aktörer. Bristen på förskollärare har minskat något då bland annat övertaliga lärare tar jobb inom förskoleverksamheten. Det föreligger ett stort behov av undersköterskor och personliga as-sistenter samt enhetschefer.

t o m 2008 Kommunernas förbättrade ekonomi

Svag minskning

utvecklingen på Orust och Tjörn har inte varit lika positiv. Kommunerna planerar för att öka antalet invånare.

Uddevalla kommun förutser en ökning av

personalstyrkan, och kommer att konkurrens-utsätta en del av den kommunala verksamhe-ten. Bedömningen är att detta inte kommer att påverka arbetsmarknadsläget på kort sikt.

Skövde kommun har en stabil ekonomi efter

ett antal besparingsbeting. Alla med fast an-ställning inom vården erbjuds önskat arbets-utbud.

I Norra Dalsland kommer sysselsättningen att minska något på grund av befolknings-minskningar. I Åmål finns ett behov av att ersättningsrekrytera personal till vård och storhushåll på grund av pensionsavgångar. Däremot bedömer kommunen att de har en övertalighet både inom grundskolan samt gymnasieskolan. I Dals-Ed finns det ett fortsatt behov av att rekrytera till gymnasie-skolan. Bengtsfors kommun ser på sikt ett

(22)

sitetssjukhuset kommer att inrymma dialys, kirurgi och njurmedicin och tas i bruk vid årsskiftet 2008/2009.

Norra Älvsborgs läns

sjukhus (NÄL) har ett konstant behov av specialistläkare och specialistsjuksköter-skor. De använder sig av inhyrda läkare från

bemanningsfö-retagen under hela året och sjuksköterskor under sommarperioden. Bristen på sjukskö-terskor är störst inom operation och psykiatri. Man har även rekryterat från utlandet. Yrkes-gruppen läkarsekreterare kommer att minska markant på lite längre sikt.

Antalet anställda inom NÄL beräknas minska med ca 100 personer inom närmaste året, av dessa är ca 40 pensionsavgångar. Antalet tim-anställda minskar och antalet vikarier ökar.

Uddevalla kommun har just nu en liten

över-talighet, samtidigt som det finns ett relativt stort rekryteringsbehov. Kommunen har behov av att anställa 270 habiliteringsperso-nal, personliga assistenter samt vårdpersohabiliteringsperso-nal, samtliga med genomfört omsorgsprogram. Vidare finns behov av 10 st. legitimerade sjuksköterskor.

Borås kommun har det närmaste året ett visst

behov av ersättnings- och nyrekrytering, Inom vården i Göteborg erbjuder flera

nämn-der heltidsanställning till all personal med lite olika villkor. Ett flertal timvikarier väljer denna form av anställning då det ger dem frihet att själv påverka sin arbetstid i större utsträckning. Många visstidsanställda tackar till och med nej till fasta tjänster.

Personalen har ökat både inom ordinärt och särskilt boende.

Sjukfrånvaron har fortsatt minska inom både hemtjänst och äldreboende.

De som i första hand har behov av äldreom-sorg är personer över 80 år. Sedan 2004 har denna grupp minskat i antal och beräknas göra så till år 2015. Skillnaderna är mycket stora mellan de olika stadsdelsnämnderna. För tiden mellan år 2007 och år 2015 för-väntats Gunnared få en ökning på 30 procent medan Härlanda, Örgryte och Centrum får en minskning med över 25 procent.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset är norra

Europas största sjukhus med över 2 000 vårdplatser och med drygt 17 000 anställda inom cirka 50 olika yrkesgrupper fördelade på flera geografiska områden i Göteborg och Mölndal.

34 procent av alla anställda är sjuksköterskor, 27 procent sjukvårdspersonal och 11 procent är läkare. 82 procent är kvinnor och medelål-dern på alla anställda är 44,6 år.

En ny vårdbyggnad på Sahlgrenska

Univer-FAKTA Vård och omsorg Andel förvärvsarbetande Riket 16,4%

Länet 16,3%

Exempel på kommuner i länet med stor andel arbetande inom sektorn Uddevalla 25,1% Skövde 21,7% Vänersborg 19,1%

VÅRD och OMSORG

t o m 2008 Kommunernas och regionens förbättrade

ekonomi

Svag ökning

Läkare, Sjuksköterskor inom Vårdbiträden, barnskötare

psykiatrisk vård och inom röntgen. Tandläkare.

(23)

t o m 2008 Kommunernas och regionens förbättrade

ekonomi

Svag ökning

Läkare, Sjuksköterskor inom Vårdbiträden, barnskötare

psykiatrisk vård och inom röntgen. Tandläkare.

framför allt av undersköterskor. En satsning har gjorts för att validera den fastanställda personalen som saknar formell undersköter-skekompetens. Via Kompetensstegen

kom-mer ca 180 personer under en tvåårsperiod att ha gått utbildning. Dessutom görs en sats-ning på handikappomsorgen. När det gäller sjuksköterskor finns en viss brist, vilket gör att rekryteringen tar längre tid och kommun-delarna får hjälpa varandra tills situationen har lösts. Det råder också brist på distrikts-sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjuk-gymnaster.

Primärvårdens basverksamhet i Göteborg

består av vårdcentraler, barnavårdcentraler, mödrahälsovård, barn- och ungdomsmedicin samt rehabilitering.

Inom primärvården finns följande yrkesgrup-per: distriktsläkare, distriktssjuksköterskor, barnmorskor, läkarsekreterare, sjukgymnas-ter, arbetsterapeusjukgymnas-ter, psykologer, kuratorer och undersköterskor.

Antalet anställda inom Primärvården i Gö-teborg har fortsatt att öka och är idag cirka 1 480 personer. Från augusti år 2006 till au-gusti 2007 ökade antalet anställda med 143 personer. Västra Götalandsregionen satsar på att bygga ut och stärka närsjukvården.

De kommer att öppna fyra vårdcentraler under åren 2008-2010. Det finns också planer på att öppna jourcentraler som har öppet på kvällar och helger. Det finns redan i dag flera

vårdcentraler som har utökat sina öppettider då samhällets krav på tillgänglighet ökar. Under året beräknar primär-vården att göra 320 rekryte-ringar varav 140 är nyrek-ryteringar. Sedan prognosen i våras har antalet rekryte-ringar blivit fler än vad som var planerat. Detta på grund av ett ökat antal pensions-avgångar och flera nyrek-ryteringar. Rekryteringarna det närmaste året gäller distriktsläkare, distrikts-sköterskor, psykologer och undersköterskor. Den stora bristen på distriktsläkare gör att det är svårt att tillsätta dessa vakanser. För att klara rekryteringarna anlitas bemanningsfö-retag. Det händer dock att även bemannings-företagen inte kan leverera läkare. Ett ökat intag till läkarutbildningen har gjorts men leveranstiden ligger på cirka 10 år. Övriga personalkategorier har man inga problem att rekrytera.

Personalomsättningen, som alltid varit låg, ökar något på grund av ökande pensionsav-gångar. Primärvården erbjuder heltidstjänster till dem som önskar arbeta heltid. Målet är att ingen ska vara ofrivilligt deltidsanställd. I dag är 11 procent av alla tjänster i primärvår-den deltidstjänster.

Primärvården har länge varit en populär ar-betsgivare för bland andra sjuksköterskor, då arbetstiderna har varit under dagtid. Kravet på den ökade tillgängligheten gör att man får vara beredd på att jobba även kvällar. Pen-sionsavgångarna ökar hela tiden, men den riktigt stora ökningen väntas först år 2015.

(24)

Folktandvården är en egen

förvaltning som leds av en tand-vårdsdirektör. Verksamheten delas in i allmäntandvård och specialisttandvård och behandlar ungefär 700 000 patienter varje år. Det finns 24 allmänvårdskli-niker i Göteborg där patienterna får hjälp med förebyggande vård, undersökningar och behandlingar. Det senaste halvåret har det va-rit svårare än tidigare att kunna rekrytera specialisttandläkare men också vissa problem att få tag i tandläkare.

Det finns idag cirka 300 privattandläkare som är verksamma i Göteborg. Privattand-vårdsklinikerna är ofta små mottagningar med en eller ett par tandläkare, tandsköter-skor och tandhygienist. Efterfrågan på deras tjänster är hög. Denna efterfrågan beräknas fortsätta. En viss ökning av

ef-terfrågan på deras tjänster kan komma att ske vilket de klarar med befintlig personal.

Företagshälsovården står inför

de största förändringarna på de-cennier. Regeringen satsar natio-nellt sammanlagt 3,4 miljarder kronor på företagshälsovård och rehabilitering under en treårspe-riod. Med delvis statlig ersättning ges företagshälsovården en helt ny roll i sjukskrivningsprocessen. Företagshälsovården ska utföra

kvalificerade arbetsförmågebedömningar och förväntas också bli samordnare mellan arbetsgivaren, försäkringskassan och sjuk-vården. Regeringen lägger stor vikt vid tidiga insatser för återgång till arbete. Hur detta kommer att påverka företagshälsovårdens arbete och eventuella nyrekryteringar är för närvarande oklart.

Efterfrågan på företagshälsovårdens tjäns-ter beräknas fortsätta öka under år 2008. De yrkeskategorier som främst behöver rekry-teras är företagsläkare, företagssköterskor, psykologer, ergonomer och arbetsmiljöingen-jörer. Vid vissa rekryteringar tar man hjälp av bemanningsföretag.

Det är en låg personalomsättning vid

Apote-ket AB. Pensionsavgångarna kommer att öka

de närmaste åren. Rekryteringsbehovet kan täckas av nyexaminerade. En växande del av Apotekets verksamhet är e-handeln och påverkar på sikt personalbehovet.

(25)

De flesta av länets kommuner har svårigheter att rekrytera förskollärare. Under 2007 har Göteborgs stad rekryterat cirka 270 förskol-lärare. Under 2008 räknar de med ett rekry-teringsbehov av 700 förskollärare. Orsakerna är främst personalavgångar och krav på att öka andelen förskollärare i personalgruppen. För att bättre klara rekryteringsbehovet har kommunen under åren 2006/2007 utbildat ett 30-tal av sina anställda barnskötare till förskollärare och man planerar att fortsätta

med dessa utbild-ningar. De har även rekryterat nyutexa-minerade lärare med inriktning mot tidi-gare åldrar, då dessa är behöriga förskollä-rare. För-skollärare har även utbildats via arbetsmarknads-

utbild-ningar riktade till akademiker med utländsk utbildning inom pedagogik.

Till fritidshemmen kommer cirka 120 fritidspedagoger eller behöriga lärare med inriktning mot barns fritid att efterfrågas. Även här är en brist

att vänta och arbetsgivaren kommer förmod-ligen att tvingas sänka kompetenskraven. Elevantalet har minskat inom grundskolan. Personalvolymen har minskat när det gäller grundskollärarna. Den befarade övertalighe-ten på 100 personer uteblev. Ersättningsre-kryteringar till grundskolan kommer att bli aktuella under prognosperioden.

Rekryteringssvårigheter finns när det gäller lärare inom praktiskt estetiska ämnen, vissa modersmålslärare och specialpedagoger. Ar-betsförmedlingen har också sett svårigheter att tillsätta vikariat med språkkombinationer såsom spanska, engelska och svenska.

Den kommunala gymnasieskolan har haft en svagare ökning av sin personalvolym 2007. Elevantalet har ökat och pensionsavgångarna har varit något högre än tidigare. Det finns en risk att de kommunala gymnasieskolorna inte kan ersätta dessa pensionsavgångar om andelen elever som väljer fristående skolor ökar. Inför skolstarten 2007 hade 37 procent

UTBILDNING FAKTA Utbildning Andel förvärvsarbetande Riket 10,5% Länet 9,9%

Exempel på kommuner i länet med stor andel arbetande inom sektorn Lerum 21,1%

Ale 18,5%

t o m 2008 Grundskolan minskar och

skolan ökar pga elevantalet förändras

Oförändrat

Förskollärare Grundskolelärare 1-7

Fritidspedagoger Barnskötare

(26)

av eleverna valt någon av de fristående gym-nasieskolorna. Det innebar 12-15 procent ökning jämfört med år 2006.

Ytterligare 7 nya fristående gymnasieskolor tillkommer år 2008. Konkurrensen om de minskande gymnasiekullarna innebär kanske att de flesta arbetstillfällen för gymnasielä-rare kommer hos friskolorna.

De yrkesinriktade programmen ökar snab-bast i popularitet, vilket kommer att innebära en ökad efterfrågan på lärare i yrkesämnen såsom el, automation, transport, fordon, restaurang och bygg. Flera av dessa lärare är mycket svårrekryterade.

Alla friskolor som medverkat i prognosen bedömer att efterfrågan ökar och samtliga avser att expandera. Om det visar sig att antalet nya friskolor innebär en överetable-ring så kommer den kommunala skolan att ha tillsynsansvar, skyldighet att bereda plats för alla, vid en eventuell nedläggning av en friskola.

Regeringens nya satsning, Lärarlyftet, på kompetensutveckling/breddning av befintliga

lärare engagerar för tillfället 20 lärare hos utbildningsförvaltningen. Det innebär hel-tidsstudier med en finansiering som är på 80 procent av lönen.

Vuxenutbildningen i Göteborg utförs av ett

tiotal anordnare. Kommunen beställer ut-bildningarna som upphandlas. Kvalitetsupp-följningar görs av Vuxenutbildningsförvalt-ningen. De är 94 anställda vilket är en ökning sedan år 2006. Utbildningsan-ordnarna fortsät-ter att effortsät-terfråga lärare till SFI-undervisningen. Fler kurser skulle starta om företa-gen hittade rätt kompetens. Det råder brist på be-höriga lärare med svenska 2. En ökad efterfrågan på yrkeslärare är att vänta då SFI-undervisningen blir allt mer yrkesanpassad.

Regeringen har tillsatt en utredning som våren 2008 ska beskriva konsekvenserna av en friskolereform inom vuxenutbildningen. Den träder inte i kraft förrän år 2009. Om det beslutas om en sådan förändring kan de upp-gifter som Vuxenutbildningsförvaltningen idag sköter till viss del övertas av Skolverket centralt.

(27)

Förändring folkmängd mellan 20-64 år, 2006-2011 Göteborgsregionen 3,5 % Sjuhärad 1,5 % Skaraborg - 0,4 % Fyrbodal 0,6 % Totalt 2,1 % Källa: SCB

Utbudet av arbetskraft

Folkmängd i Västra Götalands län 31 december 2006 och i befolkningsförändringar under 2006

Antalet Antalet

Födsel-födda döda överskott

18 077 15 307 2 770

Antalet Antalet Flyttnings- Därav mot

inflyttade utflyttade netto utlandet

39 470 30 474 6 996 6 306 Folkökning Folkmängd 9 829 1 538 284 Källa: SCB Befolkningsutveckling 25 år förändring i % 1981-2006

Källa: Västra Götalandsregionen

Befolkningens storlek, täthet och tillgång till bra transporter och kommunikationer är avgörande faktorer för arbetsmarknadens ut-veckling. Stora regioner har jämfört med små en bättre förmåga att växa av egen kraft, då omvärldsberoendet och sårbarheten är min-dre. Göteborgsregionen har en stor betydelse för länets tillväxt och potential för framtida förtätning och förnyelse av näringslivet. Västra Götaland med drygt 1,5 miljoner invånare är attraktivt för boende, besökare och företag. Befolkningsökningen 2006 med 10 000 personer (+0, 6 procent) är en del i en långsiktig utveckling. Födelsenettot liksom inflyttning från andra delar av Sverige och från andra länder är positivt. Västkusten er-bjuder en särskilt attraktiv livsmiljö och visar genomgående och långsiktigt den starkaste utvecklingen.

Regionala skillnader

Befolkningsrika och täta lokala arbetsmark-nader utvecklar ett näringsliv med en mång-fald av aktiviteter och med en hög speciali-sering i kompetenser. De ger invånarna fler

valmöjligheter och skapar underlag för en högre produktivitet och fler möjligheter till nyskapande. Västra Götaland innefattar tre av landets tio största lokala arbetsmarknader. Göteborgs lokala arbetsmarknad har nu över en miljon invånare och inkluderar Varberg. Även Trollhättan och Skövde hör till lan-dets tio största LA-områden. Borås utgör ett koncentrerat centrum i Sjuhärad med allt mer utvecklade band med Göteborgsregionen. När de lokala arbetsmarknaderna i Västra Götaland växer samman, ger det bättre möj-ligheter för företag och organisationer att utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv. Utvecklingen i mindre kommuner med större avstånd till större marknader har i flera fall varit svag under det senaste decenniet. Det finns inte mycket som tyder på att mönstret ska förändras i framtiden. Kraven på mång-fald och specialisering påverkar möjligheten

(28)

Antal som tillkommer/går ur gruppen i arbetsför ålder 20-64 år i Västra Götalands län

-5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 20 år 65 år Källa: SCB

till att vara attraktiv i en allt mer global kunskapsekonomi. Mindre, perifera kommuner som inte kan vidga sin marknad (vilket är möj-ligt för kustkommunerna) blir allt för ensidiga, ger få utvecklingsal-ternativ och förmår inte locka nya invånare. Investeringar, inte minst i bostäder, riskerar att bli olönsamma och kommunerna hamnar i en ond cirkel. En utveckling som är mycket svår att påverka och bryta lokalt. Dessa kommuner uppvisar stora

skillnader i åldersstruktur jämfört med riket. Den största avvikelsen finns i gruppen mel-lan 20 och 35 år, där det för flera åldersklas-ser saknas nästan en tredjedel av årskullen jämfört med riket

Flyttmönstret är mycket stabilt över tid. Stor-leken på flyttnettona varierar något beroende på konjunktur, men riktningen är konstant. Generellt sett går flytten från de mindre kom-munerna till de större, och från de större till storstadsområdena och därifrån till mindre kommuner inom pendlingsavstånd. Kvin-nor flyttar oftare och gör sin första långväga flyttning vid lägre ålder än män.

Sysselsättningsökningen i Västra Götalands län är större än vad som redovisas i SCB: s arbetskraftsundersökningar (AKU). De re-dovisar nattbefolkningen och en stor del av arbetskraften i norra Halland arbetar i Göte-borgsregionen. Två tredjedelar av Hallands befolkningsökning återfinns i Kungsbacka och Varbergs kommuner.

Ökande flyttningsöverskott

Antalet in- och utflyttningar i länet har va-rierat de senaste åren, men nettot har varje år varit positivt. Fler flyttar in i länet än som flyttar ut. Den långsiktiga invandringsvoly-men är svår att prognostisera, invandringsvoly-men bedöm-ningen är att en betydande del av landets

nyanlända invandrare bosätter sig i Göte-borgsregionen. Göteborgsregionen har i jämförelse med landet som helhet och övriga delar av länet, en yngre befolkning, som ett resultat av möjligheter på arbetsmarknaden och till studier. Sammantaget innebär detta att länet i stort får små problem med generell arbetskraftsbrist som en följd av ökande pen-sionsavgångar de kommande åren.

Arbetskraften ökar med 5 200 personer.

Länsarbetsnämnden bedömer att 5 200 perso-ner kommer att tillföras arbetskraften under 2008.

Trots att antalet 65-åringar ökar markant, så är antalet tillkommande 20-åringar fram till 2017 hela tiden fler. Statistiska Centralbyråns långsiktiga befolkningsprognos pekar också på att antalet 20-24 åringar ökar kraftigt de kommande 10 åren, samtidigt som antalet som lämnar arbetsför ålder också ökar kraf-tigt. Den arbetsföra befolkningen 20-64 år förväntas stiga under hela perioden fram till 2014, det år som den sista 40-talistårgången blir 65 år.

Behovet av ersättningsrekryteringar på grund av pensionsavgångar kommer att öka mar-kant. Arbetskraftsbrist kan uppkomma som ett resultat av att allt fler kommer ut allt