Regionalt seminarium
om insatser mot cannabis
27 februari 2014, Radison Blu Scandinavia, Göteborg
”Viktigt med bra kunskaper”
D
DRYGT 130 POLITIKER, CHEFER, BEHANDLAREoch andra nyckelpersoner fick plats på det
fulltecknade seminarium som
arrangera-des av Länsstyrelsen i Västra Götaland och
Göteborgsregionens kommunalförbund
(GR). Seminariet är en del av länsstyrelsens
regionala satsning mot cannabis.
Ny situation
Ann Karlsson, GR, inledde med att be
läns-styrelsens Lennart Rådenmark ge en
över-siktlig bild av hur han ser på situationen
när det gäller cannabis
idag:
– Det är en ny
situa-tion med THC-halter
i cannabissubstanser
som är så mycket
hö-gre jämfört med t.ex.
70-talet.
Drogvaneun-dersökningar i Sverige
och många andra
eu-ropeiska länder visar
att ungdomar dricker
mindre alkohol men
användningen av
nar-kotika minskar inte
på samma sätt. Vi har
också en diskussion om
legalisering som vi inte
har varit vana vid
tidi-gare i den svenska debatten. Se på nätet
där mycket av den här diskussionen förs!
Nätet är en väldigt underskattad väg för
kommunikation med ungdomar. Sist men
inte minst, i den här situationen är det
viktigt med bra kunskaper.
Läs mer om den regionala satsningen mot cannabis: http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/cannabis
Regionalt seminarium om insatser mot cannabis | 27 februari 2014
DEN DROGVANEUNDERSÖKNING SOM Central-förbundet för alkohol- och narkotikaupplys-ning (CAN) utför omfattar numera hela länet. Undersökningen görs på uppdrag av Västra Götalandsregionen i samarbete med kom-munerna och länsstyrelsen. Den riktar sig till samtliga elever i årskurs nio i grundskolan och årskurs två på gymnasiet.
– Det har hänt något dramatiskt när det gäller alkohol med en kraftig nedgång sedan år 2000 för både pojkar och flickor, konstaterade Ulla.
När det gäller narkotika däremot är siff-rorna mer konstanta och cannabis är det absolut vanligaste preparatet.
Identifiera skyddsfaktorer
Men varför använder ungdomar droger? Ett sätt att närma sig frågan är att titta på risk- och skyddsfaktorer som ger en bild av de bakomliggande attityder, förmågor,
föreställ-”Det har hänt något dramatiskt när det
gäller alkohol”
– Men när det gäller narkotika är siffrorna
mer konstanta
Ulla Kungur, Kunskapskällar’n, Göteborgs Stad
ningar och beteenden som bedöms påverka uppkomsten av olika problem, exempelvis användning av cannabis. Enstaka riskfaktorer har inte så stor betydelse, men om de är flera är det allvarligare eftersom de har en tendens att förstärka varandra och öka risken. Motsatsen är skyddsfaktorer. En faktor är skyddande om den i första hand stärker banden mellan människor och i andra hand skapar tydliga gränser för ett beteende. Ofta identifierar man risk- och skyddsfaktorer inom familjen, sko-lan, fritiden/kamrater, närområdet/samhället och hos individen själv.
– Ganska allvarliga riskfaktorer kan vägas upp av skyddsfaktorer. Därför är det viktigt att identifiera nödvändiga skyddsfaktorer, sa Ulla.
Viktiga föräldrar
Inom familjen finns viktiga skyddsfaktorer som handlar om känslan av samhörighet och att det finns känslomässiga relationer samti-digt som man har struktur och gränser. – Vi kan ibland se uppgivna föräldrar som inte känner att de kan påverka sina ungdomar men de har sällan spelat ut sin roll som norm-givare så som de tror!
Som alltid har skolan stor betydelse. – Det är en viktig arena där varningssig-naler måste fångas upp. Ungdomar som trivs mindre bra i skolan och som skolkar måste uppmärksammas tidigt.
Undersökningen visar också att det är vanligt att den som har erfarenhet av cannabis även har använt andra berusningsmedel och/ eller börjat tidigt. En annan risk eller fara som Ulla lyfte fram, är ungdomars attityd och förhållningssätt gentemot cannabis:
– Ungdomar är inte riktigt medvetna om risken med cannabis.
3
Läs mer:
Gemensam undersökning om ungdomars drogvanor i Västra Götaland 2013:
http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Vard-och-halsa/Folkhalsa/ Statistik/Gemensam-undersokning-om-ungdomarnas-drogvanor-i-Vastra-Gotaland-2013/ Cannabis och unga i Göteborg, Kunskapskällar’n, rapport 2012:2:
http://www5.goteborg.se/prod/SocialResurs/dalisprevu.nsf/vyFilArkiv/Cannabisrapport.pdf/ $file/Cannabisrapport.pdf
Folder till föräldrar: ”Mer än var femte sjuttonåring i Göteborg har rökt cannabis”:
http://www5.goteborg.se/prod/SocialResurs/dalisprevu.nsf/vyFilArkiv/Foraldrabr_cannabis. pdf/$file/Foraldrabr_cannabis.pdf
Kunskapskällar’n, Göteborg Stads informations- och kunskapscentrum för ANDT- frågor: http://socialutveckling.goteborg.se/kk
Regionalt seminarium om insatser mot cannabis | 27 februari 2014
5
DET FINNS EN omfattande lokal diskussion bland ungdomar, föräldrar och professionella om cannabis. Den slutsatsen kan man dra av en forskningscirkel som genomförts vid FoU Sjuhärad med deltagare från Borås, Härryda, Lerum, Svenljunga, Trollhättan, Tjörn och Öckerö kommuner.
Teori och praktik
– En forskningscirkel är en metod för att skapa en situation med teori och praktik i spännande möte. Man jobbar med litteratur och forskning och samlar sina erfarenheter och sätter ord på det man gör och får in forskning i detta. Det är både ett sätt att samla in kunskap och att sprida den, sa Björn som lett cirkeln tillsam-mans med Lolo Lebedinski vid FoU Sjuhärad. Syftet med cirkeln var att undersöka hur man kan utveckla ett framgångsrikt struktu-rerat arbete mot cannabis. En utgångspunkt
”… men ingen berättar om de fula
sidorna…”
Björn Andersson, Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet och Gunilla
Henningsson, utvecklingsledare för brotts- och drogförebyggande arbete i Lerums
kommun
var lokala drogvaneundersökningar och så genomförde cirkeldeltagarna intervjuer med professionella, ungdomar, före detta missbru-kare och föräldrar.
Vilka effekter har cannabis egentligen?
Intervjuerna vittnar om att det på många håll pågår en omfattande diskussion kring frågor som vilka effekter cannabis egentligen har. – Det finns mycket diskussion kring drogens relativa farlighet – hur farligt är cannabis jämfört med till exempel alkohol, sa Björn. Ett annat vanligt diskussionstema är vem som egentligen röker cannabis. En vanlig åsikt som framkom i intervjuerna är att ”alla” gör det. Men då talar man ofta om att prova dro-gen någon enstaka gång. För de som fastnar i ett missbruk finns det – enligt intervjuerna – andra tydliga riskfaktorer som problem i skolan, dåliga relationer hemma o.s.v.
Intervjuerna handlade också om vad som är viktigt i arbetet mot cannabis.
– Vi måste ge stöd till föräldrar och stöd för att klara skolan som är en så viktig skyddsfaktor. Överhuvudtaget måste ungdomar finnas i ett samman-hang, även på sin fritid så att man inte röker på bara för att man inte har något annat att göra, sa Gunilla. Och så är frågan hur man lär ut mer om cannabis till barn, ungdomar och vuxna. Vem ska göra det?
– Det är jätteviktigt att det inte blir skrämselpropaganda. Om vuxenvärl-den ger en ensidig bild blir vuxenvärl-den inte trovärdig i ungdomarnas ögon, om de samtidigt har kompisar som någon gång provat cannabis utan att råka illa ut på det sätt som vuxenvärlden beskriver. Ungdomar vill ha ”sann” information om både baksidan men också de positiva sakerna, sa Gunilla.
Läs mer:
”… men ingen berättar om de fula sidorna…” Rapport från en FoU-cirkel för lokal mobilisering mot cannabis:
– ALLA RÖKER CANNABIS. Cannabis är ofar-ligt. Det är en fredlig drog, ingen har dött av att röka på.
Så säger många ungdomar som Pia möter i sitt arbete på Mini Maria Centrum i Göteborg. Samma ungdomar ger också ofta uttryck för en samhällskritisk norm, som handlar om att det är ohållbart att leva så som vi lever nu. Man vill inte vara en del av ett prestations- och konsumtionssamhälle.
– Cannabis kan hjälpa till med vuxenblivan-det. Det hjälper till i en krånglig vardag med stora krav. Cannabis lägger sig som en varm filt på axeln på de ungdomar vi möter, sa Pia. Hon gjorde en liknelse med utgångspunkt i barnprogrammet Vilse i pannkakan med Staf-fan Westerberg.
– Föräldrarna säger till Staffan att äta upp pannkakan och sedan går de sin väg. Och då ger sig Staffan in i pannkaksvärlden, som är något annat än den vanliga världen. I pann-kaksvärlden blir barnet stort. Så är det med ungdomarna på vår mottagning också. Ungdo-marna skapar sig en pannkaksvärld som känns bra men den stänger för den andra värld man måste ta itu med. Ungdomar behöver sällskap i pannkakan av föräldrar som pratar med dem om varför det är viktigt att äta upp, inte bara säger åt dem att det är så och sedan lämnar dem därhän. Och som frågar ungdomarna varför de inte vill äta upp pannkakan.
För Pia är relationer det centrala i arbetet med ungdomar. Det är relationer som fungerar som motivation att sluta – relationer till för-äldrar, syskon, partners, skola, kompisar och sig själv.
– Ur mitt perspektiv är cannabis största skadeverkan den påverkan drogen har på våra relationer, hur vi har det med oss själva och andra. Och vi måste närma oss problemet
Mini Maria – möten med ungdomar
och deras föräldrar
Pia Färdig, Mini Maria Centrum i Göteborgs Stad
genom att prata om vad som är viktigt för ungdomen själv. Inte förlita oss på pekpinnar om att man måste sluta. Det är viktigt att ställa frågan: Vad är det som inte blev som du tänkt dig?
I det individuella samtalet anser Pia att det är viktigt att ställa följande frågor: Hur påverkar cannabis mina relationer? Hur kan jag leva det liv jag vill ha? Hur hanterar jag svårigheter jag möter?
”Ajabajasamtal”
– ”Ajabajasamtal” är inte så gångbara. Risken är stor att ungdomen slår ifrån sig.
Pia och hennes kollegor arbetar mycket med att stärka den anknytning som ofta en gång funnits mellan ungdom och förälder innan cannabis kom in i bilden. Man erbjuder också föräldrautbildning i cannabiskunskap om drogens påverkan och cannabiskulturen samtidigt som det blir en möjlighet att träffa andra föräldrar som befinner sig i samma situation.
Pia avslutade med att ge sin bild av utveck-lingen på cannabisområdet i Sverige:
– Det är paradoxalt att vi har alltfler forsk-ningsrön om skadeverkningar och en ökad efterfrågan på vård och behandling parallellt med alltmer välorganiserade krafter som pro-pagerar för legalisering av cannabis.
Läs mer:
Mini Maria: http://www.goteborg.se/minimaria
Att bemästra missbruk hos ungdomar. Ungdomsteamet Mini Marias öppenvård för ungdomar och familjer: http://grkom.se/download/18.415b48a314276a8b9a7a2e5/1386938739924/
Regionalt seminarium om insatser mot cannabis | 27 februari 2014
R
RUSSELL HAR GJORT en översikt av svensk och internationell forskning för att söka svar på frågan vad som är effektiv prevention och behandling i fråga om ungdomar och cannabis. Sammanställningen pekar på att följande är ef-fektivt när det gäller både tidiga interventioner och behandling av ungdomar:·
Motiverande samtal (MI)·
Kognitiv beteendeterapi (KBT)·
Familjebaserade metoder som multidimen-sionell familjeterapi (MDFT) och multisystemisk terapi (MST)Om det ska funka i skolan
Många tidiga insatser mot cannabis sker i skolan. Forskningsgenomgången pekar på ett antal viktiga framgångsfaktorer som utmärker effektiva skolprogram, bl.a. att man använder interaktiva undervisningsmetoder, att tajming är viktigt, att program ledda av andra än lärare fungerar bättre o.s.v.
– Men det är också tydligt att det finns många implementeringsproblem förknippade med skol-programmen, sa Russell.
Forskningsgenomgången visar tydligt på
för-Tidiga insatser vid cannabisanvändning.
Vad vet vi? Vad fungerar?
Russell Turner, FoU i Väst/GR
äldrarnas viktiga roll oavsett om det handlar om förebyggande arbete eller behandling. Dels kan föräldraengagemang bidra till att skolprogram faller väl ut, dels kan föräldraprogram vara ett effektivt sätt att få svårengagerade ungdomar in i behandling.
Efter en lyckad behandling
Och även efter en lyckad behandling är föräld-rarna väsentliga:
– Det verkar viktigt för ungdomar som tar sig ur missbruket att skapa bättre relationer med familjen, bilda nya nätverk och få proaktivt professionellt stöd efter behandlingen, sa Russell.
7
Läs mer:
Kunskapsinventering av tidiga interventioner vid cannabisanvändning:
http://grkom.se/download/18.415b48a3142 76a8b9a7d921/1387259022863/
”
– Vi får inte glömma vikten av att samtala över
alla gränser: politiker, föräldrar, socialtjänst, skola
med flera. Vi behöver prata mer, ha bättre koll på
läget – nätfälta! Och fälta!
– För mig som dagligen
pratar med ungdomar var
det tänkvärt detta med
att cannabisanvändning
handlar om ett
sekt-liknande tillstånd, som
stänger världar istället för
att öppna nya.
– Vi är i början av något nytt. Cannabis är en drog som kommer
att finnas parallellt med alkohol, det är en diskussion vi måste
vänja oss vid. Nätet är ett forum där diskussionen är så enormt
snedvriden och därifrån får man mycket av sin information.
Men de personliga kontakterna med ungdomarna är väldigt
viktiga och får inte glömmas bort.
– Vi måste bli bättre på att informera ordentligt om att det
finns behandling att få, att den är tillgänglig och gratis.
– De kunskaper och erfarenheter som
finns i Trestadsprojektet behöver spridas
till andra kommuner i länet.
– Vi måste jobba med
media, som motvikt mot
allt annat. Media är
intres-serade av cannabis. Andra
viktiga kanaler är brev
direkt till föräldrar och
föräldrautbildningar.
Avslutande diskussion
Ett axplock ur den avslutande diskussionen där samtliga föreläsare
och publiken deltog
Regionalt seminarium om insatser mot cannabis | 27 februari 2014
9
Martina Löfås, enhetschef öppenvården, Majorna-Linné i Göteborg
– Vi har bekymmer i vår stads-del, som toppar listorna när det gäller cannabis. Nu job-bar vi därför systematiskt med en tioårsplan där vi samlar de aktiviteter vi har på gång och ser vad mer som behöver göras. Vi är ute i hela stadsdelen och informerar personal inom skola, fritid, äldreomsorg m.m. Det är infor-mation om legaliseringsdiskussionen, varför cannabis inte är bra o.s.v. Det är grundläggande kunskap som är viktig för personal som möter föräldrar och barn.
Vad är viktigt i arbetet mot cannabis?
Hur jobbar du med frågan?
Gunilla Henningsson, utvecklingsledare för brotts- och drogförebygg-ande arbete i Lerums kommun
– Det är viktigt att få för-äldrar att se att det finns ett problem och att ungdomar befinner sig i ett samhälle där cannabis finns, det pra-tas om det och det används. I vår FoU-cirkel blev det också tydligt att föräldrar ef-terfrågar kunskap. Vi måste rusta föräldrar att ta diskus-sionen med ungdomarna. Det är bra att lyfta fram den kunskap som finns, vad som faktiskt händer i kroppen och att vi är tydliga med vad som kan hända men att göra skillnad däremellan. Det är viktigt för trovärdig-heten när de andra krafterna finns. Det är också viktigt med brukarkunskap och att lyfta fram att såhär ser det ut bland våra ungdomar, på vår beroendeenhet o.s.v. Sist men inte minst så får vi inte glömma alkoholen för trots senare års nedgång finns den där.
Thomas Berggren, drog-förebyggare, Ale kommun – Vi jobbar systematiskt i Vak-na! Tillsammans mot droger. (vakna.ale.se) Vår erfarenhet är att kommunen inte kan göra allt själv utan att vi mås-te mobilisera hela samhället – frivilliga, näringslivet o.s.v. Jag ser med stor oro på den attitydförändring som skett under de senaste 10 åren. Vi måste förstå varför man väljer cannabis, att det är lite som en förälskelse. Och det är viktigt som sas här idag, vi kan inte bara försöka skrämmas.
– Vi behöver såna här tillfällen där vi på ett sätt pratar om sånt som alla i rummet vet. Men vad gör vi med kunskapen? Det är bra att diskutera och höra hur andra gör. Jag tycker också att det är viktigt att komma ihåg att bara för att en metod är evidensbaserad betyder inte det att den fungerar överallt. Så enkelt är det inte. Vi behöver ännu mer redskap som vi kan sätta in i tid. Föräldrar kan bli frustrerade över att samhällets reaktion inte är hårdare och snabbare och att det som erbjuds bygger på frivillighet. Man vill ha mer av en fast hand som säger att såhär och såhär ska det vara: du ska lämna drogprover två gånger i veckan, det är haschprogram-met som gäller och så vidare.
Text och foto: Märit Malmberg Nord,
GR. La
yout: Mathias Stenback,
GR.
Hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län hittar du rapporter, filmade föreläsningar, dokumentation från konferenser m.m:
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/cannabis
Gemensam undersökning om ungdomars drogvanor i Västra Götaland 2013: http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Vard-och-halsa/ Folkhalsa/Statistik/Gemensam-undersokning-om-ungdomarnas-drogvanor-i-Vastra-Gotaland-2013
Cannabis och unga i Göteborg, Kunskapskällar’n, rapport 2012:2
Ulla Kungur
Ladda ner från Kunskapskällar’n:
http://www5.goteborg.se/prod/SocialResurs/dalisprevu.nsf/vyFilArkiv/ Cannabisrapport.pdf/$file/Cannabisrapport.pdf
Folder till föräldrar: ”Mer än var femte sjuttonåring i Göteborg har rökt cannabis” Ladda ner från Kunskapskällar’n:
http://www5.goteborg.se/prod/SocialResurs/dalisprevu.nsf/vyFilArkiv/Foraldrabr_ cannabis.pdf/$file/Foraldrabr_cannabis.pdf
Kunskapskällar’n, Göteborg Stads informations- och kunskapscentrum för ANDT- frågor: http://socialutveckling.goteborg.se/kk
”… men ingen berättar om de fula sidorna…”
Rapport från en FoU-cirkel för lokal mobilisering mot cannabis Redaktörer: Björn Andersson och Lolo Lebedinski
Ladda ner från länsstyrelsens webbplats:
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/cannabis Mini Maria: http://www.goteborg.se/minimaria
Att bemästra missbruk hos ungdomar. Ungdomsteamet Mini Marias öppenvård för ungdomar och familjer.
Annika Hallén Hemb och Pia Färdig
Ladda ner från FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund:
http://grkom.se/download/18.415b48a314276a8b9a7a2e5/1386938739924/ 2006_att_bemastra_missbruk.pdf
Kunskapsinventering av tidiga interventioner vid cannabisanvändning
Russell Turner
Ladda ner från FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund:
http://grkom.se/download/18.415b48a314276a8b9a7d921/1387259022863/ 2013_cannabisinventering.pdf
Cannabisanvändning bland ungdomar – En sammanställning av forskning för en kunskapsbaserad prevention
Torbjörn Forkby, Solveig Olausson och Russell Turner
Ladda ner från FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund: http://www.grkom.se/download/18.415b48a314276a8b9a72f54/ 1394026073735/2013_cannabisanvandning_bland_ungdomar.pdf
Vill du veta mer?
Det här är en förteckning över de källor som föreläsarna hänvisade till under seminariet.
