standard Bostadsbebyggetsens

Lennart Holm.

¡

Bostadsbebyggetsens

¡

standard

När vi talar om >>standard>>

-

e'er genomsnittsnivån på dagens bostadsbyggande

-gäller

det att välja jämförelsepunkt.

_/i

_{kan jämföra det}

_{vi här kallar}

standard med de krau vi

vili stä'a på

bostadsbebyggelsen _idag.

_{Vi kan}

_{jämföra dagens} stan-dard med de resur.çer som

_{vi kan}

_stälra

_til

_{buds rar.g.}

_l"t

_¡ar,u

_*

vär att r<unna jämföra dagens _{standard .'ed, det oþtimara utnyttjandet au}

dagens resrtrser _för dagens krau, att försöka jämföra

_{d"t g".ro-.nittriga,}

_{det vanliga idag med}

>>det fä¡ta> som kan göras.

Att värja

ut ,d"t

bärtuu är naturrigtvis svårt. _Jag har inte heller givit

_-ig

_{på att försöka finna några sådana exempel.}

Men jag tror att vad gäller bostadsbeby.ggelsens _{stadsplaneutformning, så finns}

det

en serie lösningar som, om inte optimala'

_i

alra

fall

bättre än andra principer tillgodoser _{de krav vi}

vill

_{ställa idag. De principerna är långt ifrån okänãa.}

¡ug

r.u'

välja exemper frän många

_{håll för}

_att demonstrera dem. _{Här har tidigare ,rãlt,}

-å.rg"

exemper från England och

usA.

_{Jag_} tänkte välja exempren från lyssland och demonstrera prin-ciperna med hjälp av Moskvas generalplan. _{Det första k¡avet}

_vi

_{stälrer på}

exploa_ teringsområdenas _{bebyggerse är att vi skalr}

kunna komma dit snabbt, bekvämt, säkert, antingen

vi rör

oss med _{individuella trafikmedel eller med kollektiva trafikmedel,}

på hjul eller

till

fots' och det är inte bara

vi

själva, utan det är hela den distributions-traJik vi omger oss med och som behövs för att vår bostadsbebyggelse skall fungera. slutsatsen _{av de kraven demonstrerar Moskvas}

generarpran

i ,iî

_{rorrtu princip för} bostadsbebyggelsens _{utformning (bild 1, sid. 2).}

_{och dåt är}

den enkra princip som används varhelst

vi sätter

_{igång och pranerar en bostadsbebyggerse, en separation} av motortrafik och _{gångtrafik, där huset utgör skär:rn".r, grä.rr".r, me¡an den}

rur-lande trafiken och den gående trafiken. Hur man sedan ordrar det, hur nära man lägger dem varandra, hur pass väder- och vindskyddat _{man kan göra det, det blir} mera en teknisk utformningsfråga. _{principen är enkel och klar.}

Väl hemma

_i

bostadsområdet

_vill

_{jag kunna. känna mig säker och trygg, släppa} barnen

ut

och

in

utan att några faror uppstår, ha

demìnder

_{nära uppsikt från} bostaden,

få

dem själva att känna d.enna närhet. Men

jag

tänker inte bara på barnen.

Alla

befolkningsgrupper, _{inte minst de som rru. *rraign"ter. att röra}

sig på grund a"v ålder, sjukdom, invaliditet, måste få komma

_-ed

o"h stäla sina krav på utformningen av anslutningarna _{mellan sin rörelse och sitt stillavarande}

_i

bostaden (bild 2, sid. 2). r den fortsatta uppbyggnaden av generarpranen måste mitt hus an-slutas

till en större

grupp, en grupp som är _{tilträckrig för ait bära de enkra, kollektiva} a'ordningar

i

fo.m

av sandlådor, _{bänkar och annat som}

_vill

_till

_{för att}

_göra livet drägligt och behagligt

.-

_{forrfa¡ande naturrigtvis skilt från trafiken. Men jag} stannar inte utanför porten, jag

_vill

röra mig ut

i

mitt

område både som riten och som _{gammal. Jag} behöver mer utrymme, mer arrangemang, jag behöver komma

i närheten av

både natur och kultur, när området förses med förskolor, daghem och lågstadiets skolor (bild 3, sid. 2). Men jag måste fortsätta och få kontakt med de högre skolorna, med butiker och annan service. _{De kräver allt större befolkningsunderlag.} Mina enheter byggs sanunan tiu a.Ilt större bitar,

til

enkraver (bild 4, sid. 2). Här har + _{Docent, Statens Institut för}

Byggnadstorskning, Stockholm.

r

'^-tft'i-;.¡Et-E ç..! ;Li5¡ÊGiúL-* _{4. -- *¡,'} -.

Bil¿ 1. Principer _för bostadsbebyggelsen"s

þlane-ring i. Moskuas generalþlan. Hus och garage med a ar sin lrafkförsörj ning.

Bild 3, Bostadsgruþþerna, har g¿mensamt, grön-område, _för skolor o ch sko lor.

Bild 5. Storkuarteren bildar en enklau med kul-turþalatset som samlingsþunkt,

,

Bild 2. Bostadsgruþþer _futggs uþþ kring tillfart

och _þarkering.

BUd 4, Grönområdena _fl2ter ut

i

storkuarterets centrala _{þark mtd} idrottsþlatsen i centrum.

Bild 6. Suensk tillampning

I.

Flerfamiljshus-område i Flatds, Göteborg.

vi utbildat den fulla grannskaþsenheten med _{bostadsområdena, deras ccntr¡rla} ¡llrr,k. område, deras _{kollektiva försörjning med skolor, idrottsplatser och liknrn<¡:. l)r.t} sista steget

vi tar

måste innebära

ett

ytterligare inlemmande

av

kulturell¿r or:l¡ kommersiella värden

i

vår miljö. rlur mycket

vi

orkar med där, beror på hur pasr stort vårt samhälle är, hur mycket

vi

har differentierat det, hur mycket vi

vill läggn

på lokal själwförsörjning och hur mycket på cityförsörjning.

_I

Moskvas g"r,"rulplo¡ bygger man vidare

till

kulturpalatset som

är

kärnan

i

den sista fasen

(bild

5), kronan på verket

i

sovjetmänniskans ytterligaste _{förkovran. Vilken form}

_allt

_cletta tar beror på statssystemet, på styrelseskicket och idealen, men mönstret

-

och det är bara det jag har velar visa

-

är

í

princip detsamma och

i

princip känt.

Till

detta mönster,

till

de enkla principlösningarna, måste

vi

lägga en del ytter-ligare krav. En del känns _{idag viktigare än andra: att undvika bullret, att undvika} luftens och vattnets nedsmutsning,

att

spara _{naturen. Något annat som}

_vi

_lätt glömmer, när vi arbetar _{vid vårt ritbord, är det svenska klimatet som}

_{ju till}

_mycket liten andel består av det solsken som präglar våra ritningar, vLar-

till

mycket stor del består av gråväder och mörker. Man

får

ett intryck

av

att det planeras för en ganska liten del av det svenska året. Inte minst att de helt annorlunda förutsätt-ningar för stadsplanering trafikföring och barneru lek, som uppträder

i

de norra delarna av Sverige under en lång

tid

av året, inte alls är tillgodosedda

i

vår plane-ring.

Principerna

àr

alltsä _{kända och får ibland, inte alltid, sin tillämpning som skall} visas med några exempel. Det första (bild 6) är en schematisk tillämpning på bostads-om¡ådets planering efter de principer som demonstrerades _med Moskvas general-plan; det uppfyller precis de kraven. Här finns matargata som tar hand om större delen av parkeringen

-

så fort som möjligt

-

har ett gångsystem fram

till

husen med sina skyddade närlekområden _{och sitt fortsatta gångsystem ut}

_till

_{naturområden, ut}

till

kollektiv service, skolor, butiker, busshållplatser. Dessa båda principiella trafik-s''stem kompletteras med

ett tredje:

framkörningen

för

distributionstrafiken och servicetrafiken som inte parkerar men som skall nå så _{nära den enskilda bostaden som}

rnöjligt. Så går det alltså att tillämpa, och det görs

i

en del fall.

Nästa exempel är kanske också schematisk (bild 7, sid. 4). Det är en motsvarande trafikdifferentierad plan

för ett småhusområde

i

stockholmsregionen.

Vi

har våra säckgator och framkörningarna

_till

husen. Förutsättnin garna

är

annorlunda vad parkeringen beträffar, men principerna är desamma. området samlar upp sig kring gångvägen som leder

till

de _{gemeruamma anläggningarna. Gångvägen}

_är

_i

_den här planeringen inte

ett

_{Promenadstråk}

för

romantiska söndagspromenad.er, utan

är

den snabbaste, kortaste, rakaste vägen till de gemensamhetsanläggningar som man skall och bör nå

till

fots. Så

fort

det systemet blir tängre eller krångligare än körvägssystemet är det det senare som

blir

använt.

f

Sverige är det viktigt att tänka

pà att om planeringen över huvud taget skall fungera, måste detta gångvägssystem hållas snöfritt på vintern; där syndas ofta, och detta tas ofta som argument att strunta

i

de goda principerna.

Nästa exempel (bild 8, sid. 5) visar en mer uppmjukad tiilämpning av precis samma princip

-

den uppmjukning som låter sig göras så fort man börjar arbeta i flera plan, inte behöver _{ordna trafikdifferentieringen genom}

_att

_{göra gafflar som går}

_i

var-andra, utan kan ordna _{upp det genom att läta motortrafiken gå}

_i

_{ett undre plan,} rnedan _{gångtrafiken går}

_i

_{ett övre. Detta kräver återigen mindre ytor, det visar inte}

lika många biltak eller tornma parkeringsplatser och ger åter möjligheter

att sluta

bebyggelsen sanìman och arbeta mer med bebyggelsegrupperingar

_än

parkerings-arrarìgemang. Men det kostar pengar.

Hur

långt resurserna räcker där är vi idag osäkra på, men att den t)'pen av lösningar så småningom måste

bli

den vanliga är

vi

väl övertygade om.

Bild

7.

Suerxk tilldmþníng II.

Sm,ihusomr,åde

i

Skalb2,

Uþþ-lands Vdsby,

tavära stadsplaner sådana de ser ut idag, när de faststäIles i länsstyrelsen (bild 9, sid.

6). Planen är absolut inte utvald för att vara särskilt dålig, inte heller

för attvlra.

särskilt bra; jag skulle tro att dcn tillhör den bästa fjärdedelen. Det som utmärker planen är ju de svaga försöken att tillgodose de principer som vi egentligenbordevara

överens om. Där finns en antydan

till

en trafikdifferentiering, men man har inte orkat med den, samt en antydan

till

att arbeta med säckgatsprincipen, viìken inte är utförd

i

sin fullständighet. Den har blivit mer än en distributionsgata, den har blivit en parkeringsgata.

I

planens olika delar använder man olika principer. Man har iätt stoppa

in parkeringsområden

litet här och var) och när de verkligen skall

komma

till

utförande kommer de sannolikt att kräva ännu mer plats och ta uPP

ännu mer av det som egentligen skulle vara enklavens sparade yta. Dàr finns en

tanke på en kontakt med naturområden, men den är inte

lätt

att genomföra. Om-rådet är pä aIIa sidor avgränsat av tämligen starkt trafikerade gator. Enligt illust-rationsplanen

får

det diagonalt genomgående grönområdet en korsningsfri

förbin-delse söderut under den motorväg som är inlagd där, men norrut tar det slut vid en bebyggelse som ligger

i

annan plan och som inte har mycket med den här att göra.

Inom Byggforskningen

har

vi

försökt

att

se

på

bostadsbebyggelsens

standard-fråga mer systematiskt.

Vi

har granskat alla planer som kom

in

till

Byggnadsstyrel-sens arkiv första halvåret 1961 (bild 10, sid. 6). Redan fördelningen av planärenden talar sitt tydliga språk om förutsättningarna för en standardhöjning. Det är fä av vära

stadsplaneärenden som överhuvud taget

är

nya planer. Den stora volymen, som länsstyrelser och komrnuner arbetar med, är ändringar och pålappningar av gamla

stadsplaner. De behöver inte vara så gamla

ty

ofta sker ändringar så snart den

J-lNS-::j

aktuelle byggherren träder

till

och framför sina

krav (för

vilka man ger vika).

Nyplaneringen

àr

av liten omfattning, möjligheten

att

föra

in

nya principer är alltså också av liten omfattning.

De planer som det arbetas med idag (bild 11, sid.

6)

är

tilì

sin omfattning

i

all-mänhet mycket små. Det stora antalet planer omfattar bara ett kvarter och det är gans-ka liten andel som omfattar två, tre eller flera som utgör >>stadsdelsvis>> planering där

ett hyggligt genomförande av principerna är möjligt. Planerna ser naturligtvis olika

ut beroende på om det är exploateringsområden (o), ytterområden (gränsområden mellan exploaterat och icke-exploaterat område tyJ

)

och innerområden, centrala stadsomräden

(i).

_Ju längre

in

i

staden man kommer, desto mindre blir planernas omfattning och desto större andel omfattar bara del av kvarter eller ett kvarter. Men även

i

exploateringsområdena är det en liten andel som omfattar mer än ett kvarter. Den totala våningsyta

i

bostadshus, som finns

i

dessa planer, fördelar sig på det här sättet r.mder det halvår jag nämnde: ungefär hälften på exploaterings-områden och andra hälften på ytter- och innerområden.

Itìhl tl,

,\la¡l

tlllñnpllc

lll.

l;loqlinlljilu

I t

1 ¡nl¡iu1aì Ot'¡¡,litrlnl þilti

ilhry,

l',1rfu¡

Bild 9. Sunsk tillampning IV.

Del ao Klockartorþsområdet,

Vds-terås. Princiþema finns anfidda men Jörslaget

dr

haluhjtirtat.

Denna _{þlan tillhör} den studie au

stadsþlann fr,ån färsta haluåret 1961 som bedri,ves inom

Bygg-forskningen. Planen tillhör nog

de bdttre. ñ artwlfilr tþN,|ftî r n tÞ. 4 j rff[&t\ .T-:: i

ir

;l

rl

i,l

i rl

iri

il

'I .4' ---._ -_--_ !

PLANTYPER PLANERNAS STORLEK I ANTAL IÕ/ARTER,/PLAN

Bild 10. (ouan) De festa detaljþlan¿r innebcir

rindring

i

större eller mindre utstrdckning au

tidigare þlaner.

Bild 1 1. (t. h.) Flertalet _{þlaner onfattar} endast

ett kaarter eller del drirau. För innerstadsområdett cir þlanernas omfattning scirski,l¿ liten,

6 % AV PLANER r00->' 50-DEL AV KVARTER

]

KVARTER 2 KVARTER FLERA KVARTER ANT. PLANER

li 20000 m2 lry

tr

t-f

+

tl

E

llt

t_t

fi

tr

E

r\

-l

tl

LI

llt

r_l

¡

loo0 'n LÄll(,t) E MoT PAR.K E MoT ANNAT KVARfER E Mof SÄCKGATA m Mof GENOM-FARTSGATA EMOT HINDER

l-l

I_

t-!L

l-l

T

l-ill

I I IT T

Bild 12. Blggnadskroþþarnas _formering inom

kuart¿ren rir beroende at uåningqlttans stnrlek.

Bild 13. Lång kuartersgröns dus

ì

regel stora

kuarter, medför oftast ökad tillgànglighet þå.

þarkmark.

-lr

!l I

Exploateringstalen, tätheten

i

den bebyggelse man arbetar med, Iigger någonstans mellan 0,6 och 1,0, möjligen något däröver. Det finns planer med högre exploate-ring, men dessa är små och har liten våningsyta.

Vi

kan alltså inte säga att över-exploatering

är

något som utmärker våra planer eller som skulle vara anledning

till

att

vi

inte kan hålla den standard

vi vill

begära.

Ett

försök

att

gruppera planerna efter planmönster ger en fördelning på plan-typer och andelen våningsyta

(bild

12). Planmönster av typen meanderslinga och andra mer slutna bebyggelseforrner svarar för mycket våningsyta, dvs. de förekom-mer

i

rätt omfattande planer. Småplanerna leder

till

bebyggelser av den upphackade, rnindre formellt och organisatoriskt samlade typen. Och naturligtvis är punkthusen populära, just när det gäller småplanerna, då de går lätt att plocka in och genom sitt våningsantal har en stor våningsyta, även om planerna i allmänhet inte är stora.

Bild

13 visar hur kvarteren gränsar

åt

olika håll. Ju mörkare stapeln är, desto

>>fastare>> är gränsen. Den mörkaste delen markerar gräns mot direkta hinder; det

kan t. ex. vara järnväg eller naturhinder.

I

den vertikalstreckade delen gränsar kvarteret mot genomfarlsgat1 den horisontalstreckade mot säckgata, medan den prickade gränsar mot annat kvarter och den

vita

mot parkmark.

Vi

ser,

att

ju

mindre planerna

är

desto oflare

ar

de också kringgärdade av trafik eller natur-hinder. Det är egentligen bara de stora planerna-

-

de som själva har möjlighet

att

förse sig med en viss _{rymlighet, en} viss

naturtillgång

är samplanerade med parkmark så att gränslinjerna

till

stor del upptas av kontakter med obebyggda" eller rimligt bebyggda områden.

Innehållet

i

planerna visar sig naturligtvis hänga samman med exploateringstalet. .]u högre exploateringstal

vi rör

oss med, desto tjockare och högre

blir

husen. Ett försök

att

i planerna karakterisera

de här kvaliteterna genom andelen mörk yta i de planerade husen har gjorts

(bild

14) ,

Vi

har mätt 5 meter

in

från fasaden och

Bild 14. Mörk yta

i

husen har karakltìrìserats

som den andel aa uåningsytan som ligger mer än 5 meterfrån;fasader

_-

ldngsidor eller kortsidor. Då kuartersexþloateringstalet ökas, ökas

i

regel

ocks,å andelen mörk yta

_-

husen blir tjockare.

îtr

:E

múr

n

14,5 tû% u E E ô_¡

'

,, - 0,4-0,ó qó-l,o 1,8-3,4 EXPL. TAL

sagt att det är ljus yta. Det som faller därinnanf.ör àr mörk yta och denna andel har angivits med olika skrafferingar där den mörkaste delen anger att mer àn 30 %

av

den planerade våningsytan måste betraktas som mörk, alltså som sekundär

yta som inte

kan ge högvärdig bostad.

_Ju

högre exploateringstal, desto större andel sådan sekundär yta

i

bostäderna. När vi rör oss med de höga exploaterings-talen,

i

innerstadsbebyggelsen upp mellan

2

odn 3, då utgör mer än hälften av våningsytan sådan där mer än 20

_/o

av våningsytan

är mörk,

medan

i

de lägre exploateringstalen också tillgången eller andelen prima bostadsyta är större.

Dessa karakteristika pä vär nuvarande stadsplanestandard är naturligtvis mycket ofullkomliga. Det går

i

alla

fall inte idag

att med enkla diagram försöka peka på r'år standard. _{Jag har tagit fram bara} nägra förhållanden, som

är

nàgorl:unda lätt mätbara.

Vårt

studium av planmaterialet går inte heller

ut

på

att

med kända data kunna ta-la om vad som ár bra och vad som

är däligt, utan

på att försöka finna sambandet mellan enkelt mätbara egenskaper i stadsplanen och det som

i

stads-planens slutresultat kan bedömas som dess kvaliteter, dess funktionsegenskaper.

Att

genomföra det studiet måste f. n. delvis bygga på subjektiv analys. När man går igenom detta planmaterial, kommer man nog

till

slutsatsen

att

även under de bästa förutsättningarna

-

alltså där det gäller exploatering på jungfrulig mark

-

är det inte alltid man över huwud taget gör ett försök att i stadsplanen tillgodose deprin-ciper som vi vet kan leda

till hyggliga

funktionsegenskaper hos planern4 där det alltså går att

i efterhand

i

stadsplanen lösa parkeringsfrågan och det interna trafik-nätet på kvartersmark, f.ä en anslutning

till

gångstråk, trafiksäker kommunikation

till

busshållplatser, butiker, skolor osv. Går man vidare och försöker se vad som har hänt med dessa bättre planer då de har blivit utförda, markplanerade eller på annat sätt päbörjade, skall man finna att det återigen àr bara en liten del av dem där de planerade möjlighetern a tillvaratas, där bebyggelseutformning och markplane-ring görs optimala.

I

allmänhet hinner de goda egerukaperna slarvas bort

i

hus-projekteringsstadiet. Följden

blir

alltså, att de principer

vi

känner bara

i

undan-tagsfall

blir tillämpade

och det endast är

i

sådana fall som vi kan få en garanti för funktionsdugligheten hos vår bostadsbebyggelse.

Om man nu tecknar bitden så pessimistiskt

-

vilket jag har sakligt underlag för att

göra-vill man fråga,

vilka anledningarna är till att situationen ser ut sådan idag. tl

L

i

\

Lilil

1,5, lhthti*ttu¡ñ/lt

;lttk

J'illtat

hu

tttuh'¡ùtt hthfllhalt

olikn *ahgtrirr _lt¿ttr,n¡t ,uh ln¡.

lon nal tùlþunlt .lor

illtrt

uþþ

trikkuuh _þd uittrt uuil,hn dltt

sttilt, Oh.¡nwtliut.tttu¡il,bnt h¡¡

þricka!,r þå

bìllu

oth

_û

n¡tt

sont shulualr

ìl¡'lrlt

nun¡l,ltlt

bdda gahtliirbìnl¿ltr

_uh

lcl,

gångaiigen son l¿lt

_.lidt

ntnt,t

dets milt oth lill ttmlul¡lútùltunt.

i_r

\--I

\\9s--l

t I-

lr

I

:=*::

rI

socKENVÄGEN

Dessa kan naturligtvis vara många.De som tigger

_i

tillfätliga svårigheter-bekymmer

med topografi eller med den kommunalpolitiska sitsen

-

vill

jag lämna utanför.

T're systematiska anledningar skall här nämnas.

(1)

Utbildningsfrågan. _{Vår utbildning är otillräcklig, både kvantitativt och}

kvali-tativt. Det kvantitativa är väl ganska uppenbart

-

där görs för närvarande intensiva

ansträngningar

för att

öka intagningen.

Det

viktigaste,

att

den

är

kvalita-tivt otillräcklig, kan inte skyllas på

vår ràrarkär, utan återfaller på:

(2)

bristen _þå.

faktisk kunskaþ

att

sätta bakom denna utbildning för att höja denna utbildnings

kvalitet' Bristen på kunskap är inte bara faktisk utan beror också på bristande intresse

för kunskap. Givetvis finns inga belägg för detta, och jag tror inte heller, att jag nu

kan presentera sådana. Dock skulle jag vilja visa att det finns verklighet bakom de

principer jag talat om, sorn låter sig studeras, Iåter sig mätas, bara

vi

utvecklar

metoder rör att mäta den. våren 1963 skickades g0 teknologer en majdag

ut

tiil

Söderort

för

att

se om det gär att mäta sådana egenskaper, vilket resulte¡ade

i

filmen >En majdag

i

söderort>> (statens institut

för

byggnadsforskning.

se

även

institutets informationsblad 1963:42 >>Folk och fordon>>.) under en dag

fick

de

bevaka

allt

som hände

i

Ä,rstafältsområdet söder

om

Stockholm, beträffande rörelser ute

i

området.

vi

började

kl.

7 f. m. och fortsatte

till kl.

19, men in- och

utgångstrafiken bevakades _{tidigare och senare så att}

_vi

_{nästan täckte ett dygn.}

_Vi

räknade bilar och människor och vi noterade dem var femte minut i protokoll.

(Kommentarer

till

_film)

Kl.

07

Klockan närmar sig B, bilarna försvinner.

Kl.

0B

Skolbarnen kommer, det blir tomt.

Kl.

09

De första barnen kommer ut

i

sandlådorna. _{Ett TV-program höll barnen}

inne den här morgonen

_til

kl. 9.20,

Kl.

10

Mammorna tar barnen med och går

till

butiksområdet.

KI.

11

skuggan från punkthusen västerut

är

stor, barnen leker framför den soliga delen av lamellhusen.

vid

denna tid är många barn ute och många mammor gör uppköp. ungefär en femtedel av parkeringsplatserna är

belagda med bilar.

Kl. 12

Det är frukostdags, barnen går inomhus, en och annan bil kommer hem

-

det finns några så tyckligt lottade även

i

stockholmsområdet.

Kl.

13

Barnen kommer ut igen, man tar sina promenader med barnvagn.

Kl'

14

De yngsta börjar komma från skolan. >>Förgubbningen>> _på lekplatserna

Kl.

15

börjar synas där ute; gängen som står och >>snackar>> börjar bli det

märk-bara

i

stadsbilden.

Kl' 16

vid

denna

tid är det nog livligast;

arbetstiden är slut, bilarna kommer

Kl.

17

hem. De svarta prickarna avser delvis vuxen gångtrafik.

K]'

18

Barnen ropas in

till middag; bilarna fyller på;

persontrafiken tunnar ur,

Kl.

19

parkeringsplatserna _fylls och

kl.

19 slutar våra anteckningar. Detta är alltså inte kunskap, det går att skaffa sådan; man kan mäta

-

det går

IN

1o,0

mycket _{och På} så _{många ställen. Sådana här resultat kan sammanställas inte bara}

till

filmer man skrattar åt, utan

till

data som så småningom kan samlas ihop, så att

man verkligen kan anvànda dem att planera med.

Bild 15 överst på föreg. sida, visar Ärstafältets plan, för vilket uppgifterna har

kun-nat ställas samman i diagram. _{Det är fordonstrafiken in och ut från området,}

registre-rad i gatusnitten, en bild som vi väl känner

till

och som är nödvändig för

trafikf,hne-ringen på gatorna (bild 16). Vi behöver motsvarande registreringar av hur gångtrafi-ken rör sig in och ut. Dessa är registrerade i gatusnitten

_-"d

_{,inr ioppu. för arbeisdags}

och skoldags _{och sin mer utbredda hemkomstfrekvens på eftermiddagen}

(bild

17j.

Även dessa storheter måste

vi

känna.

r

bild

18, sid.

i2,

är det trafiken på

gång-vägarna

-

även de måste dimensioneras. Gångvägarna

är

inte en minare vfttig

ilil,l

l/,

Åntil phwludrñ Êdrr tuh in ttlt, ltl t"q _l,ttdq

trafikplaneringsuppgift än motorvägarna. personberastningen _är

_i

_{bild 19, sid}

13, registrerad

_i

alla observationsområden _{under olika tider. Var och när belastningarna} kommer är viì<tigt att veta, att stá-lla samman med

till

exempel solstudier och annat för att veta uad som kommer att ske

i

detta område och hur man skalr pranera _för att det skall ske och förröpa så bra som möjligt. Talet om plåthaven pâ, iära parke-ringsplatser ärinte korrekt, då det som karakteriserar

"r

pu.k".ingsplats inte alls är ett hav av glada färger på plåttak, utan stora, tomm. svarta asfaltytor (bild 20, sid. 14).

Miljöproblemet

_i

bostadsområdena _{är inte bilarna, utan att biiarna är borta. Under} den ljusa delen av dagen är en femteder av parkeringsplatserna belagda. Först på natten är dessa belagda úlL BO-90 yo.

(3) Den tredje orsaken är, som jag tror, otilträcktigheten

_i

_{det sätt, på uilket uår}

Bild 1 B. Antal gíende som

þasserade in resþ. ut uia

gtìnguàgen i områdets mitt,

tN

.loo

Eç5

Bild 20. Beltiggningen _þå turå

större þarkeringsþlaßer under ett

dJgn.

bebyggelse _{þIanläggs, själva metodiken}

_att

_{arbeta. Bild 21 visar ett exempel från} en

mellansvensk stad med bostadsområde _{av den typ}

_vi

_{talar om. siffrorna på den}

nedre tidsaxeln anger månader

före

byggstarten,

från

den tjugoförsta

till

den

åttonde månaden före. Av de tre _{planerna ligger den} ena .rog.fá, 20 månader före

byggstarten, den andra 16 och den tredje 11 månader före byggstarten. rJnder den

tiden har de hunnit växla utseende en her del,

i

synnerhet

i

frågã om mängden

par-keringsplatser. De har utsatts för en hel serie granskningar, överväganden och

änd-ringar och man får hoppas att detta varje gång lett

till

högre _{kvalitet. Man får} dock

snart intrycket, att det inte finns någon medveten gång

i

ett sådan ärende. Det beror

mer på en tillfällighet

-

om någon remissinstans tycker annorlunda eller om

projek-tören börjar tycka annorl¡¡¡d¿

-

om det ändras. Någon planerad utvecklingsgång

för

att

uppnå högre kvalitet innebär

inte

de formella handläggning arna

av

ett

stadsplaneärende _idag.

_Bild

₂₂

_{illustrerar händelseförloppet uader}

behandlings-tiden.

I

den svarta, nedre kurvan innebär l0o

_%

d"n .*rá.ritrgryta

_i

_{området som}

planerades

i

den första skissen. Från denna skissmässiga _{bedömning upptäckte man}

mycket snart

att

det

inte

gär att

få

in

så mycket våningsyta. strax därefter,

i

månad 20, sänktes våningsytan

till

60

_{/o av}

den urspmngligen planerade. sedan

kom de _{vanliga kraven på att klämma in litet mer, och under månad 17, 16, 15 före}

byggstarten gjordes väsentliga _{ökningar. som syns}

_i

_{kurvan ovanför, ökas}

husläng-den genom att man utnyttjar planmönstret hårdare. sedan går inte det längre,

mÃ

av

ekonomiska skäl

tar man

nästa steg under månad 14

och

12, dvs. man

>>tjockar>> på husen från 11-1

lllz

".pp

till

12 meters bredd. våningsytan ökas, man

sänker sannolikt kvaliteten, kanske även kostnaderna, men det som pågår är inte

någon medveten _Process för att öka bebyggelsens standard, _{utan ett} kompromissande,

ett

anpassande efter en nivå som

just

idag

blir

exploateringsekonomiskt möjlig.

Det är sådant som är utmärkande för och tar

tid

i

planeringsprocesserna och som

är

omedvetet och oprecist inlagda

i

vårt planeringsbeteende.

På Byggforskningen har vi givit oss på det för att så småningom kunna fastställa

en >>checklista>> _{för hur detaljplaneringen bör gå}

_till,

_{en minneslista för vad som bör}

ske vid rätt tidpunkt) att se

till

att besluten fattas

i

rätt ordning, så att man

undvi-ker tidspillan. (Jämför Byggforskningens _{särtryck rz:1g64} >>Kommunernas

stads-planearbete _ur organisatorisk _{synvinlel>.) Det är inte vår uppgift att pressa ner}

ti-derna: tre år från början av planeringen

till

byggstaften är ingenting oroväckande.

Man behöver noga skärskåda planen, men man bör fatta sina beslut

i rätt

ordning

och successivt öka deras detaljeringsgrad, så att man inte på ett sent stadium upp-täcker att någon förutsättning är fel och att man måste börja om från början.

Fö;-sättningen för att man skall kunna arbeta så är inte bara att den enskilda planen

be-arbetas på rätt sätt (bild 23, sid. 16) utan även att den kommunala handläggningen

lr¡l,l ',t1, _{l"ut,tn,htnl+ c,å l¡H,t}

lútl,tt,Ul nlaltt¡tt nil Ut,q

_l*

¡tt ilt't,il!rtu,htú _{il,tthl,lúnrliil} tt,t

tì'l:lt4jn th ,til¿ittt

utìtl

ltt,i

rnh r.l ttt t h.v1¿t ttu Þn,,\ h,l t lat ¿¡

t'i,ttt¡ nrl¡ bct,tn

nh

rl | ¡ ¡r¿ rtr

lttt¡¡nl¡, Ituùhtl ¡inr rl,rytt Jr

ltlnn'l¡tinn rntu dlnltt ittrttl I ,lìgnn, ( _{ltnn tilrlit¡jrn iltlt ¡t¡,t}

olitt _{ltluulrltlìt} hltt'¡t lqfinlilt,ú

tuuh'¡ li4irn

ilil

lrnilt¡t¡11i¡ ¡¡1¡¡1

ililh¿ln htlnn¡llttl _llut"n vv - 6?000 d h - I yán. ì . Ì1 E l-2oJ0E vy = 8r0oo ù h-lvân, ì - 11,5 n 1=24oon vy - 92000 h I.Ltvtn I - 12 ñ t-2460ñ ¡¿lår âv 'Ian.n loE eJ äDd¡a! "&/ ô "l/

"Y

2 Eei6r hqðb!.dd 1

Bild 22. Våningsytans aariatioil

med tiden. Det är i _första hand

husldngden men ciuen bredden so¡n ökats under skissarbet¿ts gång d,û.

det gdllt att öka exþloateringen.

J,iryför ocksd bild 21. r.t.t ¡uelBnad oo eo1000 n vånlng3-- _yta 80 70 60

och igångsättningen av planarbetena sker alldeles medvetet, så att man

i

varje tids-snitt verkligen håller på med generalplanerevidering som kanske avser

5-10

år, med markanskaffning _{som gäller för bebyggelsen om}

_{4-5 år, med stadsplanering}

som gäl-ler för bebyggelsen om 3 är, för husbyggnadsprojekteringen

_,o*

_{gãr", för} bebygger-sen om 2 är, f.ör upphandlingen som gäller för bebyggelsen om 1 år. Det är viktigt

att ständigt ha detta

i

gång,

i

stället för att satsa alla sina krafter på ett enda pro-jekt, som kanske

_i

_{slutfasen misslyckas och ställer kommunen}

_i

_{tvångslägen.} Tvångs-lägen som ständigt uPprePas _{och som gör att vi blir} tvungna att acceptera det allra sämsta av det som görs

i

stadsplaneringen.

_Att

tvinga sig själv som projektör och kommunerna som ansvariga

_för

_planeringen

_till

_{en successiv och jämn} handlägg-ning är viktigt, men därför behövs _{naturligtvis inte bara kvalitet}

_i

_{planeringer, ,."o1} också kvantitet hos planerarna. Det är där ökningen av utbildningen volymmässigt sett är så nödvändig, _{om det skall fungera.}

Lars Gyllensten berättar

i sin

bok Desþerados sagan om Hans och Greta.l Det märkliga, det ironiska och för oss lärorika

i hans återberättelse

av sagan

är

att }ran

1 _{Liknelsen med Gyllerstens >>Hans}

och Greta>> har utvecklats av föredragshållarens sk¡ift >strategi för kultur>>, Bonniers 1964.

t

Ë

l9ó3 -64

Bild, 23. Rullande tidsþlanför den kommuala

þlanaktiaiteten. T. h. ett ,ritt ,o^ uisar erlor_

derliga _{þarallella arbeten dt t¡isst år.}

Bild 24. Planering cir att urilja

handlingsalter-natio. Man kan slingra sigfram och ha tur _

man kan oehsåförsöka gd rakt: utan tur hamnar man cindå i tuäfbiØen.

ändrat _{tempus. Bröderna Grimms >>Hans och Greta>> berättas som}

en vanrig saga, där händelserna

får

stapla sig på varandra

i

den ordning de kommer. Gylensten

gör om

lille

Hans

till

programmerare.

_rlan

_{tror att}

_{man kan}

þranera på samma

sätt som man kan studera vad som har hänt (bild 24). Hans är i.årr rugo.rr"s värld van vid att det alltid är det underligaste, det ytterligaste som händer. Han trasslar sig igenom ett _{mönster av händelser som allesammans har mycket liten} sannolikhets-grad' Men titl sist kommer han dock hem. _{Det var riktigt när} han

i

sagans form stod

hemma och såg tillbaka på vad som hade hänt: då ser rivet ofta ut på det sättet, det

ä¡ ofta tillfälliga val av alternativ

_i

_{olika situationer som}

_till

_{sist har lett fram}

_till

slutpunkten. _{Men att planera för sådana tiltfälligheter är}

alldeles orimligt. En

pla-nerare' en modern r{arx, som inte har läst sagor utan planeringsteori, vet att när ha'n börjar vid

A

och skall

tilt

B, kommer han att möta lika rnÀ.rgu valsituationer som _{Hans mötte, men varje gång måste han välja med sikte på sitt}

srutmåI. Han

måste ha något instrument som gör att han kan gränsa

_in

de ilternativ han

över-huvud taget _{bör välja. Han vet, att om han besitter makt att bestämma}

bara över den _{första eller andra valhandlingen, kan det streta iväg åt vilket håll}

som helst.

_llan

måste skaffa _{sig planerings- och kontrollorgan som gör att han vet att varje}

drag

även

i

_{fortsättningen kommer att hålla sig inom de ytterramar han}

vill

ha

för

att

nå ett måI. Målet är inte punkt utan har en större träf{bild, men det ligger

i

alla

fall

i

en bestämd riktning.

Man får, när man títtar pà praner och deras handräggning, ett intryck av att

man fortfarande arbetar på Hans och Gretas sätt

att

programmera. Man sätter

ihop en _{kedja av lyckliga tillfälligheter och hoppas att de ,lál1}

_{l"¿, till}

_måler, men

struntar

_i

att skaffa sig hela _{den instrumentuppsättning som behövs för att man}

_i

fortsättningen

från

en angiven riktning ska[ kunna hålla sin planering inom de

gränser, som leder

titl

det mål man önskar.

Dessa glimtar har kanske inte kun'at skingra bristen på kunskap; möjligen har de givit en bild av var kunskapen behövs, att den går a"tt skaffa. Men att ã*i i.r," bu.u. är kunskap utan också vilja som behövs för att

vi

skall nå de mål vi stäIt upp.

t963/& -64 P@r. -65 SPL .6ó -61 -N REVIOERIre AV CENEULPLAN 16 ESSELÌE ^8, SIHLt 6s

Särtryck

Utgivare:

Sratens råd för byggnadsforskning

L962:

l.

HoIm, Lennart, Konsumtionsanpassade bostäder' 11 s. Kr.

2:-.

2.

Löfstedt, Börje. Yarma rumsklimats

inve

omfort och prestationsförmåga.

Kt,

2z-,

4.

Bring, Cbûster. Avtorkningsanordningar

6.

Bildliarþ, Knut, Byggnadselementens

up

varaktighet och tidsintervaller för

under-hïll

67 s. Kr.

7:-.

7,

Saare, Eriþ och Jansson, Ingaar. Measurement of Thermal Conductivity of Moist Porous Building

Mate-rials with Particular Emphasis on the Thermal Conductivity of Cellular Concrete. 17 s'

Kr'

3:-.

B. Jacolzsson, Mejse. Utvecklingsgruppen

_-

ett medel för bättre byggnadsplaneritg. T-s. Kr.

2:-.

9.

Aktuella värmeisoleringrprobi"n" Några undersökningar

vid

Institutionen

för

byggnadsteknil, KTTI'

76 s. Kr.

10:-.

73. Søretoþ,Vitold. Mur- och putsbruk

i

teori och praktik' 11 s. Kr'

3:-.

!4.

Røsmassen, Powl. Termiskt drag hos oljeeldade villapannor. 12 s' K¡.

3:-.

15. Bring, Christer, Värmebehaglighet hos golv, 11 s. Kr.

3:-.

1963:

l.

Högberg, Eüþ. Yídhäftningsundersökningar. 12 s. Kr.

3:-'

3.

Pusch, Roland. On the Deformation Processes

in

Stressed Clay.8 s'

Kr.3:-.

6,

Fisclter, Hans Cbristian och. Hellmaz Ldrs. PäIslagningen och scötvågsteorin. 8 s. Kr.

3:-.

9,

Rasmussen, Poul. Bedönrning av oljeeldade Pannor' 4 s'

Kr.3:-'

17. Jacobsson, Mejse. Dörrtillverkning

i

långa serier. 8 s. Kr'

3:-.

12. ödeen, I(ai. Teoretisk besrämning av temperaturförloppet

i

några av brand påverkade konstruktioner.

12 s. Kr.

4r-.

14, Bring, Christer, Badrumsgolv av vinylplastmattor

_-

en inventering.4 s.

Kr,3:-.

15. Kihlmun,

Tor.

l.

Run-rsisolering mot luftljud

i

bostadshus.

Berg,lund,, Per-Henriþ och Kihlmøn, Tor. 2. Aktuella stegljudsisoleringsfrågor. 7963. 19 s. Kr.

6:-.

I 964:

l.

Ilellsten, Gördn. Elernenthus. 11 s.

Kr.

3:-.

2.

Nylund, Per-OIof

.

Fogar

i

ytrerväggar av betong

-

fogmassor, Fogmassor som tätning

i

betongfasader. 11 s,

Itu.4:-.

3.

Andersson, _Jan. Genomstansning av

Lift

Slabs. Dimensionering av

Lift

Slabs med hänsyn

till

genomstans-ning.52 s. Kr.

9:-.

4,

Briwn, Göstø.Metod för daramaskinberäkning av värme- och ljusstrålning

i

rum samt av kyl- och

värme-behov. 32 s. Kr.7

t-.

S. Larsson, OIov. Arsverkningsgraden vid en medelstor oljeeldad värmecentral

_-

direkt och indirekt metod. 12 s, Kr,

3:-.

6.

Hansen, Torben. Estimating Stress Relaxation from Creep Data' 4 s, Kr.

3:-.

7.

Reiners, \Yilliam. Operationsanalys

i

brittiskt byggande. 8 s. Kr.

3:-.

B. Nader, Ants, Kostnader

för

verrikalkommunikationerna

i

bostadshus med

3-16

våningar

-

några

till-lämpningsexempel. 16 s. Kr.

7:-.

9.

Strömber1, Arne. Vittringsskador på byggnadsmaterial' 12 s. Kr.

15:-.

lO. Höglwndl

lrrgr*o,

ocl', Hansson, Tore. Ny metod

för

differentiering av det praktiska värmeledningstalet

för mineralull. 11 s. Kr.

4:-.

ll.

Nilsson,Gøstøc. Korrosionsförsölç med kolstål

i

några byggnadsmaterial

_-

inverkan av

korrosionsinhibi-torer. 13 s,

I(r.8:-'

72. Cøssel, Sten. Inl,tallarionens måtr och byggnadens

_-

en samordningsfråga.

I

s. Kr.

3:-.

13. Sambäl.lsplaneringsgr¿tppen, Statens institnt

_för

byggnadsforsÞning, Kommunernas stadsPlaneringsarbete ur

organisatorisk synvinkel. 23 s.

Kr.

3:-,

M.

Bjerleing, Soen-Eriþ.. Vanliga grundplintar eller plintpålar? En teknisk-ekonomisk jämförelse. L2 s; Kr.

4:-,

15. Nilsson, Stlg. Sopor från bostadsområden. 8 s. Kr.

3:-.

16. Gärdenäs, Gunnar och.'Wåhlin, Erih. F*gfilmers egenskaper vid inverkan av fukt. 31 s. Kr.

5:-.

12. Elementbyggnadsteknik. Särtryck ur BYGG' 56 s. Kr.

12:-'

18. .Fog, Hans. Satttltdtllsplaneringsforskningen inom Statens institut för byggnadsforskning. 11 s.

K¡;

3:-'

1.9. Jaiobsson, illejse. Operationsanalys

_-

ett hjälpmedel inom byggnads- och anläggningsverksamhet. 20 s,

Kr.

5:-.

20. Petersons, Nils. Säkerhetsproblemet ur statisrisk synvinkel' 12 s.

Kr.4:-.

21. Knocke, Jens. Krirerìer på provningsmetoder' 7 s. Kr.

4:-.

22.

Lyng, Odd. Albeter inom marerial- och konstruktionsgruppen vid Statens institut för byggnadsforskning. 11 s. Kr.

5:-.

23. Byggbranschens strukturfö¡ändringar (tre artiklar). Hellsten, Gö¡øn och PaIm, Yngaer 1. Byggbranschens

särdrag. 2. ßyggbranschens strukrurförändringar

i

internationell belysning. Holm, Lennart:3. Stora serier

i

ett litet land, 18 s.

Kr.

5:-.

24. 'lVåblström, OLle.

Att

bygga

för

fram¡idens skola

_-

industribyggandets metodik krävs för en dynamisk

skola. 4 s. Kr.

3:-.

25.

Vinterbygge

_-

tio artiklar. 31 s. Kr.

6:-.

Prls

kr.

3:-Dislribueros qv Kungsgofon 32, Tfn _{08 1242860}

AB

Svensk Byggtiänst Stockholm C . _{Ps 540 33}