Linkopings kommun

Linkopings

kommun

Miljd- och samhdllsbyggnadsforvaltningen Miljokontoret Monica Jorneskog

Yttrande

2020-05-15 1(2) Dnr MK-2020-995 Miljodepartementet Regeringskansliet 10333 Stockholm

Yttrande

-

statligt

betfinkande

Hillbar

slamhantering

(SOU 2020:30)

Ert

dnr:

M2020100078tKe

Bygg- och miljoniimnden bed<imer att betiinkandets altemativ 2 dr en framkomlig viig ftir att dels itervinna flera vdrdefulla niiringsiimnen

frin

avloppsslam

till

jordbruksmark, _{dels fasa ut skadliga imnen ur kretsloppet.} Bygg- och milj<iniimnden avrider starkt

frin

alternativ

I

i betiinkandet.

Alternativ 2

Bygg- och miljon[mnden bed<imer att betiinkandets alternativ 2 dr en framkomlig viig ftir att dels itervinna flera vdrdefulla niiringsiimnen

frin

avloppsslam

till

jordbruksmark, dels fasa ut skadliga dmnen ur kretsloppet. Link<iping har goda, praktiska exempel p6

hillbar

slamhantering. Den kommunala VA-huvudmannen Tekniska Verken 6r ansluten

till

det

frivilliga

certifieringssystemet Revaq och allt slam 6r idag certifierat. Med

fi

undantag sprids slammet

pi

produktiv jordbruksmark redan idag, vilket ger en ndrmare hundraprocentig

iterforing

av fosforn

i

slammet. Detta utg<ir dven ett kretslopp

fijr

slam som himtas

frin

landsbygdens smi avloppsanldggningar.

Biogas utvinns

pi

plats vid avloppsreningsverket genom rotning, en resurs som vidarefiiriidlas

till

fordonsgas och ersdtter fossilt brdnsle.

Bygg- och milj<iniimnden anser att spridning av ett kvalitetssdkrat avloppsslam

pi

jordbruksmark iir en

viktig

del

i

kretsloppet mellan stad och land. Slammet iir en lokal resurs som ersdtter mineralgridsel tack vare sitt

innehill

av kvdve, fosfor, mikroniiringsdmnen, spirdmnen och mullbildande dmnen. problem med

orinskade dmnen som tungmetaller, mikroplaster och liikemedelsrester ska

fiirebyggas genom ett aktivt uppstr<imsarbete riktat mot hushill, handel och industri. o<inskade iimnen som

iindi

nir

avloppsreningsverket ska renas med

stiindigt ftirbiittrad teknik. Ett totalt slamspridningsforbud fiirsvagar incitamenten ftir detta arbete betydligt.

Alternativ

1

Bygg- och miljoniimnden avrider starkt

frin

alternativ

I

i betiinkandet.

2 (2)

ftjr florbrdnning. Dessa forbrukar energi, ger luftutsliipp med klimatpiverkan

samt en restprodukt som 5r problematisk. Resurser som

kvive

och mullbildande dmnen forsvinner vid florbrdnning. Aven en del av fosforn

forsvinner eller

blir

otillgiinglig ftir vixter,

jiimlort

med om hela m?ingden slam

iterfiirs till

jordbruksmark

_si

_{som sker} i Linkoping idag. Frirbriinning av slam hotar ocksi produktionen av biogas eftersom slam efter rcitning har betydligt

sdmre virmevdrde.

Att

processa slammet i

tvi

omfattande steg, rotning och

florbriinning, skulle

bli

mycket dyrt. Utredningen visar inte

pi

nigon miljrinytta

som uppviger kostnaden ftir den omstiillning som krdvs. Sammantaget anser

Bygg- och milj<iniimnden att det varken iir miljom?issigt eller ekonomiskt ftirsvarbart attldgga stora resurser

pi

att enbart utvinna fosfor ur avloppsslam.

F<ir

och miljoniimndens ordforande