• No results found

YTTRANDE 2020-09-30 KF2020/VO1/22 Utbildningsdepartementet Dnr U2020/03981/UH

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "YTTRANDE 2020-09-30 KF2020/VO1/22 Utbildningsdepartementet Dnr U2020/03981/UH"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

YTTRANDE 2020-09-30 KF2020/VO1/22

Utbildningsdepartementet Dnr U2020/03981/UH

Konstfacks remissvar: Möjlighet för universitet och högskolor att ställa krav på lämplighet som särskild behörighet för antagning till lärarutbildning.

Konstfack har tagit del av promemorian och avstyrker förslaget.

Konstfack har sedan ett antal år tillbaka beviljats särskilt tillstånd att använda arbetsprov som del av det särskilda behörighetskravet till högskolans ämneslärarprogram. Arbetsproven prövar särskilda ämneskunskaper som utgör förutsättningar för sökande att kunna tillgodogöra sig utbildningen, bl.a. då det saknas relevanta gymnasieämnen i anvisad områdesbehörighet. Konstfack planerar att fortsätta använda dessa prov som en del av det särskilda

behörighetskravet. Eftersom arbetsprover av det här slaget inte adresseras i förslaget, har Konstfack har tolkat det som att förslaget till lämplighetstest inte inbegriper den typen av förkunskapsprov/arbetsprov, och svaret har utformats därefter.

Mot bakgrund av bl.a. UHR:s utvärdering av försöksverksamhet med lämplighetsbedömning (Lämplighetsbedömning av sökande till lärarutbildningar. UHR. Rapport 2018:8.), anser Konstfack det osannolikt att ett lämplighetsprov för lärarutbildningen skulle medföra ökad genomströmning och attraktivitet. För presumtiva studenter kan förslaget medföra lägre förutsägbarhet när det gäller vilka krav som ställs för att antas till lärarutbildning, och högskolors olika bedömningar kring lämplighet kan undergräva trovärdigheten för

lärarutbildningen, vilket också kan påverka utbildningens attraktivitet negativt. Förslaget att respektive lärosäte ges möjlighet att utforma ett eget lämplighetstest är mycket

resurskrävande. Ett lämplighetstest i meningen att bedöma en sökandes personliga egenskaper för att kunna slutföra utbildningen, är dessutom svårt att utforma på ett objektivt och

rättssäkert sätt, och prövas bäst inom lärarutbildningen. Utredningen pekar dessutom på förekomst av missgynnande för vissa grupper i samhället.

Förslaget inbegriper större förändringar i förordningens grundprinciper kring förkunskapskrav och tillträde till utbildning, som inte kan motiveras ska gälla specifikt för just lärarutbildning Ärendet har beslutats av Elisabet Nordwall, förvaltningschef, efter föredragning av Elin Norberg, handläggare på Utbildnings- och forskningsadministrativa avdelningen, och Ann-Cathrine Andersson, prefekt på Institutionen för bild- och slöjdpedagogik.

Föredragande:

Elin Norberg, handläggare Ann-Cathrine Andersson, prefekt

Beslutande: Förvaltningschef Elisabet Nordwall

References

Related documents

Under rubriken ”Krav på lämplighet kan prövas genom lämplighetsprov” i promemorian, framförs följande exempel och referenser, vilka används för att motivera införande av

Karlstads universitet har fått möjlighet att yttra sig till Utbildningsdepartementet angående remisspromemorian ”Möjlighet för universitet och högskolor att ställa krav

Remissvar avseende Möjlighet för universitet och högskolor att ställa krav på lämplighet som särskild behörighet för antagning till lärarutbildning (dnr

- Informerande självskattningar kan vara betydelsefulla instrument för att få fler sökande till lärarutbildningen men även ge potentiella sökande möjlighet att pröva

Yttrande över promemorian Möjlighet för universitet och högskolor att ställa krav på lämplighet som särskild behörighet för antagning till lärarutbildning (U2020/03981/UH)..

Yttrande över promemorian Möjlighet för universitet och högskolor att ställa krav på lämplighet som särskild behörighet för antagning till lärarutbildning

UKÄ avstyrker förslaget om möjligheten för statliga universitet och högskolor att ställa krav på lämplighet som särskild behörighet för antagning till lärarutbildning.. UKÄ

I förslaget gällande förändringarna i högskolelagen kopplat till livslångt lärande, bör livslångt lärande förtydligas och definieras, utifrån ett högskoleperspektiv..