Malmö högskola
Lärarutbildningen
Natur, miljö, samhälleExamensarbete
15 högskolepoängBarns tankar om sophantering
Children’s thoughts about Garbage Handling
Anna-Lena Johnsson
Christina Dahl
Lärarexamen 210hp
Geografi, miljö och lärande 2009-01-16
Examinator: Agneta Rehn Handledare: Karin Lagerholm
Sammanfattning
Vårt examensarbete har som syfte att undersöka förskole- och grundskolebarns
föreställningar om källsortering samt sophantering. Syftet är även att ta reda på hur barn tänker om ämnet sopor/skräp, vad är skräp enligt dem och varför sorterar vi våra sopor?
Examensarbetet utgår ifrån kvalitativa intervjuer av tio barn från förskolan respektive grundskolan. Efter bearbetning av intervjusvaren presenterar vi dem i stapeldiagram där man kan se likheter och skillnader mellan ålderskategorierna. Därefter har vi genomfört olika jämförelser bland några av barnen för att se om det är ålder, kunskaper eller intresse som är beroende av vad barnen svarar. Resultatet av vår undersökning visar att grundskolebarnen har i stora drag mer kunskap om sophantering än förskolebarnen. Slutsatsen vi kan dra av vår undersökning är att åldern egentligen inte har någon större betydelse för kunskapen utan vi har kommit fram till att det handlar till stor del om intresse och engagemang för kunskapsområdet.
Nyckelord:
Barns tankar, förskolebarn, grundskolebarn, intervjuer, jämförelser, källsortering, sopor, återvinning.
Innehållsförteckning
Inledning ... 9
Syfte... 10
Frågeställningar ... 10
Litteraturbakgrund ... 11
Tidigare forskning om barns tankar ... 11
Piaget och Vygotskij ... 11
Barns fantasi ... 11
Språkets betydelse ... 12
Logiskt tänkande bland grundskolebarn enligt forskare ... 12
Barn och erfarenhet ... 13
Vad säger styrdokumenten? ... 13
Läroplanen för förskolan ... 13
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) ... 14
Skolämnet geografi i grundskolan ... 14
Allmän sopsortering ... 15
Matavfall ... 15
Plast ... 15
Glas ... 16
Metall ... 16
Papper/tidningar och returpapper ... 16
Varför ska vi återvinna? ... 17
Vad händer med det osorterade ... 17
Metod ... 18
Metodval ... 18
Urval ... 19
Resultat ... 22
Jämförelse mellan förskole- och grundskolebarn ... 22
Vad anser barn vara skräp? ... 22
Kategoriseringsval ... 22
Förskolebarnen ... 23
Grundskolebarnen ... 24
Kategoriseringsval ... 25
Förskolebarnen ... 25
Hur gör barnen hemma?... 28
Kategoriseringsval ... 28
Förskolebarnen ... 28
Grundskolebarnen ... 29
Varför sorterar vi våra sopor?... 30
Kategoriseringsval ... 30
Förskolebarnen ... 31
Grundskolebarnen ... 33
Vad händer med våra sopor efter vi har sorterat och lämnat iväg dem? ... 34
Kategoriseringsval ... 34
Förskolebarnen ... 34
Grundskolebarnen ... 37
Sammanfattande analys på del 1 ... 39
Vad anser barn vara skräp? ... 39
Vad sorterar vi? ... 40
Hur gör ni hemma? ... 40
Varför sorterar vi våra sopor? ... 40
Vad händer med våra sopor efter vi har sorterat och lämnat iväg dem? ... 40
Jämförelse av fyra barn ... 41
Bilder av barnen ... 41
Tim – det barn som har störst kunskap bland förskolebarnen ... 41
Olle - det barn som har minst kunskap bland förskolebarnen ... 41
Sofie - det barn som har störst kunskap bland grundskolebarnen ... 42
Jämförelse mellan Tim och Sofie ... 42
Jämförelse mellan Olle och Daniel ... 46
Jämförelse mellan Tim och Daniel ... 49
Diskussion ... 51
Förslag till fortsatt forskning... 53
Referenser ... 54 Tryckta referenser ... 54 Elektroniska referenser ... 55 Bilaga 1 ... 57 Bilaga 2 ... 58 Bilaga 3 ... 59
Inledning
Under den avslutande terminen på lärarutbildningen ska vi genomföra ett
examensarbete som motsvarar 15 högskolepoäng. Vårt huvudämne är Geografi, miljö
och lärande och vi bestämde oss för att skriva något som ryms inom begreppet ”Hållbar
utveckling”. Anledningen till att vi har valt att undersöka något inom ”Hållbar Utveckling” beror på att det är ett ämne som är väldigt aktuellt och viktigt för att vårt samhälle och miljö ska fungera och leva vidare i många år till. Det är viktigt att börja arbeta för ett hållbart samhälle redan i förskolan, att pedagogerna lär barnen värna om vår miljö och förstå vad som händer med den.
Som studiespår i vår utbildning har vi förskola och grundskola. Därför tycker vi att det är viktigt för pedagogerna att ha kännedom om barns uppfattning om sopor, sortering och sophantering. Sopsortering är en del av naturens kretslopp och vi anser att det även är viktigt att värna om miljön.
Syfte
Syftet med examensarbetet är att undersöka barns föreställningar om var våra sopor tar vägen när vi har sorterat och lämnat iväg dem samt varför vi sorterar sopor.
Examensarbetets syfte är även att se vilka skillnader och/eller likheter som finns mellan förskole- och grundeskolebarns tänkande kring ämnet.
Frågeställningar
Vi har valt att fokusera på barns uppfattning om följande frågor: Våra frågeställningar är:
· Vad anser barn vara skräp? · Barnens syn på sopsortering
ž Vad sorterar vi? ž Varför sorterar vi?
Litteraturbakgrund
Tidigare forskning om barns tankar
Piaget och Vygotskij
Jean Piaget (1896-1980) var en schweizare, som tidigt bestämde sig för att representera det kognitiva perspektivet, som har med kunskap, tänkande och lärande att göra. Piaget var med att utforma ett intelligenstest där han inte bara blev intresserad av varför barnen svarade rätt, utan också varför några av barnen svarade fel. Han ville veta mer om vilka tankeprocesser, som låg till grund för barnens sätt att tänka och deras begreppsbildning. Piaget trodde att barns utveckling av tänkandet sker i olika stadier eftersom han
upptäckte att barn i ungefär samma ålder svarade fel på nästan samma vis (Hwang och Nilsson, 2003). Stadiet preoperationell intelligens sker när barn är cirka två till sju år gamla enligt Piaget. Han anser att barnet ännu inte kan tänka logiskt under denna period (Håkansson, 1998).
Lev Vygotskij (1896 - 1934) var utvecklingspsykolog och pedagogisk tänkare som föddes i Vitryssland. Det som mest intresserade Vygotskij var människans sociala och psykologiska utveckling (Dysthe, 2003).
Både Piaget och Vygotskij är eniga om att barn, främst små barn, är nyfikna samt flitiga undersökare som har vilja till att lära sig och upptäcka nya situationer. Detta är något som barnen själva startar, medan Vygotskij först fokuserade på att barnen upptäcker i ett samspel mellan två individer. Genom olika sociala och kulturella situationer lär sig barnen hur de ska tänka samt vad de ska tänka (Evenshaug och Hallen, 2001).
Barns fantasi
Enligt Vygotskij finns det ett samband mellan konst och tänkande, som klargör hur vi konstruerar våra föreställningar. Han säger att det finns ett samspel mellan fantasi och erfarenhet. Fantasi är när individen kombinerar tankar, känslor och erfarenheter (Dysthe, 2003). Alla människor, inklusive det lilla barnet är kreativa enligt Vygotskij. Den kreativa förmågan är viktig eftersom den gör att människors tänkande kan skapa nya insikter. Fantasi är en grund för de kreativa aktiviteterna inom olika områden vilket gör det möjligt att utveckla sin konstnärliga, vetenskapliga och tekniska skapande
förmåga. Genom fantasin kan man tolka olika erfarenheter och känslor skriver Vygotskij. Han säger att både tanke och känsla hör ihop (Vygotskij, 1995).
Språkets betydelse
Piaget har gjort många olika observationer där han visar hur språket ofta kan hindra barns tänkande, istället för att underlätta. Han ser dock inte språket som en av de största orsakerna till barns svårigheter att tänka. Piaget menar att om barn tänker ”barnsligt”, använder de även sitt språk på ett barnsligt sätt (Furth & Wachs, 1980). Vygotskij delade flera av Piagets tankar. Till skillnad från Piaget betonar Vygotskij att
interaktionen är en viktig roll för begreppsbildning och språkutveckling (Håkansson, 1998). Ordet interaktion definieras i nationalencyklopedin som:
interaktion, samverkan, samspel; process där grupper eller individer genom sitt handlande ömsesidigt påverkar varandra.
(Nationalencyklopedin, 2008a)
Vygotskij anser att barn upptäcker språket genom den sociala samvaron med andra. Han menar att barn har svårigheter att ge innehåll åt ord själva men om de får det stöd de behöver i samtal med vuxna utvecklas språket lättare (Håkansson, 1998).
Hwang och Nilsson (2003) skriver att den språkliga utvecklingen som sker när barn är omkring sex till tolv år är stillsammare än den utveckling som sker under förskoleåren. Förståelsen ökar och de kan mer kontrollera hur de använder språket, vilket stärker den kognitiva skickligheten. Detta ger dem nya uppfattningar om sig själva samt
omgivningen.
Logiskt tänkande bland grundskolebarn enligt forskare
Generellt kan man säga att barn som går i skolår 1-6 tänker logiskt på en verklig nivå. Barn uppfattar lättast handlingar och tankar som är verklighetsbundna. De kan diskutera logiskt om enklare uppgifter och föremål. För att barn på ett enkelt vis ska kunna dra slutsatser och göra jämförelser bör de ha konkreta föremål framför sig. Vid olika
sammanhang när barn ska förklara någonting visar de sitt konkreta tänkande i sättet som de förklarar något. För att detta ska fortlöpa enkelt för dem behöver de exempel och förklaringar, för att känna till saker och ting (Evenshaug och Hallen, 2001).
Barn kan genom diskussioner komma fram till tänkbara handlingar och konsekvenser i en situation. När en människa talar om något kan barn dra egna slutsatser som är logiska och som är oberoende av en konkret situation (Evenshaug och Hallen, 2001). Pramling och Mårdsjö (1994) skriver att om man ska få barn att berätta och reflektera över olika ämnen krävs det att de är engagerade och intresserade av innehållet. Det är viktigt att ställa frågor till barn och uppmuntra dem för att de ska börja samtala om sina
uppfattningar. Om en vuxen visar sitt intresse och sin entusiasm för barnens tankar och idéer blir de mycket säkrare och delar med sig av alla sina idéer (Pramling och Mårdsjö, 1994).
Barn och erfarenhet
Både den motoriska och tankemässiga utvecklingen sker enligt tradition av mognad, men Doverborg och Pramling (2000) hävdar att den tankemässiga utvecklingen är knuten till olika erfarenheter. De erfarenheter som barn har skaffat sig har stor betydelse för deras tankesätt. Eftersom barn har olika erfarenheter från omvärlden ser deras tankeutveckling olika ut. Det är viktigt att pedagoger strukturera barns erfarenheter och låter dem tänka och dra slutsatser själva. Barn som får tänka själva och dra egna
slutsatser utvecklas på ett annat sätt än de barn som inte får någon tankeutmaning (Doverberg och Pramling, 2000).
Barn uppfattar ofta att hur man lär sig något är kopplat till ålder, t.ex. att man lär sig något nytt när man fyller år. Några barn vet att de lär sig genom erfarenhet och några av dessa barn vet att det krävs inte bara erfarenhet utan även engagemang och intresse för att lära sig något. Det är väldigt positivt om barnet själv inser detta (Doverborg och Pramling, 2000).
Vad säger styrdokumenten?
Med utgångspunkt av vårt forskningsområde har vi funnit intressanta delar i läroplan för förskolan och grundskolan samt kursplanen för geografi, som stärker betydelsen för miljöfrågor.
Läroplanen för förskolan
I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står att stor vikt skall läggas på miljö och
och en positiv tro på framtiden. Den ska också bidra till att barnen får ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och att de förstår på vilket sätt de är delaktiga i naturens kretslopp.
Förskolans verksamhet ska ge barnen förståelse för hur vardagsliv och arbete kan utformas för att få en bättre miljö både nu och i framtiden. En av förskolans riktlinjer syftar till att barn ska ges möjlighet att förstå hur det som de själva gör kan påverka miljön och att de ska utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan (Skolverket, 2006).
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94)
Människorna som verkar i verksamheten ska respektera människans värde samt vår gemensamma miljö. Utbildningen ska vara av god kvalité för att elevernas lärande och kunskapsutveckling ska främjas genom deras bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Lärarförbundet, 2004).
Eleverna ska få ta del av viktiga perspektiv i undervisningen, bland annat
miljöperspektivet, då de får tillfälle att ta ansvar för miljön som varje elev kan påverka samt skaffa sig förståelse om globala miljöfrågor i ett större sammanhang
(Lärarförbundet, 2004).
Några av målen att uppnå i grundskolan är att varje elev
känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena,
känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang
(Lärarförbundet 2004, s. 15)
Skolämnet geografi i grundskolan
Syftet med geografi är bland annat att kunskap, förståelse och handlingsberedskap för människan och omgivningen ska utvecklas. Geografiämnet ska utveckla elevens
förmåga att se samband, sammanhang och helheter i frågor som rör användning av resurser och påverkan av miljön. Eleven ska även förstå möjliga konsekvenser av olika handlingar, öka sin ansvarsförmåga för människans miljö för att sträva efter en hållbar utveckling (Skolverket, 2008).
Strävansmål:
utvecklar förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande,
utvecklar förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor (Skolverket, 2008).
Allmän sopsortering
I detta avsnitt presenteras hur olika sopor behandlas efter sortering, eftersom dessa förekom i stor omfattning under intervjuerna.
Matavfall
Många hushåll sorterar idag matavfall (Sysav, 2008a). Matrester samt avfall från matlagning står för ungefär halva vikten i en vanlig soppåse. Det finns mycket av dessa rester som kan sorteras och återanvändas på ett nytt sätt.
Vårt matavfall som vi sorterar innehåller väldigt mycket näringsämnen som kan föras åter till jordbruket igen tillsammans med biogödseln som är en slutprodukt som uppkommer i samband vid behandlingen av matavfall (Sysav, 2008a) . Genom att återföra biogödsel till jordbruket minskar vi behovet av konstgödning.
Plast
Idag finns det sex metoder för att hantera plastavfallet och några av dessa är deponering, förbränning, materialåtervinning samt returprodukter (Nationalencyklopedin, 2008b). Den sistnämnda metoden innebär att produkten återanvänds efter rengöring, medan den mest kända produkten är s.k. PET-flaskor.
Plasten samlas in i återvinningsstationer, för att därefter köras till en
finsorteringsanläggning (Sopor.nu, 2008a). Allt som inte är förpackningar och som lagts fel sorteras bort manuellt. Sedan sorteras förpackningarna efter plastkvalitet och färg.
Efter sorteringen pressas eller mals materialet. Slutligen skickas det vidare för upparbetning till ny råvara. De hårda plastförpackningarna återvinns till många nya plastprodukter.
Fleece har sin begynnelse från 1980-talet i USA (Nationalencyklopedin, 2008c). Materialet består av polyesterfiber som är återvunna av plast, t.ex. PET-flaskor. Fleece används som arbets- och fritidskläder.
Glas
Inget annat material får vara blandat med glas, för annars fungerar det inte riktigt som ny råvara (Sopor.nu, 2008b). Likadant fungerar det med färgat och ofärgat glas. Det är viktigt att färgerna inte blandas, annars blir det en obalans och glasbruken kan inte använda återvunnet glas i tillverkningen, utan tvingas använda nya råvaror. Största delen det återvunna materialet används som råvara till nya glasförpackningar.
Metall
I Sverige återvinns alla metallförpackningar som samlas in, stora som små
förpackningar (Sopor.nu, 2008c). Efterhand som metallförpackningarna har samlats in sorteras det i en återvinningsanläggning som skiljer på stål och aluminium med hjälp av en stor magnet. Från sorteringen skickas metallerna till smältning i ett smältverk för att kunna användas som råvara.
Papper/tidningar och returpapper
Dessa tre föremål sorteras var för sig men behandlas ungefär likadant (Sopor.nu, 2008d). Pappersförpackningar pressas samman till rejäla balar, för att skickas till pappersbruk. På bruket löses balarna upp i vatten där förpackningarna sönderdelas till pappersfibrer och det är även här som utslitna pappersfibrer separeras bort. Likaså åtskiljs plastskiktet som finns på insidan av mjölkförpackningar, som istället skickas till förbränning. Pappers, returpappers och tidningars fibrer läggs på en duk med små hål, som gör att vattnet rinner av. Därefter förs det in i pappersmaskinen, där det pressas samman med eventuella olika fiberkvaliteter. Slutligen torkar det för att bestrykas med krita/lera och bindemedel. Papperet rullas sedan på stora rullar för att senare levereras till företag som tillverkar nya förpackningar.
Varför ska vi återvinna?
Våra avfallsmängder ökar (i samhället), i takt med tillväxten och konsumtionen ökar i samhället. Det är en viktig miljöfråga att vi tar till vara på avfallet genom att
materialåtervinna, eftersom det utgör en viktig resurs. Vi bör även tänka på att våra naturresurser är begränsade samt att klimatet förändras. Genom att använda återvunnet material minskar man på mängden energi som används i tillverkningsindustrin. Det sparas på resurserna när inte lika mycket nytt material måste användas i tillverkningen. När trädgårds- och matavfall komposteras återgår det näringsämnena och det organiska materialet till kretsloppet (Avfall Sverige, 2008). Det farliga avfallet tas om hand på ett säkert sätt om det materialåtervinns.
Genom att samhällsmedborgarna i Sverige källsorterar och återvinner så gott det går, visar studier att vi blir mer miljömedvetna även i andra situationer (Avfall Sverige, 2008). I Sverige har vi dubblerat återvinningen och det har gjort att deponeringen har minskat kraftigt. Slutligen kan man säga att vi i Sverige är duktiga på att återvinna.
Vad händer med det osorterade
Det kommer alltid att finnas avfall som inte kan återvinnas eller förbrännas hur duktiga vi än är på att sortera och återvinna (Sysav, 2008b). Det avfall som inte återvänds eller förbränns hamnar på ett avfallsupplag, som kallas deponi. Det mesta av avfallet, som kommer in sorteras. Personalen plockar bland annat ut t.ex. metallskrot, som kan återvinnas och sådant som kan eldas med och bli till energi.
Metod
I detta avsnitt går vi igenom hur vi har gått tillväga med vår undersökning, vilka metoder vi har använt samt hur vi har använt dem.
Metodval
Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer på en förskola och en grundskola, eftersom vi anser den som lämpligast till vår undersökning. Trost (2005) berättar att om en intervju ska klassas som kvalitativ, ska den innehålla enkla och raka frågor, medan svaren som eleverna ger ska vara innehållsrika. Syftet med en kvalitativ intervju är enligt Patel och Davidson (2003) att man vill upptäcka den intervjuades tankar och uppfattningar om något.
Dalen (2007) rekommenderar att använda någon form av tekniskt hjälpmedel eftersom det är viktigt att få med allt som den intervjuade säger. Eftersom det kan vara svårt att uppfatta allt som barnen säger direkt, har vi valt att använda oss av en diktafon. Tanken med denna är att vi ska kunna gå tillbaka och lyssna igenom noga vad barnen säger.
Det är viktigt att skapa ett förtroende och en god kontakt mellan intervjuaren och barnet innan intervjun påbörjas skriver Dalen (2007). Hon menar att om barnet känner sig pressat under intervjun kan detta få olika konsekvenser och barnet kan bli förvirrat av komplicerade frågor och svara på ett visst sätt. Dalen (2007) skriver vidare att barnet kanske vill ge rätt svar och inte vågar chansa att svaret skulle bli fel. Vi anser att det är viktigt att poängtera för barnen från början att vi inte är ute efter något rätt eller fel svar.
Vi valde att använda våra frågeställningar som intervjuunderlag. Vi anser att reliabiliteten är stor genom att använda intervju som metod eftersom vi kan ställa följdfrågor och får en tydligare inblick av vad barnen menar. Barnen delade med sig av sina tankar utifrån våra frågor som vi anser gav en sann bild.
Fördelarna med vald metod ser vi som att vi kommer att få innehållsrika svar som ger mycket material vi kan använda oss av i vår undersökning. Trost (2005) menar att det är mycket lättare att ställa följdfrågor i en kvalitativ intervju och man kan även gå tillbaka
till en fråga om eleven har glömt vad den skulle säga. Vi kommer att ställa följdfrågor då det blir lättare att förstå vad den intervjuade menar och kan gå mer inpå djupet i deras svar. Forskningsmetoden byggs upp som ett samtal som vi delvis kan styra samtidigt som den intervjuade även kan styra intervjun på sitt sätt. Vi söker en större och djupare förståelse för vad de intervjuade menar.
Fördelarna med att använda en diktafon (ljudinspelare) under intervjuerna är att vi inte behöver anteckna vad eleverna säger, men kroppsspråket bör antecknas för det speglar hur eleven upplever intervjun. Det hade varit ett störande moment för den intervjuade, om intervjuaren hade antecknat under samtalet och därför är diktafonen ett bra
hjälpmedel. Vi kan lyssna på intervjuerna obegränsade gånger efteråt. Nackdelarna att gester och mimik förloras vid inspelningarna. Därför är det viktigt att föra små
minnesanteckningar om kroppsspråk.
Observation som forskningsmetod hade inte gettde svar som vi vill komma åt under exempelvis en klassrumsobservation. Det är i första hand enskilda elevers svar vi vill få reda på, för att sedan ge ett resultat på samtligas svar i olika kategorier.
Vi valde bort enkät som undersökningsmetod eftersom vi anser att den inte är lämplig för vårt undersökningsområde. De flesta barn i förskolan har inte lärt sig läsa vilket gör att en enkätundersökning är uteslutande. Det är lättare att ställa följdfrågor när man genomför en intervju än en enkätundersökning.
Urval
Vårt syfte med undersökningen är att undersöka 4-5 samt 10-12 åringars föreställning om sophantering. Vi vill se vilka skillnader och/eller likheter i svaren mellan de två ålderskategorierna. Därför började vi med att välja ut en förskola och en grundskola där vi skulle göra vår undersökning. Det vi kom fram till, var att det var enklast och
smidigast att göra undersökningarna på respektive partnerskola. Anledningen till vårt val, var att barnen vet vilka vi är, eller åtminstone en av oss. Då kan barnen slappna av lite mer och inte vara så nervösa över vår intervju. Både förskolan och skolan har inte arbetat så värst mycket med ämnet sopor. Vi har fått ett skriftligt intyg av barnens vårdnadshavare att de får delta i vår undersökning (Bilaga 1 och 2). Föräldrarna är de
viktigaste ”portvakterna” kring barn skriver Dalen (2007). Totalt är det 10 förskolebarn och 10 grundskolebarn som har deltagit i vår undersökning. Samtliga namn i vår undersökning är fingerade.
Genomförande
Vi var två som intervjuade och hjälptes åt med samtalet, för att det skulle skapas ett flyt och att samtliga skulle vara delaktiga. Inför intervjuerna med barnen tänkte vi att det är bättre att göra enskilda intervjuer. Orsakerna till det är att vi inte ville att de skulle påverka varandra och att varje barn skulle ge sina erfarenheter och föreställningar på frågorna.
Under intervjuerna använde vi oss av en diktafon, som spelade in ljudet från
intervjuerna. Vi talade om vilken ordning intervjun kom och därefter fick barnet tala in sitt namn. Anledningen till att vi valde att lägga upp det så var att vi ville ha struktur på det för att det sedan ska bli lättare att bearbeta intervjuerna.
I mitten av oktober år 2008 innan vår intervjuundersökning genomförde vi en pilotstudie på samma grundskola och klass som vi har med i vår undersökning. I vår pilotstudie använde vi oss av en enkätundersökning (Bilaga 3). Syftet med detta var att se om det var relevant för oss att använda enkäter som undersökningsmetod. Vi kom fram till att svaren inte var innehållsrika, utan mest ”skrapade på ytan”. Vi kunde inte heller ställa följdfrågor för att förstå vad barnen menade. Eftersom vi hade fasta svarsalternativ, fick vi inte reda på vad barnen tycker och tänker.
Efter pilotstudien kontaktade vi förskolan och grundskolan för att få godkännande att göra vår undersökning i barngrupperna. Därefter skickade vi ut brev till skolorna som vidarebefordrades till barnens vårdnadshavare. De flesta av vårdnadshavarna svarade snabbt och vi kunde genomföra våra intervjuer drygt en vecka senare.
I mitten av november år 2008 genomförde vi våra intervjuer. När vi kom till förskolan deltog vi i deras samling för att presentera oss samt vad vi skulle göra. Efter en liten stund fick ett av barnen följa med oss till ett rum på förskolan där det bland annat fanns en soffa och några leksaker. Dörren till rummet hade glasfönster vilket gjorde att man
såg ut till korridoren. Efter två intervjuer kom vi fram till att rummet inte var lämpligt att använda eftersom de andra barnen började röra på sig utanför rummet och titta in på oss. Barnen vi intervjuade blev distraherade och fick svårt att koncentrera sig. Vi bestämde oss för att leta upp ett annat rum vilket resulterade i ett samtalsrum vid personalavdelningen. Resterande intervjuer gick bättre eftersom det inte fanns något som kunde distrahera barnen. De flesta av barnen hade inte varit i rummet tidigare vilket kan ha gjort att några varit lite blyga och nervösa medan några andra tyckte det var spännande och roligt. Före varje intervju berättade vi för barnet att vi skulle använda oss av en sorts bandspelare. Vi spelade in barnets röst så han/hon fick höra sig själv, många tyckte detta var roligt.Sammanlagt blev det tio intervjuer med förskolebarn i åldrarna fyra till fem och varje intervju varade i ungefär 5 till 10 minuter.
Någon dag senare åkte vi ut till grundskolan. Där började vi med att prata med
klassföreståndaren, som gick igenom vilka elever vi kunde intervjua. Vi uppfattade det som att klassföreståndaren trodde att vi skulle intervjua några stycken åt gången, men vi sade att vi ville intervjua varje barn enskilt. Vi var väldigt noga med att se till att vi inte inkräktade på deras lektioner, vilket även lärarna tyckte var bra. När vi hade bestämt i vilka barn vi skulle börja intervjua, letade vi upp ett lämpligt rum att sitta i. Vi fann ett grupprum precis intill klassrummet, vilket var väldigt bra. Därefter intervjuade vi tio grundskolebarn i åldrarna 10 till 12 år. Precis som vi gjorde i förskolan berättade vi för barnen att vi skulle använda oss av en sorts bandspelare. Det var ingen som hade något emot det. Sammanlagt blev det tio intervjuer på grundskolan och varje intervu tog mellan 10 - 15 min.
Resultat
I resultatdelen tolkar och analyserar vi vårt resultat från intervjuerna. Vi kommer att jämföra resultaten mellan förskolebarnen och grundskolebarnen. Anledningen till att vi valde att jämföra resultaten mellan de två ålderskategorierna, är att vi ville se om det finns någon förändring i deras lärande om ämnesområdet, skillnader respektive likheter. Har barn i förskoleåldern samma tankar som de i grundskolan? Varje frågeställning kommer att bearbetas för sig. Vid en del frågor har barnen gett oss mer än ett svar, därför överstiger det antalet barn vi har intervjuat. Vi börjar bearbeta svaren från förskolan och sedan svaren från grundskolan.
Resultatdelen är indelad i två delar. I del 1 jämför alla svar vi fick från de båda ålderskategorierna och i del 2 jämför vi 4 barn, de två som har störst respektive minst kunskap från de båda ålderskategorierna.
Våra frågeställningar är: · Vad anser barn vara skräp? · Barnens syn på sopsortering
· Vad sorterar vi? · Varför sorterar vi?
· Vad tror barnen händer med soporna efter vi har sorterat och lämnat iväg dem?
Jämförelse mellan förskole- och grundskolebarn
Vad anser barn vara skräp?
Kategoriseringsval
Återvinningsbara föremål innehåller papper, matrester, gamla tidningar, kartong, plast, glas och gamla läskburkar. Anledningen till att denna kategori heter återvinningsbara föremål är att vi anser att alla dessa föremål går att återvinna på något sätt.
I kategorin förbrukade föremål har vi valt att lägga sånt som har tagit slut, sånt man har använt och inte behöver, saker som har gått sönder, gamla saker samt saker man har slängt ute i naturen. Vi valde att lägga saker man har slängt ute i naturen under denna
kategori eftersom vi tolkade svaret att det är föremål man har använt som slängs i naturen.
Vaga uppfattningar består av svar som, sånt man slänger, skit och sånt samt sopor. Vi valde att döpa kategorin till vaga uppfattningar eftersom vi anser att dessa svar känns osäkra och diffusa. Kategorin udda uppfattningar innehåller gamla cigaretter och löv.
Förskolebarnen
Diagram 1 visar att majoriteten i förskolan anser att skräp är någon form av allmän sortering. Papper är det vanligaste svaret bland förskolebarnen. Anledningen till detta kan vara att barnen använder mycket papper i sin vardag. När barnen har ritat tar de antingen hem teckningen eller lägger i pappersinsamlingen. Här följer ett utdrag från fyraåriga Sara hur hon tänker:
(Int. står för Intervjuare)
Int. Vad är skräp för något?
Sara Sånt som man eh papper och sånt Int. Vad är sånt?
Sara Sånt betyder att man kan slänga det man har använt för att rita eller sånt Int. Man har använt det?
Sara Mm
Int. När man har ritat, vad menar du då?
Sara Då menar jag faktiskt när man har vatt använt papper kan man slänga det i soptunnan och till och med lämna det
Saras svar är ett ”vanligt” svar bland förskolebarnen. Det är en vanlig företeelse att barn ritar och slänger pappret direkt i papperskorgen.
Diagram 1 visar även att två av tio barn inte visste riktigt vad skräp är. När vi ställde frågan satt de mest tysta. Båda barnen vet vad de slänger hemma, men kan inte koppla samman det med vad skräp är för någonting. De kanske inte vet vad ordet innebär. En annan anledning kan även vara att de kanske kände att vi förhörde dem, att det blev en spänd situation som de inte är vana vid. Under hela intervjun med dessa barn var de väldigt tysta. Vanligtvis brukar dessa barn kunna prata en hel del.
Grundskolebarnen
Majoriteten bland grundskolebarnen anser att skräp är någon form av ett förbrukat föremål (se diagram 1). Här kommer ett exempel på vad elvaåriga Viktoria anser är skräp:
Int. Vad är skräp enligt dig?
Viktoria Ja, det är sånt man inte använder längre som man inte vill ha Int. Som man inte vill ha?
Viktoria Ja, kanske något mjölkpaket och lite sånt
De flesta av barnen anser att skräp är någonting man har använt, men det finns de barn som tycker att skräp är något som ligger slängt i naturen. Så här svarade tolvårige Rasmus:
Int. Vad är skräp enligt dig?
Rasmus Mm, det är saker som man har slängt ute i naturen, saker som finns däromkring. Int. Vad kan det vara för saker?
Rasmus Det kan vara burkar, papper, nästan allt möjligt som de bara slänger bort och skiter i.
Förskolebarnen är mer konkreta i sina svar än grundskolebarnen. Vi tror att
grundskolebarnen tänker på ett annat sätt. De tänker ur ett helhetsperspektiv. Skräp kan vara vad som helst och de flesta grundskolebarn definierar skräp som något man har använt och inte behöver.
Vad anser barn vara skräp?
0 2 4 6 8 10 Återvinningsbara föremål Förbrukade föremål Vaga uppfattningar Udda uppfattningar Ingen uppfattning Antal barn Förskolebarn Grundskolebarn
Vad sorterar vi?
Många av förskolebarnen relaterar denna fråga till hur de gör hemma. Här presenterar vi svaren som vi fick:
Kategoriseringsval
Återvinningsbara föremål innehåller kartong, papper, plast, glas, flaskor, tidningar, metall och burkar. Eftersom alla dessa föremål går att återvinna på något sätt valde vi att de skulle befinna sig i denna kategori. Kategorin El-avfall består av elektriska föremål samt batterier. Vi valde att batterier skulle tillhöra denna kategori eftersom vi anser att batterier som elektriska föremål då de ger ström. Kategorin nedbrytningsbart består av matrester och hundbajspåse. Eftersom både matrester och hundbajs tas om hand genom nedbrytning, valde vi att döpa kategorin efter detta.
Förskolebarnen
Nästan alla barnen som vi har intervjuat har koll på att man sorterar sina sopor vilket vi kan se i diagram 2. Majoriteten har svarat att vi sorterar återvinningsbara föremål. Av svaren vi fick från förskolebarnen var matrester och glas/flaskor det vanligaste. Fyraåriga Mia resonerar så här:
Int. När ni har ätit och inte äter upp allt, slänger ni det då? Mia Men JAG äter upp allt!
Mia Vi har ingenstans att slänga maten
Int. Nähä, men vad gör ni av maten som blir över då? Mia Den slänger vi i soptunnan
Int. Då har ni ju någonstans att slänga det
Mia Ja, där ute men inte där inne. Det är två gröna soptunnor Int. Vad slänger man i dem då? Den ena slänger man mat i?
Mia Eh, nej matrester slänger man inte i soptunnan, inte i våra soptunnor Int. Vad gör man med matresterna då?
Mia Matresterna slänger vi i den där som vi har där inne som vi har under vasken
Mias resonemang kan verka lite rörigt. Hon kanske inte kan skilja mellan mat och matrester. Det kan ha varit så att vi har ställt frågan på ett sätt som Mia inte förstår vad vi menar. Mia behövde kanske diskutera fram svaret, för efter en liten diskussion kommer hon fram till att de slänger matrester där inne i en soptunna. När deras
soptunna med matrester är full där inne, vi antar att hon menar soptunnan under vasken, slänger de den där ute i en stor grön soptunna.
Fyraåriga Sara berättar vad de slänger hemma:
Det vi slänger, vi kan slänga sån hära ehm matrester som är tomma, såna kartonger och till och med papper som man använt så kan man slänga papperspåsar som när min hund har bajsat så vet jag det.
Sara verkar ha bra koll på vad de sorterar hemma. Hon kanske hjälper till med att slänga soporna hemma och har lärt sig av sina föräldrar var de ska lägga sina sopor.
I diagram 2 kan vi även se att det är två barn av tio som inte vet vad man sorterar eller vad de sorterar hemma. En möjlig anledning kan vara att dessa barn inte är involverade i sopsorteringen hemma. De kanske inte slänger sina sopor efter sig utan föräldrarna tar hand om det. Dessa barn var även lite blyga och kanske inte vågade svara.
Vad sorterar vi?
0 2 4 6 8 10 Återvinningsbara föremål
Elavfall Nedbrytningsbart Ingen uppfattning Antal barn
Förskolebarn Grundskolebarn
Grundskolebarnen
Alla de grundskolebarn som vi intervjuat har svarat att vi sorterar någon form av
återvinningsbara föremål som vi kan se i diagram 2. Papper är det generella svaret bland grundskolebarnen. Det är bara två av tio som vet att man sorterar el-avfall för sig.
Elvaåriga Josefine har en bra kännedom på vad vi sorterar och hur de sorterar hemma. Josefine kopplar svaret till sin vardag. Så här berättar hon:
Int. Vad sorterar vi i Sverige, du har kanske hört att vi sorterar, vet du vad vi sorterar? Josefine Ja, alltså glas har vi för sig, batterier har vi för sig.
Int. Det är hemma ni gör så?
Josefine Ja, vi har inte batterier med andra saker, batterier vid ett ställe, glas vid ett ställe, papperskartonger vid ett ställe och sen har vi vanligt skräp vid ett, bananskal och så. T.ex. om ett cornflakes paket är tomt lägger vi det vid papper och batterier vid sin plats.
Fyra av tio barn talar om att man sorterar aluminiumburkar för sig. Så här sa Camilla, tio år:
Int. Du vet att man sorterar saker, vad kan man sortera? Camilla Burkar och…
Int. Vad för burkar?
Camilla Det kan vara såna burkar med läsk och så kan man panta dem istället för att bara slänga dem.
Här kommer elvaåriga Viktorias version av vad man sorterar:
Int. Vet du vad man sorterar?
Viktoria Kanske papper, mat och tidningar och lite sånt. Int. Lite sånt, vad menar du?
Viktoria Ja kanske batterier, elektriska saker.
Förskolebarnen relaterar sina svar till sin vardag. De berättar hur de har det hemma och i förskolan. Det som barnen själva använder och slänger har de kännedom om att vi sorterar. Grundskolebarnen har större kännedom om vad vi sorterar. Vi tror att de har
utvecklat sitt tänkande och lär sig mer i skolan. Dessa barn kan ta åt sig mer av media än förskolebarnen.
Hur gör barnen hemma?
I denna fråga fick barnen beskriva hur de gjorde hemma. Vi ställde denna fråga för att se om de visste hur de gör hemma.
Kategoriseringsval
Källsortering betyder att barnen sorterar sina sopor. Eftersom många berättade att de har en soptunna utomhus fick andra kategorin detta namn, antalet soptunnor varierar från de olika hushållen, likaså soptunnor inomhus. Kategorin återvinningsstation betyder att barnen lämnar sina sopor på en återvinningsstation.
Förskolebarnen
Fem av tio förskolebarn vet att de källsorterar hemma vilket vi kan utläsa i diagram 3. Diagram 3 visar även att de flesta barnen vet hur många soptunnor de har inom- och utomhus
Hur gör ni hemma?
0 2 4 6 8 10Källsortering Soptunna utomhus Soptunnor inomhus
Återvinningsstation Antal barn
Förskolebarn Grundskolebarn
Fyraårige Anders förklarar hur han gör, han hjälper troligen till hemma eftersom han har goda kunskaper om hur de gör hemma. Så här ser hans förklaring ut:
Int. Hur har ni det hemma vad slänger ni där då? Har ni någon soptunna? Anders Ja två
Int. Två där ute? Anders (nickar)
Int. Hur har ni det där inne? Anders Vi har fyra stycken Int. Vad slänger ni där? Anders Vi slänger papper
Int. Men vad gör ni när påsen är full där inne, vad gör ni då? Anders Vi byter påse
Int. Vad gör ni med den fulla påsen? Anders Slänger där ute
Maria, fem år ger sin version av hur hon gör hemma:
Int. Hur gör ni hemma, vad har ni för sopor? Maria Vi har två sopor
Int. Två soptunnor, vad slänger ni i dem? Maria Hm, … papper, glas,
Int. Sorterar ni skräpet hemma? Glas för sig och papper för sig, maten med? Maria (skakar på huvudet)
Int. Lägger ni mat och papper tillsammans Maria Nej
Int. Hur gör ni då? Maria Vi slänger ingen mat
Int. Vad bra att ni inte slänger mat, men var hamnar maten då? Maria I magen
Enligt Maria slänger de ingen mat hemma. När vi säger ordet ”mat” till henne relaterar hon nog till det hon har på tallriken och ska äta, inte till matrester som blir över.
Grundskolebarnen
Samtliga grundskolebarn vet att de källsorterar sina sopor inomhus vilket vi kan se i diagram 3. Det är bara fyra barn av tio som berättar att de lämnar sina sopor på en
återvinningsstation. Eftersom alla barnen sorterar hemma, tror vi att samtliga lämnar sina sopor på en återvinningsstation. De barn som inte svarade att de lämnar soporna på en återvinningsstation, kanske inte tänkte på det just då eller så tog de för givet att vi förstod det.
Här nedan följer vi Elsa, tio år, som berättar hur hon gör hemma:
Int. Hur gör ni hemma med era sopor?
Elsa Vi har två papperskorgar så att vi slänger allt papper och sånt i en plastpåse och sen kompost och sånt i en.
Int. Även trädgårdsavfall och matrester? Elsa Ja
Int. Ni har kanske två tunnor utanför huset? Elsa Nej där inne har vi det.
Int. Okej, där inne har ni två stycken men utomhus… Elsa Där har vi en jättestor grej som vi lägger kompost.
Int. Okej, men du sade att ni sorterar det ni har där inne. Så att ni lägger papper i en, eller hur fungerar det?
Elsa Ja, eller där vi slänger slask och sånt är kompost och sånt, och sen har vi papper, kartong och pet-flaskor… och ölburkar och sånt.
Elsa berättar utförligt hur de gör hemma. Hon kommer även in på att flaskor och burkar pantas samt att glasflaskor sorteras. Elsa berättar att batterier sorteras för sig men vet inte var de ska lämnas.
Varför sorterar vi våra sopor?
Denna fråga tycker vi är väldigt intressant eftersom vi vill se hur barnen tänker. Det är många, även vuxna, som inte är medvetna varför vi sorterar våra sopor.
Kategoriseringsval
Kategorin återvinna innebär att vi sorterar för att vi ska kunna återvinna vissa föremål. Vaga uppfattningar innehåller osäkra tankar som: det är inte bra att ha det tillsammans, det bara blev så när vi flyttade, man måste dela upp det annars vet man inte om det är fel eller rätt, annars blir det fullt och om man inte sorterar blandas det.
Förskolebarnen
Sex av tio förskolebarn visste inte varför vi sorterar vilket vi kan utläsa utifrån diagram 4. Vi tror att deras föräldrar och förskolepedagoger inte har berättat för dem. Eftersom de inte vet vågar de inte chansa och svara ”fel” utan säger att de inte vet. En annan anledning kan vara att de blev nervösa under intervjun.
Varför sorterar vi?
0 2 4 6 8 10
Återvinna Ingen uppfattning Vaga
uppfattningar Antal barn
Förskolebarn Grundskolebarn
Diagram 4. Kategorisering av barns resonemang om varför vi sorterar våra sopor.
Resterande fyra av de tio förskolebarnen har några förslag till varför vi sorterar. Här kommer fyraåriga Saras resonemang:
Int. Vet du varför man delar upp och lägger papper i en tunna och glas i en och metall i en, plast i en, du vet inte varför man delar upp det?
Sara Man måste dela upp det annars kan man inte veta om det är fel eller rätt Int. Vadå fel eller rätt?
Sara Jag menar faktiskt om man har tatt det fel på varje soptunna eller rätt på varje soptunna
Vi tror att Sara har lärt sig mycket om fel eller rätt. Hon har tagit åt sig av dessa ord som nämns mycket i förskolan och grundskolan. Pedagogerna brukar ofta säga till, om barnen gör eller säger något fel eller rätt. Sara kanske menar att, när man sorterar vid
återvinningsstationer finns det lappar vad som ska sorteras vad för att det inte ska bli ”fel”.
Fyraårige Pelle har en annan anledning till att man sorterar soporna:
Int. Du sa att ni la kartong för sig och glas för sig och mat för sig och skräp för sig, varför gör ni så?
Pelle Jag vet inte
Pelle Det bara blev så när vi flyttade
Int. Jasså, men varför gör ni så varför blandar ni inte soporna? Pelle Det vill nog inte min mamma och pappa
Vi tror att Pelle är medveten om att de sorterar hemma men vet inte riktigt varför. Han tror att det är hans föräldrar som har bestämt att de ska sortera.
Mia, fyra år säger så här:
Int. Men varför slänger man glas för sig och inte tillsammans med matrester eller kartong?
Mia Man slänger inte det i samma för då blir det bara fullt
Mias resonemang är att det blir fullt om man lägger allt i en soptunna, att om man delar upp alla sopor så får fler sopor plats.
Tim, fyra år, hade en lite klurig förklaring till varför vi sorterar våra sopor:
Int. Men du varför gör man så, varför har man kartong, glas och mat för sig? Tim Därför faktiskt, annars kanske om glas inte har nån då får man slänga det med
kartonger o inte med mat då får mat vara med servetter Int. Ta det igen Tim, vad menar du?
Tim Att mat så har man servetter som man torkar bort mat, så är det mat på servetten Int. Det är mat på servetten, var slänger man den då?
Tim Då slänger man den vid maten, och glas som har gått i sönder i bitar då kan man slänga det vid kartongerna
Vi tror att Tim menar att om man inte sorterar så blandas det. Tim har en bra fantasi och vi tror att han egentligen inte vet varför man sorterar utan lägger upp det som han tror. Han har nog varit med om en del som han säger, att han har haft mat på sin servett och slängt den bland matrester.
Grundskolebarnen
Enligt diagram 4 är det fyra av tio grundskolebarn som inte vet varför vi sorterar. En anledning kan vara att dessa barn är lite osäkra. De vet nog inte svaret och vågar inte säga vad de tror eftersom det kanske är fel. Många barn vill gärna svara rätt även om läraren säger att ”det ni säger är varken rätt eller fel”.
Majoriteten av grundskolebarnen tror att vi sorterar för att soporna ska återvinnas, att göra om saker på nytt vilket vi kan utläsa i diagram 4. En anledning kan vara att media påverkar barens inlärning eftersom media tar upp nuvarande ”problem” i världen. Vi tror även att lärarna pratar om återvinning i skolan.
Camilla, tio år, berättar om varför vi sorterar soporna:
Int. Vet du varför man lägger glas, plast och metall för sig?
Camilla För att det ska återvinnas, det ska vara var för sig, för det ska kunna bli nya saker. För annars kan det bli olika saker.
Camilla tror att det kan bli olika saker om man blandar soporna. Hennes klasskamrat Adam, elva år, tycker ungefär likadant. Så här säger han:
Om man skulle låta det vara blandat, skulle det vara t.ex. metall med plast och det skulle bli metallfragment i plastburkar.
Tolvåriga Sofie berättar varför hon tror att vi sorterar:
Int. Vet du varför vi sorterar våra sopor? Sofie Ja, för man ska återanvända det igen.
Int. Återanvända det igen, varför ska man göra det?
Sofie För att man inte ska behöva använda en massa nytt material så kan man återanvända.
Sofie berättar även att det inte är bra för miljön om vi inte sorterar. Hennes anledning till detta är att det inte är bra för växthuseffekten. Vi frågade henne om hon visste vad växthuseffekten var och hon har bara hört det på nyheterna. Hon nämnde att
växthuseffekten är allt sådant med avgaser, som kommer ut, och farligt avfall. Sofie vet att det finns en anledning till att vi sorterar och är medveten om att vi inte ska använda för mycket resurser till olika ändamål.
En stor skillnad mellan ålderskategorierna är att majoriteten av eleverna i grundskolan vet att vi sorterar för det ska återvinnas medan barnen i förskolan kom med egna påhittade förslag.
Vad händer med våra sopor efter vi har sorterat och lämnat iväg dem?
Kategoriseringsval
Deponering innebär att sopbilen kommer, att sopbilen kör och lämnar soporna
någonstans/soptipp samt att soporna krossas. Förbränning betyder att soporna bränns på något sätt. Kategorin kompostering betyder att soporna läggs i en kompost, att maskarna kommer samt att matrester ruttnar. Återvinning menas att soporna lämnas på en
återvinningsstation samt att man gör nya saker av gamla/återvinna.
Förskolebarnen
Som vi ser i diagram 5 så säger majoriteten att sopbilen kommer, det vet nog de flesta att den gör eftersom barnen kan se när den kommer. För förskolebarn ska det vara mycket konkret, det som barnen inte kan se, existerar inte. De tänker och talar utifrån vardagserfarenheter samt sin närmiljö.
Vad händer med våra sopor efter vi sorterat och
lämnat iväg dem?
0 2 4 6 8 10
Deponering Förbränning Kompostering Återvinning
Antal barn Förskolebarn
Grundskolebarn
Diagram 5. Kategorisering av barns tankar om hantering av sopor. Så här svarade Mia, fyra år:
Int. Men när den soptunnan är full som finns där ute vad händer då?
Mia Då kommer en lastbil som tar det i sig och då blir det bara jord och det kommer till blommorna
Int. Men var kör lastbilen då? Kör den bara och det blir jord?
Mia Ja, eh jag vet inte vad man gör med lastbilen och jag vet inte vad man gör med matrester eller skräp, men det kan jag veta när jag blir stor när jag går i skolan
Mia anser att hon inte behöver veta vad som händer med våra sopor utan det behöver hon inte lära sig förrän hon blir äldre. Hon erkänner att hon inte vet vilket tyder på att hon är ärlig. Mia vet att det blir jord men inte hur det går till.
Jennie, fem år, kom också in på att det blir jord som blommorna behöver. Så här sade hon:
Int. Vad händer med maten, matrester? Jennie Slänger det i komposten
Int. Vad händer där med matresterna? Jennie Det blir maskar i dem i alla fall Int. Vad gör maskarna
Jennie Dom äter upp det, och sen när dom bajsar blir det jord Int. Är det bara maskar som äter maten
Jennie Nej, sniglar och spindlar
Barn i tidig ålder får ofta lära sig att det blir jord av våra matrester och trädgårdsavfall, samt att man använder en kompost för att det ska förmultna. Det svar som Jennie gav oss är ett ganska typiskt svar från förskolebarn.
Här nedan följer en intressant förklaring som ges av fyraårige Tim:
Int. Men du om vi säger så att sopbilen kommer och tippar skräpet i en hög vad händer med den ska den bara ligga kvar där då eller?
Tim Nä då tar man in det i kontainerna
Int. Man tar in det i kontainrarna och vad gör man sen?
Tim Sen ska det till en annan soptipp där man gör nya, som man kan göra nya tröjor och så av det
Int. Jasså vad intressant, hur då?
Tim Alltså man nåt av de en tidning eller nåt som är gammalt eller en tröja som man har hemma som är gammal som man inte använder så kan man ta det till soptippen och sen kommer det till en soptipp där man kan göra en tröja som ligger i en affär, det var häftigt va?
Int. Ja det var det, men du vad händer mer? Vad kan man mer göra med soporna? Gamla flaskor och sånt?
Tim Dom kan man göra nya tallrikar av så, så kan man måla blommor på dom fina tallrikarna som av glas, jag har tallrikar hemma hos mig som är gjort av glas Int. Vad händer mer då, vad händer med den gamla maten?
Tim Ja, den kan man göra till äpplen och så, sen kan man köpa den igen på konsum kanske
Int. Så man gör om maten till äpplen? Hur då?
Tim Man degar runt det med lite deg så tar man pulver och så tar man det om dem och så då, sen ska det in i ugnen sen gör man och degar lite till och sen blir det ett äpple, sen ska man bara, sen ska man ta bort allt det vita så ser du att det är ett rött äpple och ett grönt äpple
Tim vet att man gör om gamla saker till nya. Vi frågade Tim var han hade lärt sig allt detta och han svarade att det hade han lärt sig inatt. Utifrån vår intervju med Tim får vi
intrycket av att han är mogen för sin ålder och har lätt att uttrycka sig. Vi frågade Tim om det var något mer han visste om vad som händer med våra sopor, så här sade han:
ja nu vet jag, om man har papper som man har rivit i sönder och inte använder det då kan man slänga det på soptippen och sen kanske man kan göra det till ett skrivpapper
Grundskolebarnen
Alla grundskolebarn berättar att någon form av deponering sker med våra sopor vilket vi kan utläsa av diagram 5. Ordet återvinna kom ofta upp när vi intervjuade som vi kan se i diagram 5. Anledningen till detta är nog att ordet är väldigt aktuellt och många pratar om det, bland annat i media.
Rasmus, tolv år, är väldigt intresserad och berättar gärna för oss hur det går till när man pantar en glasflaska.
Rasmus En glasflaska pantas och smälts ner så att man använder den till att göra en ny glasflaska. Man använder samma glas hela tiden, som kanske har kommit långt bak från tiden men som är nu ganska nytt i alla fall
Int. Varför är det bra att göra så?
Rasmus För att vi förstör inte så mycket för miljön, vi tar inte allt för mycket sand från stränderna och sånt utan vi återanvänder dem. (flaskorna)
Viktoria, elva år, pratar en del om att det är bra att återanvända. Vi frågade henne om det är bra att återanvända soporna och på vilket sätt, så här svarar hon:
Ja, kanske om man återanvänder papper eller någonting så behöver man inte hugga ner fler träd för att få papper.
Viktoria pratar även om de sopor som inte är sorterade. Vi frågade henne vad man gör med dem och hon svarar följande:
Viktoria Man kanske bränner upp lite.
Int. Ja, om man bränner upp det vad kan man använda det till? Viktoria Inget.
Viktoria Typ damm eller någonting.
Int. Ja, så du menar att det blir damm och att soporna försvinner på något sätt? Viktoria Ja, kanske, inte riktigt men… det blir någonting kvar i alla fall.
Int. Tror du man använder det som blir kvar? Viktoria Nej.
Adam, elva år, berättade att hur man gör plast till nya flaskor. Hans förklaring lyder så här:
Ja, de smälter väl plasten och gör om, som man gjorde från början och typ häller det i formar.
Det var en del av grundskolebarnen som sade ungefär som Adam, de tror att plast och även glas smällts ner och blir en ny flaska igen.
Det var bara en av dessa tio barn som tror att man kan göra kläder av sopor. När vi intervjuade Elsa, som är tio år, pratade vi om att man kan återvinna glas och papper samt hur det gick till. Vi pratade om vad man kan göra av plast och då sa hon att man kanske kunde göra en fleece tröja. Gustav, som är jämngammal med Elsa, tror inte att man kan göra kläder av sopor men man kanske kan i framtiden. Antingen har Elsa hört att fleece, bland annat görs av plast eller så är det en vild gissning.
Elsa berättar även för oss att de sopor som inte går att återvinnas bränns upp. När vi frågade vad som händer när man eldar upp soporna svarade hon så här:
Elsa Det kommer aska
Int. Någonting mer?, hur känns det? Elsa Varmt
Int. Används värmen till något? Elsa Syre…
Int. Vad kan värmen mer användas till? Elsa Till en öppen spis eller så.
Gustav, tio år, tror inte att matrester görs på nytt igen. Hans förklaring till vad som händer med våra matrester lyder så här:
Int. Vad tror du händer med matresterna?
Gustav Ja, dom… oj.jag tror de krossas, så läggs de någonstans, de åker ju bort efter ett tag.
Int. Vadå åker bort? Försvinner de bara?
Gustav Ja, jag tror nog det, kan ju inte vara kvar hur länge som helst efter ett år. Int. Matresterna vad händer?
Gustav Jag tror de ruttnar.
Int. Av sig själv? Inte någon som rör det?
Gustav: Nej ingen som rör det, men kanske luften hjälper till.
Gustav tror att matrester försvinner med hjälp av luften. Detta svar liknar kompostering.
Sammanfattande analys på del 1
I detta avsnitt gör vi en sammanfattande analys av samtliga frågor. Vi analyserar om det finns några skillnader och likheter mellan de två ålderskategorierna.
Vad anser barn vara skräp?
Det utmärkande för förskolebarnen är att de generellt ger konkreta svar som utgår från deras vardag. De tänker ofta på sin närmsta omgivning eftersom det är där de befinner sig. Barn i förskolan har i stort sett ingen kunskap om övriga världen utan det mesta kretsar kring hemmaplanen.
Både förskolebarns och grundskolebarns upplevelser och erfarenheter styr deras tankesätt. Skillnaden är dock att det sker på olika nivåer. Barn i grundskolan tänker på högre nivå än i förskolan. Vi ser att svaren vi fick från barnen i grundskolan är konkreta precis som förskolebarnens svar, men de ger även abstrakta svar . Barnen i grundskolan har större livserfarenheter vilket gör att de ser ur ett större perspektiv.
Papper var det generella svaret bland åldrarna fyra till fem i frågan, vad barn anser vara skräp. En möjlig orsak till detta kan vara att papper är en stor del av barnens vardag. Papper används till att rita på, klippa och klistra med mera. I åldrarna tio till tolv var istället det generella svaret ” Sånt man använt/inte behöver ”. Vi tror att en möjlig anledning till detta kan vara föräldrapåverkan eftersom det är föräldrarna som avgör om ett föremål är gammalt, inte behövs mer ska slängas.
Vad sorterar vi?
I stora drag har båda ålderskategorierna bra uppfattning om vad vi sorterar. Detta ser vi som positivt. En stor skillnad vi ser i frågan om vad vi sorterar är att fyra- till
femåringarna inte nämner elektriska föremål, batterier och metall, medan tio- till tolvåringarna använder det i sin vardag. En trolig anledning kan vara att barnen inte får slänga/använda det för föräldrarna eftersom de anser det som farliga saker, därför slänger föräldrarna det själva.
Hur gör ni hemma?
I båda ålderskategorierna finns det barn som berättar utförligt hur de sorterar hemma. En skillnad vi ser bland svaren i denna fråga är att barnen från grundskolan säger att de lämnar de sorterade soporna på en återvinningsstation. Dessa barn anses kanske ”stora nog” av sina föräldrar att själva gå och lämna soporna och kan därför relatera sina svar till detta.
Varför sorterar vi våra sopor?
Barnen i förskolan vet inte varför vi sorterar våra sopor. Vi tror att en orsak till detta kan vara att förskolepedagogerna saknar intresse och kunskap om ämnet och känner sig osäkra. Barnen skulle kunna lära sig detta hemma men vi tror att föräldrarna anser att de inte är tillräckligt gamla för att förstå. Däremot säger majoriteten av barnen i
grundskolan att återvinning är orsaken till att vi sorterar. Dessa barn verkar ha
uppfattning om olika miljöfrågor i stora drag, som de kanske har lärt sig i skolan eller via media.
Vad händer med våra sopor efter vi har sorterat och lämnat iväg dem?
En stor likhet mellan ålderskategorierna är att de vet att sopbilen kommer. Sopbilen är något som de flesta stöter på i sin vardag eftersom den kör och hämtar våra sopor. Utifrån vårt resultat ser vi att det är exakt lika många från varje ålderskategori som vet att sopbilen kör och lämnar soporna på en soptipp.
Kompostering genom att maskarna kommer är något som ofta tas upp i förskolan. Vi ser det som en traditionell företeelse. Utifrån våra svar ser vi att ingen av barnen i
grundskolan nämner något om nedbrytning med hjälp av djur. Det finns en elev som nämner en form av nedbrytning, han tror att matrester försvinner med hjälp av luft. Vi
tror att han har kunnat det när han var mindre men glömt det. Här kan vi se att barn i grundskolan verkar tappa kunskapen om kompostering och nedbrytningsprocesser. Anledningen till detta kan vara att det satsas mer på andra kunskapsområden, t.ex. att sopor återvinns samt hur processen går tillväga.
Ingen av förskolbarnen nämner att vi bränner våra sopor, däremot var det åtta av tio barn i grundskolan som säger att sopor bränns, men de vet inte vad vi får ut av att bränna soporna.
Jämförelse av fyra barn
Vi valde två barn från varje ålderskategori, sammanlagt fyra barn. De barn vi har valt är de som har visat störst respektive minst kunskap om sopor och sophantering. Vi börjar jämföra de barn som har visat störst kunskap från varje ålderskategori med varandra. Därefter jämför vi de barn som visade minst kunskap. Slutligen jämför vi det barn som vet mest av förskolebarnen med det barn som vet minst av grundskolebarnen.
Anledningen till att vi gör detta är för att se om de ligger på samma kunskapsnivå.
Bilder av barnen
Tim – det barn som har störst kunskap bland förskolebarnen
Tim är en glad och busig kille enligt honom själv. Han är fyra år och tycker om att prata och diskutera. Under vår intervju berättade Tim en hel del och han verkade intresserad av ämnet. När han kom in till rummet där vi satt såg han glad ut och ville sitta mellan oss båda. Tim är väldigt fantasifull och trevlig. Så fort Tim kom på något att säga sken han upp och strålade.
Olle - det barn som har minst kunskap bland förskolebarnen
Olle är fyra år och tycker om vilda lekar. Det är speciellt roligt att leka utomhus. När de brukar ha samlingar på förskolan är Olle ofta pratglad. Under vår intervju med Olle var han dock väldigt tyst och sa inte så mycket. Han kliade sig mycket i ansiktet och hade fingrarna i munnen. Vi tror att Olle inte är van vid sådana här situationer och kände sig otrygg.
Sofie - det barn som har störst kunskap bland grundskolebarnen
Vi uppfattar Sofie som en lugn tjej. Hon är tolv år och vet ganska mycket om sopor och sopsortering. Sofie vet ganska mycket om de flesta ämnen. Hon är lätt att prata med och verkar mogen för sin ålder.
Daniel - det barn som har minst kunskap bland grundskolebarnen
Daniel är elva år. Under intervjun var han nervös och hade svårt att sitta still. Vi fick ett intryck av att han har svårt att koncentrera sig.
Jämförelse mellan Tim och Sofie
Tim anser att kartonger som är vikta och tomma är skräp. Även gammal mat och tidningar som man inte använder kan man slänga tycker han. Enligt Tim måste föremål vara gamla och använda för att kallas skräp. Sofie säger att skräp är saker man inte behöver mer och slänger i en soptunna. Hon ger oss några exempel som gamla
matrester, gamla tidningar och tuggummipapper. Här kan vi se att både Tim och Sofia delar uppfattning om att gamla matrester och tidningar är skräp. Båda tar upp att det måste vara något gammalt för att det ska kallas skräp. Vi anser att både Tim och Sofia har samma form av tankegång i frågan om vad som är skräp.
När vi intervjuade Tim gick vi mest in på hur de gör hemma, vad de sorterar och hur. Så här berättar Tim:
Vi brukar ha en massa kartonger o så i soptunnan i köket under vasken där brukar vi ha det, så har vi en brun påse som vi brukar ha gammal mat i.
Vi har funderat över vad Tim menar med kartonger. Antingen menar han att de har olika sophinkar under vasken, men kallar det kartonger, olika slags kartongtunnor, eller att han menar olika slags kartongförpackningar som t.ex. mjölkkartonger,
pastaförpackningar m.m. som de slänger i soptunnan. När vi frågade Tim var han slänger glas svarade han följande:
Tim Glas som är sönder slänger vi med…
Int. Var slänger ni det tillsammans med kartongen eller tillsammans med maten eller ni slänger det var för sig?
Tim Vi slänger det vid kartongerna
Tim berättar här att de slänger glaset vid kartongerna. Frågan är vad han menar med detta. Antingen menar han som vi skrev innan att för honom är kartong en slags sophink eller kartongförpackningar.
Sofie berättar att vi sorterar papper, glas och plåtburkar i Sverige. Hon berättar vidare att de sorterar vissa grejer hemma. Det som de har sorterat kör de och lämnar på en återvinningsstation och resten som inte går att sortera slänger de i en soptunna. Tim berättar på ett annorlunda sätt än Sofie, han använder ett annat slags språk vilket gör att det kan vara svårt att förstå vad han menar. Tim berättar så att han själv förstår vad han säger men tror även att vi förstår innebörden vilket vi inte riktigt gjorde. Vi uppfattar det som, att Tims föräldrar sorterar soporna för sig hemma men Tim har nog inte tillräcklig kunskap om detta. Sofie är mer konkret i sitt svar och talar klart och tydligt. Vi förstod allt hon menade. Här ser vi tydligt att språk och uttryck har stor betydelse för att den man tilltalar ska förstå vad som menas.
När vi pratade med Tim om varför vi sorterar och delar upp våra sopor svarade han så här:
Tim Därför faktiskt, annars kanske om glas inte har nån då får man slänga det med kartonger o inte med mat då får mat vara med servetter
Int Ta det igen Tim, vad menar du?
Tim Att mat så har man servetter som man torkar bort mat, så är det mat på servetten Int Det är mat på servetten, var slänger man den då?
Tim Då slänger man den vid maten, och glas som har gått i sönder i bitar då kan man slänga det vid kartongerna
Int Varför slänger man inte det vid maten då?
Tim Men åh! det är bara om det är mat på glaset eller om glaset är rent om man har druckit upp all och så kanske man tappar så rinner all mjölk ut och då kan man torka upp det så är det nog rent så kan man slänga det vid kartonger
Tim har en klurig förklaring. Som vi skrev innan berättar Tim på en annan språknivå vilket gör att det blir svårt att förstå vad han menar. En annan möjlig anledning till att
svaret blev lite klurigt kan vara att han inte riktigt förstod vad vi menade, vad vi var ute efter. Vi tror även att Tim har svårt med ordet kartong och inte vet innebörden av ordet. Han blandar ihop ordet kartong med sophinkar. Vi tror att Tim har en mening med vad han säger men får inte riktigt ut vad han menar. Vi märker tydligt att han tänker, funderar och vill säga mycket under intervjun.
Sofie tror att vi sorterar för att man ska kunna återanvända soporna igen. Hon menar att man ska återanvända eftersom man inte ska behöva använda en massa nytt material. Vi frågade Sofie om vad som skulle ha hänt om vi inte hade sorterat soporna och hon berättar att det inte är bra för miljön om vi inte sorterar. Vi frågade henne varför och hon svarade att det inte är bra för växthuseffekten. Sofie är den enda av barnen som har tagit upp växthuseffekten. Vi undrade om hon visste vad växthuseffekten innebär men det visste hon inte utan hade bara hört om det på nyheterna. Hon tror att växthuseffekten är allt sådant med avgaser som kommer ut, och farligt avfall. Sofie vet att det finns en anledning till att vi sorterar. Hon vet även att vi inte ska använda för mycket av våra resurser till tillverkningsprocessen.
Här ser vi en tydlig skillnad mellan Tim och Sofie, både språkmässigt och
kunskapsmässigt. Sofie vet betydligt mer och kan förklara på ett sätt så vi förstår vad hon menar. Hon vet inte exakt vad växthuseffekten är men berättar det som hon har fångat upp från media.
Tim vet att sopbilen kommer och hämtar våra sopor när soptunnorna är fulla. När sopbilen har hämtat soporna kör den till soptippen och tippar dem. Tim berättar att han har varit på en soptipp en gång när han skulle slänga skräp. Han säger att det finns en massa containrar på soptippen att soporna lastas in i containrarna. Här kommer ett exempel som Tim har sagt vad han tror händer med våra sopor på soptippen:
Tim Sen ska det till en annan soptipp där man gör nya, som man kan göra nya tröjor och så av det
Int. Jasså, vad intressant, hur då?
Tim Alltså man nåt av de en tidning eller nåt som är gammalt eller en tröja som man har hemma som är gammal som man inte använder så kan man ta det till soptippen och
