Utvärdering av handledning på handledning s.k. efterhandledning

(1)

MARIANNE KISTHINIOS

Utvärdering av handledning

på omvårdnadshandledning

s.k. efterhandledning

Kvalitetsmätning VT17

PED A GOGISK R APPORT 20 1 7 :1 , F AKUL TETEN FÖR HÄL S A OC H S AMHÄLLE MARIANNE KIS THINIOS MALMÖ HÖGSK OL UT V ÄRDERIN G A V HANDLEDNIN G P Å OMV ÅRDN ADSHANDLEDNIN G S.K. EFTERHANDLEDNIN G

(2)

(3)

U T V Ä R D E R I N G A V H A N D L E D N I N G P Å O M V Å R D N A D S -H A N D L E D N I N G S . K . E F T E R -H A N D L E D N I N G

(4)

Pedagogisk rapport 2017:1

Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola

(5)

MARIANNE KISTHINIOS

Utvärdering av handledning

på omvårdnadshandledning

s.k. efterhandledning

Kvalitetsmätning VT17

Malmö högskola, 2017

Fakulteten för hälsa och samhälle

(6)

Publikationen finns även elektroniskt, se www.mah.se/muep

(7)

INNEHÅLL

FÖRORD ... 7 BAKGRUND ... 9 PROBLEMOMRÅDE ... 13 SYFTE ... 14 METOD ... 15 RESULTAT ... 19 DISKUSSION ... 39 SLUTSATS ... 44 REFERENSLISTA ... 45

(8)

(9)

FÖRORD

Det livslånga lärandet handlar om att som individ vara öppen för att lärandet sker genom hela livet för att fördjupa kunskap, färdigheter och kompetens. Ett sätt att arbeta med det livslånga lärandet är genom kollegial feedback och reflektion. Omvårdnadshandledare arbetar kontinuerligt med att skapa förutsättningar för våra sjuksköterske-studenter att, i omvårdnadshandledningens form, utifrån reflektion

Tanke-Känsla-Handling fördjupa sina kunskaper i omvårdnad, etik

och profession. Detta viktiga arbete med många spännande och enga-gerande möten med studenter sätter naturligtvis igång reflektioner, tankar och idéer hos den som är omvårdnadshandledare. Men var finns då utrymme för att uttrycka detta? Handledning på hand ledning eller det vi kallar för meta-handledning är det naturliga svaret. Här ges handledarna själva möjlighet att få diskutera de utmaningar och glädjeämnen som rollen som omvårdnadshandledare innebär för att själva växa i sin professionella handledande kompetens.

Rapporten som du nu håller i din hand ger en tydlig och bra bild av den komplexitet som utmärker såväl omvårdnadshandledning som metahandledning.

Elisabeth Carlson Docent

Institutionen för Vårdvetenskap Malmö 2017-10-13

(10)

(11)

BAKGRUND

Omvårdnadshandledning

Omvårdnadshandledning har varit en del av sjuksköterske-programmet vid Malmö högskola sedan 1993. I dagens sjuk-sköterskeprogram deltar alla studenter i obligatorisk, kontinuerlig omvårdnadshandledning från och med termin 3 till och med termin 6. Redan i termin 2 introduceras studenterna till modellen som används. Studenterna träffar sin omvårdnadshandledare och deltar i omvårdnadshandledningen 4 gånger per termin (Lindell, 2014). Från och med höstterminen 2017 kommer studenterna att påbörja omvårdnadshandledningen redan i termin 2 då också introduktionen kommer att genomföras.

Lindell (2014) förklarar: ”Handledningen i omvårdnad handlar om att klargöra och systematisera upplevelser från den praktiska vårdens verklighet och sätta in dessa i ett personligt och yrkesmässigt samman hang. Analysen skall utgå från gruppens eget yrkeskunnande och yrkesskicklighet. Det är därför viktigt att handledaren är fast för-ankrad i detta yrkeskunnande, praktiskt och teoretiskt, så analysen kan utgå från det vårdvetenskapliga paradigmet. Det övergripande målet för omvårdnadshandledning är att utveckla en kvalitativ bättre patientvård, utifrån patienternas och yrkesutövarnas egna förut sättningar. Omvårdnadshandledning är ett sätt att stärka de etiska och yrkesmässiga inneboende resurserna hos gruppdeltagarna, genom att ta fasta på deras personliga, yrkesmässiga erfarenheter, vilket i sin tur kan leda till ökat professionellt omhändertagande i patientarbetet.” (a.a.).

(12)

Lindell fortsätter (2014): ”Omvårdnadshandledning innefattar tre delområden. I handledningen kan alla delområden samtidigt beröras, men i vissa grupper eller vid vissa tider kan tyngdpunkten i en och samma grupp, fokuseras vid en eller två av dessa delområden: Inte-grering (teori och praktik) Vårda vårdarna (etik, känslor och reak-tioner) Kunskapsutveckling (personlig och kollektiv)” (a.a.).

Svensk sjuksköterskeförening och Sektionen för handledning i omvårdnad ( 2015a) menar vidare att: ”Handledning i omvårdnad utgör en viktig del i utvecklingen av sjuksköterskeprofessionen och den kliniska omvårdnaden. Handledningens yttersta mål är att säker-ställa och vidareutveckla kvaliteten i omvårdnaden. Handledningen skall vara ett forum där sjuksköterskan kan ta upp situationer från sitt dagliga arbete till granskning tillsammans med kollegor. Denna form av handledning är en pedagogisk process, där självupplevda/ patientrelaterade situationer klarläggs, bearbetas och knyts samman kognitivt och affektivt genom egen reflektion, kollegial granskning och stöd samt fördjupning och vidgning av situationen. Hand-ledningen kräver regelbundenhet och ett systematiskt genomförande, där klimatfaktorerna äkthet, acceptans, ansvar, stöd och utmaning utgör grunden.” (a.a.).

De har också utryckt det på följande sätt: ”Handledning i om vårdnad innebär att utveckla och stärka sjuksköterskans professionella yrkes-roll i syfte att ge patienten en god och säker omvårdnad. Hand-ledning i omvårdnad är en pedagogisk modell som utgår från att varje människa har inneboende möjligheter att utifrån egna upplevelser bearbeta tankar, känslor och handlingar för att komma till ökad självinsikt. Målsättningen med handledningen är att genom en ökad självkännedom stärka och utveckla yrkesrollen. Handledningen utgår från deltagarnas berättelser och bearbetas utifrån olika teoretiska perspektiv som omvårdnad, etik, gruppdynamik och ledarskap.” (Svensk sjuksköterskeförening och Sektionen för handledning i omvårdnad, 2015b).

I litteraturen om omvårdnadshandledning refereras ofta Proctor (1991) som utarbetat en modell för handledning. Denna modell visar på omvårdnadshandledningens tre viktiga funktioner; den

(13)

norma-tiva, den formativa och den stödjande. Dessa dimensioner presenteras oftast som separata men i praktiken kan de överlappa varandra (a a). Brunero och Stein-Parbury (2008) hjälper oss att ytterligare förstå funktionernas innebörd. Den normativa funktionen ger riktlinjer för god praxis, den formativa funktionen understödjer och stärker lärandet och till sist den stödjande funktionen som ger hjälp i hand-ledardeltagarnas upplevda dilemman och svåra situationer (a a). På Malmö högskola och Institutionen för vårdvetenskap har omvårdnads handledningen utvärderats sedan 1993, den senaste gången 2015, med mycket goda resultat (Kisthinios, 2015).

Efterhandledning

På Malmö högskola har omvårdnadshandledarna vid behov, i sin tur, fått handledning på sin omvårdnadshandledning sedan införandet av omvårdnadshandledning på sjuksköterskeprogrammet 1993. Sedan 2005 har detta skett systematiserat. Handledarna har möjlighet att delta 2 gånger per termin. Vid dessa tillfällen träffas handledarna i grupper för att enligt samma modell som studenterna handleds i (Lindell, 2014) i syfte att reflektera över situationer som uppstått i omvårdnadshandledningen som de känner ett behov av att lyfta. Kisthinios (2015) visade i sin utvärdering av omvårdnadshand-ledningen på sjuksköterskeprogrammet vid Malmö högskola att det nu var hög tid att även utvärdera denna s.k. efterhandledning. Efterhandledning, metahandledning eller handledning på omvårdnads-handledning eller närliggande begrepp är inte ett utvecklat område i Sverige. Detsamma gäller dock inte för vårt grannland Norge där bl.a. Elshaug Wik och Bruland Vråle (2007) varit aktiva inom området. I en artikel om efterhandledning definierar de begreppet:

”Etterveiledning er en systematisk, faglig og personlig læringsprosess og modningsprosess som har sin forankring i veilederens person-lige og fagperson-lige utviklingshistorie. I en etterveiledning kan en aner-kjennende dialog mellom etterveileder og veiland(er) legge grunnlaget for en dypere forståelse for veiledning. I prosessen er kunnskaper og erfaringer hjelpemidler til reflektert erkjennelse om egen veiledning, – og en utvikling av klokskap i utøvelsen av veiledning”.

(14)

Arvidsson (2004), verksam i Sverige, har dock berört efterhand-ledningen: ”Handledarna behöver handledning på sin handledning, så kallad efterhandledning, för att förstärka den egna handledar-kompetensen. Även i efterhandledning är metoden reflektion, men med fokus på den utförda handledningen. Aktuella teman kan beröra struktur och ramar, innehåll, förhållandet mellan praktik och teori och grupprocessen. Den genomförda handledningen reflekteras över utifrån frågor som berör: Hur har handledaren strukturerat hand-ledningen? Hur sker handledningen i förhållande till det konkreta innehållet? På vilket vis tillämpas teorier? Hur fungerar gruppen?” (a.a.).

”Styrelsen för Handledning i Omvårdnad, ser efterhandledning som en förtroendefråga. Rekrytering sker via reell kompetens och det förtroende man röner i att kunna handleda på handledning. Därför rekommenderas inte en reguljär utbildning till efterhandledare. Det ligger ett etiskt ansvar i att ta uppdrag som efterhandledare. Således bör man som efterhandledare tydligt kunna formulera: mål för efter-handledning/handledning, ansvar, vilken kvalitet man eftersträvar, vem och vilka värderingar man företräder. Det är en fråga om både profession och person, som gör en efterhandledare och i det ligger begreppen; omdöme, motiv, medvetenhet.” (Styrelsen för Hand-ledning i Omvårdnad, sektion inom Svensk sjuksköterskeförening, 2015).

Efterhandledning diskuteras av Vråle och Teslo (2006) som hävdar att efterhandledning syfte är reflektion över handledarrollen. Reichelt och Skjerve utvecklar vilka områden eller aspekter som kan bli föremål för utvärdering av efterhandledning (Reichelt & Skjerve, 2004). Dessa områden är:

• Engagemang i handledarrollen • Det relationella perspektivet • Det metateoretiska perspektivet • Medvetenhet i handledarrollen

(15)

PROBLEMOMRÅDE

All verksamhet vid högre utbildningar bör utvärderas. Så också efterhandledningen som bedrivits på sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola under 10 år. Utvärderingar är en viktig del av kvalitetssäkringen och bör göras med jämna intervaller. En litteratur sökning ger vid handen att efterhandledning är ett eftersatt forskningsområde för både sjuksköterskor, psykologer, socionomer, arbetsterapeuter och pedagoger. Inte heller är några utvärderingar publicerade tillgängliga på internet.

(16)

SYFTE

Syftet med denna pedagogiska rapport är att skapa ett enkät formulär för utvärdering av efterhandledning och vidare att utvärdera hand-ledningen på omvårdnadshandhand-ledningen, den s.k. efterhandhand-ledningen för omvårdnadshandledarna på sjuksköterskeprogrammet vid Malmö högskola.

(17)

METOD

I syfte att utarbeta enkäten som skulle ligga till grund för föreliggande enkätundersökning följdes följande arbetsprocess (Hagevi & Viscovi, 2016):

• forskningsfrågan och enkätens frågor formulerades • variabler konstruerades

• enkätfrågorna och svaren operationaliserades • enkäten utformades grafiskt och tematiskt • enkäten distribuerades och samlades in • resultatet presenterades

Att ställa frågor i enkät är inte helt enkelt. Därför är formuleringen av frågor och svarsalternativ mycket viktigt (a a). För att utveckla frågorna till enkäten (bilaga 1) användes det som Reichelt och Skjerves (2004) samt Arvidssons (2004) lyft som viktiga aspekter att utvärdera i efterhandledning. Nedan följer dessa, så som de uttrycks i artiklarna:

Reichelt och Skjerves (2004):

Engasjement i veilederrollen

• trygghet i rollen som veileder

(18)

Et relasjonelt perspektiv

• bevissthet om veiledningsrelasjonen

• bevissthet om hvordan terapirelasjonen kan gjenspeiles i vei-ledningsrelasjonen

• bevissthet om terapeutens organisatoriske posisjon

Et efterteoretisk perspektiv

• • bevissthet om teoretiske synspunkter og deres sammenheng med praksis

• overblikk over, og apenhet i forhold til, ulike teoretiske perspektiver og

• terapeutiske tilnaerminger • bevissthet om metodikk

• refleksjon over etiske utfordringer

Bevissthet om seg selv i veilederrollen

• bevissthet om egen utvikling som veileder • bevissthet om egen veiledningsstil

• reflektert forhold til egen veilederkompetanse og rammer for veiledningen

• bevissthet om ansvar

Sentrale aspekter ved veiledningsprosessen

• bevissthet av mal for veiledningen • refleksjon rundt praksisinnhold • forstaelse av progresjon i veiledningen • reflektert forhold til faglig formidling • reflektert forhold til evaluering

Författaren till denna rapport översatte dessa dimensioner och skapade frågor som i sin tur låg till grund för utarbetandet av enkäten och dess variabler. En dimension passade inte in i enkäten och vissa frågor i denna ströks därför. Det var under ”Et relasjonelt

perspektiv”. Andra frågor anpassades till rådande kontext. Frågorna

utformades så kort, enkelt och begripligt som möjligt.

Övriga frågor som kunde vara viktiga att lyfta i en utvärdering av efterhandledning strukturerades utifrån de aspekter Arvidsson (2004)

(19)

lyft. Dessa var: ”Hur har handledaren strukturerat handledningen? Hur sker handledningen i förhållande till det konkreta innehållet? På vilket vis tillämpas teorier? Hur fungerar gruppen?”

Ytterligare några frågor som författaren av denna rapport var intres-serad av att utvärdera utvecklades. En etisk dimension lades också till i enkäten.

När det gäller att konstruera svarsalternativ till frågor som rör åsikter om något, är det bra att använda en skattningsskala där respon-denten får flera graderade svarsmöjligheter (Hagevi & Viscovi, 2016). Flertalet frågor i enkäten konstruerades därför som en fråga som omvårdnadshandledarna kunde besvara enligt följande:

Inte alls     i hög grad

1 2 3 4

En jämn skala användes och utformades enligt Likerttekniken där respondenten måste ta ställning till frågebatteriet och där svars-möjligheternas omfattning avser att fånga hur intensiva känslor respondenten har angående påståendena. Frågor ställda med Likert-teknik gör det möjligt att mäta ”opinionen” för olika dimensioner var och ett för sig och då slå samman svarsmöjligheterna där en kan se två kategorier av svarspersoner framträda dvs. de som är positivt inställda och de som tycker att det inte är så positivt. Några frågor i slutet av enkäten utformades också för att informanterna skulle kunna ge friare svar (a a).

När frågeformuläret var färdigt ombads en omvårdnadshandledare att fylla i det och komma med feedback. Några smärre justeringar gjordes. Bl.a. ströks en fråga som uppfattades som näst intill identisk med en annan.

Alla omvårdnadshandledare på Malmö högskola fick utskickat enkäten till sig (n=28). Med enkäten fick det ett informationsbrev (Bilaga 2) om syftet med enkäten. Vid första utskicket besvarade 15 omvårdnadshandledare enkäten. Efter en påminnelse inkom ytter-ligare en. Sexton enkäter besvarades alltså slutligen.

(20)

Analysen av enkätens resultat gjordes genom deskriptiv statistik, för frågorna 1 till 23 och en manifest innehållsanalys gjordes på de öppna frågorna 24 till 27 (Graneheim & Lundman, 2004). Texten bearbetade således enlig följande: Hela texten lästes i syfte att få en känsla för innehållet. Meningar som innehöll information relevant för syftet valdes ut. Meningsbärande enheter lyftes ut och konden seras i syfte att förkorta texten samtidigt som hela innehållet innebörd behölls. De kondenserade meningarna kodades och grupperades i kategorier som återspeglade de centrala kategorierna i texten. Slut-ligen formulerades teman som presenterades i resultatet (a a).

(21)

RESULTAT

Resultatet presenteras i diagram för lättare överblick. Frågans nummer i enkäten motsvarar diagrammets frågenummer. X-axeln visar skattningsskalan 1 till 4 och y-axeln antalet omvårdnads-handledare som svarat. Den lilla rutan i diagrammets vänstra övre hörn visar hur många omvårdnadshandledare som procentuellt sett svarat på de olika svarsalternativen 1 till 4.

Engagemang i handledarrollen

Diagram 1. Resultat fråga 1. Har du genom efterhandledningen fått

stöd i din handledarroll? 0 2 4 6 8 10 12

Inte alls 1 2 3 I hög grad 4

Fråga 1 n=16 1: 0 %

2: 6,25 % 3: 25 % 4: 68,75 %

Resultatet visar att de flesta omvårdnadshandledare känner att de får stöd i sin handledarroll under efterhandledningen. Hela 93,75 procent markerade en trea eller fyra på skattningsskalan. Medeltal 3,6.

(22)

Diagram 2. Resultat fråga 2. Har du genom efterhandledningen

utvecklats i din handledarroll?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Fråga 2 n=16 1: 0 %

2: 6,25 % 3: 56,25 % 4: 37,5 %

Efterhandledningen tycks underlätta för omvårdnadshandledarna att utvecklas i sin handledarroll. Även här visar det sig att 93,75 procent anger en trea eller fyra på skattningsskalan. Medeltal 3,3.

(23)

utvecklat trygghet i din handledarroll?

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Fråga 3 n=15 1: 0 %

2: 18,75 % 3: 43,75 % 4: 31,25 %

Utvärderingen visar att handledarna genom efterhandledningen utvecklar en trygghet i sin handledarroll. 75 procent markerade en trea eller fyra. En handledare har inte svarat på frågan. Medeltal 3,1.

(24)

Diagram 4. Resultat fråga 4. Gör efterhandledningen dig mer

motiverad som omvårdnadshandledare?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Fråga 4 n=16 1: 0 %

2: 12,5 % 3: 56,25 % 4: 31,25 %

Resultatet visar att omvårdnadshandledarna till 87,5 procent menar att efterhandledningen på något sätt gör dem motiverade som omvårdnadshandledare. Medeltal 2,9.

(25)

Diagram 5. Resultat fråga 5. Har du genom

efterhand-ledningen utvecklat medvetenhet om betydelsen av relationerna i omvårdnadshandledningsgruppen? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Fråga 5 n=16 1: 0 %

2: 12,5 % 3: 56,25 % 4: 31,25 %

Av omvårdnadshandledarna menar 87,5 procent att de utvecklat en medvetenhet om relationernas betydelse i omvårdnadshandlednings-gruppen. Medeltal 3,1.

(26)

Det relationella perspektivet

Diagram 6. Resultat fråga 6. Har du i efterhandledningen fått

stöd i hur du kan möta studenter på det relationella planet i omvårdnadshandledningen? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Fråga 6 n=15 1: 6,25 %

2: 0 % 3: 31,25 % 4: 56,25 %

Omvårdnadshandledarna som markerat en trea eller fyra på skatt-ningsskalan uppgår till 87,5 procent vilket antyder att de flesta handledarna kan se att efterhandledningen kan stödja dem i att möta sina studenter även på det relationella planet. Medeltal 3,4. En omvårdnadshandledare har inte svarat på frågan alls.

(27)

Det metateoretiska och etiska perspektivet

utvecklat en medvetenhet om teoretiska aspekter av betydelse för omvårdnadshandledningens praxis? 0 1 2 3 4 5 6 7 8

Fråga 7 n=16 1: 6,25 %

2: 43,75 % 3: 31,25 % 4: 18,75 %

Omvårdnadshandledarna signalerar att de har svårt att se att efter-handledningen hjälper dem att utveckla en medvetenhet om teoretiska aspekter av betydelse för omvårdnadshandledningens praxis. Endast 50 procent av handledarna angav en trea eller fyra i utvärderingen. Medeltal 2,6.

(28)

Diagram 8. Resultat fråga 8. Har du genom efterhandledningen fått

möjlighet till att reflektera över etiska utmaningar som kan uppstå i omvårdnadshandledningen? 0 2 4 6 8 10 12 14

Fråga 8 n=16 1: 0 %

2: 6,25 % 3: 18,75 % 4: 75 %

Ett övervägande antal omvårdnadshandledare upplever att de får möjlighet att reflektera över de etiska utmaningar de ibland står inför i omvårdnadshandledningen. Här har 93,75 procent angett att de fått hjälp med denna dimension av handledningen. Medeltal 3,7.

(29)

Medvetenhet i omvårdnadshandledarrollen

efterhand-ledningen utvecklat en medvetenhet om din egen utveckling som omvårdnadshandledare? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Fråga 9 n=16 1: 0 %

2: 12.5 % 3: 50 % 4: 37,5 %

Det tycks som om omvårdnadshandledarna ser att efterhandledningen kan hjälpa dem i deras utveckling som omvårdnadshandledare. Till 87,5 procent har handledarna markerar med en tre eller fyra att de anser sig vara hjälpta med denna aspekt. Medeltal 3,3.

(30)

efterhand-ledningen utvecklat en medvetenhet om din egen ledarstil i omvårdnadshandledningen? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Fråga 10 n=16 1: 6,25 %

2: 12.5 % 3: 50 % 4: 31,25 %

Många omvårdnadshandledare kan se att de genom efterhandledningen kan utveckla sin medvetenhet om sin egen ledarstil. Handledarna anger till 81,25 procent en trea eller fyra för frågan. Medeltal 3,0.

(31)

efterhand-ledningen fått reflektera över din egen handledarkompetens i omvårdnadshandlednigen? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Fråga 11 n=16 1: 0 %

2: 0 % 3: 43,75 % 4: 56,25 %

Efterhandledningen tycks vara ett forum som i mycket hög grad hjälper omvårdnadshandledarna att reflektera över sin egen kompe-tens som omvårdnadshandledare. Alla handledare markerar med en trea eller fyra på frågan vilket utgör 100% av dem som besvarat den. Medeltal 3,5.

(32)

fått reflektera över ramarna för omvårdnadshandlednigen?

0 2 4 6 8 10 12

Fråga 12 n=16 1: 0 %

2: 12,5 % 3: 25 % 4: 62,5 %

Omvårdnadshandledarna uppger till 87,5 procent att de med en trea eller fyra på skattningsskalan att de fått möjlighet att reflektera över ramarna för omvårdnadshandledningen i efterhandledningen. Medeltal 3,5.

(33)

efterhand-ledningen utvecklat medvetenhet om ansvarsaspekter i omvårdnadshandlednigen? 0 1 2 3 4 5 6 7 8

Fråga 13 n=16 1: 0 %

2: 18,75 % 3: 37,5 % 4: 43,75 %

Till 81,25 procent har omvårdnadshandledarna markerat en trea eller fyra för att de utvecklat en medvetenhet gällande ansvarsaspekter i omvårdnadshandledningen. Medeltal 3,25.

(34)

utvecklat medvetenhet om värderingar och attityder du har?

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Fråga 14 n=15 1: 6,25 %

2: 18,75 % 3: 43,75 % 4: 25 %

Efterhandledningen tycks inte i samma utsträckning (68,75 noterat en trea eller fyra) som övriga aspekter hjälpa omvårdnadshandledarna att utveckla medvetenhet om sina egna värderingar och attityder, Medeltal 2,9. En omvårdnadshandledare har inte svarat på frågan.

(35)

Centrala aspekter i omvårdnadshandledningsprocessen

utvecklat medvetenhet om mål och syfte för omvårdnadshandledningen?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Fråga 15 n=16 1: 0 %

2: 12,5 % 3: 56,25 % 4: 31,25 %

Vad gäller efterhandledningens påverkan avseende omvårdnads-handledarnas utveckling av medvetenhet om mål och syfte för omvårdnadshandledningen så markerar 87,5 procent en trea eller fyra. Medeltal 3,2.

(36)

fått reflektera över innehållet i omvårdnadshandledningen?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Fråga 16 n=16 1: 0 %

2: 6,25 % 3: 37,5 % 4: 56,25 %

Flertalet omvårdnadshandledare (93,75%) kan se värdet i efterhand-ledningen i det avseendet att efterhandefterhand-ledningen ger en möjlighet till att reflektera över innehållet i omvårdnadshandledningen. Medeltal 3,5.

(37)

utvecklat förståelse för aspekter viktiga för omvårdnadshand-ledningsgruppens progression? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Fråga 17 n=16 1: 6,25 %

2: 12,5 % 3: 31,25 % 4: 50 %

Av de sexton handledarna som deltog i enkäten svarade 81,25 % en trea eller fyra på den fyrgradiga skattningsskalan avseende hur efterhandledningen medverkat till att de fått förståelse för viktiga aspekter för omvårdnadshandledningens progression. Medeltal 3,25.

(38)

utvecklat kunskap kring hur utvärderingen av omvårdnadshand-ledningen kan gå till?

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Fråga 18 n=16 1: 25 %

2: 18,75 % 4: 3,75 % 4: 12,5 %

Omvårdnadshandledarna signalerar att endast 56,25 procent kan se att efterhandledningen har hjälpt dem med att utveckla kunskap kring hur utvärderingarna av omvårdnadshandledningen kan gå till. Medeltal 2,4.

(39)

Övrigt

Diagram 19. Resultat fråga 19. Anser du att handledaren i

efterhand-ledningen är tillräckligt kompetent för sitt uppdrag?

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Fråga 19 n=16 1: 0 %

2: 6.25 % 3: 0 % 4: 93,75 %

Resultatet visar att efterhandledaren tycks upplevas som kompetent. Omvårdnadshandledarna anger att de till 93,75 procent tycker att efterhandledaren är tillräckligt kompetent för sitt uppdrag. Medeltal 3,8.

(40)

Diagram 20. Resultat fråga 20. Känner du dig bekväm med

struk-turen och ramarna i efterhandledningen?

0 2 4 6 8 10 12 14

Fråga 20 n=16 1: 0 %

2: 0 % 3: 25 % 4: 75 %

Hundra procent av omvårdnadshandledarna anger en trea eller fyra i skattningsskalan och menar på att de känner sig bekväma med strukturen och ramarna för efterhandledningen. Medeltal 3,7.

(41)

Diagram 21. Resultat fråga 21. Känner du dig bekväm med efter-handledningens innehåll? 0 2 4 6 8 10 12

Fråga 21 n=16 1: 0 %

2: 0 % 3: 31,25 % 4: 68,75 %

Vidare visar resultatet att 100 procent av omvårdnadshandledarna känner sig bekväma med innehållet i omvårdnadshandledningen (en trea eller fyra på skattningsskalan). Medeltal 3,7.

(42)

Diagram 22. Resultat fråga 22. Hur väl tycker du att gruppen fung-erar i efterhandledningen? 0 1 2 3 4 5 6 7 8

Fråga 22 n=16 1: 0 %

2: 25 % 3: 43,75 % 4: 37,50 %

Av de omvårdnadshandledare som besvarat enkäten visar det sig att 81,25 procent har angivit en trea eller fyra på skattningsskalan gäl-lande hur väl gruppen fungerar i efterhandledningen. Medeltal 3,0.

(43)

Diagram 23. Resultat fråga 23. Känner du att du i

efterhand-ledningen fått möjligheter till att bearbeta upplevelser du haft i omvårdnadshandledningen? 0 2 4 6 8 10 12 14

Fråga 23 n=15 1: 0 %

2: 0 % 3: 12,5 % 4: 81,25 %

Omvårdnadshandledarna ger uttryck för att de i mycket hög grad har möjlighet till att bearbeta upplevelser de haft i omvårdnadshand-ledningen när de deltar i efterhandomvårdnadshand-ledningen då 93,75 procent mar-kerar en trea eller fyra på skattningsskalan. En omvårdnadshand-ledare har missat att svara på frågan. Medeltalet blir 3,8.

(44)

Tabell 1. Resultat fråga 24. Vad tycker du har varit speciellt givande

för dig i efterhandledningen?

Den del av resultatet som analyserats med hjälp av innehållsanalys visar att efterhandledningen hjälper omvårdnadshandledarna på olika sätt.

Dimension Informant

Att få stöd 1, 4, 5, 7, 14, 15 Att dela erfarenheter 2, 3, 12, 14, 16 Att få ett ökat lärande 4, 6, 9, 15 Att få tips och råd genom återkoppling 1, 5, 7 Att få förebilder 6 Att genom utmaning utvecklas 6 Att känna samhörighet 10 Att få inspiration 15

Resultatet visade att efterhandledningen framförallt hade en

stöd-jande funktion. Det kunde handla om att få stöd i svåra situationer

och få förslag och exempel på hur man som omvårdnadshandledare skulle kunna agera. Det kunde också handla om att få stöd i mötet med en enskild student och hur det skulle hanteras. Omvårdnads-handledarna uttryckte en tillfredsställelse i att både få och ge stöd. Vidare menade omvårdnadshandledarna att efterhandledningen var ett forum som gav dem en möjlighet att dela erfarenheter. Vanligtvis svårigheter men också erfarenheter och upplevelser. Att ta del av erfarenheter eller dela med sig av erfarenheter upplevdes som speciellt givande.

Som omvårdnadshandledare upplevde man också att lärandet var centralt i efterhandledningen. Flera handledare lyfte denna dimen-sion som speciellt viktig. Lärandet tog sig uttryck i vidgade vyer och möjlig heten att få nya infallsvinklar. Omvårdnadshandledarna kände att de lärde sig genom kunskapsutbyte och direkt kunskapsöverföring.

(45)

Omvårdnadshandledarna gav också uttryck för att de i efterhand-ledningen kunde ge och få konkreta tips och råd till/av varandra. Det kunde handla om strukturen i omvårdnadshandledningen men också om hur informanten skulle agera i olika problematiska situationer i omvårdnadshandledningsgrupperna rent faktiskt. Återkopplingen fick omvårdnadshandledarna genom att lyssna på sina gruppkam-rater som gav alltså gav konkreta förslag på hur man kan hantera specifika situationer.

Efterhandledningen visade sig också ha en formativ funktion. Efter-handledningen kunde ge omvårdnadshandledarna en möjlighet till att få en förebild genom att iaktta hur efterhandledningen gick till och på så vis använda dessa iakttagelser i sin egen omvårdnadshandledning. En omvårdnadshandledare pekade på möjligheten i efterhand-ledningen till att bli utmanad och på så sätt utvecklas och komma vidare som omvårdnadshandledare. Det handlade om att efterhand-ledaren ställde frågor som fick omvårdnadshandefterhand-ledaren att reflektera på en högre nivå.

Efterhandledningen kunde också ge möjlighet till att känna

gemen-skap. Genom att omvårdnadshandledarna öppnade sig och delade

med sig av sina tillkortakommanden kunde en omvårdnads handledare känna sig mindre ensam och att alla omvårdnadshandledare faktiskt hade ungefär samma problem och utmaningar.

Till sist menade ytterligare en omvårdnadshandledare att efterhand-ledningen gav inspiration.

(46)

Fråga 25. Vad behöver ändras eller förbättras i efterhandledningen?

Endast nio handledare besvarade denna fråga men de som svarade var enhetliga i sin tanke om vad som behöver förbättras. De var överens att närvaron var ett måste både för kontinuitetens skull och för möjligheten att få fler perspektiv som i sin tur leder till utveckling. Det blir också svårt att skapa relationer när deltagarna inte kommer. En handledare pekade på svårigheten med att få till möjlighet att komma speciellt när efterhandledningen var förlagd till de veckor som kolliderade med bedömningsveckor i VFU.

Fråga 26. Vad skulle du behöva i efterhandledningen för att

ytter-ligare utvecklas som omvårdnadshandledare?

På denna fråga svarade åtta omvårdnadshandledare. Det som framkom i resultatet var att man skulle behöva bli mer utmanad och att det skulle finnas fler som deltog vid träffarna. En hand-ledare önskade att få behålla samma efterhandhand-ledare. Ytterligare en handledare önskade att få utsedd en mentor eller ”Critical Friend” från efterhandledningsgruppen som kunde stötta och ge feedback på plats när hen hade sin omvårdnadshandledning med studenterna. En annan önskan var att få tips på litteratur för fördjupning och till sist var det en omvårdnadshandledare som önskade fler tillfällen för efterhandledning.

Fråga 27. Övriga synpunkter?

På denna fråga svarade sex omvårdnadshandledare. En handledare tyckte det var svårt att komma på efterhandledningen när det krock-ade med bedömningsveckorna i VFU och en annan att det är viktigt att få tiderna i god tid för att kunna planera. Även här framkom behovet av en mentor som omvårdnadshandledaren kanske kunde få gå bredvid när denne hade egen omvårdnadshandledning. Ytterligare en handledare ville att efterhandledningsgruppen skulle träffa enhets-chefer i verksamheterna för att diskutera det framtida behovet av omvårdnadshandledning för sjuksköterskor. Till sist framkom också att en handledare menade att hen inte längre hade så stort behov av efterhandledningen i sig, men kände att efterhandledarens kompetens och stöd gjorde att hen ville delta.

(47)

DISKUSSION

Att själv utforma en enkät har sina för- och nackdelar. Fördelen är ju naturligtvis att jag som undersöker får utrymme att undersöka de saker jag verkligen vill undersöka. Å andra sidan kan validiteten och

reliabiliteten naturligtvis ifrågasättas.

Med validitet i ett frågeformulär menas frågans förmåga att mäta vad den åsyftar att mäta. En högvaliditetsfråga bör ha inget eller väldigt litet systematiskt fel. Reliabiliteten betyder huruvida upprepade mätningar ger samma resultat. Att ha frågor med hög tillförlitlighet innebär att de slumpmässiga felen är mycket små. Det spelar ingen roll hur väl frågan är formulerad om de som inte svarat på frågorna är många. Ett högt bortfall omöjliggör möjligheten att generalisera resultatet. Urvalet måste också göras korrekt utifrån populationen som resultaten ska gälla (Ejlertsson, 2014).

Vad gäller frågornas förmåga att mäta vad de verkligen åsyftade att mäta ser det ut som att respondenterna hade lätt för att förstå dem och endast ett litet bortfall noterades gällande de respondenter som svarade på enkäten. Alla frågor besvarades av omvårdnads-handledarna gällande de frågor som hade fasta svarsalternativ förutom frågorna 3, 6, 14 och 23. De frågorna hade vardera ett bort-fall. Den rimligaste tolkningen här, är att omvårdnadshandledarna helt enkelt missat frågan. Vad gäller reliabiliteten är det svårare att dra några säkra slutsatser mer än att resultatet verkade rimligt. Det finns metoder att kontrollera reliabiliteten den sk. test – retest metoden men inom ramen för denna rapport fanns inte den möjligheten.

(48)

Enkäten delades ut till 28 omvårdnadshandledare och endast 16 svarade. Självklart kommer detta att påverka resultatets generali-serbarhet. En fråga som måste ställas är: vilka var det egentligen som svarade? Ett antagande som ligger nära till hands är att de som svarade var också de som är mest engagerade och intresserade av efterhandledning. Utifrån det perspektivet måste vi tolka resultatet med stor försiktighet. Ett annat problem med svarsalternativ enligt Likertteknik är att många respondenter tenderar att vara positiva i sitt svar, ett fenomen som kallas positivt samtycke (Krosnick & Pressner, 2010).

Vad gäller enkätens resultatdel framkom att ett problem som efter-handledningen brottas med är närvaron. Kanske är det så att de som inte deltar i efterhandledningen är de som inte är så engagerade eller inte tycker det är givande och därför inte svarat på enkäten? Neutraliteten vid analysen kan också ifrågasättas. I denna under-sökning är författaren samma person som har uppdraget som efter-handledare. På så sätt har författaren på ett vis utvärderat sin egen gärning. Detta kan ha påverkat resultatet även om strävan naturligt-vis varit att det inte skulle göra det.

Vad det gäller de öppna svarsalternativen analyserades svaren med innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004) och därför måste validitet och reliabilitet värderas på ett annorlunda sätt. Validitet och reliabilitet kan istället benämnas som inre eller intern alternativt kommunikativ validitet, yttre (extern) validitet, reliabilitet/ pålitlighet/ rimlighet och objektivitet (Malterud, 2014).

Den kommunikativa validiteten i föreliggande rapport kan beskrivas som god då datainsamling, urval och analysprocessen beskrivits så långt det är möjligt. Möjligtvis kunde författarens förförståelse ytter-ligare utvecklats. I den kvalitativa ansatsen är det författaren som själv definierar generaliserbarheten och läsaren kan sedan avgöra själv om det tycks finnas möjlighet till överförbarhet. Gällande reliabili teten eller pålitligheten så avgörs det av författarens kvalitet.

(49)

Efterhandledningen tycks vara ett stöd för omvårdnadshand ledarna på Malmö högskola när det gäller omvårdnadshandledarnas enga-gemang i handledarrollen. De höga poängen dimensionen får i resultatet kan också förklara varför omvårdnadshandledningen är en mycket uppskattad del av sjuksköterskeutbildningen så som utvärderingen av Kisthinios (2015) visade. Det faller sig naturligt att när omvårdnadshandledarna känner att de får stöd så kan de i sin tur stödja sjuksköterskestudenterna. Förhoppningsvis kan detta även påverka omvårdnadskvaliteten för patienter vårdade av sjuk-sköterskor examinerade på Malmö högskola.

Även i det relationella perspektivet i efterhandledningen tycks omvårdnadshandledarna finna stöd. All form av handledning har ett relationellt perspektiv som är av stor betydelse för att hand-ledningen skall fungera och ge det tänkta resultatet. Kärnan i Peplaus (1997) teorier är skapandet av en gemensam erfarenhet. Resultatet av denna gemensamma erfarenhet kan leda till ett lärande, stöd och personlig växt vilket precis är tanken med handledning. Buber (1994) förklarar att det är i relationen till det han kallar ”den andre” och i detta möte med ”den andre” man utvecklas och blir en hel människa. Detta skulle kunna förklara varför efterhandledningen hjälper omvårdnads handledarna just i detta avseende. Vi vet sedan tidigare att omvårdnadshandledning ökar medvetenheten om de inter personella relationerna (Berggren & Severinsson, 2006) och det finns ingen anledning att tro att det samma inte skulle gälla i efterhandledningen.

I efterhandledningen tycks det vara svårt att koppla teori och praktik. Detta är inget nytt och helt i enlighet med vad utvärderingen visade när omvårdnadshandledningen på Malmö högskola utvärderades (Kisthinios, 2015) och när omvårdnadshandledare från hela Sverige i en studie visade sig vara osäkra på vilka teoretiska perspektiv de använde sig av i handledningen (Berg & Kisthinios, 2007). Schön (1987) beskriver den reflekterande praktikern, den professionelle som handlar insiktsfullt, yrkesmässigt, med god grund i både teori och praktik. Han beskriver ”the reflective practitioner” som den yrkes-verksamme som uppmärksammar återkommande fenomen, som kan beskriva dem, som kan och törs skapa teorier för sina erfarenheter

(50)

och som också omsätter dem i praktiken. Ur det perspektivet blir det då mycket viktigt att vi också reflekterar över teori (a a). Med hjälp av Handal & Lauvås (2000) kan vi förstå hur reflektionsprocessen kopplar samman handling, teori och värderingar. De talar om den första nivån den s.k. handlingsnivån som påverkas av olika faktorer och där den handledde kan ha svårt att förklara varför hen gör som hen gör. Den andra nivån är den teoribaserade nivån. Denna nivå handlar om att handledaren får den handledde att se vilka teorier eller vilka erfarenheter som får den handledde att välja handling och den tredje nivån den s.k. etiska legitimeringen, utgår från värderingar den handledde har. Här handlar det om vad som är rätt och riktigt att göra. Detta måste innebära att handledningens väsentligaste uppgift blir att hjälpa den handledde att göra kopplingen mellan de tre nivå-erna inte bara generellt utan kopplat till konkreta situationer (a a). Efterhandledningen ger omvårdnadshandledarna en möjlighet att reflektera över sin handledarroll vilket i sin tur säkerligen ger omvårdnads handledarna en medvetenhet och en säkerhet i sitt uppdrag som kommer studenterna tillgodo. Utvärderingen pekar på att omvårdnadshandledarna är kompetenta, ansvarfulla handle-dare beredda att utvecklas och ta ansvar. Resultatet visar dock att efterhandledningen måste fokuseras ytterligare på omvårdnadshand-ledarna medvetenhet om sina värderingar och attityder. Kanske detta har att göra med ett för tryggt klimat i grupperna där det inte finns en tillräckligt utmanande miljö?

Vidare tycks efterhandledningen vara ett sätt för handledarna att bli medvetna om målet och syftet med omvårdnads-handledningen. Handledarna blir också medvetna om de centrala aspekterna i omvårdnadshandledningsprocessen. Inga publicerade utvärderingar av efterhandledning finns så vet vi att handledning har stor potential och att effekterna spänner över ett mycket vitt fält. Vi vet också sedan tidigare att omvårdnadshandledning ger effekter både i den normativa, formativa och i den stödjande funktionen (Brunero & Stein-Parbury, 2008). Detta visar sig också vara fallet i efterhandledningen. Framöver måste dock efterhandledningen foku-sera mer på hur omvårdnadshandledarna kan utvärdera sin egen omvårdnadshandledning.

(51)

I sin helhet tycks efterhandledningen vara ett uppskattat moment för omvårdnadshandledarna på Malmö högskola som nu också är väl utvärderat. Några aspekter av efterhandledningen sticker ut och förefaller vara speciellt givande för omvårdnadshandledarna. Dessa är stödet som omvårdnadshandledarna får i efterhandledningen men också möjligheten till reflektion. Inte bara kring innehållet i omvårdnads handledningen utan också på det personliga planet. Efterhandledaren uppfattas som kompetent för sitt uppdrag och strukturen samt innehållet i efterhandledningen upplevs som mycket relevant. Efterhandledningen ger också omvårdnads-handledarna möjlighet till bearbetning av sina upplevelser från sina omvårdnadshandledingsgrupper.

Enligt Proctor (1991) har handledning som nämnts tre funktioner, Den normativa, den formativa och den stödjande. Det är uppenbart att även dessa tre funktioner gäller för efterhandledningen. I likhet med Proctor (1991) menar Lindell (2014) i sin tur att handledning avser integrering av teori och praktik, att vårda vårdarna (i detta fallet omvårdnadshandledarna) samt kunskapsutveckling. Ut värderingen visar att dessa dimensioner även berörs i efterhandledningen.

Vissa aspekter av efterhandledningen som inte är lika högt ut värderade som de ovan angivna måste stärkas, det är de aspekter som handlar om efterhandledarnas motivation, möjligheten till att se den teoretiska anknytningen och sina egna värderingar och attityder. Hur omvårdnadhandledarna kan utvärdera sin egen omvårdnads-handledning bör också utvecklas precis som närvarofrekvensen.

(52)

SLUTSATS

Själva enkäten tycks kunna fungera som instrument för att utvärdera efterhandledningen men mätningarna måste upprepas för att några säkra slutsatser skall kunna dras.

Efterhandlednigen ger omvårdnadshandledare stöd i följande: • Engagemang i handledarrollen

• Det relationella perspektivet i omvårdnadshandledning • Det etiska perspektivet i omvårdnadshandledning • Medvetenhet i omvårdnadshandledarrollen • Omvårdnadshandledningsprocessen

Vissa aspekter av efterhandledningen som inte är lika högt utvärderade måste stärkas, det är de aspekter som handlar om efterhandledarnas: • Möjligheten till att se den teoretiska anknytningen

i omvårdnadshandledningen

• Hur omvårdnadhandledarna kan utvärdera sin egen omvårdnadshandledning

(53)

REFERENSLISTA

Arvidsson B, (2004) Grupphandledning i omvårdnad utmanar sjuksköterskans kompetens. Socialmedicinsk tidskrift 4. 334-339.

Berg A, Kisthinios M, (2007) Are supervisors using theoretical perspectives in their work? A descriptive survey among Swedish-approved clinical supervisors. Journal of Nursing Management 15(8) 853-61.

Berggren I, Severinsson E, (2006) The significance of nurse supervisors’ different ethical decision-making styles. Journal of Nursing Management 14(8) 637–643

Brunero S, Stein-Parbury J, (2008) The effectiveness of clinical supervision in nursing: an evidenced based literature review. Australian Journal of

Advanced Nursing. 25(3) 86-94

Buber M, (1994) Jag och du. Ludvika: Dualis förlag.

Elshaug Wik K, Bruland Vråle G, (2007) Etterveiledning i sykepleiefaglig veiledning – et dynamisk samarbeid mellom praksisfelt og høgskole.

Vård i Norden 3(85) 40–44.

Graneheim U, Lundman B, (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.

Nurse Education Today. 24(2) 105-12.

Hagevi M, Viscovi D (2016) Enkäter – att formulera frågor och svar. Lund: Studentlitteratur.

Handal G, Lauvås P, (2000). På egna villkor. En strategi för handledning. Lund: Studentlitteratur.

Kisthinios M, (2015) Utvärdering av omvårdnadshandledning i

sjuksköterskeprogrammet vid Malmö högskola. Pedagogisk rapport

(54)

Krosnik JA, Pressner S, (2010) Handbook of survey research. Bingley: Emerald.

Lindell L, (2014) Omvårdnadshandledning – Reflekterat erfarenhetsbaserat

vetande. Pedagogisk rapport från fakulteten för Hälsa och samhälle,

2014:1.

Malterud K, (2014) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Peplau H, (1997) Peplau’s Theory of Interpersonal Relations. Nursing Science

Quarterly. Chestnut House Publications. 10 (4) 162–167.

Proctor B, (2001) Group Supervision: A Guide to Creative Practice. London: Sage Publications.

Svensk sjuksköterskeförening och Sektionen för handledning i omvårdnad (2015a) Utbildning. https://www.swenurse.se/Sektioner-och-Natverk/ Handledning-i-Omvardnad-sektion-inom-Svensk-sjukskoterskeforening-HiO/Utbildning/

Svensk sjuksköterskeförening och Sektionen för handledning i omvårdnad (2015b) Välkommen till föreningen. https://www.swenurse.se/Sektioner-

och-Natverk/Handledning-i-Omvardnad-sektion-inom-Svensk-sjukskoterskeforening-HiO/

Styrelsen för Handledning i Omvårdnad, sektion inom Svensk

sjuksköterskeförening (2015) Efterhandledning. https://www.swenurse.se/ Sektioner-och-Natverk/Handledning-i-Omvardnad-sektion-inom-Svensk-sjukskoterskeforening-HiO/Handledare/Efterhandledning/

Reichelt S, Skjerve J, (2004) Supervisor competence and supervisor development: A tool for evaluation / Veilederkompetanse og

veilederutvikling: Et hjelpemiddel for vurdering. Nordisk Psykologi Juli 56 (2):92–106.

Schön D.A, (1987). Educating the reflective practitioner. San Francisco: Jossey-Bass Publishers.

Vråle GB, Teslo A-L, (2006) Et praktisk opplæringsverksted for veiledere – kalt efterveiledning I: Teslo A-L, (red). Mangfold i faglig veiledning. Oslo: Universitetsforlaget.

Vygotsky L.S, (1978). Mind in society. The development of higher

(55)

BILAGA 1

UTÄRDERING AV EFTERHANDLEDNING FÖR

OMVÅRDNADSHANDLEDARE PÅ MALMÖ HÖGSKOLA

Engagemang i handledarrollen

1. Har du genom efterhandledningen fått stöd i din handledarroll?

1 2 3 4

2. Har du genom efterhandledningen utvecklats i din handledarroll?

1 2 3 4

3. Har du genom efterhandledningen utvecklat trygghet i din handledarroll?

1 2 3 4

4. Gör efterhandledningen dig mer motiverad som omvårdnadshandledare?

(56)

Det relationella perspektivet

5. Har du genom efterhandledningen utvecklat medvetenhet om betydelsen av relationerna i omvårdnadshandledningsgruppen?

1 2 3 4

6. Har du i efterhandledningen fått stöd i hur du kan möta stu-denter på det relationella planet i omvårdnadshandledningen?

1 2 3 4

Det metateoretiska perspektivet

7. Har du genom efterhandledningen utvecklat en medvetenhet om teoretiska aspekter av betydelse för omvårdnadshandled-ningens praxis?

1 2 3 4

8. Har du genom efterhandledningen fått möjlighet till att reflek-tera över etiska utmaningar som kan uppstå i omvårdnads-handledningen?

(57)

Medvetenhet i omvårdnadshandledarrollen

9. Har du genom efterhandledningen utvecklat en medvetenhet om din egen utveckling som omvårdnadshandledare?

1 2 3 4

10. Har du genom efterhandledningen utvecklat en medvetenhet om din egen ledarstil i omvårdnadshandledningen?

1 2 3 4

11. Har du genom efterhandledningen fått reflektera över din egen handledarkompetens i omvårdnadshandlednigen?

1 2 3 4

12. Har du genom efterhandledningen fått reflektera över ramarna för omvårdnadshandlednigen?

1 2 3 4

13. Har du genom efterhandledningen utvecklat medvetenhet om ansvarsaspekter i omvårdnadshandlednigen?

(58)

14. Har du genom efterhandledningen utvecklat medvetenhet om värderingar och attityder du har?

1 2 3 4

Centrala aspekter i omvårdnadshandledningsprocessen

15. Har du genom efterhandledningen utvecklat medvetenhet om mål och syfte för omvårdnadshandlednigen?

1 2 3 4

16. Har du genom efterhandledningen fått reflektera över innehållet i omvårdnadshandledningen?

1 2 3 4

17. Har du genom efterhandledningen utvecklat förståelse för aspekter viktiga för omvårdnadshandledningsgruppens progression?

1 2 3 4

18. Har du genom efterhandledningen utvecklat kunskap kring hur utvärderingen av omvårdnadshandledningen kan gå till?

(59)

Övrigt

19. Anser du att handledaren i efterhandledningen är tillräckligt kompetent för sitt uppdrag?

1 2 3 4

20. Känner du dig bekväm med strukturen och ramarna i efterhandledningen?

1 2 3 4

21. Känner du dig bekväm med efterhandledningens innehåll?

1 2 3 4

22. Hur väl tycker du att gruppen fungerar i efterhandledningen?

1 2 3 4

23. Känner du att du i efterhandledningen fått möjligheter till att bearbeta upplevelser du haft i omvårdnadshandledningen?

(60)

24. Vad tycker du har varit speciellt givande för dig i efter-handledningen (skriv gärna på baksidan om du behöver)?

25. Vad behöver ändras eller förbättras i efterhandledningen?

26. Vad skulle du behöva i efterhandledningen för att ytterligare utvecklas som omvårdnadshandledare?

27. Övriga synpunkter?

28. Hur många gånger har du deltagit i efterhandledningen (efter-handledning erbjuds 2 ggr/termin och har tillämpats i 12 år)?

29. Hur många år har du varit omvårdnadshandledare på Malmö högskola?

(61)

BILAGA 2

Hej omvårdnadshandledare! Malmö högskola 2017-04-14

Omvårdnadshandledning har varit en del av sjuksköterske-programmet vid Malmö högskola sedan 1993. På Malmö högskola har omvårdnadshandledarna vid behov, i sin tur, fått handledning på sin omvårdnadshandledning sedan införandet av omvårdnads-handledningen. Sedan 2005 har detta skett systematiserat. Du har haft möjlighet att delta 2 gånger per termin. När omvårdnadshand-ledningen utvärderades 2015 visade det sig att det var hög tid att även utvärdera denna s.k. efterhandledning.

Syftet med denna enkät jag nu skickar till dig, är därför att utvärdera efterhandledningen för omvårdnadshandledarna på sjuksköterske-programmet vid Malmö högskola. Det kommer att ta ca 10 minuter att fylla i den.

Du besvarar enkäten om du vill (anonymt naturligtvis) och jag kommer att redovisa resultatet utan att någon kommer att kunna härleda dina svar på något sätt.

Tack för din medverkan! Om du bestämmer dig för att fylla i enkäten kan du lämna den i mitt fack på första våningen.

Marianne Kisthinios Universitetsadjunkt Tel: 040 6657918

(62)

(63)

(64)

MALMÖ HÖGSKOLA isbn 978-91-7104-882-0 MARIANNE KIS THINIOS MALMÖ HÖGSK OL UT V ÄRDERIN G A V HANDLEDNIN G P Å OMV ÅRDN ADSHANDLEDNIN G S.K. EFTERHANDLEDNIN G