• No results found

Fysisk aktivitet i skolan: En studie om hur lärare upplever att fysisk aktivitet påverkar elevers inlärning och koncentrationsförmåga

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Fysisk aktivitet i skolan: En studie om hur lärare upplever att fysisk aktivitet påverkar elevers inlärning och koncentrationsförmåga"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fysisk aktivitet i skolan

En studie om hur lärare upplever att fysisk aktivitet

påverkar elevers inlärning och koncentrationsförmåga

Andreas Andersson

HT-2019

Examensarbete 15 HP

(2)

i

Sammanfattning

Fysisk aktivitet i skolan är ett ämne som har debatterats under senare år och nu har regeringen fattat beslut om att öka antalet timmar i idrottsämnet i grundskolan. Tidigare

utbildningsminister, Gustav Fridolin har sagt att han tror att denna ökning också kommer att leda till ökade chanser att nå kunskapskraven även i andra ämnen. (regeringen.se) Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lärare upplever att fysisk aktivitet påverkar elevernas inlärning och koncentration. Metoden som använts har varit kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med lärare som har arbetat eller arbetar på såväl gymnasieprogram med

idrottsinriktning som övriga gymnasieprogram. Intervjuerna transkriberades efter att de genomförts och jag valde ut relevant information för att besvara studiens syfte. Resultatet visade hur lärarna svarade på frågor om hur de upplevde att gruppklimatet och inlärning och koncentration skiljde sig mellan klasser som har mycket fysisk aktivitet i schemat i

förhållande till övriga klasser. Resultatet beskriver också hur lärarna resonerade kring hur elever påverkades lektionen efter en idrottslektion i fråga om koncentration och inlärning, samt hur många idrottstimmar per vecka de ansåg att gymnasielever bör ha. Generellt visade det sig att respondenterna upplevde den fysiska aktiviteten som positiv i frågan om dessa aspekter. Mycket av forskningen som jag hittat kring fysisk aktivitet och inlärning och koncentration har fokuserat på yngre barn, men jag har inte hittat studier på hur ungdomar i gymnasieåldern påverkas av fysisk aktivitet i fråga om inlärning och koncentration, så det anser jag vara ett relevant ämne för fortsatta studier.

Nyckelord: fysisk aktivitet, inlärning, koncentration, fokus, gruppklimat, motivation, idrottsämnet.

(3)

1 Innehållsförteckning Sammanfattning ... i Inledning ... 3 Syfte ... 4 Frågeställning ... 4 Bakgrund ... 4 Viktiga begrepp ... 5

Fysisk aktivitet i svensk skola ... 6

Litteraturgenomgång och tidigare forskning ... 9

Bunkefloprojektet ... 9

Övrig forskning om fysisk aktivitet och inlärning ... 10

Fysisk aktivitet och hjärnan ... 11

Metod ... 12 Urval ... 13 Semi-strukturerade intervjuer... 14 Genomförande ... 15 Metoddiskussion ... 16 Dataanalysmetod ... 18 Etiska överväganden ... 18

Resultat och Analys ... 19

Gruppklimat ... 19

Inlärningsförmåga och koncentrationsförmåga ... 20

Elever och koncentration efter en idrottslektion ... 22

Fysisk aktivitet i schemat ... 24

Sammanfattning av resultatet ... 26

Diskussion ... 26

Gruppklimat ... 27

Fokus och inlärning ... 27

Fysisk aktivitet och elever med koncentrationssvårigheter ... 29

Antal idrottstimmar i skolan ... 30

Förslag på vidare forskning ... 31

Referenser ... 31 Bilaga 1. Missivbrev ...

(4)

2

(5)

3

Inledning

I dag är fysisk aktivitet och inlärning ett ämne som debatteras i forskning och som ligger till grund för att Regeringen har fattat beslut om att öka antalet idrottstimmar med 100 timmar i grundskolan per år. Forskning i detta ämne är högaktuellt, exempelvis kan vi se att Anders Hanséns bok Hjärnstark, som behandlar ämnet fysisk aktivitet och hjärnan har sålt över 500 000 böcker och hans sommarprat med samma ämne har haft mer än 2 miljoner lyssnare. (Expressen, 27september, 2019).

I och med den ökade forskningen kring den fysiska aktivitetens betydelse för inlärning och koncentration så har skolor runt om i Sverige testat på konceptet med ökad fysisk aktivitet i skolan för att främja inlärningen. Det kanske mest kända försöket är det så kallade Bunkefloprojektet 2002 i Malmö. Sammanlagt 220 barn från årskurs ett till årkurs nio på en skola i Malmö delades in i två grupper där den ena gruppen fick extra

idrottsundervisning och motorisk träning medan den andra gruppen inte fick det. Denna grupp följdes sedan i 9 år och man jämförde studieresultaten mellan dem. Trots att barnen i de två grupperna gick på samma skola och hade föräldrar med jämförbar utbildning, inkomst och intresse för fysisk aktivitet så visade studierna att de elever som hade fysisk aktivitet på schemat varje dag, i olika former, fick bättre skolresultat än den andra gruppen. (

Lärartidningen, 2012). Då de mesta studierna har utförts på grundskolan har jag valt att inrikta min studie mot gymnasieskolan.

Trots detta så har antalet idrottstimmar i skolan minskat från tre till två timmar fram till 2018, men det är också mot bakgrund av studier likt denna som regeringen nu har fattat beslut om att öka antalet timmar i idrottsundervisningen. Regeringen vill utöka antalet undervisningstimmar i idrott och hälsa från 500 till 600 timmar i grundskolan från och med läsåret 2019/20. (Skolverket, 2018)

Det är denna forskning, samt min erfarenhet av att själv läsa ett idrottsinriktat program på gymnasiet som ligger till grund för mitt val av studie i detta arbete. Jag vill undersöka hur lärare upplever att fysisk aktivitet i skolan påverkar inlärning och

koncentration hos elever. För att undersöka detta kommer jag att jämföra hur lärare upplever att inlärning och koncentrationsförmåga ser ut på ett program med idrottsinriktning i

förhållande till övriga nationella program. Elever på program med idrottsinriktning har betydligt mer fysisk aktivitet i schemat än elever som läser på övriga nationella program och därför tycker jag att det är intressant att undersöka hur och om denna ökade fysiska aktivitet upplevs göra avtryck i deras inlärning.

(6)

4

Jag har själv upplevt det som att idrottstimmarna på mitt idrottsinriktade program har hjälpt mig när det kommer till koncentration och inlärning i andra ämnen. Nu när jag studerar till lärare får jag chansen att undersöka det ur ett lärarperspektiv också och få en inblick i hur och om lärare upplever att elevernas inlärning och koncentration påverkas av att de är fysiskt aktiva.

Om min studie skulle visa att lärarna upplever att inlärnings- och

koncentrationsförmågan hos eleverna med mer fysisk aktivitet på schemat är starkare än på övriga samt att forskningen fortsätter att peka på hur viktig fysisk aktivitet är för inlärning och koncentration så kanske vi bara har sett början på ökningen av antalet timmar i idrottsämnet i skolan. Enligt min mening är denna ökning av timmar positiv och jag hoppas att detta är början på en ny trend där idrottsämnets status höjs och när ämnets timplan diskuteras så kommer det vara i debatter kring ökat antal timmar, istället för minskade antal timmar, som det har varit under många år nu. Jag tror att ämnets framtid är ljus!

Syfte

Mitt syfte med arbetet är att analysera hur lärare upplever att rörelse och fysisk aktivitet påverkar inlärningen och koncentrationsförmåga för elever i gymnasieskolan.

Frågeställning

Upplever gymnasielärare någon skillnad mellan mer fysiskt aktiva klasser än övriga i fråga om hur gruppen fungerar i klassrummet?

Upplever gymnasielärare någon skillnad i inlärningsförmåga och koncentration i teoretiska ämnen hos elever med mer skolförlagd fysisk aktivitet än andra elever?

Upplever gymnasielärare någon skillnad i inlärningsförmåga och koncentration i teoretiska ämnen hos elever i relation till när den fysiska aktiviteten ägt rum i tid före lektioner?

Bakgrund

I bakgrunden presenteras först definitionen av för studien relevanta begrepp och sedan följer en mer ingående beskrivning av hur det har sett ut historiskt och fram till i dag när det kommer till fysiska aktivitet i skolan, då genom att titta på hur mycket tid som idrottsämnet

(7)

5

haft i skolan och vad fokus i ämnet har varit. Jag kommer också att titta på orsaker till regeringens beslut att öka antalet timmar i idrott och hälsa i grundskolan och redogöra föra detta.

Vidare i bakgrunden följer en redogörelse för tidigare forskning om rörelse och inlärning. I denna redogörelse kommer jag redovisa såväl svensk som internationell forskning.

Viktiga begrepp

Ett för rapporten viktigt begrepp är fysisk aktivitet. Beträffande begreppet så vilar min undersökning på SBU: s (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) definition Där definieras fysisk aktivitet som all kroppsrörelse som är en följd av att skelettmuskulaturen drar ihop sig och på så sätt resulterar i ökad energiförbrukning. Vidare skriver de att fysisk aktivitet därför innefattar kroppsrörelser under både arbetstid och fritid och alla olika typer av kroppsrörelser som motion, friluftsliv och gymnastik. (SBU:s hemsida)

Rapportens syfte är att undersöka hur fysisk aktivitet kan påverka inlärningen och därför blir även begreppet inlärning centralt för studien. Illeris (2001) väljer att dela upp begreppet i tre olika dimensioner och det är denna definition som åsyftas när rapporten behandlar begreppet inlärning. Den första dimensionen handlar om att lärandet ses som ett resultat av olika läroprocesser, ett samspel mellan individen och omgivningen. Lärandet är en summa av övning, vilken kan bestå av allt från att lära sig nya ord till att träna upp olika motoriska färdigheter. Vidare beskriver Illeris (2001) den andra dimensionen som handlar om hur lärandet är kopplat till olika psykiska processer, där exempelvis känslor spelar roll. Inlärning sker när inläraren lyckas samordna den nya kunskapen och jämföra den utifrån tidigare erfarenheter och kunskaper. Tredje dimensionen av inlärning är den sociala och samhälleliga processen där direkta eller indirekta sociala samspel samt samhällets påverkan också påverkar inlärningen hos individer. Sammanfattningsvis kan man slå fast att inlärning, enligt denna definition, och som också avses i rapporten, förhåller sig till lärande som en process där såväl det kognitiva som det psykodynamiska och det sociala samspelet ses som dimensioner av inlärning (Annersted, 2001).

Rapportens syfte är att undersöka hur fysisk aktivitet kan påverka inlärningen och koncentrationsförmågan, begreppet koncentrationsförmåga är således också centralt för studien.I en rapport av Eriksson (Rapport Eriksson, 2006) används och diskuteras begreppet

(8)

6

koncentrationsförmåga. Hon hänvisar till forskare som menar att koncentrationsförmåga kan uttryckas som en förmåga att kontrollera våra tankar och våra handlingar samt en aspekt av vårt tänkande. Förmågan att styra våra tankar visar sig i fokusering, uthållighet och fördelad uppmärksamhet. Med fokusering menas förmågan att styra uppmärksamhet och avgränsa tankeprocesser och intryck. Uthållighet, innebär att behålla uppmärksamheten på en viss uppgift/sak en önskvärd tid och fördelad uppmärksamhet innebär att kunna göra två saker samtidigt. Vidare hänvisar hon till forskare som menar att all inlärning ställer krav på att man ska kunna koncentrera sig och menar att inlärning därför inte kan ske om det inte finns någon koncentration. I dagligt tal används ofta begreppen koncentration och fokus synonymt, så jag har valt att göra desamma i min rapport.

Fysisk aktivitet i svensk skola

”Att röra sig, förstå vad som skapar hälsa och bättre känna sin kropp är bra för att nå kraven både i ämnet idrott och hälsa, och i skolans alla ämnen. Därför är det bra att vi nu både kan gå vidare med utbyggnad av ämnet idrott och hälsa, och invänta förslagen om ökad daglig rörelse i skolan” sa dåvarande utbildningsminister Gustav Fridolin. (Regeringen.se)

Detta säger Gustav Fridolin, minister för högre utbildning och forskning, angående beslutet att öka antalet timmer i ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Denna studie syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar inlärning och koncentration, eftersom forskare som dragit slutsatser att det finns ett samband mellan dessa, ofta förespråkar mer timmar till idrottsämnet i skolan blir det relevant att i bakgrunden redogöra för hur idrottsämnets utveckling i såväl inriktning som timantal har sett ut historiskt. Redogörelsen som följer nedan grundas på Annerstedt (2001) om inte annat anges.

Vid 1700-talets slut och 1800-talet början så uppstod det en pedagogisk debatt, dels i Sverige men också utomlands, som berörde ämnet fysisk aktivitet. Denna debatt kom sedan att färga den utveckling som startade i ämnet.

När det kommer till idrottsämnets utveckling så har Per Henrik Ling (1776-1839) varit en person som varit viktig i Sverige. Han grundade vad som kom att kallas för Linggymnastik vars syfte var att bygga upp karaktär och nationalism hos befolkningen i Sverige. Förutom nationalism och karaktär så syftade Linggymnastiken till att träna kroppen och utveckla människan harmoniskt. Ling fick år 1813 av regeringen i uppdrag att starta och utforma Gymnastiska Centralinstitutet (GCI) som kom att bli viktigt för det fortsatta

(9)

7

idrottsutvecklandet i Sverige. Samspelet mellan samhällets intressen och skolans mål med gymnastikundervisningen tog sig tydligt uttryck i skolan.

På 1800-talet handlade hälsa främst om att tillgodose primära behov såsom frisk luft, ljus, mat, kläder och hygieniska aspekter. Ledorden var hygien och även kroppslig och andlig. Per Henrik Lings disciplinerade gymnastik bestod av en del hälsoarbete, medan kristendomskunskapen bildade en andra viktig del. Gymnastikämnet i skolan syftade till att utveckla allsidig harmonisk kroppsutveckling och stärka barnens kroppar som ett led i den disciplinering som skulle gynna hälsan.

Vid 1900-talets början så nämns förutom gymnastik också lek och idrott för första gången i läroplanerna. År 1920 efter första världskriget så påbörjades en nedrustning av Sveriges försvar, vilket också återspeglades på gymnastikundervisningen i skolan.

Förekomsten av lek och idrott ökade i skolan och de militära aktiviteter och övningar som tidigare hade varit centralt i formandet av undervisningen fick minskad tid. I skiftet mellan gymnastiken/gymnastik med lek och idrott infördes ergonomi för första gången i

undervisningsplanen. Det momentet syftade till att vänja eleverna för det praktiska livets arbetsuppgifter. Ämnet skulle genomföras 4x45 minuter i veckan samt 2x5 minuter fäktning. Till och med 1928 hade gymnasierna i Sverige sex timmar gymnastik per vecka och övriga klasser i läroverken hade fyra timmar/vecka och då bytte också ämnet namn till ”gymnastik med lek och idrott”. Då togs fäktning bort från läroplanen men man införde 15 - 20

obligatoriska idrottsdagar per år, vilket innebär att ungefär 10% av elevernas tid i skolan skulle spenderas med idrottsdagar. Syftet med ämnet var att utveckla en allsidig

kroppsutveckling, vänja eleverna vid god hållning, stärka fysisk och psykisk motståndskraft samt ge insikt om vikten av en god hälsa. I dokument kan man också se att andra mål med aktiviteterna i idrottsämnet skulle leda till god kamratanda, ansvarskänsla, självbehärskning och generell artighet.

Från en ökning av idrottstimmar från mitten av 1800-talet fram till 1928 så började antalet timmar i ämnet att minska från och med år 1933. Då minskar antalet timmar från fyra timmar i veckan till tre timmar i veckan. Det utfördes en skolutredning år 1940 som resulterade i att en rad hälsofrågor hamnade på agendan. Hälsa hos ungdomar började att ses som en angelägenhet för samhället och skolans roll i detta hälsoarbete stärktes.

Hälsobegreppet kretsade fortfarande i stort kring medicin och hygien, tvättning, tandvård etc. var centrala begrepp. Runt 1950-talet, när det medicinska perspektivet var starkt i ämnet blev också anatomi och fysiologi viktigt. Syftet med ämnet gymnastik med lek och idrott var att

(10)

8

den skulle stimulera till fysisk aktivitet och i och med det också förstärka hälsan. Fokus i ämnet fick en skiftning i fokus från fostran till fysiologi.

År 1960 så minskar ämnet med ytterligare en timme per vecka samt att antalet idrottsdagar, som nu får namnet friluftsdagar också minskade till hälften. I läroplanen för gymnasieutbildning 65 (Lgy 65) specificeras ämnets innehåll, och man börjar ange vissa könsskiljande aktiviteter där vissa aktiviteter nämns som mer passande för flickor medan andra nämns som mer passande för pojkar. Konditionsfrämjande aktiviteter lyfts upp som centralt. Under senare delen av 1900 talet så breddas ämnets innehåll men inga ytterligare timmar läggs på i timplanen. Under 1970- och 1980-talen blir hälsoproblem mer

individualiserade och man började fokusera mer på individens levnadsvanor istället för levnadsförhållanden som man tidigare fokuserat på. Ansvaret försköts från samhället till den fria individen. I lärplanen för de frivilliga skolformerna 94 (Lpf 94) så minskar idrottsämnet mycket och bara den så kallade A-kursen blir obligatorisk på alla program i gymnasieskolan och kursen, som är 100 poäng, är inte nödvändigtvis 100 klocktimmar i undervisning, utan kan bestå av icke lärarledd undervisning. Så i antalet timmar så innebar Lpf 94 en stor reducering av antalet idrottstimmar i skolan.

Läroplanerna ändrades igen 2011 och i och med den nya läroplanen för gymnasieskolan 2011 (GY 11) formuleras ämnets syfte om och kunskapskrav specificeras. Bland annat så lyfts idrott, friluftsliv, motion ut som centrala punkter, och man pratar om ämnet som att det är viktigt för hälsan inte bara för individen utan också folkhälsan i stort. Vidare ska ämnet belysa könstereotypa föreställningar samt fokusera ytterligare på friluftsliv. I och med Gy 11 så ökar också kursen idrott och hälsa 2 från 50 poäng till 100 poäng.

(skolverket.se) Förändringar inom idrottsämnet som dagens lärare i idrott och hälsa har att ta hänsyn till är förskjutningen från lärarstyrd undervisning till en undervisning som i högre grad ska vara präglad av elevinflytande. (Eriksson & Gustavsson, 2001)

Från och med läsåret 2019/2020 utökas antalet timmar i idrott och hälsa från 500 till 600 timmar. De flesta timmarna ligger i grundskolan årskurserna 6 - 9. Tanken är att det ska ligga 20 timmar mer i årskurs sex och 80 timmar mer fördelat på årskurs 7 - 9. Det innebär cirka 30 minuter mer per vecka i årskurs 6 och 45 minuter mer per vecka i årskurs 7 - 9. Bakgrunden till förslaget som senare ledde till denna ökning säger regeringen handlar om att man i rapporter observerat att många ungdomar rör sig för lite, vilket resulterar i att till exempel barnfetma ökar kraftigt i Sverige. Anledningen till att timmarna läggs i just

(11)

9

och när de blir äldre har de inte längre möjlighet till fritidshemmets aktiviteter och då slutar också många att delta i föreningsidrott, så att stillasittandet ökar markant.

När regeringen mottog denna rapport konstaterade Gustav Fridolin, ”Det är bakgrunden till att vi idag annonserar ett gemensamt målmedvetet arbete för att alla elever ska röra sig varje dag” (svt.se) För att motverka detta så inför man alltså fler timmar i idrottsämnet och hoppas att undervisningen ska skapa ett intresse för fysisk aktivitet. I uttalandet av Gustav Fridolin som inledde detta avsitt så kan man också se att han menar att ökad fysisk aktivitet i skolan ökar förutsättningarna för att nå kunskapskraven även i andra ämnen. (skolverket.se) Sammanfattningsvis kan man säga att idrottsämnet har speglat det för tiden viktiga idealen i samhället.

Litteraturgenomgång och tidigare forskning Bunkefloprojektet

Nedan följer den beskrivning av Bunkefloprojektet som Ericsson (2005) gör i sin bok, Rör dig- lär dig, motorik och inlärning. Mellan åren 1999 - 2002 genomfördes ett

interventionsprojekt i Bunkeflostrand i Malmö, där man ville studera eventuella relationer mellan ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan och skolprestationer, motorisk status och koncentrationsförmåga. I studien deltog två interventionsgrupperna och en grupp som man jämförde med, och det rörde sig om totalt 251 elever i årskurserna 1 - 3. I

interventionsgruppen så utökade man från två ordinarie idrottstimmar till tre och man lät också olika idrottsföreningar leda fysisk aktivitet två lektioner per vecka. Man förlängde skoldagen med 45 minuter och det infördes obligatorisk rörelselektion för alla elever varje dag. I årskurs ett och två startade man projektet. För elever som hade motoriska svårigheter så förde man in extra anpassad motorisk träning i mindre grupp. Interventionsgrupperna hade då fem timmar fysisk aktivitet per vecka samt en extra motoriklektion för barn med motoriska svårigheter. Gruppen man jämförde med hade två timmar idrottslektioner per vecka. (Ericsson, 2003)

Grupperna observerades sedan varje år, under nio år vid samma tidpunkt och då mätte man en rad olika faktorer som motorik, koncentration och skolförmåga och sedan jämförde man de olika grupperna med varandra. Resultaten utvärderades genom dels Ericssons observationer men också genom observationer av föräldrar och lärare. Studiens resultat visade att skolprestationerna i svenska och matematik förbättrades i grupperna där den

(12)

10

fysiska aktiviteten hade ökat. Detta visades på nationella proven där interventionsgrupperna hade bättre resultat än jämförelsegruppen. Man kunde också se att god motorik påverkade läsutvecklingen. Studien visade utöver detta, att elever med motoriska svårigheter verkade ha förbättrat sig mest i och med den fysiska aktiviteten. Även hos elever med

koncentrationssvårigheter kunde man se störst skillnad mellan grupperna. Resultaten tyder också på att skillnaden blir större för pojkar än för flickor som ökar mängden fysisk aktivitet (Ericsson, 2005)

Övrig forskning om fysisk aktivitet och inlärning

Det finns relativt många studier och forskning som behandlar fysisk aktivitet och inlärning, många studier fokuserar dock på inlärningssvårigheter och fysisk aktivitet eller motorisk träning. En aspekt att också ta hänsyn till när man läser, är att studierna är relativt små och har pågått under kort tid. Vidare är många av studierna gjorda på yngre barn, 9-11 åringar eller vuxna. Den grupp som avses att undersökas i denna studie är tonåringar, 16-19 åringar. Nedan redogörs för resultatet ur några av dessa studier, såväl svenska som internationella studier. I en studie gjord i Kanada inriktad mot fysisk aktivitet och inlärning så visar den att små högintensiva intervaller av fysisk aktivitet kan förbättra elevers selektiva uppmärksamhet och klassrumsklimatet i stort. Studien genomfördes på sju klasser 9-11 åringar och totalt 168 elever. Dessa elever fick under tre veckor testa ”funintervals”, vilket innebär intervaller av fysisk aktivitet på fyra minuter utan vila. Eleverna fick göra dessa intervaller två gånger per dag på slumpvalda tider under två dagar under veckan. Övriga dagar skulle man ta det mycket lugnt och hålla sig fysisk inaktiv. Under dessa dagar gjorde man tester på elevers selektiva uppmärksamhet samt observerade klassrumsklimatet i stort. Under de dagar eleverna genomförde ”funintervals” så visade studien tydliga förbättringar i selektiv uppmärksamhet och eleverna gjorde färre fel på testerna. Störst skillnad var det hos elever som hade problem med koncentration och studieresultat. Observationerna visade också att klassrumsklimatet var bättre och lugnare under de dagar där eleverna deltog i ”funintervals”. I studien fastslår man att fysisk aktivitet som inte kräver varken så mycket tid eller några redskap kan förbättra elevers studieresultat och författarna hoppas att resultaten ska leda till i mer rörelse och fysisk aktivitet i skolan för elever i Kanada. (Ma, Mare, Gurd, 2015)

En annan studie genomförd i USA har undersökt sambandet mellan god

kondition och minne och inlärningsförmåga på 49 stycken 9-10 åringar. I studien konstateras att det är ett växande problem att barn är mer och mer inaktiva idag, vilket leder till ökad

(13)

11

sannolikhet för övervikt och andra sjukdomar. Men forskning visar även att fysisk inaktivitet inte bara påverkar det fysiska utan även det kognitiva. Forskningen kring detta ökar men det finns fortfarande väldigt lite forskning på den kopplingen mellan fysisk aktivitet och sämre kognitiva förmågor tex minne. I testet har man gjort ett konditionstest där man graderat elever som ”higher-fit” och ”lower-fit” beroende på syreupptagningsförmåga. Eleverna gjorde sedan minnestester där de ena dagen fick lära sig namnet på olika platser på en karta och nästa dag sätta ut dem på en ”blindkarta”. Resultatet i studien blev att det inte fanns någon tydlig skillnad mellan ”higher-fit” och ”lower-fit” elever under inlärningstillfället men dagen efter under minnestestet så hade elever i ”higher-fit” gruppen i hög grad bättre resultat. Resultatet tros bero på att hippocampus stimuleras vid träning och det är där som vårt minne sitter. Författarna menar att det är tydligt att fysisk aktivitet förbättrar minnet men frågan om det främjar själva lärandet är fortfarande relativt öppen. Vidare menar de att man bör se över om besluten av att minska antalet idrottstimmar som det har varit historiskt, i Illinois, så bör man prata om att istället öka antalet idrottstimmar för att också förbättra skolresultaten.

(Journals.plus.org)

En studie i Danmark som påminner om det svenska interventionsprojektet i Bunkeflostrand i Malmö som tidigare redovisats, är BBO ( Barn – bevegelse – oppvekst ) (Mjavaavtn, Gundersen, 2005) . Där har ungefär 100 barn och deras familjer i årskurs 1 till 4 följts under fyra år. Syftet med studien var att se om ökad fysisk aktivitet i skolan skulle ge en mätbar effekt på barns fysiska, sociala och kognitiva utveckling samt att studera resultatet av fysisk aktivitet bland ett urval av barn från att de började årskurs 1 till att de slutade årskurs 4. Resultatet av studien visar inga stora skillnader mellan de barn som hade mer fysisk aktivitet i fråga om aktivitetsnivå och utveckling. Men eleverna som var mer fysisk aktiva var mer populära och hade fler vänner än de som var mindre fysiskt aktiva vilket påverkade

motivationen att gå i skolan positivt. De motoriskt mer säkra eleverna i BBO-projektet hade också bättre självförtroende och hade bättre resultat i danska och matematik än övriga elever. I motsats till Ericsson (2005) så menar Mjaavatn och Gundersen (2005) att det inte går att se direkta samband mellan motorik och inlärning.

Fysisk aktivitet och hjärnan

I boken Hjärnstark hänvisar Hansen (2016) till en rad internationella studier som han menar indikerar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att minska stressen hos människor. Studierna som han hänvisar till visar att om man utsätter kroppen för aktivitet, vilket är en typ av stress

(14)

12

för kroppen, så kommer mängden kortisol (stresshormon) att minska i takt med den fysiska aktiviteten blir regelbunden. Vidare menar han att om kroppen utsöndrar mindre kortisol vid träning, så kommer den också att utsöndra minde kortisol även vid annan typ av stress, exempelvis på jobbet om du utsätts för stress. På så sätt blir man bättre på att hantera stress om man är vältränad. I Andra internationella studier som han hänvisar till visar att fysisk aktivitet också bidrar till förbättrat minne, optimism, kreativitet och förbättrat fokus. (Hansen, 2016)

I dag skrivs träning på recept ut som en ”antidepressiv medicin”. På 1177, vårdguiden på nätet, som är en samlingsplats för tjänster och information inom vård och omsorg i Sverige kan man läsa om FAR, fysisk aktivitet på recept. Där framhålls att fysisk aktivitet kan förebygga och behandla en rad sjukdomar och komplettera, eller ibland ersätta läkemedel. Vidare tas upp en rad positiva exempel på fysisk aktivitet, som att man blir gladare, sover bättre och blir bättre på att hantera stress. (1177.se)

Metod

Rapporten grundar sig i ett kvalitativt perspektiv. För att samla empiri till min undersökning har jag arbetat med just kvalitativa intervjuer. När man gör kvalitativa intervjuer menar Stukat (2011) att man vill få en uppfattning och förståelse för intervjupersonernas egna upplevelser av ämnet som studien avser att undersöka. Vidare menar han att studier där åsikter,

erfarenheter och upplevelser ska undersökas, så passar intervjuer av respondentkaraktär bäst. Jag har genomfört fem intervjuer, alla med lärare verksamma i gymnasieskolan och alla behöriga lärare. Fyra av intervjuerna genomfördes på lärarnas arbetsplatser och en av dem genomfördes på telefon, på grund av långa sträckor. Samtliga intervjuer spelades in.

Nedan följer en utvecklad beskrivning av metoden där jag redogör för urval, försökspersoner, material och procedur för studien. Detta för att det, i enlighet med Backman (2008) ska vara möjligt för någon annan att kunna upprepa min studie under samma

förhållanden och därför också kunna kontrollera de resultat som min studie visar. Vidare syftar metodgenomgången till att läsare ska få en tydlig bild av hur studien gått till och på så sätt kunna ge synpunkter på såväl metoden som på slutsatser och tolkningar som sedan görs av studien (Backman, 2008).

(15)

13 Urval

Resultatet av studien grundar sig på kvalitativa intervjuer. För att kunna svara på studiens syfte om hur lärare upplever att rörelse och fysisk aktivitet påverkar inlärningen och

koncentrationsförmåga för elever i gymnasieskolan, så har jag genomfört fem intervjuer med gymnasielärare på olika skolor i Sverige. Trost (2010) menar att man ska begränsa sig i antal intervjuer till mellan 4-8 vid kvalitativa intervjuer eftersom han menar att materialet ofta blir stort och många gånger ohanterligt om man gör fler.

Eftersom att syftet med studien är att undersöka om lärare upplever att det finns ett samband mellan elevers koncentrationsförmåga och inlärningsförmåga och mängden fysisk aktivitet så valde jag att intervjua lärare som arbetar eller har arbetat på såväl idrottsvetenskapliga program som övriga nationella program. Detta för att lärarna ska ha elever som är olika fysiskt aktiva att förhålla sig till i sina resonemang. Om de bara skulle undervisa/ha undervisat på idrottsvetenskapliga program eller nationella program så menar jag att det blir svårt för läraren att förhålla sig till frågan. Respondenterna är följande: (med fiktiva namn)

Björn: 42 år och arbetar på en gymnasieskola i en mindre stad i Sverige. Han är lärare i idrott

och biologi, han har erfarenhet av att jobba med både idrottsinriktade program och övriga nationella program men i dag undervisar han enbart på idrottsinriktade program.

Ida: Hon är 35 år och arbetar på en gymnasieskola i en stad i Sverige. Hon är lärare i religion,

historia, svenska som andraspråk och idrott. De senaste fem åren har hon undervisat i religion, historia och svenska som andraspråk på såväl idrottsinriktade program som övriga nationella program.

Linda: Hon är 39 år och arbetar på en gymnasieskola i en medelstor stad i Sverige. Hon är

lärare i svenska och idrott. Hon undervisar på såväl idrottinriktade program som övriga nationella program. Undervisar i dagsläget inte i Idrott utan bara svenska.

Minna: 34 år och arbetar på en gymnasieskola i en stor stad i Sverige. Hon är lärare i svenska

som andraspråk och svenska. Hon undervisar i båda ämnena på såväl idrottsinriktade program som övriga nationella program.

Rolf: 48 år och arbetar på en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. Han är lärare i

idrott och matematik. Han undervisar i båda sina ämnen på naturvetenskapliga programmet, ekonomiprogrammet och barn- och fritidsprogrammet, han har tidigare arbetat i klasser med idrottsinriktning.

(16)

14

I urvalet av de fem intervjupersonerna så har jag använt mig av det Bryman (2018) betecknar som bekvämlighetsurval. Med det menar han ett urval som görs baserat på hur lätt forskare kan få tag i intervjupersoner. Mina egna kriterier för intervjupersonerna var att de skulle ha arbetat på dels program med idrottsinriktning och dels också med klasser på övriga nationella programmen. Detta för att lärarna skulle ha tydliga grupper att jämföra med varandra när de skulle beskriva sin upplevelse om hur fysisk aktivitet kan påverka inlärning och koncentrationsförmåga, vilket studien syfte är.

Semi-strukturerade intervjuer

I och med att denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av hur fysisk aktivitet påverkar koncentration och inlärning så har jag, som tidigare nämnt, ett kvalitativt perspektiv och förhållningssätt i min studie. Backman (2008) menar att när man har ett intresse av att undersöka hur människan uppfattar och tolkar den omgivande verkligheten så antar man ett kvalitativt perspektiv. Detta står i kontrast med ett traditionellt perspektiv där man syftar till att ”mäta” en objektiv verklighet istället för att undersöka en subjektiv upplevelse av

verkligheten. Kvalitativa perspektivet kan inbegripa olika typer av metoder som exempelvis intervju och observation. I denna studie används så kallade kvalitativa intervjuer. Vidare menar Backman (2008) att man med det kvalitativa synsättet är mer intresserad av individen och hur denna tolkar och upplever av sin egen verklighet. Man talar i det kvalitativa

perspektivet om de centrala begreppen, mening, kontext och process. Det vill säga hur individer upplever, tolkar och ordnar sin verklighet i förhållande till sina tidigare erfarenheter och kunskaper. Eftersom att just detta är syftet med min studie blir det kvalitativa perspektivet det förhållningssätt som jag använder i min studie.

Frågorna till intervjun var uppbyggd runt färdigformulerade

frågor/intervjuguide. Valet gjordes för att, som Backman (2008) nämner kring kvalitativa perspektivet, intervjuer då också blir flexibla och följdfrågor uppkommer, beroende på de svar som intervjupersonen gav. Detta för att få en tydlig bild av lärarens egen upplevelse och tolkning. Metoden där man använder sig av en så kallad intervjuguide men har friheten att anpassa följdfrågor efter respondenten benämner Bryman (2018) som semi-strukturerad intervju. I denna intervjuform menar Bryman (2018) att intervjun ofta blir mer öppen och att respondenten får möjlighet att utrycka vad hen upplever som mest centralt och viktigt. Denna metod valdes eftersom jag var intresserad av lärarnas egen upplevelse av hur fysisk aktivitet

(17)

15

påverkar elevernas koncentration och inlärning och ville skapa bästa förutsättningarna för det i intervjun.

Genomförande

Innan den första intervjun så hade jag läst in mig på litteratur och forskning om samband mellan fysisk aktivitet och inlärning och koncentration. Jag genomförde också, i enlighet med Bryman (2018) en testintervju där jag fick möjligheten att dels testa de tekniska

funktionaliteterna för inspelning och dels också reflektera över de frågor som fanns i

intervjuguiden. Bryman (2018) menar att en testintervju får intervjuaren att få in en vana att intervjua och det kan ge ytterligare insikt om eventuella revideringar som behöver göras i intervjuguiden för att tydligare uppfylla rapportens syfte. Denna intervju fungerade bra men den insamlade datan har inte använts i rapporten.

Respondenterna kontaktades via mail eller telefon och samtliga fick information om studiens syfte och intervjuns utseende innan intervjutillfällena. På grund av att jag gjorde urvalet efter det Bryman (2018) benämner som bekvämlighetsurval så upplevde jag att det var relativt lätt att få tag i fem respondenter. Jag kontaktade gamla studiekamrater på

lärarutbildningen och fick därigenom kontakter med personer som var relevanta att intervjua för att kunna svara på studiens syfte, men en intervju blev på grund av avståndet, tvungen att ske via telefon.

Intervjuerna pågick mellan 30-60 minuter, fyra av dem genomfördes i mindre grupprum/konferensrum i närheten till lärarnas arbetsrum. Trost (2010) menar att det är viktigt att intervjuerna sker just enskilt och på lugn plats för att svaren ska ge just den valda respondentens tankar kring ämnet, utan störande inslag.

Den sista genomfördes per telefon på grund avståndet mellan oss. När man genomför intervjuer på telefon så tappar man nyanser i svaren på grund av att kroppsspråket inte syns, vilket kan påverka upplevelsen av svaren. Stukát (2011) menar att det inte är optimalt att genomföra semistrukturerade kvalitativa intervjuer per telefon och det var inte heller mitt första alternativ men av lärarna som svarade positivt på intervjun så bodde en på ett avstånd som gjorde att telefonkontakt var det alternativ som erbjöds.

I dessa intervjuer använde jag mig av röstinspelning så att jag i min tur kunde lägga mer fokus på att lyssna på intervjupersonerna och leda intervjun i riktning mot mitt

(18)

16

syfte och också för att inte missa något avgörande i intervjun. Genom att kunna ha fullt fokus på intervjuerna upplever jag att jag i de intervjuer där jag träffade respondenterna, kunde uppfatta kroppsspråk och nyanser i rösten (i telefonintervjuerna bara nyanser i rösten) som gjorde att jag fick en tydlig bild av vad intervjupersonerna ville förmedla. Styrkan i att spela in intervjuerna ligger också i att kunna gå tillbaka och lyssna igenom svaren för att ge en rättssäker återgivelse av intervjuerna. Detta i enlighet med de rekommendationer Bryman (2018) ger vid kvalitativa intervjuer.

Intervjuguiden hade utarbetats främst med stöd av Bryman (2018), Stukat (2011) samt i samråd med min handledare. Rienecker och Stray Jørgensen (2018) trycker just på att använda sin handledare på ett effektivt sätt för att få stöd i rapportskrivandet. Temat för intervjuguiden var just de upplevda effekterna av fysisk aktivitet i förhållande till inlärning och koncentration eftersom det är relevant för studiens syfte. Intervjuguiden och missivbrev finns i sin helhet slutet av rapporten (se bilaga 1 och bilaga 2)

Metoddiskussion

Backman (2008) påtalar vikten av att vara påläst i det ämne man avser att studera. Genom litteraturstudier får man en bakgrund och överblick av det valda ämnet. Vidare framhåller Backman (2008) att man i litteraturstudien ska sammanställa forskningen som finns inom området och att denna måste vara komprimerad. Ett vanligt fel är att litteraturstudien blir lösryckt och lång när varje studie redogörs för sig, det är viktigt att författaren är påläst så hen kan formulera relevanta frågor för studien och kan genomföra för studien relevanta intervjuer.

I starten av mitt arbete började jag att läsa in mig på aktuell forskning. I min sökning har jag utgått från böcker, tidskrifter och rapporter som berört ämnet och utifrån dessa kollat på referenslistor och på så sätt tagit mig vidare i sökningen. Jag har läst såväl nationella som internationella studier och rapporter, där jag tagit del av såväl relevant som mindre relevant litteratur. Även om jag läst relativt mycket litteratur som visat sig vara mindre relevant för min studie och därför inte använts som referenslitteratur så har studierna, i

enlighet med vad Backman (2008) menar att litteraturstudier syftar till, hjälpt mig att tydligare formulera mitt syfte och hjälpt mig att utforma och revidera intervjufrågorna för att tydligare kunna besvara mitt syfte med rapporten.

(19)

17

Litteraturen jag har använt har varit såväl nationell som internationell. Man kan ha i åtanke att många av studierna jag refererar till är relativt små och det blir tydligt att ytterligare forskning i ämnet är relevant. Litteraturen är också spridd i ålder, vissa källor jag refererar till är relativt gamla. Jag har valt att referera till dessa studier i alla fall, dels för att jag anser att dessa studiers ämne har passat så väl in i min studies syfte och för att jag anser att andra parametrar som storlek och trovärdighet i studierna har uppvägt det faktum att de är äldre. Exempel på en äldre studie som jag har använt är Bunkefloprojektet som jag, trots att den är från 1999, anser vara viktiga att redogöra för dels för att det är en svensk studie där man följt eleverna en längre tid och dels också för att man i Skolverkets beslut att öka antalet idrottstimmar i grundskolan hänvisar sitt beslut bland annat till denna rapport.

Mitt metodval att använda mig av semistrukturerade intervjuer har enligt Stukát (2011) såväl styrkor som svagheter. Styrkan är, enligt honom, är att metoden är följsam och anpassningsbar och att man har möjlighet att gå på djupet med intervjuerna och respondenten får möjlighet att lyfta fram det hen anser vara viktigast. Svagheten med metoden är att den är tydligt beroende av förmågan och tekniken hos intervjuaren och hur påläst hen är i ämnet. Eftersom att följdfrågorna kan skilja sig beroende på hur intervjun fortgår så blir

jämförbarheten mellan respondenternas svar inte alltid helt lätt att jämföra och för en annan forskare att upprepa precis samma studie och få samma resultat. Vidar menar Stukát (2011) att man också, för att det är tidskrävande, bara kan genomföra en liten mängd intervjuer, vilket i sin tur kan påverka reliabiliteten, då undersökningsgruppen är liten. Min bedömning är ändå att denna typ av metod har varit den mest relevanta för att uppfylla studiens syfte. I och med mitt yrke i dag så är jag van vid att leda intervjuer och upplever mig trygg i rollen som intervjuare vilket också bidrog till att semistrukturerade intervjuer var en relevant metod att använda.

När det handlar om validiteten i studien, det vill säga, om studien mäter det som det avser att mäta menar Trost (2010) att det är ett tveksamt begrepp i förhållande till

kvalitativa studier. I denna studie har jag utifrån syftet formulerat forskningsfrågor som sedan har legat till grund för den intervjuguide som utformas. På så sätt finns det därför en röd tråd mellan syfte, forskningsfrågor och intervjuguiden och i och med detta så mäter studien i hög grad det den avser att mäta och i och med det så stärks studiens validitet.

Avslutningsvis så transkriberades studierna ordagrant där även icke verbal kommunikation skrevs ner såsom pauser, skratt, suckar etc. Detta i enlighet med Stukát (2011) rekommendationer vid semistrukturerad intervju som metod.

(20)

18

Dataanalysmetod

Enligt Stukát (2011) finns ingen uttalad regel om hur strukturering och bearbetning av semistrukturerade intervjuer ska genomföras men att det är viktigt att, likt vid en tematisk innehållsanalys, kunna ”läsa mellan raderna” i det som sägs. För att detta ska vara möjligt menar Stukát (2011) vidare att man måste läsa igenom transkriberingen ett flertal gånger. Så jag inledde med att läsa intervjusvaren upprepade gånger för att få en tydlig bild av och känsla för det som respondenten ville förmedla. Efter detta valde jag ut relevant information utifrån hur de svarade på mina forskningsfrågor, som hjälpte mig att besvara studiens syfte och gruppera informationen samt sortera den utifrån centrala begrepp och teman och letade mönster i svaren.

I arbetet sammanställdes svaren för varje fråga varpå jag försökte urskilja likheter, skillnader och utstickande svar. Det centrala för att besvara syftet lyfts ut ur varje intervju och presenteras i resultatdelen. Varje intervjufråga i resultatdelen struktureras in under en egen underrubrik, för att arbetet ska få en tydlig struktur och för att svaren på de olika frågorna ska synliggöras tydligt. Strukturering syftar också till att göra det enkelt att urskilja de olika delarna i resultatet och underlätta för läsaren att tolka resultatet

Etiska överväganden

I mina intervjuer har jag förhållit mig och följt de forskningsetiska principer som

Vetenskapsrådet utformat och rekommenderar. Dessa principer innehåller fyra centrala delar: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Intervjuer har följt de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet (2002) rekommenderar.

I min förfrågan om att göra intervjuer så informerades de eventuella respondenterna om studiens syfte och vad intervjusvaren skulle användas till. Innan intervjuerna startade repeterades dessa uppgifter och jag informerade om att de deltog i studien frivilligt och att de hade rätt att välja att inte svara på frågor samt att avbryta intervjun om de så ville. Jag informerade också respondenterna om att de var anonyma i intervjuerna och jag i min rapport skulle använda fiktiva namn för att de ska hållas anonyma.

Transkriberingen är det bara jag som har tillgång till och så även inspelningarna, för att ingen obehörig ska ha tillgång till dem. Nyttjandekravet handlar om att den information som

(21)

19

att den ska användas till. Jag har ensam tillgång till dessa intervjuer och kan därför intyga respondenterna att deras svar enbart kommer att användas i min rapport.

Resultat och Analys

Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare som undervisar eller har undervisat på såväl program med idrottsinriktning som övriga nationella program. Samtliga lärare undervisar på gymnasiet och är behöriga lärare i de ämnen de undervisar. Resultatets struktur är konstruerat med utgångspunkt i de olika intervjufrågorna. Varje del i resultatet motsvaras av ett övergripande intervjuområde i enlighet med min intervjuguide. De mest centrala delarna av svaren kommer att presenteras i resultatet för att sedan diskuteras i diskussionen. Nedan följer ett utdrag ur de intervjuer som gjorts, dessa är valda så att de är relevanta för att besvara studiens syfte och frågeställningar. För att göra resultatet lättare och följa och för att lärarna i studien ska vara anonyma så har lärarna, som tidigare nämnts, getts fiktiva namn. Därför kommer lärarna härefter kallas: Björn, Ida, Linda, Minna och Rolf. För intervjuguide i sin helhet se bilaga 2.

Gruppklimat

Första frågan handlade om lärarnas upplevelse mellan klasserna när det gäller gruppklimat beroende på mängden fysisk aktivitet, det vill säga, hur gruppen fungerade tillsammans i klassrummet i centrala aspekter som samarbete, arbetsro och trygghet. Respondenterna menade att det finns skillnader men uttrycker det på olika sätt. Några pekar på att de upplever en större trygghet bland idrottseleverna. De uttryckte sig på följande sätt:

Klasserna där de har mer idrott tillsammans lär känna varandra bra, så det är generellt trygga tillsammans vilket gynnar gruppklimatet skulle jag säga. (Björn)

Det är stor skillnad på gruppklimatet, även om det ibland kan vara lite surrigt i klasser på idrottsinriktade program så finns det en trygghet i de grupper som har idrottsinriktning. […]. I en trygg grupp där man vågar ställa frågor och man (tvekan) jaa, då kan eleverna kan fokusera på lärande och då upplever jag att det är mycket lättare för dem att lära sig saker. (Ida)

(22)

20

Andra framhåller det sociala samspelet:

På min skola är eleverna som har idrottsinriktning och därmed mer idrott i schemat blandade med övriga elever, så jag vet inte hur jag ska svara på frågan angående gruppnivå. (Paus) Men jag skulle ändå säga att jag upplever att de klasser där det går elever med idrottsinriktning funkar bättre än andra socialt, kanske för att det är många lagspelare med. (Linda)

Sammanfattningsvis så upplever samtliga lärare en skillnad i gruppklimatet mellan grupperna, där de grupper som i högre utsträckning är fysiskt aktiva generellt upplevs som tryggare. Ida lyfte också fram en koppling mellan gruppklimat och inlärning då hon förklarar hur hon upplever att det trygga gruppklimatet skapar bättre förutsättningar för eleverna att lära sig.

Inlärningsförmåga och koncentrationsförmåga

En fråga i intervjun, som också tydligast kopplas tillbaka till studiens syfte, var frågan om vilken skillnad lärarna upplevde när det kommer till koncentrationsförmåga och

inlärningsförmåga mellan elever från idrottsinriktade respektive allmänna program. Här svarade samtliga respondenter att det upplevde en positiv skillnad i inlärningsförmåga hos en grupp som var mer fysisk aktiv i förhållande till en annan grupp. En av lärarna uttrycker det så här:

Det finns en ganska tydlig skillnad, i klasser där eleverna har en

idrottsinriktning så är de väldigt motiverade på gruppnivå och det finns ett klimat där man generellt har en stark målmedvetenhet och motivation vilket påverkar koncentrationsförmågan positivt. Det kan man givetvis se även i andra grupper, som inte är lika fysiskt aktiva, men då är det mer på individnivå. (Björn)

Några av dem lyfte också upp kopplingar till koncentrationsförmågan, så här menar en av lärarna:

När det kommer till frågan om inlärning och koncentration så tycker jag att elever som har en idrottsinriktning ofta är mer motiverade även i övriga ämnen och då blir det ju lättare att lära sig och viljan att koncentrera sig är hög. (Minna)

(23)

21

Fyra av fem lärare svarade att koncentrationsförmågan och inlärningsförmågan var högre i klasser som hade mer fysisk aktivitet i klassrummet. Linda däremot tyckte inte att hon märkte någon skillnad i koncentration mellan grupperna, men att skillnaden visade sig senare på prov och examinerande uppgifter då elever med fysisk aktivitet presterade högre generellt. Linda fick följdfrågan om hon hade någon uppfattning om hur den högre prestationen påverkade betyget och hon ansåg att det påverkade betygen i sådan utsträckning att det gav upphov till diskussioner kring detta i kollegiet:

Jo, det har jag funderat över. Och den grupp jag undervisar i (min anmärkning: här pratar hon om en grupp som har idrottsinriktning) har definitivt högre i betyg i snittet och ligger ofta i betygsskalan C-A, det finns ju definitivt skillnader på individnivå men generellt som grupp så är det tydligt att betygen är högre i grupper på idrottsinriktade program, detta är något vi brukar diskutera ibland oss kollegor. (Linda)

Följdfrågan handlade om vad de trodde att skillnaden grundade sig i där hade också lärarna liknade svar. Några respondenter talade om att de trodde att det handlade om att dessa elever var fysisk aktiva i stor utsträckning och att det resulterar i effekter som ökad energi, minskad stress, mer ork och högt driv etc. Samtliga av lärarna nämnde också mindset och motivation som faktorer. Följande säger två av lärarna:

Dessa elever (min anmärkning: syftar på elever med mycket fysisk aktivitet i schemat) presterar generellt högt i andra teoretiska ämnen, de har ofta lätt för sig när det kommer till inlärning, och om de mot förmodan inte har lätt för sig så presterar de bra genom målmedvetenhet och motivation. (paus) Jag tror att detta beror på två grundläggande faktorer. Det är dels att de har ett tankesätt och mindset där de vill väldigt mycket, de är tävlingsmänniskor. (Björn) Några lyfter också upp att bra idrottsprestationer påverkar resultatet i övriga ämnen:

De som är duktiga i ex skidspåret presterar också ofta högt i andra ämnen. (Björn)

Att eleverna genom fysisk aktivitet minskar stressnivån är också en teori som lyfts fram, och där drar en lärare också paralleller till sin egen upplevelse av fysisk aktivitet.

(24)

22

Jag tänker att elever som är fysiskt aktiva blir mindre stressade och (tvekan) egentligen mer kreativa och optimistiska och då blir det lättare att lära sig. Eller, så upplever jag dem ofta som grupp. Och jag kan ju känna igen mig själv i det, när jag har fastnat i något på jobbet eller hemma och känner mig stressad, så blir jag både lugnare, gladare och känner mig mer kreativ efter en promenad eller en löptur (Minna)

Sammanfattningsvis så verkar samtliga lärare i studien uppleva att inlärningen generellt är bättre i elevgrupper med fler timmar fysisk aktivitet i veckan. En av lärarna, Linda, upplever inte att det finns en skillnad när det kommer till koncentrationsförmågan mellan de olika grupperna, men att klasser med mer fysisk aktivitet i schemat, generellt presterar högre på prov och uppgifter. När lärarna fick följdfrågan om vad skillnaden kunde grunda sig i ? Tre av dem uttryckte att de trodde att det grundande sig i att fysisk aktivitet resulterade i en rad positiva faktorer som ökad energi, hög optimism, och kreativitet som de sedan i sin tur, trodde påverkade inlärning och koncentrationsförmåga positivt.

Elever och koncentration efter en idrottslektion

Lärarna fick frågan om de upplevde någon skillnad i koncentrationsförmåga på en klass som kommer direkt från en idrottslektion i jämförelse med en klass som kommer från en teoretisk lektion. Om de upplevde en skillnad så ombads de beskriva denna skillnad. Här fanns en skillnad på såväl svar hos lärarna som förutsättningarna för eleverna. En förutsättning som kan vara viktig att nämna i förhållande till svaren är att två av lärarna, Björn och Ida,

undervisar grupper där många av eleverna tränar avsevärt mycket mer och hårdare än övriga klasser som diskussionerna kretsat runt, vilket innebär att elevernas fysiska aktivitet kan bestå av, som Björn exemplifierade, tre timmar kvalitetspass på skidor en morgon. I övriga grupper som de andra lärarna undervisar i så handlar det om 60-90 minuters idrottspass och då oftast medelintensiva pass.

Björn och Ida tyckte inte att de den fysiska aktiviteten har en direkt positiv effekt på lektionerna efter om den varit mycket fysiskt krävande. Då kunde de istället uppleva att eleverna var trötta och hade svårt att koncentrera sig. Följande svar kan man läsa från dem.

Njää, det kan jag nog inte säga, våra har ju så hårda träningar och då är de mindre fokuserade så jag kan inte direkt se att de är mer fokuserade, de är snarare trötta. Det är ju speciellt då de har så hård träning. (Björn)

(25)

23

Det skulle jag inte säga generellt, de kan ju ha haft fystester innan de kommer till min lektion i svenska och då känns dem snarare trötta. Det är ju inte alltid så men en gång i veckan ligger mitt pass precis efter ett lägre pass med fysisk aktivitet. Det passet skulle jag gärna byta tid på. (Ida)

Övriga lärare ansåg att lektioner som föregicks av en idrottslektion ofta gynnade elevernas koncentration. De lyfte upp vilka typer av uppgifter/lektioner som de la på dessa timmar. En av dem lyfte upp att hon gärna lade prov eller kognitivt krävande lektioner på lektionen efter idrottslektionen och en annan pratade om att han lade uppgifter som kräver kreativt tänkande på lektionen efter idrotten.

Ja, absolut. Det finns ett större lugn i klasser som kommer från idrottslektioner och det påverkar koncentrationen upplever jag. Jag föredrar att ha lektioner efter idrottslektioner (skratt). (Linda)

Jag gillar att ha lektioner efter idrottslektioner, eleverna känns fokuserade och som att de tänker mer ”outside the box”. (Rolf)

Jag ställde en följdfråga till de lärare som tyckte att det fanns en positiv koppling mellan fysisk aktivitet och koncentration och bad dem ta fler exempel på hur man märkte av de positiva effekterna. Här lyfte samtliga lärarna upp att de ansåg att det var elever som i vanliga fall hade svårt att koncentrera sig som verkade påverkas mest och mest positiv av de fysiskt aktiva lektionerna.

De elever som har svårast kan koncentrera sig i vanliga fall upplever jag störst skillnad på. De elever som i vanliga fall reagerar snabbt på all typ av stimuli och har svårt att koncentrera sig upplever jag har lättare på lektioner efter idrotten. (paus) Jag märker nog också mest skillnad på grupper där man inte har en idrottsinriktning. (Minna)

De som har myror i brallorna i vanliga fall funkar bättre på lektioner efter en idrottslektion. De klarar av att sitta still och hålla fokus (Rolf)

Jag hade två elever i en av mina klasser förra året (min anmärkning: en klass som inte läser ett program med idrottsinriktning) som lätt tappade fokus, alltså jättelätt, och

(26)

24

var tvungna att ta pauser minst två gånger på en lektion för att klara av att inte börja med annat, fastna i mobilen eller börja surra med andra. Men jag hade dem på en lektion efter idrotten och då upplevde jag att de båda fungerade bättre, inte alltid, men ändå generellt. De orkade oftast fokusera och koncentrera sig längre och störde inte lektionen. (Linda)

Sammanfattningsvis så ansåg två av lärarna, de som undervisade på program där eleverna tränade såväl fler timmar som intensivare än de övriga grupperna som samtalats kring i intervjuerna, att de inte upplevde att elevernas koncentration påverkades positivt timmen efter idrottstimmarna utan att det snarare gjorde eleverna trötta och mindre koncentrerade. Övriga lyfte upp att de ansåg att idrottstimmarna påverkade koncentrationen på nästkommande lektion positivt. En av lärarna sade att hon upplevde att den positiva effekten syntes tydligast i klasser som inte hade en idrottsinriktning. Övriga underströk inte det i sina svar, men i

följdfrågorna visade det sig att de i citaten ovan syftade på program som inte hade

idrottsinriktning och att de på idrottsinriktade program inte upplevde någon större skillnad gällande koncentration på lektionen efter en idrottslektion.

Fysisk aktivitet i schemat

En fråga i intervjun handlade om hur lärarna tänker kring fysisk aktivitet i dagens skola och om hur mycket fysisk aktivitet som bör ingå i elevernas schema. De ombads sedan motivera hur de tänkte i frågan. Samtliga lärare i intervjuerna utryckte en önskan om att öka antalet timmar/dagar med fysisk aktivitet för elever som inte går ett idrottsinriktat program.

Motiveringen till varför de ansåg att timmarna/antal dagar i veckan skulle öka skiljde sig lite mellan lärarna. Samtliga av dem hänvisade till det stillasittande samhället och barnens inaktivitet. Två av dem hänvisade också tillbaka till tiden då de var unga och spontanidrotten var vanlig och tog upp att skärmar var ett problem i dag som gjorde elever stillasittande. De som förespråkade störst ökning i tid hänvisade också tillbaka till sin egna fysiska aktivitet och hur det påverkade dem. Det framkom tydligt att det stillasittande samhället var en viktig aspekt i deras åsikter att öka mängden fysisk aktivitet i skolan.

Barnen rör sig ju inte idag, på min tid var vi ute och spelade boll och cyklade runt på byn när vi var hemma. Vad gör barn i dag? Jo, de sitter med skärm och chattar istället för att prata med varandra och inte idrottar de heller. (paus) Vi

(27)

25

måste ju se till att barn lär sig att röra sig, jag tycker det ska finnas idrott i schemat varje dag! (Rolf)

Jag tycker att det bör ingå mer än det gör idag, helt klart, med tanke på att samhället är mer stillasittande och den spontana fysiska aktiviteten minskar så tycker jag helt klart att det ska finnas möjlighet till någon form av fysisk aktivitet varje dag. (Björn)

En av lärarna hänvisade tillbaka till det faktum att hon tyckte att klasser med mer idrott generellt fungerade bättre:

Jag känner ju nu när jag svarar på de här frågorna i intervjun att jag upplever att elever på idrottsinriktade program generellt har det lättare i skolan och att de grupperna fungerar bättre. Det är ju svårt att säga direkt vad de beror på men jag tror att det finns ett samband med att de är så fysiskt aktiva som de är. Så, både för att barn sitter så mycket stilla idag och för att jag tror att det är positivt för alla skolämnen så anser jag egentligen att fysisk aktivitet bör finnas på schemat varje dag. I en drömvärld skulle jag vilja ha även icke betygssatt fysisk aktivitet i schemat utöver idrotten. (Linda)

Björn och Linda ville införa fysisk aktivitet på schemat varje dag. Båda hänvisar till

stillasittandet, Ida motiverar ökningen också med att hon tycker att klasser som har mer fysisk aktivitet i skolan har lättare i skolan. Hon menade att en del av den gärna skulle vara icke betygsatt aktivitet för att öka chanserna att få elever som inte i dag är fysiskt aktiva att få upp ett intresse.

De som förespråkade den största ökningen i tid för fysisk aktivitet i schemat

hänvisade tillbaka till när de själva är fysiskt aktiva och hur de upplever att det påverkar dem positivt i fråga om koncentration. Ida exemplifierar det på följande sätt:

Nu är jag ju också idrottslärare i botten och tränar mycket och jag upplever ju själv att min koncentration ökar avsevärt om jag rör på mig, gärna utomhus. (Ida)

Sammanfattningsvis så svarade samtliga lärarna som intervjuades att de ville öka mängden fysisk aktivitet i skolan och alla att dagens stillasittande ungdomar som en motivering till det.

(28)

26

Några lärare ville införa fysisk aktivitet varje dag och de hänvisade till den positiva effekten de själva märkte av träning och en av lärarna gjorde en tydlig koppling mellan fysisk aktivitet och inlärning.

Sammanfattning av resultatet

Sammanfattningsvis upplever lärarna att den fysiska aktiviteten är till största delen positiv för inlärning och koncentrationsförmågan. De elever som har svårast att hålla fokus var de som lärarna upplevde påverkades mest positivt lektionen efter att ha haft en idrottslektion. Gruppklimatet i de idrottsinriktade klasserna upplevdes överlag som bättre vilket lärarna trodde bland annat grundade sig i faktorer som vana att samarbeta och att fysisk aktivitet i grupp leder till tryggare klasser.

Motivationen upplevs överlag som högre i klasser med idrottsinriktning, och detta tror lärarna grundar sig i mindset, tävlingsinriktning och fysisk aktivitet.

Det är blandade tankar om huruvida det är bättre eller sämre att komma direkt från fysisk aktivitet till en teoretisk lektion gällande koncentrationsförmåga. Lärarna hade olika upplevelse av hur ett idrottspass påverkade lektionen efter, en del av lärarna upplevde det positivt medan den andra delen, som hade elever som utförde hårdare fysiska aktiviteter, kunde uppleva dem som tröttare och mer ofokuserade efter en idrottstimme. Generellt menar lärarna att fysisk aktivitet är positivt men att hög fysiska aktivitet t.ex. långa och hårda pass, kan få en negativ påverkan. Fysisk trötthet kan alltså medföra en negativ påverkan på mentala förmågor som koncentration och inlärning.

Alla lärarna var överens om att det behövs mer fysisk aktivitet i skolan och på schemat. Motiveringen till det grundade sig i dels det stillasittande samhället och dels till kopplingen mellan fysisk aktivitet och koncentration och inlärning.

Diskussion

Denna studie syftade till att analysera hur lärare upplever att fysisk aktivitet påverkar elevernas inlärning och koncentrationsförmåga. Nedan följer en diskussion kring de mest centrala fynden i resultatet kopplat till rapportens bakgrund och tidigare forskning.

Diskussionen har delats upp i ett antal rubriker: Gruppklimat, Fokus och inlärning och Fysisk aktivitet och elever med särskilda behov, under vilka rapporten diskuteras. Rubriken, Elever med särskilda behov, valde jag att ha med, trots att det inte var en specifik fråga i intervjun,

(29)

27

eftersom några lärare lyfte upp denna aspekt och det är en aspekt som forskning som redogjorts för i studien, också behandlar.

Gruppklimat

Som tidigare nämnt syftar gruppklimat i denna studie till hur gruppen fungerar tillsammans i klassrummet utifrån en rad centrala begrepp som samarbete, arbetsro och trygghet. Under denna rubrik diskuteras resultatet i studien i förhållande till lärarnas tankar och uppfattningar om hur gruppklimatet påverkades i grupper där elever hade mycket schemalagd fysisk aktivitet.

I fråga om gruppklimatet var samtliga lärare i studien överens om att klimatet generellt var tryggare i klasser som hade mer fysisk aktivitet i schemat. Min undersökning visar således liknade resultat som den kanadensiska studien som redogörs för i bakgrunden, som visade att i klasser där man ökat mängden fysisk aktivitet kunde man observera att klassrumsklimatet var bättre och lugnare. (Ma, Mare, Gurd, 2015). Lärarna själva nämner olika teorier de har till detta i att dessa elever är vana att spela i lag och därför är vana att samarbeta lyfts upp och också att man på idrottslektioner lär känna varandra bättre och därför fungerar gruppen också bättre. Ida framhöll också i intervjun hur det trygga gruppklimatet i sin tur påverkar inlärningen positivt. En rad studier som redogjorts för i rapporten tyder på att fysisk aktivitet kan stärka inlärningen, till exempel Bunkefloprojeket som visar att fysiskt aktivitet kan led till positiva effekter på inlärningen (Ericsson, 2005) men det är bara i den kanadensiska studien som nämns tidigare som pekar på mer direkta kopplingar till fysisk aktivitet, gruppklimat och inlärning (Ma, Mare, Gurd, 2015).

Jag har inte hittat några studier kopplade till hur grupper fungerar i förhållande till hur fysiskt aktiva de är, utöver det som nämns i den kanadensiska studien, men det är ett ämne som det, när man tittar på mitt resultat, verkar finnas belägg för att studera ytterligare.

Fokus och inlärning

I denna del av diskussionen behandlas lärarnas upplevelse av inlärning och förmåga att fokusera i förhållande till mängd fysisk aktivitet. Här uppkom en rad intressanta aspekter som kommer att diskuteras nedan.

(30)

28

Samtliga lärare var överens om att fysiskt aktiva klasser, på gruppnivå, oftast presenterade bättre i skolan, det vill säga, hade starkare inlärningsförmåga. Alla utom en lärare var också överens om att dessa klasser också hade bättre koncentrationsförmåga. En intressant följdfråga blev vad de hade för teorier om vad detta grundade sig i. Då framkom några centrala förklaringar. De pratade om hur fysisk aktivitet gav ökad energi, minskad stress, mer ork, ökad kreativitet etc. Samtliga lärare pratade också om motivation/mindset, som en avgörande faktor. En central aspekt som lärarna återkom till var alltså motivation. Motivation eller mindset kopplade de i sin tur till koncentration och inlärning. Resonemanget gick enligt följande, elever som gick på idrottsinriktade program hade generellt högre

motivation på gruppnivå, några använder begreppet ”bra mindset”, vilket i sin tur leder till att de har lättare att koncentrera sig på lektionerna. Detta kan man jämföra med resultatet från BBO-projektet i Danmark där den studien visade att elever som var mer fysisk aktiva hade högre motivation att gå i skolan. (Mjaavatn och Gundersen, 2005). En fråga man dock kan ställa sig är om ökad fysisk aktivitet i allmänhet skulle påverka gymnasieelevers motivation till skolan eller om den motivation och det mindset som lärarna i mina intervjuer pratar om, grundar sig i att många tävlar på relativt hög nivå i en idrott och att mindsetet kommer från ”en värld” där mindset är mycket centralt och många gånger också avgörande.

Lärarnas tankar om varför eleverna i fysiskt aktiva grupper hade lättare att fokusera och lära, grundade lärarna också på att de var mindre stressade/bättre på att hantera stress samt väldigt drivna. Minskad stress, mer ork och optimism går att koppla till forskning kring fysisk aktivitet. Hanse`n (2016) skriver om hur vi genom fysisk aktivitet kan förbättra kroppens förmåga att hantera, dels den stress som träning innebär för kroppen, men också i förlängningen stress som uppkommer i andra delar av livet. Vidare lyfter han fram en rad internationella studier som pekar på samband mellan dels fysisk aktivitet och optimism och också studier som kopplar ihop fysisk aktivitet med kreativitet. På 1177, vårdguiden, lyfter man upp att FAR (fysisk aktivitet på recept) kan ordineras för att studier visar att fysisk aktivitet bidrar till ökad känsla av glädje och minskad upplevelse av stress. (1177.se). Min undersökning visar följaktligen på liknade resultat, lärarna upplever att fysisk aktivitet

minskar stressnivåerna och ökar kreativiteten och glädjen, dock görs ingen direkt koppling till inlärning i varken Hansen (2016) eller Vårdguiden (1177.se). En rimlig slutsats bör dock vara att låg stressnivå, glädje och kreativitet ger gynnsamma förhållanden för lärande och

(31)

29

I fråga om fokus och inlärning så framkom det att lärare upplever att elever inom idrottsinriktade program, på gruppnivå, hade högre betyg än andra klasser med mindre fysisk aktivitet i schemat. Internationella studier som redogjorts för i bakgrunden visar att elever som räknades som ”higher-fit” elever presterade högre på minnestest än elever som räknades som ”lower-fit”. Man tror att resultatet beror på att Hippocampus stimuleras vid träning och det är där som vårt minne sitter. (Journals.plus.org) Många prov i skolan bygger ju på att elever har gott minne, men för högre betyg krävs mer utförliga resonemang som kanske inte främst utmanar minnet utan den kognitiva förmågan exempelvis att se samband och dra slutsatser. Det är därför oklart i vilken utsträckning högre betyg går att koppla till denna forskning även om man kan se samband. Bunkeflo studien (Ericsson, 2005) däremot visade att skolprestationerna i svenska och matematik förbättrades i grupperna där den fysiska aktiviteten hade ökats. Detta visades på nationella proven. Denna forskning går således att koppla till min studie som visar att betygen i mer fysiskt aktiva klasser generellt är högre än i övriga klasser.

Fysisk aktivitet och elever med koncentrationssvårigheter

När det kom till frågan om hur elevers koncentration och inlärning påverkades lektionen efter en idrottslektion så framkom likande effekter som redovisats för i föregående avsnitt. Lärarna som intervjuades upplevde att eleverna hade lättare att koncentrera sig och att de var mer kreativa och tänkte mer ”outside the box”, eftersom detta redan resonerats kring i förhållande till forskning så kommer denna del istället att fokusera på hur fysisk aktivitet påverkar

koncentrationen hos elever som har koncentrationssvårigheter, vilket framkommer som en intressant aspekt i min studie såväl som i forskningen som redovisats.

Det framkom i min studie att lärarna upplever att elever som i vanliga fall har svårt att koncentrera sig och sitta stilla, elever som upplevs ha ”myror i brallan”, fungerade bättre lektionen efter idrottslektionen. En lärare tyckte att de hade mycket lättare att

koncentrera sig och därför också störde övriga klassen mindre. Här stämmer således min studie överens med forskning som redovisats. Ma, Mare, Gurd, (2015) och Ericsson (2005) har i sina studier kommit fram till att ökad mängd fysisk aktivitet i störst utsträckning gynnar koncentrationen och inlärningen hos barn med svårigheter att koncentrera sig. I

Bunkefloprojektet (Ericsson, 2005) så var det elever med koncentrationssvårigheter som förbättrat sina resultat mest på nationella proven när man ökade mängden fysisk aktivitet. Ma, Mare, Gurd, (2015) kom fram till samma slutsats i sin studie, där det visades att elever

References

Related documents

The students started by asking a question about headlines in the report and even though you in 

The present study shows that using a heated mattress that supplies the patients with active heat during ambulance care improved the thermal comfort, in comparison with the use of

This could, for example, be calculated from vertex attributes and other application-dependent data, such as the position of a light source, and then be used as texture coordinates

Idag står det att den fysiska aktiviteten ska genomsyra hela verksamheten samt att alla elever ska få chans till dagligt utövande av fysisk aktivitet vilket innebär

De har en grundläggande kunskap om begreppet och genom att anta att fysisk aktivitet är all rörelse finns möjligheten för alla pedagoger att arbeta med det

Min utgångspunkt när det gäller museichefernas betydelse för utställningarna skulle kunna härledas till detta område då de delvis utövar sitt mandat inom den kreativa sfären som

Slagen på adaptern ger upphov till stötvågor, energin i stötvågorna som inte avverkar något berg reflekteras och kommer tillbaka in i borrmaskinen.. 2.2.6

  Figur 19.  ​ Multiplayer­chatt.