• No results found

Ett medeltida ryskt sigill, funnet på Gotland Arne, Ture J. Fornvännen 27, 190-191 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_190 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ett medeltida ryskt sigill, funnet på Gotland Arne, Ture J. Fornvännen 27, 190-191 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_190 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ett medeltida ryskt sigill, funnet på Gotland

Arne, Ture J.

Fornvännen 27, 190-191

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_190

Ingår i: samla.raa.se

(2)

190 S M Ä R R E M E D D E L A N D E N

Beträffande vapnen i fyndet h ä n v i s a s till M. J a h n s bekanta a v h a n d l i n g : Die B c w a f l n u n g der G e r m a n e n in der älteren Eisenzeit (Mannus-Bibliothek 16). Fyndet liar i Statens Historiska Museum fått inventarienumret 19759.

T. J. Arne.

E T T M E D E L T I D A R Y S K T S I G I L L , F U N N E T P Ä G O T L A N D

Våren 1932 inlämnades av doktor Borgström i Visby till Statens Historiska Museum elt tvåsidigt p r ä g l a t blysigill, en s. k. bulla, som en gäng medelst ett s n ö r e varit fäst vid ett dokument. Sigillet hado påträffats vid Sojdungs i Folo sn jiå Gotland, mitt emellan h a m n a r n a i Slite och Visby. P å si-gillets ena sida ses en bild av den heliga jungfrun i orantställning, och pa hennes krojip ett K r i s t u s h u v u d i m e d a l j o n g ( ? ) . P å ömse sidor om glorian \VP <PV ( „ G u d s moder", b o k s t ä v e r n a i n v i k a n d e frän det n o r m a l a ) . Det är en s. k. P l a t y t e r a - f r a m s l å l l n i n g av G u d s moder. Den a n d r a sidan visar en r y s k inskrift: <PEKTICTT> APXI?E1IIIT> B(0)BPOPO;((C)KbIH. De två sista bokstäverna ä r o otydliga, ett o och ett c ä r o u t p l å n a d e i sista ordet. Kompletterad lyder inskriften: Feoktist, archiopiskop Novgorodskij, d. v. s. Feoktist Novgorods ä r k e b i s k o p .

.lust vid den tid, då svenska m a r s k e n T o r g i l s K n u t s s o n seglade över Östersjön och under strider mot novgorodborna anlade fästningen L a n d s -krona vid Nevas m y n n i n g , omtalas ä r k e b i s k o p e n F'eoktist i Novgorods annaler.1 Är 1299 dog ä r k e b i s k o p Klimcnt, och furst Boris Andrejevitj

jämte b o r g a r n a i Novgorod valde till h a n s efterträdare den fromme igumen Feoktist. föreståndaren för don heliga hebådelsens kloster. Don 29 juni 1800 invigdes han i sitt ämbete av melropoliten Maxim från Kiev och in-stallerades d ä r p å i S o p h i a k y r k a n . Efter åtta å r blev ärkebiskopen Feoktist sjuk och drog sig tillbaka till det kloster han kommit ifrån. H ä r dog han också efter t va a r den 23 december 1310 och begrovs i klostret. H a n s kvarlevor överfördes a r 1786 till Jurjevklostret i samma stad, där de funnos åtminstone fram till 1918.

Sigillet ä r av den b y z a n t i n s k a lyp, som mycket b r u k a d o s på 900- och tOOO-taleo och som ej sällan hittats i S y d r y s s l a n d (t. ex. i K o r s u n ]iå K r i m2) .

Enligt meddelande från professor B. Vasmer i L e n i n g r a d torde dylika sigill vara g a n s k a s ä l l s y n t a i N o r d r y s s l a n d . "Die F>emitage besitzt n u r eine sehr kleine Sammlung von Bleisiegeln, und auch im Russischen Museum, an das ich niieh gewandt habe, konnle man m i r keino Auskunft dariiber

geben."

1 T h e clnonicle of Novgorod 1016—1471, utg. av K. M i c h e l 1 and N.

F o r b e s (Camden third series, vol. X X V , 1914).

(3)

5 M ÄR R E M B Ii I) E L A N D E N 191

Fig. 98.

Rysk blybulla, funnen vid Sojdungs, Folo sn. Gotland.

Fil rätt liknande blysigill har publicerats av Oreinikoff i Iland III av Trudy moskow. niimismal. Ohsc, sid. 127. Del framställer en Maria med utbredda armar och Kristusbarn inom en cirkel på bröstet. Sigillinskriften anger, att sigillet tillhör! TroitzklJ-klostret, troligen Troitskaja Lavra nian för Moskva. Typen har tydligen länge bibehållil sig inom kyrkliga kretsar.

Till vem liar den ryska ärkebiskopens brev varit riktat? Del sannolika är Väl, att han skrivit lill de ryssar, som uppehöllo sig i Visby eller annor-städes på Gotland, och som där innehade egna kyrkor, alldeles som de varjagiska ocli speciellt gutniska köpmännen ägde sin kyrka i Novgorod. Men det vore ju också tänkbart, ehuru mindre sannolikt, all vladykan (ärkebiskopen) i Novgorod intresserat sig lör sin lids upprörda nordiska jiolilik. och atl hans brev alltså varit riktat till myndigheter i Visby — gut-niska eller lyska. Återstår den möjligheten, all sigillet enbart förls över lill Gotland av någon köpman, som betraktat bullan som en kuriositet.

(4)

192 K / . E I N E R E M I T T E I L U N G E N

K L E I N E R E M I T T E I L U N G E N

E i n i g e n e u e E i n z e l g r ä b e r f u n d o i m S t a a t l i c h e n H i -s t o r i -s c h e n M u -s e u m werden von Axel Bagge behandelt. Au-s unge-fähr 100 Fragmenten, die im Jahre 1926 vom Dorfe Skettilljunga im Kspl. V. Vrams in Schonen, eingegangen sind, ist das schöne Gefäss Fig. 88 zusam-mengesetzt worden. Dabei zeigto sich, dass sich ferner ein genau ilbereinstim-raendes sowie ein sehr nah verwandtes Gefäss (Fig. 89) unter don Schcrben befanden. Ubrige zu diesem F^unde gehörigen Denkmäler finden sich abge-bildet im Kungl. Vitt. Hist. och Ant. Ak:s Årsbok 1927, Fig. 10. Das Gefäss Fig. 91 stammt von Helraershus im Kspl. Värnamo, Småland, und gehört wahrscheinlich zusammen mit dem Meissel aus Feuerstein Fig. 90; der Fund ist im Jahre 1930 durch Tausch crworben worden von dem Heimatverein in Värnamo. Fig. 92 zeigt das erste in Uppland gefundone, von einem Ein-zelgrab stammendc Gefäss, von Kallås in Kspl. Jumkil. — M. Stenberger berichtet iiber einen im Museum in Borgholm aut Öland aufbewahrten B r o n z e h a l s r i n g m i t R e i t e r f i g u r e n (Fig. 93—94), der im Kspl. Gärdslösa auf Öland gefunden wurde. Der Ring ist der erste dieses Typus, den man ausserhalb Gotlands angetroffen hat und diirfte dor Zeit um 500 v. Chr. angehören. Die Reiterfiguren (Fig. 95) werden von dem Verf. mit Figuren zusammengestellt, die auf gewissen Tongelässen vorkommen, die der ostdeutschen Gesichtsurnenzeit angehöron. — E i n b e m e r -k e n s w e r t e r L a T é n e - F u n d , der im vorigen Jahre von Lagerlunda im Kspl. Kärna, Östergötland, eingeliefort wurde, wird von T. J. Arne vor-gelegt. Dieser besteht aus einer eisernen Situla (Fig. 96), einem zusammen-gebogenen Schwert (Fig. 97 a) mit Fragmenten der Scheide (d—b), einer Speerspitze (b), und einem Messer (c). Bereits 1843 kamen auf demselben Platz Eeste einer ähnlichcn Situla zum Vorschein, deren näcbste Vorbilder solche Bronzesitulen zu sein scheinen, die z. B. von Thiellc Inf. in der Schweiz bekannt sind. Andere Situlcn aus Eisen ausser den beiden öst-götischen sind jedoch dem Verf. unbekannt. — E i n m i t t e l a l t e r l i c h . e s r u s s i s c h e s S i e g e l wurde 1932 vom St. Hist. Mus. erworben von Got-land, wo es bei Sojdungs im Kspl. Folo gefunden wurde (Fig. 98). Es ist eine Bleibulle mit der Darstellung der Jungfrau Maria sowie mit einer rus-sischen Inschrift, die nach T. J. Arne zu deuten ist als: "Feoktist, Erzbischof von Nowgorod". Feoktist verwaltete sein Amt zwischen den Jahren 1300 und 1308, in einer Zeit, da die schwedische Politik lebhaft nach Eussland gerichtet war, wo unter anderm dio schwedische Festung Landskrona an der Miindung der Neva unter Kampfen gegen die Einwohner Nowgorods ange-legt wurde.

References

Related documents

Tvä stora ryska samlingar av fornsaker ha åren 1909 och 1916 förvärvats till Finland, av vilka den ena redan tillhör Historiska Museet i Helsingfors, den andra sannolikt en gäng

Professor Gustafsson avled den 16 april 1915 utan att själv ha hunnit företaga mer än en viktig åtgärd för publikation av det högintressanta fyndet — han hade av stortinget

1 nordost påträffades i detta lager rester av ett träbus av 5X5 m stor- lek jämte mängder av fisk- och andra djurben samt grov keramik, vidare stenar till en härd, som låg i

Tidigare voro några med bläck skrivna näverdokument från 1600- 1700- och 1800-talet bekanta, men i Novgorods fuktiga jord skulle sådana inskrifter icke ha kunnat bevaras.. I

Men då ruserna gingo till motanfall, skullo han (Marzuban) vända sig till flykt, och med honom skulle de (muselmanerna) fly och därigenom väcka förhopp- ning hos ruserna om seger

Vid platsen för högra handen lågo fragment av en rak järnkniv (inv.-nr i Statens Hist.. 308 Smärre meddelanden. Tjockleken över ryggen 3 mm. Det är svårt att på grund av

Från denna ö äro 108 solidi bekanta, av vilka 41 äro präglade för Ana- stasius, 20 för Zeno, 17 för Leo, 5 för Theodosius II men blott 1 för Valentinianus och 2 för

58 i sitt arbete Sveriges fasta fornlämningar från hednatiden: &#34;Det är mycket osäkert, om vi hit (till stenkammargravarna från neolitisk tid) fä räkna några små