VIN&SPRIT -
INNEHÅLL
Aret i korthet I
VD:s kommentar 2
Koncernöversikt 4
Partihandel 12
Marknad och sortiment r6
Tillverkning 22
Export 26
Finansrörelse 30
V & S Domaine Rabiega 32
Kemetyl 34
Året i vingården J6
Direktion/Styrelse/Revision 41
Förvaltningsberättelse r989 44
Femårsöversikt 46
Resultaträkning moderbolaget 49
Balansräkning moderbolaget 50
Finansieringsanalys moderbolaget 52
Resultaträkning koncernen 53
Balansräkning koncernen 54
Finansieringsanalys koncernen 56
Bokslutskommentarer 57
Vinstdisposition 62
Revisionsberättelse 6J
Året i sammandrag 64
r---ARET l KORTHET
KALKYLMÄS SIG REsULTATUTVECKLING SVERIGE EXPORT 1987 1988 1989 1987 1988 1989 Fakturerad
volym
(milj liter) 154,8 154,9 158,5 16,5 21,9 27,4 Fakturerat
värde
MSEK 2001 2082 2347 322 474 G1G Resultat
c. avskr.
MSE.K 160 119 138 105 148 175
TOTALT 1987 1988
171,3 176,8
2323 2556
265 267 1989
185,9
2963
313
Året i korthet
BOLAGET ÄNDRADE SITT namn från AB
Vin-&Spritcentralen till v&s Vin&Sprit AB.
I samband dänned reviderades företagsprofilen.
MODERBOLAGETs FAKTURERING ökade med r6% till 2 963 MSEK. Resultatet efter finansnetto ökade med q% till396 MSEK.
EXPORTFÖRsÄLJNINGEN ÖKADE under året med JO% till 6r6 MSEK.
BESLUT TOGS ATT organisera affårsverksamheten i moderbolaget i fYra marknadsbaserade rörelse- grenar med resultat- och kapitalansvar: tillverk- ningsrörelse, grossiströrelse (import och svensk marknad), exportrörelse och finansrörelse:
PÅ SVENSKA MARKNADEN sjönk försäljningen av sprit,' medan vin och starköl ökade. 1989 var första året, då försäljningen av vita viner blev i stort sett densamma som för röda.
ANTALET NYINTRODUKTIONER PÅ svenska mark- naden var fortsatt hög. 348 nya produkter introdu- cerades.
V&S LANSERADE ETT SORTIMENT med lågalko- holviner, som utvecklats via en egen unik process för alkohol-oc~ aromseparation.
EN NY VINIFIKATIONSANLÄGGNING togs i bruk på v & s Domaine Rabiega i Provence.
DET NYA VIN & SPRITHISTORISKA MUSEET~ ett av de främsta i sitt slag i världen, invigdes i april.
VD:SKOMMENTAR---~
Ett bra år, ett framgångsrikt
decennium
FÖR V&S VIN &SPRIT AB, SOm är vårt nya namn, blev rg89 ytterligare ett framgångsrikt år. Resul- tatet efter finansnetto uppgick till3g6,4 MSEK, en ökning med I4 %. En fortsatt mycket god utveck- ling på exportsidan bidrog i hög grad till det goda resultatet.
Företagets totala försäljningsvolym ökade med 5% till r86 miljoner liter. Exportförsäljningen har ökat med 2 5% och försäljningen i Sverige med 2%.
Omkostnaderna steg i snabbare takt än beräk- nat. Lönekostnaderna ökade med I4 %, dels beroende på större lönehöjningar än budgeterat, dels på en utökning av arbetsstyrkan med 2o/o.
Därutöver ökade transportkostnaderna kraftigt.
Produktiviteten har ändå förbättrats under året.
Personalproduktiviteten ökade med 2%, mätt som fårsåld volym per arbetad timma. Vårt interna mått för total real produktivitet visade en
ökning med 4%.
Nyckeltalen får moderbolagets verksam- het redovisas i anslutning till förvalt- ningsberättelsen och visar att företagets
situation är god.
Tre av r98o-talets stora konsum- tionstrender i Sverige har fortsatt.
För det första en successiv minsk- ning av spritkonsumtionen till fårmån får vin och öl. Denna ut-
veckling torde spegla två mot- stridiga tendenser, dels ett
ökat intresse för alkoholsvagare alternativ, dels ett uppsökande av billigare alkoholkällor.
Den andra trenden är en gradvis övergång från rött till vitt vin. Och den tredje en successiv ökning av intresset för nya produkter, främst i form av vm er.
Vi introducerade under året 348 nya produk- ter. Dessa produkter togs över lag emot mycket väl av marknaden. Det stora intresset för de månatliga introduktionerna dokumenterar det ökade intresset för och kunskapen om vin i Sve- rige. Men det har också negativa effekter. Grund- sortimentet tenderar att komma i skymundan. Det skapar överlager, vilket i sin tur binder en hel del kapital.
Vi kan också konstatera att Sverige mer och mer utvecklas mot internationellt mönster i sin dryckeskonsumtion.Jag tror att denna utveckling kommer att fortsätta.
Det är också ofrånkomligt att Sverige under de kommande åren närmar sig EG i allt fler avseen- den. Det pågår redan ett omfattande harmonise- ringsarbete. Den svenska alkoholpolitiken och regleringarna av den svenska marknaden är en komplicerad fråga i detta sammanhang.
Harmoniseringssträvandena i EG för bran- schen, utöver tullområdet, innefattar standardise- ring av definitioner, klassifikationer samt en om- fattande teknisk lagstiftning. Här följer vi löpande arbetet via olika internationella samarbetsorgan inom EG. Vår egen kvalitetspolicy innebär att vi på flertalet områden har minst lika hårda krav som
EG. Som exempel kan nämnas att v&s som en intern policy under lång tid redan haft kravet på naturliga aromkomponenter, som numera införts
lEG.
Vi följer noga den internationella forskningen och har i det syftet också förstärkt våra egna labo- ratorjeresurser. I vår egen kvalitetsstyrning ställer vi mycket hårda krav. Vi ska alltid kunna garantera kvaliteten i de härtappade produkterna.
För att möta utvecklingen i ett längre perspek- tiv har vi under r 989 tagit beslut om en marknads- baserad indelning av verksamheten i rörelsegre- nar, som organiseras och styrs som resultaten- heter. De fYra rörelsegrenarna - tillverkning, svensk marknad, export och finansrörelse- far sin
- . " -_ -lfl:it
··~~
- -- -VD:S KOMMEP«T.\It
nya organisatoriska form från och med den r juli 1990. I huvudorganisationen ingår även staberna Information, Juridik och Personal.
I samband med organisationsförändringen har vi också ändrat vårt namn från AB Vin- & Sprit- centralen till v&s Vin&Sprit AB.
Den kommande omorganisationen har före- gåtts av ett omfattande strategiskt arbete. Detta syftar till att ytterligare öka affärsmässigheten i de olika verksamheterna, så att vi kan hävda oss väl även i framtiden. Den framgångsrika exporten har redan visat vad v&s förmår i en extremt konkur- rensutsatt miljö.
Med vår nya organisation, väl genomarbetade strategier, välutrustade och effektiva produktions- resurser samt kunnig och motiverad personal står vi väl rustade att möta marknadens och omvärl- dens förändringar. •
Egon Jacobsson
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
3
:::a
,_
z
· -
KONCER"OVtRSfKT--- --- -- - - ,
FAKTURERAD FÖRSÄLJNING Total fakturering iMSEK 3200
FÖRSÄLJNING AV VIN Fiirsiiijning av vin i milj liter 120
.).!l)L_ -- - -- -
~·-----·-11-11-
~··
FÖRSÄLJNING AV SPRIT Försiiljmizg av sprit i milj liter 110
70
~ --1--1--1---1
,p -
FÖRSÄLJN!NG AV STARKÖL Fifrsii/jnin av utländslt
J/atM'fi milj litrr 16
14 '!-
..._
_____ _
L _ _ _ _ _ ..
Det nya Vin & Sprit
SEDAN MITTEN AV 1970-TALET har Vin&Sprit (v&s) genomgått en genomgripande omdaning.
Företaget har förändrats från ett renodlat svenskt monopolbolag till ett modernt industri- och han- delsföretag, som säljer sina produkter också på den internationella marknaden i hård konkurrens. Under I988 och 1989 genomfördes ett antal analyser och strategiarbeten i koncernen. I slutet av I989 formulerades de strategiska planerna för 1990-talet. De innefattar bland annat en helt ny organisation av verksamheten. Moderbolaget ändrade I989 också sitt namn, från AB Vin- &
Spritcentralen till v&s Vin&Sprit AB. Den nya identiteten lades fast i ett reviderat program för företagets grafiska profil.
Idag är v&s en modem industri- och handels- koncern med 949 (9I3) anställda och god lön- samhet. Företaget hade I989 en försäljning på nära I07 miljoner liter vin, cirka 67 miljoner liter sprit inklusive export och I I miljoner liter impor- terat starköl. Exportförsäljningen, dominerad av Absolut Vodka, uppgick till drygt 27 miljoner liter.
Koncernens försäljning låg I989 på 3 105 MSEK
( 2 694). Försäljningen i moderbolaget uppgick till 2 963 MSEK (2 556), varav försäljningen utom- lands uppgick till6I6 MSEK (474).
Resultatet efter finansnetto uppgick I989 till 396 MSEK (348). Nettoresultatet uppgick till2I I
MSEK (IJ2).
Partihandeln är den ursprungliga kärnan i v&s verksamhet. I takt med företagets internationella
~
-~~m
~~
r-- - - -- - - - -KONCERNÖVERSIKT
- - - - --- - - GRÖNSTEDTS
"Sannolikt det finaste i världen" var den kände engelske vinprovaren Oz Clarkes omdöme om
det svenska Grönstedt-sortimentet, som i en blindprovning tog första (X.O.), andra (Extra),
tredje (Monopole) och femte (V.O.) platserna framför de buteljimporterade märkena.
J.D. Grönstedt & Co. var en av Stockholms större grosshandelsfirmor i vin och sprit
i slutet av 1800-talet, och den första som löstes in i samband med mono-
poliseringen. Grönstedt importerade sin cognac snarast möjligt efter
destillationen i hemdistriktet
Charente och lagrade den på ekfat i sina källare i Stockholm.
Medan det normala förfaringssättet idag är att köpa färdiglagrat på butelj, så importeras Grönstedts-cognacen fortfarande "early landed:' Detta är möjligt tack vare icke tidsbegränsade avtal, som skrevs på 1920-talet. Cognacen får mogna på ekfat i många år före tappning. Den äldsta cognacen, Extra, ligger på fat i flera decennier och några droppar från de cognacs- fat som övertogs 1917 ingår också.
Våra bergrum .är en gynnsam lagringsmiljö.
Smakerna koncentreras långsamt och cogna- cen bevarar genom den varsamma processen
"hela sin friska fruktighet.
~---5
. ::U
i-
1-
~ ~z
Ii !
- COTEAUX DU LANGUEDOC
Coteaux du Languedoc är ett ur- sprungsangivet franskt vin. Det har sedan några år en egen ap-
pellation. Att det kommer från franska södern, le Midi, framgår klart av dess eldiga och nästan lite orientaliska karaktär. Det växer på solstekta sluttningar i provinsen Herault mellan Mar- seille och gränsen till Katalonien.
Herault producerar också mer lantvin än någon annan fransk region.
Coteaux du Languedoc är ett robust och lite strävt vin med Carignan som domine- rande druva, men också med inslag av Cin- saut, Grenache och Syrah. Tanninet balanse- ras av en fyllig hallonarom, som gör vinet njutbart redan som ungt. Coteaux du Lan- guedoc är ett generiskt varumärke, dvs det är liktydigt med sin typ av produkt. Det är nu V&S bäst
säljande röda vin. Det sålde 1989 i cirka 2,3 miljoner liter, motsvarande 5,4% av hela rödvinsförsälj- ningen i Sverige.
utveckling har grossistverksamhetens andel successivt minskat i företaget. 1989 stod försälj- ningen till den svenska marknaden får 79 (8r)%
av moderbolagets totala intäkt, motsvarande 2347 MSEK (2082). Av företagets kalkylmässiga resultat står den svenska marknadenfår 44 (45)%.
Detta beror på den höga vinstnivån inom exportverksamheten vars avkastningskrav mer än väl infriats. På den svenska marknaden har vi ett avkastningskrav som motsvarar ett genomsnitt får svenskt näringsliv. Motivet till detta är att vi inte oskäligt ska belasta konsumenten med extra kost- nader. Monopolverksamheten är också en lågrisk- verksamhet
Exportverksamheten, som verkar på fria mark- nader, är däremot en högriskverksamhet Därfår är avkastningskravet högre. Exporten ger också en extremt hög avkastning.
Den nominella avkastningen på eget kapital efter schablonskatt uppgick i moderbolaget till34 (26)%, väl motsvarande avkastningskravet i före- taget.
Att driva en monopolverksamhet med hög effektivitet och produktivitet är svårare än att driva en verksamhet i fri konkurrens, där marknaden hela tiden korrigerar eventuella brister.
Som komplement till räntabilitetsmåttet an- vänds i v &s ett antal produktionsbaserade nyckel- tal för att följa upp prestationer och resursutnytt- jande. Detta görs såväl totalt för moderbolaget som per tillverkande enhet. Totalt sett har pro- duktiviteten successivt, med några avbrott, ökat under 70- och 8o-talen. Produktiviteten fårbättra- des också under r989. Mätt i antal fårsålda liter per arbetstimme ökade den med 2% jämfört med 1988. v&s mått får total real produktivitet visade en ökning med 4%.
Årets investeringar uppgick till 56,7 MSEK (u5,2).Avdessaavsåg4-5·9 MSEK (56,8) maskin- utrustning, 9·7 MSEK (56,9) byggnader och 1,1
MSEK (1,5) mark och markanläggningar.
v&s-koncernens huvudsakliga verksamhet lig- ger i moderbolaget. I koncernen ingår det helägda dotterbolaget Kemetyl AB, som i sin tur äger Inga Erikssons Åkeri AB. Kemetyl AB tillverkar och säl- jer produkter till industrin samt motorist-, fritids- och hushållssektorerna.
6---~
- - - -DEMI
Samtidens strävan mot lättare mat och dryck och sundare livsföring har varit den marknadsmässiga förutsättningen bakom V&S Demi-satsning. Riksdagens mål att nedbringa alkoholkonsumtionen i landet med 25% till år 2000 har också legat till grund för satsningen.
V&S har tillsammans med forskare i England utvecklat en unik teknologi för avalkoholisering och aromåtervinning. Starkt förenklat går den mycket komp- licerade och känsliga processen ut på att destillera vinet under vakuum på så låg temperatur att aromerna inte skadas. l nästa steg separeras aromerna från etanolen. Detta ger ett avalkoholiserat vin och naturliga aromkoncentrat.
De sammanförs med basvin till rätt alkoholstyrka.
En förändring av skattereglerna 1988, enligt vilken vin i alkoholstyrkor
under 7% beskattas som starköl, möjliggjorde slutligen att lågalkoholviner kunde säljas i attraktiva prislägen. Demi-sortimentet omfattade 1989 tre viner: Demi Blanc på Soave-bas, Demi SUberling på Riesling-bas och Demi Rouge baserat
på franskt lantvin.
Samtliga kostade 25 kr per helbutelj.
Demi-sortimentet ska fungera som ett lågalkohol- och lågkalorialternativ till vanligt vin och öl. Markna- dens respons har än så länge varit relativt sval, men lågalkoholvinerna är endast i begynnelsen av sin utveckling.
Både Dt!mi-sortimentet och själva lågalkohol- teknologin har en intres- sant exportpotential.
7
l
r ....
,, ....,
·,,I!JIIIi
,1
V f
r
i
! .,.,
!
i
~i c
l l
L
lo
<
; ~ (l)
l. f
I
l lZ
l
- KONCE.RNÖVERSIKl - - - -
V&S hälftenäger AB Skånebrännerier, som fram- ställer råsprit för v&s behov.
Moderbolaget har fyra produktionsanlägg- ningar i Sverige och driver vingården v&s Domaine Rabiega i Provence.
v&s driver även Vin&Sprithistoriska Museet, som invigde nya lokaler i april 1989 och kan be- traktas som ett av de förnämsta i sitt slag i världen
V&S AFFÄRSIDE
v&s grundläggande affärside är:
• att erbjuda den svenska marknaden ett brett urval av kvalitetsprodukter, huvudsakligen inom alkoholområdet
• vilka speglar god svensk och internationell dryckeskultur
• utifrån dessa produkter utveckla och lönsamt exportera kvalitetsprodukter samt
• aktivt förvalta de resurser, som skapas i detta arbete.
För de rörelsegrenar som kommer att finnas i moderbolaget har också affärsideer formulerats.
Dessa har härletts ur den övergripande affärsiden.
Kemetyl med dotterbolag arbetar utifrån sidoord- nade affårsideer.
VERKSAMHETENS OMFATTNING
Verksamheten i moderbolaget utgörs av industri, handel och finansverksamhet Handelsverksam- heten är i sin tur uppdelad i import, partihandel och distribution för svensk marknad samt export.
v&s har ensamrätt på import av och partihandel med sprit, vin och icke svensktillverkat starköl.
Företaget har också ensamrätt på tillverkning av spritdrycker i Sverige. v&s ägs av svenska staten men drivs under samma legala former som andra industri- och handelsföretag. Detaljhandelsmo- nopolet har lagts på ett annat samhällsägt bolag, Systembolaget AB.
v&s planerar sortimentet för hela den svenska
l
marknaden. En del tillverkar vi, men merparten importeras, i bulk och på butelj. Vi förädlar en stor del av importen genom till exempel mognads- lagring och buteljering. Slutligen informerar vi8- -
restauranger och press sam t distribuerar till detalj- handeln.
Systembolaget är v&s största kund, och företa- gen har ett nära samarbete. Systembolaget har direktkontakten med konsumenterna. En viktig del i samarbetet handlar därför om hur markna- dens och kundemas efterfrågan förändras.
v&s mål är att i all verksamhet möta aktuella konsumentbehov och erbjuda prisvärda kvalitets- produkter. Den svenska marknaden erbjuder vi ett mycket brett urval produkter. Till den internatio-
nella marknaden offererar vi ett litet antal hög- profilerade produkter.
Under hela 8o-talet har vi successivt utvecklat vår exportverksamhet Exporten domineras av Absolut Vodka, som på kort tid blivit det ledande importvodkamärket på usA-marknaden och ett av världens ledande spritrnärken.
Exportförsäljningen av Absolut Vodka balanse- rar mer än hälften av värdet av den totala importen av sprit, vin och starköl till Sverige. Exportvärdet är numera närmare två och en halv gånger så stort som värdet av spritimporten.
Som industrirörelse är v&s effektivt med sats- ningar på ny teknik. Vår satsning på lågalkohol- viner (max 7 volymprocent) har lett fram till vär- defulla kunskaper inom området aromseparation.
Under 1989 introducerades bla tre lågalkohol- viner i den egna serien Demi.
v&s tillverkning äger rum i fYra fabriker i Sve- rige: Stockholm, Falkenberg, Sundsvall och Åhus.
Fabrikerna har i viss utsträckning olika inriktning.
Åhusfabriken har specialiserat sig på exportpro- duktion. Den mesta mognadslagringen av impor- terat vin sker i anslutning till Stockholmsfabriken.
I syfte att ytterligare höja företagets kompetens inom området vinhantering, 4tiver v&s en egen vingård 1 Provence - v&s Domaine Rabiega. För- utom vinproduktionen är en viktig uppgift att fungera som kursgård för v&s anställda, som här kan delta i vintillverkningens alla moment. Här prövas olika tillverknings- och lagringsmetoder för att berörd personal ska kunna studera hur olika tekniker påverkar slutproduktens kvalitet.
Rabiega producerade 1989 cirka 56ooo butel- jer rött, vitt och rose i den högsta kvalitetsklassen:
Appellation Cötes de Provence Contrölee.
-
r---- - - -- - - - -KONCEJINÖVERSIKT
J
Rabiega har successivt rustats upp till topp- standard. Under 1989 togs bland annat en ny experiment-cave i drift.
v&s finansrörelse har relativt stor omfattning till följd av att företaget har svenska statens uppdrag att hantera dryckesskatterna. Dessa är i storleks- ordningen 9000 MSEK per år.
EKONOMISKA MÅL
v&s ska vara ett lönsamt företag. Detta gäller kon- cernen, moderbolaget, de framtida rörelsegre- narna och dotterbolagen.
Avkastningskravet har formulerats som ett real- räntekrav, där såväl vinstmått som kapitalmatt beräknas realt. För monopolverksamheterna har förräntningskravet satts till 6% samt får export-
rörelsen och övrig konkurrensutsatt verksamhet till minst 8%, i båda fallen räknat påjusterat eget
kapital efter skatt.
I finansrörelsen gäller ett nominellt avkast- ningskrav, som relateras till lämpligt mått får marknadsränta.
EN NY, MARKNADSBASERAD ORGANISATION
Från I juli 1990 kommer verksamheten i v&s att drivas i fYra marknadsbaserade rörelsegrenar - grossiströrelse (import och distribution får svensk marknad), tillverkningsrörelse, exportrörelse och finansrörelse. Rörelsegrenarna kommer att drivas och styras som resultatenheter med eget resultat- och kapitalansvar.
I v&s huvudorganisationingår fårutomrörelse- grenarna ett antal staber: information, juridik och personal. Ekonomi- och ADB-tjänster tillhanda- hålls av finansrörelsen.
ORGANISATION
L _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ g
-
z
KONCERNÖVERSIKT - -- - - - - - - -
- - - CEDERLUNDs CALORIC PUNSCH
Punschen är en svensk nationaldryck, och i den komposition vi känner den faktiskt också en svensk uppfinning.
Att blanda punsch- ordet härleds oftast ur sanskrits pancha, som betyder fem, dvs fem ingredienser - är en tradition från 1700-talet och ostindienseglingarna. De fem ingredien- serna blandades redan på däck: alkohol, vatten, socker, citronsaft och ibland the. l Sverige blev det sed att göra punschen på arrak, framställd på ris och sockerrör.
Cederlunds Punsch är ett av V&S mest kända varumärken, men idag knappast en storsäl- jare. Från toppåren på 1800-talet, då det dracks runt 5 miljoner liter punsch per år, är det idag en relativt liten varugrupp. Under 80-talet har konsumtionen legat ganska konstant runt 700000 liter. Cederlunds sålde 130000 liter.
Firman J. Cederlunds Söner var en pionjär på punschområdet och började buteljera drycken redan 1845 i Riddarhusets källare. "Pounsch n:o 1", som den först hette, var en arrakspunsch, och fick snart varumärket Caloric, efter John Ericssons världsberömda upp- finning varmluftsmaskinen. Calorlc ansågs allmänt som den i särklass ledande punschen.
Cederlunds punsch blev en stor succe över hela världen. Så stor att källaren i Riddarhuset Inte förslog. Cederlunds flyttade då till källarna under Kungl. Slottet.
Dagens Cederlunds framställs givetvis efter Calorics originalrecept. Cederlunds gamla lagringsfat ruvar fortfarande på sin punsch, fast numera i V&S Stockholmsfabrik.
- 1.0
MONOPOLANSVARET
Monopolställningen, särskilt vad avser partihan- deln, innebär ett särskilt ansvar gentemot kon- sumentmarknaden. Denna ska förses med ett varierat, välkomponerat och prisvärt sortiment kvalitetsprodukter i olika prisklasser i lika god omfåttning som om fri konkurrens förelegat.
Detta ställer stora krav på löpande inventering av marknadens önskemål samt på inköp och produktutveckling. Det är också viktigt att minori- teters berättigade önskemål om kulturspecifika produkter blir tillgodosett.
I monopolansvaret ligger även att inte oskäligt belasta konsumenten med kostnader. Produktpri- serna i konsumentledet bestäms i stor utsträck- ning av skattepolitiska beslut och konsumenten tar inte bli föremål för dubbelbeskattning. Detta är ett av de främsta skälen för kostnadsbaserad pris- sättning.
I monopolansvaret ingår också att förse konsu- menterna med likvärdig information, så att så många som möjligt kan fatta rationella köpbeslut Detta medför speciellt stora krav på varuinforrna- tion från v&s och Systembolaget.
v&s agerar inom det regelverk som statsmakt- erna uppställt och verkar genom sitt utbud för en god, medveten och måttfull alkoholkultur i landet.
Bolaget deltar inte i den offentliga alkoholpoli- tiska debatten.
Företagets relation till allmänheten ska präglas av det speciella ansvar som monopolbetingelserna påbjuder. Det innebär i första hand ett krav på att bolaget ska vara lyhört för konsumenternas skif- tande önskemål.
PRISER OCH SKATTER
För den svenska marknaden tillämpar vi kostnads- baserad prissättning. Utgångspunkten är att kon- sumenten ska ta sin vara tilllägsta möjliga kostnad.
Priserna marknadsanpassas genom att konkur- rens råder mellan leverantörerna. Genom själv- kostnadsprincipen kan nämligen leverantörerna nästan exakt forutsäga vad deras produkter kom- mer att kosta i slutledet
De svenska konsumentpriserna är vid en inter-
~ ~ ~
KONCE"RNÖVfJf5lKT
nationell jämförelse relativt höga. beroende på alkoholskatterna, som löpande justeras av riksdag- en. Det förekommer dock att vissa kvalitetSvinet ibland kan köpas billigare i Sverige än utomlands.
v&s andel av konsumentpriset for en produkt svarar mot bolagets kostnader för att köpa och förädla varan. Dessa innefåttar inköpspris, frakt- kostnader, tullavgifter, försäkringar, produktions-, administrations- och distributionskostnader samt avskrivningar och fastställd ränta på sysselsatt kapital.
skattekonstruktionen innebär att prisföränd- ringar på en krona ger en nettoeffekt på konsu- mentpriset på 2,56 KR när det gäller vin. på 2,51
KR när det gäller starkvin och på 3·5 1 KR för sprit.
PERSONAL OCH UTBILDNING
Under 1989 har modeller tagits fram vid samtliga fabriker för att de anställda ska ili andel i produk- tionsresultatet. Modellerna har olika konstruktio- ner. De syftar till att ge medarbetarna del av för- bättringar som åstadkommes av goda insatser samt att ytterligare motivera till kvalitet och gott ekonomiskt resultat.
Arbetet med den grupporienterade arbetsorga- nisationen har fortsatt under året, främst vid Fal- kenbergsfabriken. Förberedelser och försök pågår vid övriga arbetsplatser.
Företaget har tagit initiativ till att i samarbete med Livsmedelsarbetareförbundet göra en över- syn av arbetstiderna för kollektivanställda i avsikt att skapa en ökad differentiering av dessa tider.
Chefsutbildningsprogrammet har fortsattunder året med sin andra fas, som behandlat lagledar- skapet Samtidigt har ett omfattande planerings- arbete bedrivits för nästa fås, chefens image och hans sätt att marknadsföra sig.
Den livsmedelstekniska utbildningen vid stockholmsfabriken har genomförts som plane- rat, huvudsakligen med de kompletterande stu- dier i matematik och svenska som fordras för den fortsatta utbildningen. •
11
::a
l
::a
o
<
-
z -
z
--PAR~IHANDn---
Omfattande provningar före inköp av vin från fyrtiotalet länder.
Import
och distribution till den svenska marknaden
V&S GROSSISTRÖRELSE KOMMER att bestå av import, forsäljning och distribution till svensk marknad av sprit, vin och utländskt starköl. Denna del av v &s verksamhet är helt reglerad i monopol.
Det är också detaljhandeln, som ombesäljs av Systembolaget AB.
Under rg8g har v&s import ökat till I3I (12g,I) miljoner liter. Värdet av importen ökade med 12% till I roo MSEK. Av den totala import- volymen stod spritdrycker för 9 (g)%, vin for 82 (83)% och utländskt starköl för 9 (8)%.
Förutom import och distribution kommer grossiströrelsen också att svara for forsäljningen till Systembolaget. Denna volym uppgick rg8g till I 57,5 (I54,I) miljonerliter, motsvarande en fak- turering om 2 306 (2 o6I) MSEK.
Den totala försäljningen i Sverige uppgick till I58,8 (155,2) miljoner liter.
v&s har ansvaret för planeringen av det sorti- ment som ska erbjudas allmänheten genom Systembolaget, liksom för varuförsörjningen. Det centrala affärsmålet är att se till att den svenska konsumentmarknaden har ett lika bra urval som om fri konkurrens forelåg.
DEN SVENSKA IMPORTSTRUKTUREN
v &s är ett av världens största importerande företag inom vinområdet Styrkepositionen använder vi för att göra så förmänliga inköp som möjligt för de svenska konsumenterna, såväl kvalitets- som pris-
l:Z ____________________________________ _ __ _ __ _ _____________________ _J
;~z~
. - ---PARTIHANDEL
J - j
mässigt.
Under 198o-talet har vinintresset ökat i Sve- rige. Konsumenterna har blivit allt mer kvalitets- medvetna och ställer därmed större krav på vårt sortiment och dess sammansättning. Dessa krav försöker vi motsvara dels genom att vatje månad erbjuda nya viner från hela världen, dels genom noggranna kvalitetskontroll er.
Idag köper vi vin och sprit från fYrtiotalet länder.
1989 introducerades 348 nya viner på den svenska marknaden. De hade en mycket bred spännvidd från enklare viner i lägre prisklasser till exklusiva specialviner i mycket begränsade voly- mer. Cirka soo/o av de nya vinerna var återintro- duktioner, d vs märken som tidigare funnits i andra årgångar.
Nyhetslanseringarnas andel motsvarade 1989 cirka en tredjedel av allt sålt vin eller 30 miljoner liter.
Den största importmarknaden är fortfårande Frankrike, varifrån vi köpte 28,6% av våra viner i volym räknat. Därefter kommer Spanien och Italien med r6,7 respektive 11,5% av importen.
En nykomling under r98o-talet är Australien, som nu ligger på fjärde plats med ro,2%. v&s är idag den största importören av vin från Australien.
Cirka 23 o/o av den australiska vinexporten går till Sverige.
Under hela Bo-talet har vi haft en ökning av importen från utomeuropeiska producenter. Nya Zeeland och usA ökar sina andelar i snabb takt.
sydarnerika kommer också att bli en intressant importmarknad för Sverige de kommande åren.
Detta gäller i synnerhet Chile.
Inom den europeiska importen sker en succes- siv svängning från klassiska distrikt som Bordeaux och Bourgogne tillleverantörsländer som Portu- gal, Jugoslavien och Bulgarien. Men även ett gammalt vinland som Tyskland ökar igen.
v&s köper det mesta av sitt vin långt innan det ska säljas. Detta gäller både buteljimporterat vin och vin som tappas i Sverige. Från utomeuro- peiska marknader förekommer det allt oftare att vi köper vin till och med före skörd mot kvalitets- försäkring.
Vi mognadslagrar själva och har cirka 7 miljo- ner flaskor i lager. Mognadslagringen kan ses som
- - - - LAS MENINAS - - - -
Diego Velazquez berömda målning "Las Meninas" har fått ge namn åt denna härtap- pade vita rioja. Precis som målningen har vinet trots sin ålder en härlig fräschör.
Las Meninas har som de flesta riojaviner mognat på ekfat. Vanillinet i träet, som löses ut i vinet, ger det en anstrykning av vanilj och smörkola. Men den friska frukten från dru- van Viura, med sin karaktäristiska grape- fruktsmak, dominerar.
Las Meninas härtappas på dispens i Sve- rige. Vinerna från Rioja-regionen framställs under allt striktare lagar och regleringar.
Export av rioja på bulk är i princip för- bjuden. Förutom Las Meninas
härtappar V&S också de röda riojorna El Molino, i kvalitetsklassen
"con crianza•:
ochRamode Flores,
en s.k.
"reserva" som är lagrad minst tre år.
- - - -- ---13
o
<
-
i
(l)
1 :z -
:z
PARTIHAND a---~
LANTVINERNA ----~---
FR\MKT
:_ANTVfN
J1Al!ENSKT
1980-talet blev det stegrade vinintressets årtionde i Sverige. Lanseringen av "lant- vinerna•: som inleddes 1982, var ett viktigt inslag i denna utveckling. Det har länge varit ett politiskt mål i Sverige att föra över marknadens intresse och kon- sumtion från sprit till drycker med lägre alkoholhalt. Att öka kunskaperna om vin hos en bre- dare allmänhet är då en förutsättning. Lantvinerna togs fram som en pedagogisk vinserie i den näst lägsta prisklassen. Prisvärda, trevliga viner, som var typiska för sitt ursprungsland och som kunde bli utgångspunkt för vidare botaniserande. Att hitta karaktären för ett land är givetvis svårt, och för ett komplext vinland som t ex Frankrike egentligen omöjligt. Men efter omfattande provningar valdes leverantörer.
Introduktionen omfattade tre röda viner, ett franskt, ett spanskt och ett italienskt lantvin, samtliga prissatta till 22 kr. Säsongen efter
kom tre vita - från Tyskland, Österrike och Portugal, alla för 23 kr.
Lantvinerna blev en omedelbar succe.
En större succe än planerat, ty de tog snabbt över en stor andel av hela vinförsäljningen.
När lantvinerna stod på sin höjdpunkt 1984 svarade de för över 30% av hela försäljningen av röda och vita viner. Sedan några
år är lantvins- försäljningen på väg ner. Det låg
i lantvinets ide. Intresset och volymerna har flyttats över till högre kvalitetsklasser, områdesdefini- erade viner som italienska Bardolino, franska Coteaux du Languedoc, spanska El Molino och australiska Barossa Valley.
Lantvinet är ett av de få koncept vilkas framgång kan avläsas l en gradvis minskning.
14---~
l
en del av tillverkningsprocessen och förklarar den något höga kapitalbindningen. Vi tar ut en intern lagerränta på 8% utöver inflationen per år.ETT OMFATTANDE VERKSAMHETSOMRÅDE
Partihandelsfunktionen innefattar att samman- ställa sortiment samt att utgöra en effektiv mellan- hand mellan ett stort antal tillverkare och detalj- handelsledet
Bland uppgifterna for v&s framtida grossiströ- relse kan nämnas:
• planering av sortiment,
• inköp, import, hemtagning,
• prissättning,
• forsäljning till detaljist,
• forsäljning till annan grossist/ distributör,
• trading "en gros" på externt uppdrag.
Den svenska marknaden är uppdelad i konsu- mentmarknad, restaurangmarknad samt skattefri forsäljning till ambassader, kyrkor med flera.
En tillkommande marknad utanför Sverige är trading i parti på uppdrag av utländska alkohol- bolag.
v&s har också sortimentsansvar och utvecklar inom detta egna sortiments- och produktideer.
Konceptutvecklingen ska styras av marknadens efterfrågan och utveckling. En del av detta kan till- godoses av befintliga produkter tillgängliga på inköpsmarknaden. Då så inte är fallet tar vi initiativ till produktutveckling. satsningen på lågalkohol- viner är ett sådant exempel.
v&s har också ansvar for hanteringen av externa varumärken (cirka 700 till 8oo), både buteljim- porterade och härtappade. Ett särskilt ansvar - i syfte att uppnå konkurrensneutralitet - fordigger for varumärken som ej är företrädda av agent.
DISTRIBUTION OCH FÖRSÄLJNING
Inom Sverige har v&s hela ansvaret for distribu- tionen till systembutikerna. Vår distribution i Sve- rige är heltäckande.
Aktiv marknadsforing av alkoholdrycker är
PARTIHANOtl l starkt begränsad av den svenska lagstiftningen. l Det innebär att v&s har fa möjligheter att påverka forsäljningen där så är önskvärt, till exempel vid introduktionen av lågalkoholalternativ.
En viss bearbetning av marknaden sker genom informationsmaterial i första hand till restaurang- er, liksom genom annan information från v &s centrala informationsenhet
v&s har varuinformatörer som besöker restau- rangerna. Deras roll är konsultativ och de tar inte order. Alla avslut görs av Systembolaget. V&'S varuinformatörer förhåller sig producentneutrala.
PRISSÄTTNING PÅ DEN SVENSKA MARKNADEN
v &s ska per produktslag erbjuda goda produkter i så gott som alla priskategorier och med en stor spridning i prisbilden.
Grundprincipen på monopolmarknaden är självkostnadsprissättning, som marknadsanpassas i producentledet genom fri konkurrens mellan potentiella leverantörer. Enstaka undantag från principen om kostnadsbaserade priser kan fore- komma.
Stora krav ställs på inköpamas skicklighet och formåga att bedöma produkter och deras pris- värde, inte bara vid inköpstillfället utan också vid ett tänkt forsäljningstillfålle. I synnerhet viner köps ju långt i forväg och mycket kan hända under
mognadslagrio gen.
Det kommer dock alltid att finnas exceptionellt prisvärda varor. Eftersom dessa ofta kan inköpas endast i små kvantiteter, är det viktigt att de inte uteslutande kommer små välinformerade grupper till del; En aktiv, bred information ska avhjälpa detta. •
- - - -- -- - - -15
,.0
o
<
-
- z
z
MARKNAO&SORTIMENT---,
Under 1980-talet har vinintresset ökat.
V&Ssatsar
på alkoholsvaga alternativ.
16- - - -
Marknad och sortiment
UNDER So-TALET har västvärldens konsumtion av vin och öl minskat medan spritkonsumtionen varit i stort sett ofårändrad. I icke vin-produce- rande länder har däremot vinkonsumtionen ökat.
Det gäller i hög grad Sverige, där ökningen de senaste åren legat mellan 3 och 4% årligen, totalt får 8o-talet motsvarande 3% i ren alkohol.
I Sverige har å andra sidan spritkonsumtionen successivt minskat. Mätt i ren alkohol har vi under 8o-talet haft en minskning med 33%.
Sverige bryter den internationella trenden också vad gäller starköl, som haft en ökningunder 8o-talet, som motsvarar 54% ökning i ren alkohol.
Detta kan tolkas som att konsumenten uppsöker billigare alkoholkällor.
Vad gäller minskad spritkonsumtion och ökad vinkonsumtion under 8o-talet, så har vi närmat oss de internationella mönstren. Från att ha varit ett traditionellt spritdrickande folk börjar vi anta mer kontinentala vanor.
I Sverige sjunker fårsäljningen av okryddat brännvin mest Att den typiskt inhemska sprit- drycken minskar är en internationell trend.
Whisky har minskat i Skottland och u sA, cognac i Frankrike och gin i England.
Inom Sverige finns det fortfarande stora regio- nala skillnader i konsumtionen. I Norrland säljs till exempel mer sprit och mindre vin än i mellan- sverigeoch södra Sverige. Unika nationella spe- cialiteter finns också kvar, t ex vinglöggen, som är det mest säljande vinet i alla kategorier.
c.:- .:::> · · m aQi1iii'fi~
- - - -- - -- - -- - -- - - - MARKNAD & SORTIMENT
Den svenska ungdomens alkoholkonsumtion, mätt i ren alkohol, minskar kraftigare än totalbe- folkningens - både när det gäller sprit och vin.
Ökningen av starkölskonsumtionen är mindre hos ungdomen än hos den totala befolkningen.
FÖRSÄLJNINGEN
1989
Den internationella utvecklingen har präglats av den "vita trenden", d v s en övergång från färgad till ofårgad sprit och från rött vin till vitt. Denna ut- veckling är av naturliga skäl mindre tydlig i SveFige på spritområdet, där vår brännvinstradi- tion innebär att ofärgade spritdrycker alltid har spelat huvudrollen. På vinsidan foljer vi däremot trenden. I 989 var forsta året då forsäljningen av vita viner i stort sett blev densamma som av röda.
Försäljningen av vita viner ökade 1989 med 7%. Totala forsäljningsvolymen blev 41,2 miljo- ner liter. Inom vitvinsgruppen minskar de vita bordeauxerna. De australiska och tyska vinerna är de som ökar mest.
Röda viner ökade sin försäljning med r% 1989
och den totala volymen uppgick till4r,9 miljoner liter. Franska och spanska viner minskade, medan framfor allt australiska och italienska viner gick framåt.
Starkvin hade 1989 en oforändrad forsäljnings- volym på 9,2 miljoner liter. Inom starkvinsgrup- pen ökar madeira, portvin, vermouth och aperiti- fer. Starkvinsglöggen, en extrem säsongsprodukt, minskade med 8%.
. Mousserande viner har ökat över hela världen, så också i Sverige. Under 1989 ökade gruppen med r o/o till totalt 4,5 miljoner liter. Framfor allt är det spanskt mousserande vin, "ca va", som haft framgång under 8o-talet. Champagne har en liten andel inom gruppen i Sverige, 6% 1989.
Det ökade intresset for vin dokumenteras av den stora uppmärksamheten runt de månatliga nyhetslanseringarna i det rörliga sortimentet.
Dessa har successivt tagit andelar från grundsorti- mentet
Bland vinerna har under I 989 buteljimporterat vin ökat med
s%
och härtappat med J%.Den sammanlagda försäljningen av sprit-
SKÄNE - - - -
Den svenska brännvinstraditionen har okryddad sprit som huvudsaklig inriktning. Floran av kryddat brännvin har emellertid alltid varit stor. En av klassikerna är den relativt tungt kryd- dade O.P. Anderson A qua vit. l början av seklet började allt fler människor själva blanda O.P.
och Kronbrännvin för att få ett mildare kryddat brännvin.
På våren 1931 hemställde Pontus de la Gardle, ordförande i Sveriges Bränneriidkare- förenlng, att ytterligare en akvavit skulle tas fram, med potatis som råvara, med något högre alkoholstyrka och lättare kryddning än O.P. Samma år släpptes det nya Skåne Akvavit, med den välbekanta pilallen på etiketten. Det blev från början en succe och är sedan länge det bäst säljande kryddade brännvinet i Sverige.
- - - -- -- - - -17
o
<
-
- z
z
GRÄDASK
"Grådask" betyder egentligen skräpvin.
Namnet dyker upp vid sekelskiftet inom parentes efter den officiella beteck- ningen Very Old Superior Red Portwine. Smeknamnet anspelar på de många portvinsförfalskningar, som gjordes under 1800-talet. Vanligt vin sötades och spritades upp av mindre nogräknade vinhandlare. Dit hörde knappast J.D. Grönstedt, som importerade sin ädla tawny port från Sandeman's. Att vinet så småningom döptes till Grådask- eller först Sandeman's Grådask - visar på en god por- tion kommersiellt mod hos den gode Grön- stedt, ty detta var hans finaste portvin.
Den gråbruna Grådask-etiketten ser modern ut, men har sina rötter i sekelskiftet, då varumärket skapades i Grönstedts lager- källare vid Stora Nygatan 31. Vinet leverera- des i s.k. portvinspipor, stora långsmala, lättrullade transportfat motsvarande cirka 520 liter, varifrån det drogs av på firmans egna beredningsfat. Vinet klarades med äggvitor och drogs sedan om på de slutliga lagringsfaten, från vilka de tappades efter behov.
Idag köps Grådask färdig från Portugal och tappas sedan i Sverige. Den har då lagrats på ekfat l cirka 15 år l Vila Nova de Gaia.
drycker i Sverige minskade med 2% I989 till40,3 miljoner liter. Okryddat brännvin minskadt; med 4% till 22,5 miljoner liter, medan kryddat bränn- vin ökade med 3% till 2,5 miljoner liter.
Whiskyförsäljningen gick ned I% till totalt 8, 7 miljoner liter. Den härtappade whiskyn minskade med 4% medan den buteljimporterade ökade med 3%. Till följd av leverantörernas stora prisök- ningar minskade härtappad skotsk whisky med 24%. Härtappad kanadensisk whisky ökade där- emot med 6o% och det största märket, Lord Cal- vert, fick en volym av I , 7 miljoner liter.
Försäljningen av gin ökade med I%, av likör med I% och av cognac med 2 o/o. Importerat stark- öl ökade 12% till II,2 miljoner liter.
PRISKÄNSLIGHET l SORTIMENTET
Liksom i utlandet väljer i Sverige allt flera konsu- menter kvalitet framför kvantitet. Den svenska beskattningen av sprit och vin är så konstruerad att konsumenterna far betala proportionellt mer får kvalitet. En statlig utredning arbetar sedan en tid tillbaka med en översyn av alkoholskattereg- lerna och har till uppgift att föreslå en ny modell under I990.
Det ökade intresset får kvalitet framgår bland annat av att konsumenten blir mer medveten om och intresserad av olika viners ursprung, druv- komposition och kvalitetsbeteckningar.
Lantvinerna och andra mer anonyma stor- säljare minskar sin andel, medan ursprungs- och kvalitetsbetecknade viner ökar. Det är dock fortfa- rande härtappade lågprisviner som La Garonne, Val de Loire och Coteaux du Languedoc som dominerar volymmässigt.
I stort kan man säga att den svenska konsumen- ten går från enklare vin till öl och bättre vin. Ett rikt ölsortiment har infårts i specialsortimentet.
Det finns en rad priströsklar i den svenska vin- konsumtionen. Den fårsta gäller härtappade viner, där ett påtagligt köpmotstånd uppträder vid prisnivåer över 5o-55 kr.
Nästa tröskel avser buteljimport och ligger vid 6o-7o kr. Synpunkter på att det finns får litet utbud mellan 6o och Ioo kr framkommer ofta.
Trots detta är de viner som saluförs i denna pris-
18---~
,--- - - - -- - - - M A R KNAD & SORTIMQtT
klass svåra att sälja. Australiska viner över 6o kr är också svårsålda. Tyska, portugisiska och alsaciska viner har en priströskel som ligger I o kr högre.
Viner från "Nya Vadden", vilka kostar över IOO
kr, har får närvarande mycket liten efterfrågan.
Därför finns de i liten omfattning i sortimentet.
För buteljimporterade chateau-viner, de mest kända undantagna, finns en tröskel vid cirka I 5o kr. Viner från slotten med hög status säljs oavsett sitt pris.
EFTERFRÅGAN SKA STYRA UTBUDET
Det är en grundprincip i v &s att sortimentet ska planeras och struktureras efter marknadens efter- frågan. På den monopolreglerade svenska mark- naden, där sortimentsansvar och försäljning till konsument dessutom ligger i olika bolag, v&s respektive Systembolaget, sker detta inte med automatik utan kräver omsorgsfullt arbete.
v &s gör därför stora ansträngningar att löpande följa marknadens efterfrågan och önskemål och i möjligaste mån översätta detta i sortiments- bygget.
Bland annat har v&s tillsammans med System- bolaget engagerat sig i undersökningar och analy- serar löpande värderingar, attityder, önskemål och konsumtionsbeteenden på den svenska dryckes- marknaden. Det är särskilt viktigt att utveckla metoderna för att balansera publik-omdöme mot expert -omdöme.
TRENDBILDNING PÅ SVENSKA MARKNADEN
De svenska dryckesvanorna påverkas av det frek- venta utlandsresandet, ett ökat hälsomedvetande samt av priserna, som i huvudsak bestäms av rege- ring och riksdag genom skatter. Frånvaron av rek- lam i offentliga media har också gett vinjournalis- tiken en betydelse som den knappast har i andra länder. Dock betyder vinjournalistiken inte fullt lika mycket idag som får några år sedan. Viner som tar negativ kritik köps ändå.
Restaurangerna är undantagna från reklamför- budet i Sverige. Där !ar information spridas och där finns också reklammaterial från tillverkare och
- SUNDSVALLs TAFFEL - - - Norrland har en stark tradition på okryddat brännvin. Särskilt stark ställning har det gamla taffel·
brännvinet, gjort på cellulosa- socker, haft. l mitten på 80-talet, då den svenska cellulosaindustrin förändrade sina produktionsme-
toder, minskade tillgången på cellulosasockersprit dras-
tiskt. Då inledde V & S en produktutveckling med syfte att få fram ett okryd- dat brännvin som var unikt
för företagets fabrik i Sundsvall. Utgångspunkten var en typisk norrländsk råvara - korn. Korn är det av våra fyra sädesslag som tål kyla bäst och det odlas med förkärlek på nordligare breddgrader.
Av korn, som normalt an- vänds för produktion av öl och skotsk maltwhisky, får man ett brännvin med kraftig, ren och neutral sädeskaraktär.
Namnet på det nya brännvinet blev Sunds- valls Taffel och lanseringen skedde i oktober 1989.
19
lrrl
~ c
l
:
l' <
1::-
iMARKNAD & SORTIMENT- - - -- - -- - -- - - -- - - -- -
deras ombud.
Under de senaste två åren har intresset for kvali- tet på öl och for annorlunda specialöl haft en när- mast explosionsartad utveckling. Den stora upp- gången for starköl skulle knappast ha varit möjlig utan restaurangerna som marknadsforingskanal.
Restaurangernas roll ska likväl inte överdrivas.
Av hela den svenska alkoholforbrukningen 1989 konsumerades 6% på· restaurang. Motsvarande siffia for sprit var 4 o/o, starkvin 3%, vin g% och starköl 35%.
Under rg8g lanserade v&s en ny produkt- grupp, lättvinerna, under appellen "Nya vanor, nya viner". Lättvinerna har en alkoholhalt på maximalt 7% och beskattas som starköl.
Lättvinerna ska vara ett alternativ till vin med högre alkoholstyrka. De konkurrerar därfor sna- rare med starköl än med konventionella viner.
Internationellt har de senaste årens hälsomedve- tenhet inneburit att produkter med lägre alkohol- halt efterfrågas. I u sA och England har lättvinspro- dukter tagit allt större marknadsandel.
Lanseringen av sex lättviner, varav tre i v &s egen Demi-serie, ägde rum i maj 1989. v&s infor- merade aktivt om detta lågalkoholalternativ. In- troduktionen gick över forväntan, men efterfrågan har inte hållit sig på den inledande höga nivån.
EN AMBITIÖS KVALITETSPOLITIK
Om v&s ska avvika från principen om efterfråge- styrning ska detta ske i allmänt kvalitetshöjande syfte, dvs marknaden bör löpande forses med bättre och bättre produkter och alternativ. Mono- polställningen rar dock aldrig otillbörligt utnyt~as
for utbudsstyrning.
Två grundläggande principer är att v &s gene- rellt ska stå for kvalitet och att v&s produkter ska ge god valuta for pengarna.
Kvalitet har ett antal objektiva dimensioner och ett mycket stort antal subjektiva, upplevelsebase- rade.
Vad gäller teknisk kvalitetska v &s genomgående
Upplevd kvalitet kan i sin tur indelas i substans res- pektive stzZ Substansen avser konkreta doft- och smakupplevelser. Vad som här upplevs som kvali- tet skiljer sig i hög grad mellan experter och mindre avancerade konsumenter. Stilen avser produktens presentation i form av forpackning och utstyrsel. Här gäller att produktens yttre så långt som möjligt speglar dess kvalitet, så att kon- sumenten
rar
korrekta forväntningar.Eftersom v &s på monopolmarknaden ska erbjuda ett heltäckande sortiment i olika prisklas- ser, är det ofrånkomligt med stora skillnader i sub- stantiell kvalitet
En princip är att publik smak inte ska diskrimi- neras. För varje efterfrågad tveksam vara ska dock v&s erbjuda ett bättre alternativ till konkurrens- kraftigt pris.
Att avveckla storsäljare ur sortimentet är givet- vis inte helt lätt. Men ibland är det nödvändigt. Vi kommer till exempel att byta ut säljsucd~n Barossa Valley, ett australiskt rödvin i 40-kronorsklassen, som under 1989 blev det näst bäst säljande rödvi- net med drygt 2,2 miljoner liter i volym. Orsaken är att leverantören inte längre kan leverera vinet med denna ursprungsbeteckning.
I 200 PRODUKTER OM ÅRET I SORTIMENTET
v&s ska via Systembolaget erbjuda den svenska allmänheten ett så komplett sortiment av vin, sprit och starköl, att konsumenten i svenska system- butiker har ett urval som är lika rikt som på en fri marknad.
Sortimentet som säljs av Systembolaget har ett norrnalår ett totalt omtang, exklusive artikelstor- lekar, på cirka r2oo produkter. Sortimentet genomgår en löpande fornyelse och netto salufor Systembolaget vid vatje tillfålle ca 8oo produkter.
Sortimentet planeras efter tillgänglighet, skatteklass, grundtyper, karaktärstyper, typer efter ursprung och prisklasser.
Med avseende på tzllgänglighet indelar vi sorti- mentet i standardsortiment, rörligt sortiment och specialsortiment
standardsortimentet består av etablerade pro- dukter, volymmärken och andra väl kända varu-
L
hålla högsta standard. På egna produkter ska v&s kunna garantera denna. Det är också viktigt att kvaldeten är konstant, d v s att forväntningar på viss kvalitetsnivå från tidigare erfarenheter infrias.
20- - - -
1 l
--- --- --- -- ---MARKNAD&SORTIMENT märken med jämn kvalitet i olika prisklasser.
Varorna i standardsortimentet finns upptagna i den ordinarie prislistan och ska alltid finnas till- gängliga.
Det rörliga sortimentet är liktydigt med partier av kända varumärken, speciellt prisvärda produk- ter, kampanj- och testprodukter, samtliga med bred spridning i prisbilden. Dessa produkter finner vi i de månatliga nyhetslanseringarna. De är inte löpande tillgängliga men återkommer ofta efter utgång, under forutsättning att ytterligare partier av samma kvalitet finns att köpa.
Specialsortimentet, slutligen, består av intres- santa och udda produkter, märken och ursprung, unika årgångar och exklusiva specialvarianter.
Detta sortiment ligger som regel högre i pris.
Grundsortimentet och det rörliga sortimentet salufors i Systembolagets ordinarie ca 350 butiker, medan specialsortimentet enbart finns i ett mindre antal specialbutiker i de svenska storstä- derna. På ca 550 mindre orter finns dessutom speciella utlämningsställen, där varor kan beställas och hämtas.
För de produkter som ska ingå i grundsorti- mentet ställs största tänkbara krav på leverans- trygghet Detta sortiment ska alltid fmnas tillgäng- ligt.
Alla produkter klassas i olika skatteklasser. (Se fig denna sida.)
Vatje typ efter skatteklass indelas sedan i grund- typer; exempelvis vin i rött, vitt, rose, mousserande, aperitifViner (ej starkvin). Detta är i praktiken den grundläggande nivån i sortimentsplaneringen.
Inom vatje grundtyp indelas sortimentet i huvudsakliga karaktiirstyper, som ofta sammanfal- ler med druva eller druvtyp. Exempel på sådana karaktärstyper inom rött respektive vitt vin är Cabernet Sauvignon och Chardonnay. Målet är att alla viktiga karaktärstyper ska vara fåreträdda redan i standardsortimentet och att variation på dessa liksom mindre karaktärstyper ska återfinnas i påbyggnadssortimenten.
Inom varje karaktärstyp särskiljer vi också typer ifier ursprung: land och distrikt. Principen är att ha så god spridning som möjligt också på denna nivå.
På exempelvis Cabernet Sauvignon har antalet ursprung ökat dramatiskt de senaste tio åren.
SK.-\TT (G Rtll\;Oi\\'GJFTF Ll'T' -r I'KOU=".'II'fA\'Gl rT)
ALKO!iOLFRIA VINSUBSTITUT 0
ÖVR ALKOHOLFRIA
BORDSDRYCKER ____ , _ _ _ _ 0
STARKÖL . LÄTTVIN
- - - - -·- - 10,35 kr
(=lågalkoholvin under 7o/o) _ _ 10,35 kr
VIN (~i lagtexten "lättvin") _ _ 7,70 kr+ 39%
STARKYIN - · - - - -
SPRIT
av detaljpriset*
19,25 kr+ 39%
av detaljpriset*
1,24 kr per liter och volympro- cent alkohol samt procentav- gift på 60 Ofo av detaljpriset*.
• ~före moms och pant
Även spridning i olika prisklasser ska eftersträvas på denna nivå.
Sortimentet struktureras systematiskt i prisklas- ser med målet att inom varje grundtyp och större undertyp erbjuda minst ett par fullgoda alternativ inom varje prisklass.
Totalt sett ska prisbilden täckas helt och hållet.
Härtappade produkter dominerar den undre hal- van av prisspektrat och buteljimporten den övre.
Det är sedan v&s och Systembolagets gemen- samma skyldighet att hjälpa konsumenten att göra ett rationellt val. Detta är en mycket viktig del i hela erbjudandet. Det forsvåras av att marknads- informationen om vin, sprit och starköl begränsas av lagstiftning. •
21
: el
o
<
~-
-
TILLVERKNING---- - -- - -- - - -- - - ,
Leveranser till Systembolagets försäljningsställen.
JNVI!STERJNGAR l~n!<steringar ianlä!W'ings- trllgångar i MSEK 120
t-t---
Tillverkning i fyra fabriker
v&s DRIVER IDAG en modern och effektiv indu- strirörelse. På vissa områden är vi bland de ledande. Det gäller till exempel specialområden inom aromseparation men också grundläggande processer som rektifiering, dvs framställning av finsprit av hög kvalitet
Produktionen i moderbolaget äger rum i fYra fabriksenheter-i Stockholm, Falkenberg, Sunds- vall och Åhus.
v&s ska för den svenska marknaden utveckla och tillverka ett brett sortiment av bra produkter med stor spridning i prisbilden. För exporten ska ~
vi ta fram och tillverka produkter i högsta interna- tionella klass.
v&s har monopol på tillverkning av konsum- tionssprit i Sverige men däremot inte på vintill- verkning. Produktionen i v&s var ursprungligen helt dominerad av spritdrycker. Idag förädlas och tappas också en stor volym vin. Totalt tappades 1989 i v&s 144,7 miljoner liter, en ökning med 4%. Spritdryckernas andel av den totala tapp- ningsvolymen är 41%.
Eftersom vår tillverkning hela tiden konkurre- rar med skickliga internationella tillverkares, har tillverkningsmonopolet på sprit från marknads- synpunkt inte så stor betydelse. Därför måste vi ha en kvalitet och kostnadseffektivitet, som minst ligger på samma nivå som de mest effektiva inter- nationella producenterna. v&s egentillverkade produkter måste kunna hävda sig väl också i helt fri konkurrens.
2 2 - - - -- - - -- - -
Kvalitetsstyrningen har mycket hög prioritet i v&s tillverkning. Kvaliteten har förbättrats ytterli- gare under året, vilket kan avläsas i den slutkon- troll som utförs vid varje tappning. Varufel är sedan länge mycket sällsynta i v&s produktion.
Även felaktigheter på till exempel etiketter och utstyrslar blir allt mer sällsynta.
STORA INVESTERINGAR INFÖR SEKELSKIFTET
v&s fabriker och deras produktionsutrustning har studerats och värderats i samband med de långsik- tiga strategiska planer, som utarbetats under året.
Trots sin relativt höga ålder befinner sig produk- tionsresurserna i gott skick, men en successiv modemisering av befintliga fabriker fram till sekelskiftet är nödvändig. Inte minst gäller det att förbättra arbetsmiljön.
För närvarande inventeras olika alternativ i en långsiktig teknisk utvecklingsplan, som kan komma att innebära investeringar på långt över JOOO MSEK.
Stockholmsfabriken, som fick sin nuvarande form J977· har idag ett ansträngt kapacitetsut- nyttjande. Det är därför naturligt att det är den enhet som står först i tur för åtgärder.
stockholmsfabriken är v&s största anläggning.
Den har sju tappningslinjer och ungefår JOO mil- joner buteljer, buteljimport inräknad, lämnar
anläggningen årligen. Fabriken levererar varor till cirka Joo av Systembolagets butiker i mellan- sverige. Den sysselsätter omkring 400 personer.
Den totala produktionen I g8g i stockholms- fabriken uppgick till78,g miljoner liter, en ökning med I,g%.
stockholmsfabriken har mycket stor bredd i sin verksamhet. Förutom rening av råsprit och till- verkning, beredning och tappning av volympro- dukter fmns här också den mest komplicerade till- verkningen inom v&s. Enheten har bland annat hand om de varor som ingår i specialsortimentet för sprit och vin samt våra välkända, härtappade slottsviner. Här finns 40 ooo kvadratmeter stora bergrum för mognadslagring, den huvudsakliga anläggningen för produktion av lågalkoholviner samt en karboniseringsanläggning för mousse- rande och pärlande viner.
$ ~
- llL.LVEfl KH.lHC
- ÖSTGÖTA SÄDESBRÄNNVIN -
Detta mycket goda sädesbrännvin skulle kunna kallas fatlagrad vodka. En viktig beståndsdel är aromatisk sprit, som lagras på ekfat, normalt i drygt två år, ibland längre.
Därigenom får den sin karaktäristiska knäckebrödsarom. Den har en rund, mild smak med lite honungssötma och kan påminna aningen om whisky.
sädesbrännvin är det urgamla svenska brännvinet. Under perioder av krig och fat·
tigdom har det ofta varit förbjudet att göra brännvin av säd. Det har således alltid för- knippats med perioder av välstånd.
Produktionen av Östgöta sädesbrännvin, som tillverkats sedan
1924, upphörde i bör- jan av 70-talet, då de små gårdsbrännerierna lades ned. Snart på- börjades ett arbete att återskapa drycken. l slutet av 70-talet fanns den åter framme.
Östgöta Sädes- brännvin är en av de mest sofisti- kerade produkt·· erna inom den svenska bränn- vinstraditionen.
