Socialt taggade användare
eller sociala användare av
taggar?
En kronologisk översikt av vetenskapliga artiklar
under tidsperioden 2006-2019
Författare: Elisabeth Walter
Abstract
English title: Socialy tagged users or users of social tagging? – A chronological
overview of scientific articles during 2006-2019
The main focus of this study has been to give an overview of the view on user of social tagging in research in the field of library and information science. 19 scientific articles where analyzed using qualitative texual analysis. The main focus points have been to look at the research view on user behaviour, user groups or types and user motivation, and how, and if this view has changed over time. The result shows no indication of big changes in the research. The perspective on users is changing gradually over the chosen timeframe and a more nuanced view on users is slowly becoming more popular. This view is more centered around looking beyond the prcess of tagging as the only influence on users.
Nyckelord
Social taggning, användare, folksonomier, användarbeteende, motivation, användargrupper
Social tagging, users, folksonomies, user behaviour, motivation, user groups
Tack
… till mina klasskamrater för tre härliga år på utbildningen. … till min handledare för god handledning.
… till mina vänner för allt stöd under uppsatsskrivandet. … till min familj som alltid är engagerade i mina förehavanden. … till mig själv för att jag faktiskt gjorde detta.
Innehåll
1 Inledning ... 1
1.1 Forskningsproblem... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 2
1.3 Avgränsning ... 2 1.4 Disposition ... 2 2 Tidigare forskning ... 3 2.1 Terminologi ... 3 2.2 Folksonomier ... 4 2.3 Taggars användningsområden ... 5 2.4 Plattformar ... 6 2.5 Taggbeteenden ... 7 3 Teoretiska utgångspunkter... 8 3.1 Indexering ... 8 3.2 Användare ... 9 3.3 Social taggning ... 9
4 Metod och material ... 11
4.1 Metod ... 11
4.1.1 Användarbeteende ... 12
4.1.2 Användargrupper eller användartyper ... 12
4.1.3 Motivation ... 12
4.2 Material och urval ... 13
5 Analys ... 15 5.1 Resultat ... 15 5.1.1 Beteende ... 15 5.1.2 Grupper/typer ... 16 5.1.3 Motivation ... 17 5.2 Kronologisk redogörelse ... 17 5.2.1 2006-2012... 18 5.2.2 2013-2019... 22
5.2.3 Visualisering över kronologin ... 26
6 Diskussion och slutsats ... 27
6.1 Plattformarnas betydelse ... 27
6.2 Synen på användare genom beteende ... 28
6.3 Artiklarnas metoder för att dra slutsatser ... 28
6.4 Metoddiskussion ... 29
6.5 Slutsats ... 30
6.6 Förslag till framtida forskning ... 30
Sammanfattning ... 31
Litteraturförteckning ... 32
Bilagor
1 Inledning
Web 2.0, den användarfokuserade webben, skapade en förändrad dynamik kring hur information söks och sprids. Plattformar där sociala interaktioner kring dokument och resurser är möjliga skapades tidigt och lade grunden för ”vanliga” människor att själva organisera information genom fri indexering. Det här fenomenet kallas för social taggning och baseras på interaktionen mellan användaren,
informationsresursen och den beskrivande termen, vilken fått namnet tagg (Rafferty, 2018, ej sidnr.). Tidigare var det experter som tillgängliggjorde och ordnade
information efter tydliga regler, men nu finns möjligheter för vem som helst att organisera information genom folksonomier och social taggning (Mai, 2011, s. 115). Folksonomier är plattformar där kunskap organiseras endast via taggar, och social taggning är taggar skapade av användare.
Folksonomier kan i flera fall kombineras med traditionella kunskapsorganisations-system, där taggarna agera som utökning av metadataposten. Taggar har fått ett användningsområde som till viss del spridits utanför deras designerade plattformar. LibraryThing möjliggör det för bibliotek att importera de mest populära taggarna som tilldelats böcker till korresponderande poster i bibliotekskatalogen (Bates & Rowley, 2011, s. 432). Plattformarna där social taggning sker är många och fyller olika syften. Det kan vara sociala medier där användarna själva laddar upp och taggar personligt material eller folksonomier. Taggar som fenomen har undersökts med flera inriktningar, bland annat med fokus på semantik, social inkludering och informationsåtervinning (Golder & Huberman, 2006, s. 200; Bates & Rowley, 2011, s. 433).
1.1 Forskningsproblem
1.2 Syfte och frågeställningar
Den här uppsatsen ämnar att genom en kvalitativ analys av vetenskapliga artiklar synliggöra hur forskningen om social taggning ser på användare, om och i så fall hur den här synen har förändrats. För att besvara detta syfte har följande
frågeställning formulerats:
- Hur har synen på “användare” förändrats över tid inom forskningen kring social taggning?
1.3 Avgränsning
Den här uppsatsen kommer inte att undersöka nya aspekter på fenomenet social taggning och inte heller komma med nya insikter om användare av social taggning. Endast redan existerande forskning om ämnet kommer att undersökas. Urvalet av materialet kommer att fokusera på vetenskapliga artiklar och välja bort andra vetenskapliga publikationer för att få en så jämn nivå som möjligt på materialet. Social taggning kommer att vara det enda fokus för undersökningen i den här uppsatsen. Övriga fenomen och forskningsområden så som user studies eller
information behaviour, ingår inte i det undersökta området. Även om dessa kan vara
mycket lika när det kommer till terminologi så har de ingen relevans för frågeställningen.
1.4 Disposition
2 Tidigare forskning
I det här avsnittet introduceras ett övergripande forskningsläge inom området social taggning, men även taggning i allmänhet. Först visas det hur terminologin inom forskningsfältet är otydlig när det kommer till benämningen för taggar. Därefter definieras folksonomier och hur de kopplas till taggar, samt vilka
användningsområden som finns för taggar. Plattformar för taggskapande presenteras och sist definieras vilka trender som finns i forskning om taggningsbeteenden. Varje avsnitt kommer att redogöra för hur forskningen ser på fenomenet och avslutas med en kort redogörelse om varför det fenomenet är relevant för den här uppsatsen. Artiklarna som har valts ut till det här avsnittet är forskningsöversikter. Det här har gjort dem olämpade till att agera som empiriskt material, och därför används de till att skapa underlaget för den tidigare forskningen.
2.1 Terminologi
Många olika begrepp används för att beskriva processen där termer tilldelas till informationsresurser på webben av användare. Den generella konsensusen är att den här processen kallas för taggning och att termen som tilldelas resursen kallas för tagg (Rafferty, 2018; Gerolimos, 2013, s. 41; Trant, 2009, s. 2). Det råder en osäkerhet kring hur taggskapandet på bästa sätt ska benämnas. Gerolimos listar ”collaborative tagging,social tagging,community cataloguing,democratic
indexing,social annotationorcata-loguing by crowd” (2013, s. 41) som benämningar
på taggskapande som används inom forskningsområdet. Vidare diskussioner förs dock inte ifall dessa begrepp används synonymt eller om de belyser olika aspekter av samma fenomen.
Jennifer Trant konstaterar i sin artikel Studying Social Tagging and Folksonomy: A
Review and Framework att det råder en osäkerhet kring när begreppen social
taggning och folksonomi ska användas (2009, s. 5). De två begreppen användes ofta som synonymer under forskningsområdets tidiga skede. Resultatet av det här blev en otydlighet i studier, då folksonomi är ett taggbaserat system och social taggning är ett fenomen. Trant nämner även begreppen communitiy catalouging, social
classification och social bookmarking som ibland blandas ihop med begreppen
social taggning och folksonomi (2009, s. 4-5).
Macgregor och McCulloch definierar i sin artikel Collaborative tagging as a
knowledge organisation and resource discovery tool (2006) begreppet collaborative tagging som en användarstyrd indexering. Den här sortens indexering kan åtgärda
inom området (2006, s. 298). Dock används här begreppet social tagging istället för
collaborative tagging, vilket är av betydelse då det tidigare inte omnämnts i texten.
Rafferty (2018) definierar social taggning som en praktik där användare ges möjlighet att reagera på ett dokument genom att med egna ord beskriva dess innehåll. Vidare nämner även Rafferty hur social taggning har en tendens att blandas ihop med andra taggfenomen, så som folksonomier och social
bookmarking.
Xu, Ma, Chen och Ma (2013) skriver i sin artikel Social tagging in the scholary
world om hur forskningen om taggar utvecklats mellan 2005 och 2011. De väljer att
analysera artiklar om social tagging, folksonomy och social bookmarking då det ännu finns en osäkerhet om vilket begrepp som ska användas för att benämna taggning. Det konstateras att social tagging är det mest använda begreppet och de två andra används endast som komplement till materialinsamlingen (Xu et al., 2013, s. 2046).
Den här begreppsliga otydligheten inom forskningsområdet är viktig att ha tydligt definierad för den här uppsatsens syften. Då syftet med den här uppsatsen är att endast undersöka social taggning är det av vikt att visa den begreppsliga konflikten som kan uppstå i det empiriska materialet. Även valet att endast undersöka
begreppet social taggning motiveras inför den här forskningsbakgrunden, då begreppet är det mest använda när det kommer till beskrivning av flera aspekter inom taggprocessen.
2.2 Folksonomier
Jennifer Trant (2009) skapar en översikt över forskning om folksonomier och taggning under åren 2004 till 2007. Kontexten till forskningsområdets uppkomst attribueras till Web 2.0 och de möjligheter det skapade för användare att själva dela och skapa information (Trant, 2009, s. 2). För att undersöka folksonomiers
vokabulärer behöver taggar studeras för att se hur vokabulären fungerar. Det här behöver göras då taggar är de enskilda enheterna som skapar folksonomin, det vill säga en folksonomi är en vokabulär som baseras på taggar (Trant, 2009, s. 4).
Rafferty (2018) använder Vander Wals definition av breda och smala folksonomier för att visa på att det finns skillnader mellan plattformar som tillåter taggning. Breda folksonomier låter många användare tagga ett dokument och har möjligheten för att upprepa termer. Smala folksonomier, så som exempelvis Flickr, har mindre
Folksonomier är inte de enda plattformarna där taggning sker, men ligger till
grunden för diskussionen om taggar. Det är av vikt att definiera vad som menas med en folksonomi, då taggar skapade av användare är grundbulten för dem. Användare finns i folksonomier och präglar synen på folksonomier i stor skala, de visar både på hur taggar skapas i folksonomin men även hur de används.
2.3 Taggars användningsområden
Trant identifierar ett flertal inriktningar när det kommer till studier av taggars semantik. Bland annat säger studier om taggars vokabulärer något om möjligheten att kontrollera taggskapandets terminologi eller försök till att skapa en allmän struktur i systemen (Trant, 2009, s. 8-12). Det fanns alltså tidigt ett upplevt behov av att begränsa de inneboende problemen som okontrollerade vokabulärer har vid kunskapsorganisation. Det här kontrasterades dock till taggars möjlighet att genom sin obegränsade natur skapa en utförlig beskrivning av dokument genom många specificerade termer som bildar en ”lång svans” (long tail) (Trant, 2009, s. 2). Användare och taggar studeras även i en bredare socioteknisk kontext, där deras egenskaper används exemplifierande för att öka förståelse för andra områden inom kunskapsorganisation. Taggar är ett bra exempel på hur en okontrollerad vokabulär kan undersökas för att optimera informationsåtervinning (Trant, 2009, s. 18).
Rafferty (2018) identifierar en konflikt i den tidiga forskningen om taggar, där synen på taggars möjligheter till informationsorganisation i stor skala baseras på hur de skapats. Flera olika begrepp etablerades för att beskriva taggning av resurser. Dessa begrepp ämnade till att var för sig belysa unika aspekter av taggning. Användare förväntas samarbeta kring indexeringsprocessen och själva definiera hur termer används och tilldelas. Den tidiga synen på folksonomier och andra
taggbaserade kunskapsorganisationssystem var att maktfördelningen flyttats från indexeringsspecialister till den breda massan av användare. Det här antagandet visades senare inte stämma, när flertalet studier visade att ett fåtal användare står för en stor del av taggandet i flera system (Rafferty, 2018).
Indexering av onlineresurser med kontrollerade vokabulärer är ett dyrt och tidskrävande arbete. Macgregor och McCulloch skriver hur automatiskt genererad metadata kan underlätta för indexering av onlineresurser, men även taggar är en möjlig väg att gå (2006, s. 294). Det identifieras en del problem med taggar, där användares upplevelser av informationssökning försämras när det inte finns en kontrollerad vokabulär. Skapandet av taggar anses inte heller vara en praktik som växte fram på ett naturligt sätt, utan ekonomiska faktorer och ett upplevt behov att utmana kontrollerade vokabulärers auktoritet (Macgregor & McCulloch, 2006, s. 296).
Det finns många användningsområden för taggar, vilka presenterats ovan. För att undersöka hur forskningen ser på användare måste även taggarnas användning beaktas, då det kan påverka hur användarna undersöks. Det är en skillnad på att se på användare som indexerare eller endast skapare av en okontrollerad vokabulär för egna behov.
2.4 Plattformar
Taggandet av onlineresurser uppkom som tidigare nämnts i anknytning till specifika hemsidor. Organisation av information var nödvändigt då informationen annars inte hade varit möjlig att finna. Gerolimos (2013, s. 37) argumenterar för hur taggandet av information uppstod ur det här behovet på bland annat Flickr och Delicious, då det inte fanns ett professionellt organiserat sätt att ordna information på dessa plattformar. Förutom dessa plattformar nämns även en del bibliotekskataloger som öppnat upp för att låta användare tagga bibliotekets samling.
Så kallade sociala webbsidor baserar mycket på att möjliggöra taggning för sina användare. Rafferty (2018) listar bland annat Twitter, Facebook och YouTube som exempel på plattformar som har möjliggjort för taggprocesser, däribland
användandet av taggformen hashtag. Plattformar så som LibraryThing och andra
social bookmarking hemsidor har varit föremål för flertalet studier om användares
taggbeteenden. Dessa hemsidor är folksonomier och synliggör sina taggar på olika sätt, där taggmolnet är det främsta. Ett taggmoln är en underlättande visualisering av taggar som tilldelats ett dokument (Rafferty, 2018).
Moulaison (2008) skiljer i sin artikel Social Tagging in the Web 2.0 Environment:
Author vs. User Tagging på plattformar där användare har möjlighet att tagga sitt
plattformar som förlitar sig på taggning som kunskapsorganisation (Moulaison, 2008, s. 104).
Plattformarna där taggningen sker spelar som ovan visats en roll för hur taggning sker. Den här bakgrunden är viktig att beakta när synen på användare undersöks, då olika användare undersöks baserat på vilken plattform som undersöks. Det är viktigt att visa att forskningen verkar göra skillnad på olika sorters plattformar.
2.5 Taggbeteenden
Förutom ett intresse av att studera taggar har även användare och deras
taggskapande studerats. Trant identifierar två tidiga inriktningar när det kommer till användarstudier, nämligen att undersöka användares taggbeteenden och motivation till taggskapande (2009, s. 15-16). Kognitiva modeller ses som den tydligaste vägen att gå för att försöka förstå varför användare taggar. Trant presenterar flertalet slutsatser som studier dragit kring användares motivation, där sensemaking, ett behov av att organisera information för egna syften och ett ointresse för att tagga är några exempel (2009, s. 16).
Rafferty (2018) pratar om taggning som en etablerad praktik där bland annat användares motivationer undersöks. Flera olika faktorer har identifierats, som baseras på användares informationsbehov men även sociala aspekter så som synliggörande spelar roll. Det görs även försök till att dela upp användare i olika grupper utefter deras taggbeteenden, men även utefter hur mycket erfarenhet användarna har av taggning. Rafferty (2018) nämner även hur aspekten om samarbete i skapande av taggar riskerar att överdrivas, då enskilda taggar inte skapas i samarbete utan istället blir en i mängden av alla andra taggar.
Moulaison identifierar en forskningslucka i studier av taggar och användares motivation till taggning. Begreppen exo-tagging och endo-tagging beskriver taggar som tilldelats av andra användare respektive skaparen av materialet. Exo-taggar är vanliga i folksonomier, och är intressanta för forskare som vill studera stora mängder taggar (Moulaison, 2008, s. 104). Endo-taggar däremot är begränsade till ett fåtal plattformar så som Flickr, där användare själva kan ladda upp material. Moualison menar att forskningen borde göra skillnad på dessa taggtyper och se om motivationen bakom taggning skiljer sig baserat på vilken relation som användaren har till materialet (2008, s. 108).
Forskningsläget har nu klargjorts. Härnäst presenteras tre stycken teoretiska
3 Teoretiska utgångspunkter
I det här avsnittet redogörs för de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen har. Dessa utgångspunkter ska förstås som ett ramverk för att skapa en kontext till analysen av det empiriska materialet. Definitionerna av de fenomen som presenteras nedan kommer att vara grunden som kriterierna i analysen förhåller sig till. Det är av vikt att definiera dessa fenomen då de är den större kontexten som finns runt kriterierna för analysen. Fenomenen är även befintliga som både teoretiska utgångspunkter samt forskningsobjekt i artiklarna som utgör det empiriska materialet. För att undvika missförstånd med hur dessa fenomen tolkas i den här undersökningen behöver de därför definieras innan analysen genomförs. Indexering ligger till grund för fenomenet social taggning, därför behöver det definieras innan analysen. Användare är ett mångfaldigt begrepp, som i den här uppsatsen endast syftar på individer som skapar sociala taggar. Den definitionen behöver göras för att snäva av fenomenet från det breda användarbegreppet som finns i bland annat user
studies. Till sist definieras fenomenet social taggning. Fenomenet är otydligt
definierat, vilket visades i avsnitt 2.1, och därmed måste det klargöras hur fenomenet förstås i den här uppsatsen.
3.1 Indexering
För att möjliggöra återvinning av dokument som finns i samlingar behöver dessa tilldelas metadata. Metadata kan bestå av flera olika sorters information om dokumentet, däribland bibliografisk information, men även information om vad dokumentet innehåller. Att tilldela termer som beskriver ett dokuments innehåll kallas för indexering (Lancaster, 2003, s. 1). Indexering sker genom att en professionell indexerare använder sig av en kontrollerad vokabulär för att möjliggöra en kontinuitet i återvinningen. Generellt brukar samlingar som indexerats professionellt ha tydliga regler kring hur termer tilldelas (Lancaster, 2003, s. 28).
Syftet med indexering är att skapa ett koncept för ett dokuments innehåll och sedan “översätta” konceptet till termer (Lancaster, 2003, s. 9). Målet med att tilldela indexeringstermer till dokument ska alltid vara att på ett användarvänligt sätt tydliggöra ett dokuments innehåll. Det här kallas för ämnesindexering. Indexerare förväntas ha en god förmåga att uppskatta behoven som samlingens användare har (Lancaster, 2003, s. 12). Indexering ska alltså i grunden vara användarorienterad.
Indexering genomförs ofta av enskilda individer, vilket får som konsekvens att det kan finnas en diskrepans mellan indexering av olika individer. Det här kallas för
indexing consistency. Skillnaderna i indexering mellan olika indexerare kan bland
taggar, då dessa kan ses som en form av ämnesindexering. Den här uppsatsen kommer att utgå från antagandet att social taggning är indexering, och att teorier om indexering därmed kan applicera på social taggning.
3.2 Användare
Begreppet användare är i den här uppsatsen en direktöversättning från engelskans
user. Med användare menas i mycket av forskningen om folksonomier och taggar
individer som skapar taggar. När användare skapar metadata sker det här genom en plattform där de kan interagera med dokument, eller ladda upp egna dokument. Interaktionen med dokumentet leder till skapandet av taggar för att beskriva dokumentets innehåll. Den sociala aspekten i taggandet skapas när andra användare interagera med dessa taggar, genom att söka efter dem eller själva använda dem vid taggandet av samma eller andra dokument (Peters, 2009, s. 159). Taggar ses därför som ett sätt för användare att interagera med varandra.
Användare som undersöks i samband med social taggning brukar ses som en homogen massa när taggar undersöks. I studier där fokus ligger på användarna görs det dock ofta skillnad på olika användare, då det inte går att generalisera alla användare (Golder & Huberman, 2006, s. 202). Hur användare taggar och i vilken frekvens skiljer sig åt mellan olika individer. Det är av vikt att betona att användare i det här sammanhanget endast innebär individer som aktivt skapar taggar. Individer som endast använder taggar till att söka på plattformar inkluderas inte i den här uppsatsens definition av användare.
3.3 Social taggning
Det finns många olika begrepp och definitioner som beskriver olika aspekter av användarskapad metadata i digitala sammanhang. Nedan följer den definition av social taggning som den här uppsatsen kommer att använda som utgångspunkt i analysen av det empiriska materialet. Den generella konsensusen är att de termer som tilldelas till dokument av användare benämns som taggar (Peters, 2009, s. 157). Talas det om taggar är det svårt att skilja begreppet från folksonomi, vilket är benämningen för ett system vars kunskapsorganisation är taggbaserat. Begreppet myntades av Thomas Vander Wal år 2004. I sin definition talar Vander Wal om taggning som ett fenomen som sker i sociala sammanhang, som ofta är öppna och delas med andra på en plattform (http://www.vanderwal.net/folksonomy.html).
Kunskapsorganisation som baseras på taggar bygger på den så kallade bottom up principen, där användare skapar vokabulären som används på plattformen i realtid (Iyer & Bungo, 2011, ej sidnr.). Traditionell ämnesindexering ses däremot som
standardiserade språkbehandling. Taggande beskrivs ofta som en process där användarna samarbetar för att tilldela metadata till dokument (Golder & Huberman, 2006, s. 157; Iyer & Bungo, 2011; Mai, 2011, s. 119). Det här har föranlett att taggande ibland kallas för collaborative tagging. Dock har den här definitionen inte fått en större spridning utan istället har social tagging blivit allt mer populär. Social taggning innefattar liknande principer som collaborative tagging, och den här diskrepansen i terminologin skapas främst på grund av de tidigare nämnda
aspektskillnaderna när man talar om användarskapad metadata. Den här uppsatsen kommer att använda begreppet social taggning som definition av användarskapad ämnesindexering och metadata i sociala sammanhang.
4 Metod och material
Det här avsnittet redogör för hur analysen av det empiriska materialet kommer att ske. För att göra det presenteras först kvalitativ textanalys som metod och sedan hur analysen konkret kommer att gå till, genom att redogöra för tre stycken begrepp som fungerar som idealtyper. Därefter förklaras hur det empiriska materialet som ligger till grund för analysen valts ut och varför det gjorts på det sättet.
4.1 Metod
För att undersöka hur forskningen om social taggning och användare har förändrats över tid kommer den här uppsatsen att undersöka vetenskapliga artiklar utefter kvalitativa kriterier. Den här metoden är en kvalitativ innehållsanalys, även kallad för kvalitativ textanalys. Grunden för en kvalitativ textanalys är att undersöka en text genom att ställa frågor till den och sedan analysera svaren som texten ger (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012, s. 210). Frågorna som ställs till texterna som ligger till grund för den här undersökningen är direkt kopplade till uppsatsen frågeställning och tidigare forskning. För att få ett verktyg för att kunna finna svar i texterna kommer så kallade idealtyper att användas. En idealtyp är en teoretisk utgångspunkt baserad på en abstrakt extrembild av ett fenomen (Esaiasson et al., 2012, s. 139-140). Idealtyperna kommer i den här uppsatsen att bestå av tre begrepp, användarbeteende, användargrupper/användartyper och motivation. Dessa tre begrepp har konstruerats ur den tidigare forskningen kring social taggning och användare. Det här innebär att de innefattar en ”typisk” syn på varsitt fenomen och agerar mer som en riktlinje än en konkret definition (Esaiasson et al., 2012, s. 140). De här begreppen kommer att ligga till grund för den här uppsatsens försök att systematisera hur forskningen kring social taggning och användare har utvecklats över tid. Systematiseringen kommer att ske via klassificering, då idealtyper fungerar som en bra utgångspunkt att ordna olika tänkesätt på (Esaiasson et al., 2012, s. 211).
Valet att använda en kvalitativ textanalys som metod gjordes genom att se till urvalet av material och finna ett analysverktyg som bäst svarar på den
Analysen av det empiriska materialet kommer att utgå från tre begrepp, vilka enligt den tidigare forskningen används för att definiera områden inom
användarforskningen. Dessa tre begrepp presenteras nedan.
4.1.1 Användarbeteende
Att undersöka hur användare skapar taggar har förutom de två ovan nämnda definitionerna en tredje aspekt. Att se till hur taggaktiviteter fördelas över tid för användare kan visa tecken på ett beteendemönster, som kan generaliseras (Trant, 2009, s. 15). Det här ska dock inte blandas ihop med den sociotekniska aspekten, vars fokus är att undersöka system genom att se till användarna. Studeras
användares taggbeteenden kan det även dras slutsatser om vilken sorts användare som rör sig på en plattform. Ser man till fenomenet long tail kan de enskilda och sällsynta taggarna där säga något om några få användares intressen kring materialet (Rafferty, 2018). När en artikel undersöker hur användare taggar kommer det i analysen att kodas som användarbeteende.
4.1.2 Användargrupper eller användartyper
Även om det pratas om användare som en enda stor homogen grupp finns det möjligheter att skilja på olika sorters användare. Moulaison skiljer på användare som taggar sitt eget material och användares som taggar andras material (2008, s.108). Den här distinktionen är endast en av många olika försök att dela upp användare i olika grupper eller typer. Det är även vanligt att dela upp användare utefter om de har tidigare erfarenheter av taggning eller är nybörjare. Dessa studier kallar användare för experts eller novice och fokuserar på att finna skillnader i deras taggskapande (Rafferty, 2018). Användargrupper eller användartyper kommer att kodas i analysen på artiklar som undersöker vilka användare som taggar.
4.1.3 Motivation
För att förstå varför användare taggar, undersöks vilka motiv användare kan ha för att skapa taggar. Trant menar att dessa motiv undersöks baserat på kognitiva principer, där sensemaking är den främsta. Den största motivationen för att tagga kan alltså sägas vara självupplevda behov, och inte ett behov att tillgängliggöra material för andra användare (Trant, 2009, s. 16). Taggar kan ses som både ett sätt för användare att tillgängliggöra materialet för sig själva, men även underlätta för andra att ta till sig materialet. Det här är i hög grad sociala processer som baseras på principer om organisering av material utefter innehåll, men även den medföljande sociala kommunikationen, vilket öppna taggar är (Rafferty, 2018). I analysen kommer motivation att kodas på följande sätt. När en artikel talar om varför användare taggar kommer det att kodas som motivation.
4.2 Material och urval
Materialet som den här uppsatsen kommer att undersöka är vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar berör alla ämnet social taggning och användare. För att göra ett urval av artiklarna genomfördes en sökning i databasen LISTA, där biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning finns samlad. Den här sökningen ämnade att se hur mycket forskning som potentiellt finns inom ämnet. Valet föll på att använda termen social tagging som sökterm, då det är en etablerad term inom
forskningsområdet. Termen finns inte i LISTAS tesaurus, men kan däremot tilldelas till artiklar ändå, genom author-supplied keywords. Den mest relevanta termen för social taggning inom tesaurusen är ”tags (metadata)”, men den här termen ses som ospecificerad för att vara relevant för sökningen.
För att finna artiklar med relevant innehåll genomfördes en sökning med booleska operatorer, med termerna ”social tagging” AND ”users”. Vidare användes
tidsspannet till det som sökningen gav, vilket var 2006 till 2019. Filtreringar av sökningen som LISTA erbjuder användes också för att specificera träffarnas relevans. Följande filter användes:
- Limiters: Scholarly (peer reviewed) journals.
- Limiters: Document type: Articles
- Language: English
Den här avgränsningen resulterade i 119 träffar. Nästa steg bestod i att sortera träffarna i kronologisk ordning och påbörja den första urvalsprocessen. Här lästes abstract till alla artiklar för att se om de innehöll något om ämnet som den här uppsatsen undersöker, även keywords som tilldelats av både författarna samt LISTA beaktades. Relevanta artiklar noterades för att senare genomläsas mer noggrant för att determinera ifall de var godtyckliga som empiriskt underlag. Den första
urvalsprocessen resulterade i att 43 potentiellt relevanta artiklar identifierades. Vid den andra urvalsprocessen lästes artiklarnas frågeställningar, forskningsproblem, syften och sammanfattningar (ifall dessa fanns). Här letades efter mer tydliga indikationer på att användare undersöktes. Följande kriterier användes för att göra urvalet i båda processerna:
- Artiklar där användare inte undersöktes, utan de endast sågs som skapare av taggar valdes bort. I dessa artiklar undersöktes endast taggarna.
- Träffar där abstract saknades eller där den bibliografiska informationen var ofullständig och därmed gjorde att artikeln inte gick att hitta som fulltext, valdes bort.
- Artiklar som talade om bibliotek, bibliotekarier eller andra
informationsspecialister som skapare av taggar valdes bort, då de inte är användare enligt den definitionen som den här uppsatsen bygger på. - Artiklar som undersökte den sociala aspekten av people tagging genom att
- Artiklar som inte omnämnde taggning som social taggning i varken abstract eller keywords valdes bort.
5 Analys
Då kriterierna som används för analysen visade sig förekomma parallellt i artiklarna kommer redogörelsen för analysen först att ske utefter kriterierna, där beteende som var det största kriteriet, redogörs för först. Sammanställning av hur kriterierna visat sig i artiklarna görs för att illustrera hur utvecklingen inom forskningen varit under den undersökta perioden. Därefter kommer en kronologisk redogörelse för varje enskild artikel att göras för att tydliggöra hur kriterierna tolkats i varje enskilt fall. Det här är av vikt för att tydligt redogöra för hur eventuella förändringar har skett under den undersökta tidsperioden. Avslutningsvis presenteras en visualisering av fördelningen på kriterierna över det undersökta tidsspannet.
5.1 Resultat
5.1.1 Beteende
Av de 19 artiklar som undersökts har endas tre inte på något sätt försökt att se på hur användare taggar, därmed kan det konstateras att beteende är den största inriktningen i hur man ser på användare. Sju artiklar har endast undersökt beteende, medan övriga nio artiklar har undersökt beteende i förhållande till
användargrupper/typer och motivation. Beteende kan enligt de nio artiklarna användas för att förstå användares motivation eller för att identifiera olika grupper och typer av användare. De sju artiklarna som endast fokuserar på beteende har generellt undersökt hur användare beter sig när de taggar i olika sammanhang.
taggar i redan existerande metadata på CiteULike (2012, s. s 58). Den sista artikeln bryter mot trenden som tidigare artiklar har, istället för att undersöka användarnas beteende försöker Allam, Bliemel, Spiteri, Blutstein och Ali-Hassan att visa hur beteendet kan förstås för att testa en modell om användarmotivation (2019, s. 213). Dock frågar de efter hur, inte varför användare taggar, vilket gör att artikeln mer undersöker beteenden än motivation.
Synen på användare i forskningen om taggbeteende har inte utvecklats mycket under den undersökta perioden. Studierna fokuserar främst på att försöka hitta generaliserande uttalanden om användare på en eller flera plattformar. Under den senare perioden betonas det mer av forskarna att plattformar skiljer sig åt, vilket även bekräftas i studien av Desrochers et al. I de artiklarna där beteende undersöks kopplat till de andra kriterierna görs liknande slutsatser, vilka kommer att redogöras för nedan.
5.1.2 Grupper/typer
Det är ovanligt att dela upp användare efter grupper eller typer, då det endast finns sex artiklar under den undersökta perioden som gör så. Fem av dessa artiklar undersöker användargrupper baserat på deras beteenden. Fyra av dessa delar upp användare i ”experter” och ”noviser” och undersöker deras taggbeteende utefter den här uppdelningen. Den tidigaste artikeln av Lee, Goh, Razikin och Chua, skriver om hur noviser kan ses som olämpade att skapa taggar då de har för lite erfarenhet för att skapa taggar av god kvalitet (2009, s. 11). Erfarenhet är även något som de tre senare artiklarna som gör expert- och novisuppdelningen betonar, men de motsäger de resultaten som Lee et al. kommer fram till. De menar att erfarenhet inte påverkar användares taggbeteende i så hög grad att det går att identifiera tydliga skillnader i taggarnas kvalitet. Van Vliet och Hekman hittar ingen skillnad i vilken typ av taggar som användarna skapar och menar att användare skapar liknade tagg oavsett
kunskap om objekten (2012). Även Benoit III menar att användare inte skapar olika taggar trots olika nivåer av erfarenhet (2017, s. 432). Estrada, Hildebrand, de Boer och van Ossenbruggen gör en liknande iakttagelse (2017, s. 356). Tre av fyra artiklar menar alltså att det inte går att dela upp användare i grupperna experter och noviser baserat på deras taggbeteenden. Den enda artikeln som sticker ut i det här sammanhanget är Sun och Lin, som försökte dela upp användare i grupper utefter intressen, genom att se på taggbeteende (2012, s. 321). De kommer dock fram till ett liknande resultat där de konstaterar att användares beteenden inte räcker för att identifiera användargrupper, vilket är en förändring i synen på användare som sker över tid.
Den enda artikeln som inte ser på användares beteenden för att dela upp dem i grupper är Lin och Chen, vilka istället undersöker hur användares kulturella och sociala kapital kan förstås för att dela upp dem i olika typer av användare.
beteende, men beteendet ligger inte till grund för uppdelningen som hos övriga artiklar, utan är ett resultat av uppdelningen (Lin & Chen, 2012, s. 459). Den här artikeln är den enda som visar på en helt annan syn på användare, nämligen att deras agerande kring taggning påverkas av faktorer som inte går att härleda från endast en faktor, nämligen erfarenhet, vilket de andra fem artiklarna gör.
5.1.3 Motivation
Sammanlagt sex artiklar undersökte varför användare taggar eller taggar på ett visst sätt. Av dessa såg även två artiklar till att undersöka beteende hos användarna. Generellt kan artiklarna som undersöker motivation delas upp i två kategorier, de som undersöker användarna genom att endast titta på taggar och de som frågar användarna om varför de taggar. Matusiak undersökte taggar på Flickr och konstaterade att användare har som motivation att bevara sociala minnen (2006, s. 296). Även Ding, Jacob, Zhang, Foo, Yan, George och Guo undersökte endast taggar i sin studie om varför användare taggar olika på Flickr, YouTube och Delicious, där de konstaterar att varje plattform har en egen community som skapar egna normer kring taggning (2009, s. 2399). Dessa är de två artiklar som endast undersökt taggar. Resterande fyra artiklar frågar användare varför de taggar. Både Petek samt Kipp, Beak och Choi undersöker användare på Flickr, där Petek dock undersöker en begränsad grupp användare i kontrast till Kipp, Beak och Chois enkät som skickats ut till tusentals användare. Peteks undersökning konstaterar att
användares egna behov är den största motivationen till att skapa taggar (2012, s. 108). Användare drivs till att tagga baserat på intresse och yrke konstaterar Kipp, Beak och Choi (2017, s. 2373). I studien av plattformen Zhihu visas det att användare kan ha många anledningar till att tagga, men att sociala kontakter kan vara drivande (Qin, Liu, Mou & Chen., 2019, s. 167). Alla dessa artiklar har haft ett liknande resultat, där de konstaterat att användare är olika men att sociala faktorer och egna behov spelar stor roll när de väljer att tagga.
Den enda artikeln som kommer fram till ett annorlunda resultat är Srinivasan, Boast, Becvar och Furner, där en motivationsbrist upptäcktes hos användarna som
undersöktes (2009, s. 674). Användarna var handplockade till undersökningen då de hade förkunskaper om objekten som skulle taggas. Jämförs det här resultatet med övriga resultat visas hur stor roll sociala faktorer och egna behov kan spela, då användarna i Srinivasan et al. undersökning varken påverkades av sociala faktorer till att tagga eller hade egna behov av att tagga objekten. Forskningen om
användares motivation har därmed inte nämnvärt förändrat sin syn på användare under den undersökta tidsperioden.
5.2 Kronologisk redogörelse
det empiriska materialet. Syftet med den här kronologiska redogörelsen är att förtydliga hur analysen av materialet gjorts samt för att visa förändringar i kronologisk ordning.
5.2.1 2006-2012
Matusiak skriver i sin artikel Towards user-centered indexing in digital image
collections (2006) att indexering av bilder står inför utmaningar med ett ökat
användande av internet. Studien undersöker bilder på två olika motiv via Flickr och University of Wiscounsin-Milwaukee Libraries digitala samling av bilder. Social taggning är enligt Matusiak något användare gör för egna behov och för att dela information med andra, då de kan se egna och andras taggar (2006, s. 287-288). Det identifieras en tydlig skillnad i hur användare beter sig när de taggar ”Some users assign just two tags, while others add six or more. Not only the depth of indexing differs, but also users’ perspectives as they focus on different aspects (…).“ (Matusiak, 2006, s. 292-293). Det här visar en nyanserad syn på användare och att de inte agerar som en homogen massa. Den här synen stärks när Matusiak börjar tala om användare som tillför taggar på andra språk än engelska, och att användare har en unik kunskap som kan användas inom bevarandet av sociala minnen (2006, s. 294; 296). Det här kan ses som ett sätt att uttrycka motivation för taggskapande hos användare. Synen på användare i den här artikel är att de kan ses som en
multikulturell massa där motivationen att synliggöra den egna upplevelsen påverkar användares taggbeteenden.
I artikeln Tagging, sharing and the influence of personal experience (2009) av Lee et al., undersöks två användargruppers kompetens kring taggning. Studien jämför experter med noviser och frågar om kvaliteten på taggar skiljer sig mellan dessa två användargrupper (Lee et al. 2009, s. 8). Grunden för den här bedömningen gjordes genom att först fråga deltagarna om hur mycket erfarenhet de har av taggar. Studien undersöker alltså om olika användargrupper har olika taggbeteenden baserat på erfarenhet. Dokumentet som deltagarna i studien ska tilldela taggar till är samma som i en tidigare genomförd studie av Razkin et al. och har ursprungligen hämtats från plattformen Delicious. Deltagarna taggade inte dokumenten utan skulle istället välja rätt tagg att tilldela dokumenten av fyra alternativ, där endast ett var rätt och överensstämde med de taggar som finns i Delicious (Lee et al. 2009, s. 6). Resultatet visar att användare med erfarenhet av taggning skapar bättre taggar för
informationsorganisation och undviker taggar som inte tillför något. Vidare menar studien att användare som tillhör gruppen noviser är direkt olämpade att tagga i informationsorganiserande syfte och att det inte finns en kollektiv intelligens inom social taggning, vilket beskrivs i följande citat.
Det här visar en syn på användare där erfarenhet påverkar taggbeteendet och därmed möjliggör indelning av användare i grupper. Dock är inställningen till noviserna problematisk, då alla användare av sociala taggningssystem är noviser till en början. Erfarenhet skapas över tid och är inte något som finns från början.
Srinivasan et al. skriver i sin artikel Blobgects: Digital musem catalog and diverse
user communities att användare har en stor potential att utöka beskrivningar av
objekt i muséer med termer som skapar en bättre verklighetsanknytning till objekten (2009, s. 666). För att testa sin hypotes låter de studenter i museologi samt
ungdomar med anknytning till inuitstammar navigera föremål i en museisamling via taggar och traditionell metadata samt själva tagga dem med termer via plattformarna Delicious och Blobgects. De här två användargrupperna ställs enligt studiens problemformulering emot varandra, men det genomförs inte i analysen. Resultatet visar att metadata och taggar samspelar när det kommer till användarnas motivation till att själva tagga föremål. Båda grupperna var tveksamma till att tagga objekten då de bland annat inte ansåg att de egna taggarna skull tillföra något till beskrivningen av objekten (Srinivasan et al. 2009, s. 675). Studien använder ordet motivation för att beskriva användarnas känslor kring taggningen. Vidare visar studien hur användarna även saknade motivation kring att tagga objekten för egna syften. ”In response to being asked about their opinions aboutwhether their own “tags” would help them re-access the objects on the Blobgects system, many users seemed skeptical (…).” (Srinivasan et al, 2009, s. 674). Den här studien visar att användare trots förmodad motivation hos forskarna kan vara ointresserade av taggning på grund av motivationsbrist.
Ding et al. undersöker flera perspektiv på social taggning i sin artikel Perspecitves
on Social Tagging (2009). I sin undersökning analyserar de taggar från
plattformarna Delicious, Youtube och Flickr för att se på både taggar och vad de säger om användningen av plattformarna. För att se på utveklingen av taggning jämförs de mest populära taggarna på varje plattform över tre års tid. Taggarna från Delicious visar att användares motivation till att tagga föremål är i indexerande syfte, det vill säga att de återger objektens innehåll i taggar (Ding et al. 2009, s. 2395). Det här skiljer sig från plattformen Flickr där många taggar visar på en koppling till taggaren och därmed kan ses som informationsorganisation för egna behov. Användarna på Flickr delas även upp utefter deras motivation till taggning, där det finns användare som främst drivs av interaktionen med andra användare och därmed taggar lite. Den andra gruppen består av individer som taggar bilder så att de kan hittas av andra användare (Ding et al. 2009, s. 2397). Användarna på Youtube skapar så generella taggar att de inte kan göras några uttalanden om deras motivation. ”In contrast,the user community of YouTube perhaps can be
användarnas motivation till taggskapande, då de inte konkret frågar hur de taggar utan varför.
Indexering av digitala resurser kan komplementeras med social taggning, som antingen sker fritt eller med taggförslag baserat på en kontrollerad vokabulär. Matthews et al undersöker hur taggars indexeringskvalitet påverkas av det här i sin artikel An evaluation of enhancing social tagging with a knowledge organization
system (2010). Utöver vokabulären inkluderades även författarna till materialet och
vanliga användare till att skapa taggar (Mathews et al., 2010, s. 449). I den delen av studien där taggskaparna studeras så ligger fokus på beteende, då det undersöks hur användare taggar. Det konstateras flera saker kring användarnas beteende, bland annat att de med mest erfarenhet och minst erfarenhet av taggning använder störst mängd fria taggar. Dock attribueras det här till olika sorters bettendetyper, där en annan kategori var att många användare hellre använder sig av taggförslag från den kontrollerade vokabulären, vilket visas i följande citat. ”One subject said thathe did not want to put in a free-text tag in case it was in the controlled vocabulary.”
(Mathews et al., 2010, s. 459). Möjligheten att använda den kontrollerade vokabulären påverkar användarnas beteende i hög grad, och användarna såg fördelen med att ha en kontinuitet hos taggarna. Artikelns syn på användare kan därför sägas vara att de har en potential till att skapa taggar, men att det beror på en medvetenhet om taggarnas syfte och funktion inom indexering.
Taggande av objekt fyller en social funktion, men hur den skapas eller upplevs hos användarna finns det bristande forskning om, skriver Fu et al. i artikeln Semantic
imitation in social tagging (2010). Kommunikation via taggar kan antas ske på ett
semantiskt plan som imiterar den förståelsen för symboler och tecken som finns i homogena grupper (Fu et al. 2010, s. 12:5). För att testa sin teori undersöker Fu et al. taggar från plattformen CiteULike genom att iaktta användare när de ”rör sig” på hemsidan och utför ett antal förutbestämda uppgifter. Det här visar redan tidigt på att det är beteende som studien intresserar sig för, då användarna slumpmässigt delas upp i en social grupp och en nominal grupp där taggandet jämförs mellan grupperna. I resultatet diskuteras hur användarna i den social gruppen i högre grad imiterar andras taggar semantiskt än de i den nominala gruppen. I citatet ”The social influence of existing tags leads to the emergent patterns that tags that are closer to each other in the network are also semantically similar.” (Fu et al. 2010, s. 12:22-12:23) visas hur andras taggar påverkar användarna till ett beteende där de imiterar taggar. Vidare menas det att skapandet av nya taggar även påverkas av vilket syfte informationen har för användaren och att det är större chans att taggar imiteras när informationssyftet är lika det som objektet har (Fu et al. 2010, s. 12:25). Synen på användare i den här studien är att de är sociala och har en tendens att imitera taggar på en semantisk nivå om de upplever en gemenskap genom taggars sociala aspekter.
Ke och Chen undersöker i sin artikel Structure and pattern of social tags for
taggning av vetenskapliga artiklar. Studien genomförs på plattformen CiteULike och ämnar att använda taggkategorier för att förstå användarnas beteenden.
Resultatet visar en ojämn fördelning där majoriteten av taggarna är uppdelade på tre av 26 kategorier (Ke & Chen, 2012, s. 51). Vidare visas det att de olika
taggkategorierna används på ett systematiskt sätt av användarna, där förhållanden mellan olika kategoriers taggar illustreras genom att de används på liknande sätt. Användarna hade även en stor benägenhet att återanvända redan existerande metadata som tilldelats materialet av informationsspecialister i sina taggar (Ke & Chen, 2012, s. 58). Den generella slutsatsen som studien drar är att användare i stor grad imiterar, härmar och skapar likande taggar inom ett fåtal kategorier och att det på så sätt blir en ojämn fördelning mellan de olika taggkategorierna.
Lin och Chen frågar om och hur användares sociala och kulturella kapital påverkar deras taggbeteende och undersöker detta i sin artikel Examining social tagging
behaviour and the constrution of an online folksonomy from the perspective of culutral capital and social capital (2012). Genom ett frågeformulär där användare
fick redogöra för punkter kring deras sociala och kulturella kapital utanför
folksonomin kartlades dessa för att se hur det påverkar användarnas beteende när de taggar. Undersökningen resulterade i att fyra kategorier av användare kunde
identifieras och att dessa enskilda typer hade ett liknande beteende (Lin & Chen, 2012, s. 549). Fokus ligger på hur användare skapar taggar och i vilken grad dessa sprids samt imiteras av andra användare, från andra typer. Användare med hög socialt och kulturellt kapital ”(…) are more likely to play anintermediary role by actively imitating others’ useful tags, thereby disseminating highly original and useful tags createdby the influential passively sharing taggers.” (Lin & Chen, 2012, s. 549). Här visas att synen på användare är intresserad av i vilken grad de tillför något aktivt till den sociala gemenskapen i taggandet. Att värdera både socialt kapital och kulturellt kapital för att dela upp användare i typer resulterar i en nyanserad bild av användare som olika typer som strävar efter ett gemensamt mål.
För att förstå användares motivation och beteende när de taggar bilder lät Petek studenter som använder plattformen Flickr tagga bilder i sin artikel Comparing
user-generated and librarian-generated metadata on digital images (2012).
Bilderna hämtades från Flickr och The Digital Library of Slovenia (dLib.si), och användarna fick i uppgift att tagga dem och ange hur de tänkte vid taggandet. Taggarna jämfördes sedan med existerande taggar på Flickr och metadata som tilldelats bilderna av bibliotekarier. För att tydliggöra hur användarnas beteende kring taggning är kategoriserade taggarna utefter typ, där de två största kategorierna
objects och content/story stod för nästan hälften av alla tilldelade taggar (Petek,
tag their own photos, to tag for community benefit 7.6 per cent.” (Petek, 2012, s. 108). Artikeln visar att i en så homogen grupp användare finns det tydliga samband i både motivation och beteende kring taggskapande, vilket i hög grad är kopplat till egna upplevda behov.
Van Vliet och Hekman ställer användare emot varandra och undersöker om det finns skillnader i social taggning av museumsobjekt av användare utan förkunskaper (laymen) och användare med förkunskaper (experts) i artikeln Enhancing user
involvement with digital cultural heritage: The usage of social tagging and
storytelling (2012). Fokus för undersökningen är ifall det finns skillnader i beteendet
hos de två användargrupperna, baserat på hur många taggar som tilldelas, vilka taggar som tilldelas och vilken kvalitet de har i sin beskrivande funktion. Undersökningen kan inte identifiera några tydliga skillnader i hur de två
användargrupperna taggar. Mängden taggar som tilldelas är liknande och termerna stämmer överens på en lexikal nivå (van Vliet & Hekman, 2012, ej sidnr.). Även när taggarna kategoriserades stämde fördelningen överens mellan grupperna, de
tilldelade liknande taggar vilket ledde till följande slutsats. ”Based on this it was concluded that there is no difference between the types of tags used by laymen and experts, at least for the most frequently added tags.” (van Vliet & Hekman, 2012). Den enda skillnaden var att taggar av experterna kunde ses som mer användbara vid informationssökning. Den här studien visar hur synen på användare kan vara färgad av förutfattade meningar som inte alls stämmer överens med verkliga beteenden.
5.2.2 2013-2019
Sun och Lin vill synliggöra användargrupper med liknande intressen i sociala taggsystem i sin artikel Topical community detection from mining user tagging
bahavior and interest (2013). Antagandet görs att användare som taggar samma
objekt och uppvisar ett liknande beteende ingår i en så kallad community där liknande intressen kan antas finnas hos användarna (Sun & Lin, 2013, s. 321). Studien använder sig av taggar och användare från plattformarna delicious och citUlike och analyserar dessa efter likheter enligt social networking metoder. Resultatet visar en svårighet att gruppera användare utefter intressen, trots att det sker sociala interaktioner mellan dem i form av taggskapande. Användarnas beteenden kring taggande påverkas av osynliga faktorer som inte syns i taggarna. ”For example, two users may indicate different meanings when using the same tag due to different cultural backgrounds. Moreover, tags such as “howto” and “fun” are meaningless to other users.” (Sun & Lin, 2013, s. 330). Endast beteende kan alltså inte användas för att säkert dela upp användare i grupper, vilket visar på svagheter i tagghanteringen, då användarna inte ”syns” i systemet.
Användarna på plattformarna CiteULike, Connotea och Delicious undersöks av Santos-Neto et al. i artikeln Reuse, temporal dynamics, interest sharing, and
taggar synliggöra dynamiken som skapas genom taggar mellan användarna som gemensamt kommenterar objekt. Den här undersökningen baseras på antagandet att taggar är en representation av användares intressen (Santos-Neto et al. 2014, ej sidnr.). Användarna på de olika plattformarna visade sig återanvända taggar ofta, vilket kan visa på att de begränsar sig till ett fåtal intresseområden. Dock finns även andra aspekter som synliggörs i följande citat.
”On the other hand, from the social (or collaborative) perspective, the relatively high level of tag reuse taken together with the low level of item reuse suggests that users may have common interest over some topics, but not necessarily over specific items.” (Santos-Neto et al. 2014).
Det går alltså inte att tydligt identifiera att interaktioner genom taggar är ett tecken på att användare beter sig på ett visst sätt när de taggar. Vidare visar
undersökningen hur ändrat beteende kring taggning hos användare främst kommer från dem själva istället för att nya användare påverkar existerande beteenden på plattformen (Santos-Neto et al., 2014). Användares beteende ändras alltså oberoende av den sociala dynamiken på plattformen.
Desroches et al. undersöker hur taggande av objekt med innehåll kopplat till ett fiktivt verk, Casion Royal av Ian Flemming, sker på olika plattformar i sin artikel
Illusions of a ”Bond”: tagging cultural products across online platforms (2016). De
undersöker hur objekt relaterade till Casino Royal taggas på plattformarna Last.fm och Goodreads samt i WordPress-bloggar och taggfunktioner i bibliotekskataloger. Syftet är att visa hur olika plattformar, i det här fallet folksonomier och därmed deras användare, har egna praktiker kring taggande (Desroches et al., 2016, s. 1031). Resultatet visar en stor likhet i hur användare beter sig när de taggar. Det var vanligt i alla fyra folksonomierna att användarna taggade objekt i relation till sig själva och andra liknande objekt. Det här förklaras på följande vis. ”Compared with traditional access points provided in library catalogues, users of social media platforms tended to provide more subjective access points, such as opinion or experience-related tags, (…).” (Desroches et al. 2016, s. 1042). Dock spelade materialiteten av objekten även en stor roll i hur taggar skapades, där de två plattformarna där objekt främst var böcker, skilde sig i taggmönster från de två andra plattformarna. Det här visar hur användarbeteende är styrt av plattformar, men det betyder inte att endast plattformen påverkar taggbeteendet.
Det finns potential för användare med en expertkunskap i ett område kan hjälpa noviser att utveckla sitt taggande och på så sätt öka taggkvalitet, vilket Benoit III undersöker i sin artikel #MPLP Part 1: Comparing Domain Expert and Novice
Social Tags in a Minimally Processed Digital Archives (2017). Användare fick här
taggande. Resultatet för studien var att antagandet att experter påverkar novisers beteende vid taggande inte stämmer, vilket visas i följande citat. ”The lack of large variations between experts and novices indicates negative results for the study. The suggested approach of using domain knowledge as a quality assurance mechanism will not, according to the data, work effectively.” (Benoit III, 2017, s. 432). Att dela upp användare efter grupper för att göra uttalanden om deras beteende verkar inte fungera för uppdelningen experter och noviser.
Även Estrada et al. delar upp användare utefter kategorierna experter och noviser, i det här fallet inom ämnet filmvetenskap, och låter dem tagga bilder från filmer i sin artikel Time-based tags for fiction movies: comparing experts to novices using a
video labeling game (2017). Syftet med undersökning är att testa ifall människor
med kunskap om film skapar taggar av bättre kvalitet än noviser. Taggarna delades upp utefter fem kategorier, och resultatet visar att de båda användargrupperna taggade ungefär liknande i de flesta kategorierna (Estrada et al., 2017, s. 356). Den vanligaste och största kategorin bland taggarna var ”fakta”, vilket innebär taggar av det som syns konkret i bilderna. Användarnas beteende är alltså liknande i båda grupperna. Dock visas det även att noviser ser mer fördelar med taggar än experter, vilket visas i följande citat.
” Indeed, domain experts cast doubt on the tags’ semantic value. They consider them very general and only related to describing what they saw in the images, without taking into account any context. For these experts, this does not correspond to describing the actual content of the film.” (Estrada et al. 2017, s. 361)
Det här betyder att det trots liknande beteende hos användargrupperna finns olikheter i resonemangen kring skapandet av taggar.
Library of Congress har ett projekt där de arkiverar bilder från plattformen Flickr. Kipp, Beak och Choi undersöker i sin artikel Motivations and intentions of Flickr
users in enriching Flick records for Library of Congress photos (2017) hur
användare av den tjänsten motiveras till att skapa taggar för bilder på Flickr. De använde sig av enkäter som skickades ut till flera tusen användare på Flickr där dessa skulle redogöra för vilka de är, vilka intressen de har i att skapa taggar samt vilka kunskaper de har om plattformen (Kipp, Beak & Choi, 2017, s. 2367). Genom att analysera och dela upp svaren som de 1708 deltagarna gav kunde elva sorters motivation identifieras. De elva kategorierna visar på hur stor skillnad det kan vara mellan användare och varför de taggar. Förutom de elva kategorierna identifierades även en annan anledning, nämligen intresse. ”According to the survey responses, “interest” has a role as an initial stimulus to catch the users’ eyes. (…) Before users became involved in sharing or organizing the images, they usually demonstrated their interest in a certain aspect of the image.” (Kipp, Beak & Choi, 2017, s. 2373). En annan intressant aspekt kring motivation var att studien ser att de olika
Kulturella faktorer kan påverka hur människor taggar, vilket Hu et al. undersöker i sin artikel An investigation of cross-cultural social tagging behaviours between
Chinese and Americans (2018). De tittar på hur användare taggar filmer på två
plattformar, den kinesiska webbsidan Douban och den amerikanska webbsidan MovieLens vars utformning liknar varandra. Undersökningen tog endast hänsyn till beskrivande taggar, då taggar som kopplas till användare inte fanns i taggurvalet (Hu et al., 2018, s. 109). Resultatet visar tydliga skillnader mellan hur amerikanska och kinesiska användare taggar filmer. Det påverkar både vilka taggar som används men även hur ofta dessa används. Exempelvis taggar de kinesiska användarna mer ur ett översiktligt perspektiv vad gäller både innehåll och produktion av filmer, där amerikanska användare hellre fokusera på enskilda detaljer (Hu et al., 2018, s. 115). Även om undersökningen nämner att dessa skillnader är kulturella så är det svårt att ta fast på exakt vad som påverkar de två nationaliteterna till detta taggbeteende.
Allam et al. skapar i sin artikel Applying a multi-dimesnional hedonic concept of
intrinsic motivation on social tagging tools: A theoretical model and epirical validation (2019) en modell för att förstå användares motivation på sociala
plattformar genom att se på social taggning. De har undersökt användare på minst tio plattformar för att få en så översiktlig bild som möjligt. Utgångspunkten är att det finns externa faktorer så som curiosity, exploring och precieved enjoyment.som påverkar den externa faktorn attitude hos användare (Allam et al., 2019, s. 213). Även om den här modellen, som undersökningen tar fram, undersöker motivation så skapas den främst genom att undersöka användares beteenden. Frågorna som ställdes till användarna var mer fokuserade kring hur de upplevde social taggning istället för att fråga varför de taggar.
I artikeln User adoption of a hybrid social tagging approach in an online knowledge
community (2019) av Qin et al. undersöks varför användare väljer att tagga. Det här
undersöks genom att titta på plattformen Zhihu som är en hybrid, vilket innebär att ämnesord ligger som grund för de möjliga taggar som användarna kan skapa. Användarna fick svara på en enkät där sex olika sociala faktorer skulle mätas, däribland self-efficancy, social influence, percieved ease of use, precieved
usefulness, attitude och behaviour intention (Qin et al., 2019, s. 163). Resultatet
5.2.3 Visualisering över kronologin
Sammanfattningsvis presenteras nedan en visualisering av hur fördelningen av kriterierna ser ut över den undersökta tidsperioden. Fördelningen visas på samma sätt som i avsnitt 5.1, det vill säga att artiklar om motivation eller användargrupper som även undersöker beteende har sorterats som just motivation och
användargrupper. Dessa artiklar har alltså inte räknats med två gånger. Förutom staplarna, som visar antalet artiklar per kriterium och år, finns även tre kurvor, som visar på en linjär förändring i antalet publikationer per kriterium.
Figur 1 Tabell över fördelning per år
Tabellen visar hur motivation (grå) har varit det mest stabila ämnet som undersökts, då det sprids ut över det största tidsspannet. Det här visas även i den linjära
6 Diskussion och slutsats
I det här avsnittet diskuteras resultatet av analysen kopplat till tidigare forskning. Med hjälp av den här diskussionen kommer sedan en slutsats att dras kopplat till uppsatsens frågeställning. Avslutningsvis kommer förslag till framtida forskning att ges kopplat till den här uppsatsens resultat och slutsats.
6.1 Plattformarnas betydelse
Studierna om användare är i stor grad kopplade till specifika plattformar där taggning tillåts. Flickr är en plattform som undersöks flertalet gånger under hela tidsperioden, från Matusiaks artikel från 2006 till Allam et al. från 2019.
Plattformen låter användare ladda upp eget material och tagga det, men även andras material. Det här är inte något som framhävs i dessa undersökningar, trots att det i hög grad är av relevans för hur undersökningen utformas. Gerolimos beskriver hur Flickr är beroende av användartaggar för att ordna information på plattformen (2008, s.37). Undersöks användarnas motivation till att tagga på Flickr bör det betonas att de här, till skillnad från andra folksonomier, kan tagga sitt eget material. Ding et al. visar hur stor betydelse det har för användare på Flickr att synliggöra sitt eget material för andra, och att det står i kontrast till andra plattformar där bland annat indexering är ett större utbrett fenomen (2009, s. 2397). Den här sortens motivation till att tagga fann även Petek i sin studie av Flickrtaggar (2012, s. 108). Det som beskrivs som den sociala aspekten av taggning är ofta samarbetet mellan användare där de tillsammans organiserar information, men den synen är fylld med konflikter. Samarbetet verkar inte synliggöras i forskningen om användare, vilket stämmer överens med vad Rafferty anser om att taggar inte skapas i samarbete utan av kombinationen av alla taggar i ett sammanhang (2018). Flickr som plattform förstärker den här sortens individualism hos användarna. Det kan bero på att Flickr är en så kallad smal folksonomi där användare inte har möjlighet att interagera via taggar fritt utan är begränsade (Rafferty, 2018). Artiklarna som undersökts i den här studien har dock inte aktivt försökt att finna skillnader i hur användare taggar sitt eget material och andras material, vilket Moulaison har identifierat som en forskningslucka (2008, s. 108).
6.2 Synen på användare genom beteende
Beteende som är den största inriktningen i forskningen om användare är även den som utvecklats minst. De nio artiklarna om beteende, eller undersökning av hur användare taggar, menar att det därigenom kan göras uttalanden om andra aspekter hos användare. Det visar sig dock inte stämma när majoriteten av de fem artiklarna som undersöker användargrupper efter beteende konstaterar att beteende inte fungerar för att dela upp användare. Artikeln av Lin och Chen som istället delar upp användare utefter deras sociala- och kulturella kapital kan användas för att
ifrågasätta övriga artiklar om beteende. Att försöka kartlägga ett generellt beteende för användare går inte enligt Lin och Chens studie, där de kategoriserade användare i fyra kategorier som skilde sig åt i beteende (2012, s. 549). Rafferty (2018) skriver om hur ett fåtal användare står för skapandet av majoriteten av taggarna, vilket är något som kan bekräftas av Lin och Chens studie. Det kan därmed sägas att Lin och Chens studie är en brytpunkt i synen på användare, som dock inte påverkar de andra studierna, som fortsätter att anta att beteende fungerar för att dela upp användare i grupper. Benoit III antar i sin artikel att experter är bättre på att tagga än noviser, men konstaterar efter sin undersökning att det inte stämmer (2017, s. 432). Det finns på senare tid en insikt om att endast en faktor inte räcker för att undersöka
användare. Användares yrke kan spela roll när det kommer till inställningen de har till att tagga, vilket Kipp, Beak och Choi upptäcker i sin studie. Även användarnas sociala närområde utanför taggplattformen påverkar deras motivation till att tagga (Qin et al., 2019, s. 167). Det visar på en förändrad syn på användare i den del av forskningen där användare ses som mer komplexa och där det finns incitament till att analysera dem utifrån faktorer som inte kopplas konkret till endast
taggskapandet. Användare ses alltså i den senare forskningen som mer nyanserade än endast taggskapare som arbetar mot ett gemensamt mål. Det här följer trenden där intersektionalitet blir mer och mer populärt för att se på olika samhällsfenomen.
