Skiljer sig graden av försiktighet i redovisningen mellan länder inom EU?

Skiljer sig graden av försiktighet i redovisningen

mellan länder inom EU?

En empirisk undersökning av skillnader i graden av

försiktighet i redovisningen mellan Finland, Frankrike,

Nederländerna, Storbritannien, Sverige och Tyskland.

UPPSALA UNIVERSITET

Företagsekonomiska institutionen

Kandidatuppsats VT 12, 15hp

Författare: David Forsberg och Sara Wallinder

Handledare: Karin Holmblad Brunsson

Sammandrag

År 2005 förändrades redovisningsstandarderna inom EU i och med obligatorisk redovisning för börsnoterade företag enligt IASB redovisningsstandard IFRS. Ett av syftena bakom införandet var att EU skulle vara en homogen marknad redovisningsmässigt. Forskning tyder på att det fram till och med år 2007 fortfarande kvarstod skillnader i graden av försiktighet inom redovisningen i EU. Vi undersöker därför om dessa skillnader fortfarande kvarstår samt om landets tidigare rättssystem kan tänkas påverka skillnaderna.

För att undersöka graden av försiktighet använder vi oss av Sudipta Basus metod från år 1997. Vi undersöker och jämför graden av försiktighet i Finland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Studien omfattas av totalt 1601 företag och sträcker sig över åren 2005 till 2010.

Vår studie indikerar att graden av försiktighet fortfarande skiljer sig åt mellan länderna. Införandet av IFRS har alltså inte lett till en, mellan länderna, homogen redovisning. Studien indikerar även att länders rättssystem kan påverka graden av försiktighet. Främst påverkas graden av försiktighet av rättssystemets ursprung.

Nyckelord

Graden av försiktighet, finansiell redovisning, försiktighetsprincipen, IFRS, Sudipta Basu

Innehållsförteckning

1. Visioner om en mer jämförbar redovisning inom EU ... 1

1.1 Indikationer pekar på att skillnader kvarstår mellan länderna ... 2

1.2 Finns det skillnader och vad är anledningen till att de kan förekomma? ... 3

1.3 Syfte ... 3

2. Försiktighet inom redovisning ... 4

2.1 Förutse förluster tidigare än vinster... 4

2.2 Hur påverkar skillnader mellan länders rättssystem försiktigheten? ... 5

2.2.1 Anglosaxiska och kontinentala rättssystemstraditioner ... 5

2.2.2 Ursprung ... 7

2.3 Förändring av standarder ... 8

2.4 Basus undersökningsmodell ... 8

2.4.1 Tidigare studier av försiktighet som baserats på Basus undersökningsmodell ... 10

2.5 Hypoteser ... 10

3. Genomförande av undersökningen ... 12

3.1 Avgränsningar ... 12

3.2 Hur undersöker vi graden av försiktighet? ... 12

3.2.1 Replikering av Basus metod för att mäta försiktighet ... 12

3.2.2 Val av mått för graden av försiktighet ... 14

3.2.3 Basus kvot ... 15

3.3 Gruppering av länder ... 17

3.4 Metoden har styrkor och svagheter ... 18

3.4.1 Thomson Reuters Datastream ... 18

3.4.2 Basus metod för mätning av försiktighet inom redovisning ... 18

3.4.3 Undersökning år för år ... 19

3.4.4 Finanskrisens påverkan ... 19

3.4.5 Samtliga europeiska länder är inte representarade ... 19

4. Regressionsresultat ... 21

4.1 Utvecklingen i länderna ... 22

4.2 Försiktighet i länderna sett över hela tidsperioden ... 23

4.4 Försiktighet uppdelat i rättssystemstraditioner sett över hela tidsperioden ... 25

4.5 Försiktighet uppdelat i rättsystemets ursprung sett över hela tidsperioden ... 26

5. Skillnader kvarstår, är ländernas rättssystem förklaringen? ... 27

5.1 Hypotes 1: Graden av försiktighet skiljer sig mellan länderna ... 27

5.2 Hypotes 2 – Rättssystemets påverkan ... 27

5.2.1 Hypotes 2.1 – Skillnader mellan kontinentala och anglosaxiska rättssystem ... 27

5.2.2 Hypotes 2.2 – Skillnader mellan ursprung ... 28

6. Slutsats ... 29

6.1 Diskussion ... 29

6.1.1 IFRS har inte utjämnat skillnader mellan länderna fullt ut... 29

6.1.2 Rättssystemets inverkan på skillnader ... 29

6.2 Framtida forskning ... 30

Referenslista ... 32

1

1. Visioner om en mer jämförbar redovisning inom EU

År 2000 beslutade Europeiska rådet att länderna i EU år 2005 senast skulle ha infört de redovisningsstandarder som lagts fram av International Accounting Standards Board (IASB). Standarderna går under namnet International Financial Reporting Standards (IFRS) och samtliga börsnoterade företag i EU ska följa dem. En av anledningarna till införandet var strävan efter “att redovisningar som offentliggörs av noterade företag blir lättare att jämföra”(EG-förordning 2002 s.1). Ytterligare anledningar var exempelvis att införandet skulle “förbättra den inre marknadens funktion” samt ge möjlighet till ökad insyn i företags redovisningar, det vill säga en ökad transparens (EG-förordning 2002 s.1).

Enligt Marton et al. (2010) sker övervakningen av företagens tillämpning av IFRS på nationell nivå, men för att säkerställa att tillämpning av IFRS på nationell nivå genomförs och att regler tolkas på samma sätt inom EU har tillsynsmyndigheten Committee of European Securities Regulators (CESR) inrättats. Myndighetens ansvar är att samordna och stötta övervakningen på nationell nivå.

En bakomliggande faktor vid beslutet om att införa IFRS var att externredovisningen kan användas som en indikation på ett företags utveckling och därför är det viktigt att den är jämförbar mellan länder (Finansinspektionen 2006; FAR SRS 2010). Information från externredovisningen används av företagets intressenter som underlag vid beslutsfattande såsom köp av aktier eller avyttring av aktieinnehav (Ball 1995). Samtidigt är företagets förmåga att generera likvida medel av stor vikt för intressenter såsom leverantörer, långivare, anställda och aktieägare (FAR SRS 2010).

2

En av de principer som används i redovisning är enligt Smith (2006) försiktighetsprincipen som innebär att kostnader ska värderas till högsta möjliga värde och bokföras så tidigt som möjligt, medan inkomster ska värderas till lägsta möjliga värde och bokföras så sent som möjligt. Denna princip innebär därför att en tillgångs värdeökning inte syns i redovisningen förrän vid försäljning medan förluster syns direkt. Man ska därför välja att använda den värderingsmetod som ger lägst värde för sina tillgångar. Om försiktighetsprincipen tillämpas kommer därför de förväntade negativa framtida resultaten att speglas tidigare i redovisningen än de förväntade positiva resultaten (Basu 1997). För investerare verksamma på finansmarknader i olika länder kan skillnader i tillämpade redovisningsprinciper innebära problem, eftersom jämförelser av nyckeltal försvåras (Matron et al. 2010). En konsekvens av detta är att IASB har bestämt att en del typer av tillgångar såsom fastigheter konsekvent måste redovisas till verkligt värde, det vill säga vad tillgången skulle vara värd på en väl fungerade marknad (Smith 2006).

1.1 Indikationer pekar på att skillnader kvarstår mellan länderna

Med gemensamma regler inom EU bör graden av försiktighet inom börsnoterade företags redovisning vara lika mellan länderna då de använder sig av samma regler (Nobes 2006). Nobes (2006) menar dock att traditionella skillnader i finanssystem, rättssystemet och skattesystemet kan påverka försiktigheten, vilket kan orsaka skillnader mellan länder. En undersökning av företag inom skogsindustrin i sju europeiska länder (Sverige, Norge, Finland, Storbritannien, Irland, Spanien och Portugal) genomförd år 2009 tyder på att skillnader i graden av försiktighet i redovisningen kvarstår trots införandet av IFRS (Bergh och Gårdenberg 2009). Även en undersökning genomförd av Andre och Filip (2011) visar på skillnader i graden av försiktighet inom EU-länderna under åren 2005-2007.

3

1.2 Finns det skillnader och vad är anledningen till att de kan förekomma?

Vi vill utifrån denna bakgrund utföra en empirisk undersökning för att ta reda på om det fortfarande finns skillnader i graden av försiktighet mellan länder inom EU. Om det fortfarande förekommer skillnader vill vi undersöka i hur stor utsträckning försiktigheten påverkas av länders rättssystem, för att kunna se om länders traditionella skillnader påverkar graden av försiktighet.

1.3 Syfte

4 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Bokfört värde av tillgång År

Exempel på försiktighetsprincipen

2. Försiktighet inom redovisning

2.1 Förutse förluster tidigare än vinster

En vanligt förekommande definition av begreppet försiktighet inom redovisning är ”Förutse inga vinster men förutse alla förluster” (Bliss 1924 citerad i Basu 1997 s.7 översatt från engelska). Basu (1997) beskriver försiktighet som ett fenomen där ny information om ett företag återspeglas i redovisningen tidigare om informationen är negativ än om den är positiv. Ny information som pekar mot en förväntad framtida vinst bokförs först när vinsten förverkligas och beaktas därför i redovisningen senare än negativ information, som bokförs under samma period som informationen uppkommer. Anledningen till denna skillnad är att företagen kräver högre säkerhet för att bokföra framtida förväntade goda resultat, det vill säga har ett högre verifieringskrav på kostnader. Vidare definierar Watts (2003a s.2 översatt från engelska) graden av försiktighet inom redovisning som: “ju högre skillnad i graden av verifiering som krävs för vinster jämfört med förluster, desto högre är försiktigheten”.

Basu (1997) illustrerar effekterna av försiktighet inom redovisning i figur 1:

5

Figur 1 visar ett exempel på försiktighet inom redovisning då den uppskattade livslängden av en tillgång förändras (Basu 1997). Då förändringen är positiv för företaget, det vill säga en längre förväntad livstid (längre livstid i figur 1), minskas enligt Basu (1997) den årliga avskrivningen som gäller fram tills dess att tillgången är förbrukad. Om förändringen istället är en förkortning av tillgångens livstid (kortare livstid i figur 1) sker en nedskrivning av värdet samma år som förändringen observeras, men den årliga avskrivningen påverkas inte. Värdeökningen som sker då tillgångens livstid förlängs är utspridd på resterande år, samtidigt som värdeminskningen som sker då tillgångens livstid förkortas redovisas på en gång. Denna kombination är ett exempel på försiktighet inom redovisning.

2.2 Hur påverkar skillnader mellan länders rättssystem försiktigheten?

De europeiska rättssystemen kan delas in i traditioner och ursprung. En övergripande bild av detta ges i figur 2:

Figur 2 - Olika rättssystem

2.2.1 Anglosaxiska och kontinentalta rättssystemstraditioner

I Europa finns två övergripande rättssystemstraditioner, dessa är den kontinentala traditionen och den anglosaxiska traditionen (Smith 2006). Till den första traditionen tillhör alla europeiska länder förutom Storbritannien och Irland som tillhör den anglosaxiska traditionen (La Porta et al. 1998).

Enligt Smith (2006) har den kontinentala traditionen sin härkomst i romersk rätt, där de civilrättsliga reglerna utgår från lagar nedskrivna i författningssamlingar. Redovisningen i länder

6

med kontinental tradition är därför generellt mer reglerad än redovisningen i länder med anglosaxisk tradition, men när det gäller värderingsfrågor är sambandet det motsatta, då värderingen i kontinentala länder vanligtvis i lagtext har reglerats enligt uppfattningen verkliga värden. I kontinentala länder är redovisningen starkt sammankopplad med skattelagstiftningen, och företagen anpassar därför redovisningen efter skattelagstiftningens värderingsregler.

Smith (2006) menar att den anglosaxiska traditionen utgår från sedvänjor och prejudikat, en metod som härstammar från medeltidens England. I dessa länder kan värderingen istället utformas efter marknadens krav eftersom redovisningen inte är sammankopplad med skattelagstiftningen i samma utsträckning som inom den kontinentala rättstraditionen. Detta har lett till att det finns ett relativt litet tolkningsutrymme vid värderingen av vad som är “en rättvisande bild”.

Ball et al. (2000) förutspår att länder med den anglosaxiska rättssystemstraditionen har en högre grad av försiktighet jämfört med länder med det kontinentala rättssystemet. Skillnaden beror enligt Ball (1995) på hur rättssystemen har utvecklats. Den anglosaxiska traditionen utvecklas kontinuerligt med nya prejudikat och sedvänjor. Ball (1995) menar att nya standarder vanligtvis växer fram genom marknaden. ”När en sedvänja blir vanlig, ’läses den in’ av domarna i de efterföljande rättsfallen och sedvänjan blir standard” (Ball 1995 s.22 översatt från engelska). Sedvänjor och prejudikatfall kan användas som riktlinjer för hur transaktioner mellan olika intressenter och företaget ska gå till, ett nära samarbete blir därför inte lika nödvändigt. Vid exempelvis utformning av kontrakt kan båda parterna använda de senaste prejudikaten för att se hur kontraktet bör utformas.

7

I länder där behovet av ett nära samarbete mellan företaget och dess intressenter är litet, det vill säga i länder med anglosaxiska rättssystemstraditioner, uppstår ett krav från marknaden på offentliggörande av information (Ball 1995). Vilken typ av information som marknaden kräver påverkas enligt Watts (2003a) bland annat av intressenternas asymmetriska avkastning av vinster respektive förluster. Ett exempel på detta är borgenärers avkastning på utlånat kapital. Avkastningen ökar inte om företagets värde är högre än det utlånade beloppet vid återbetalningstillfället. Däremot kommer avkastningen att minska om företagets värde vid samma tillfälle är lägre än det utlånade beloppet. Därför vill borgenärer vara försäkrade om att de känner till företagets lägsta möjliga värde vid långivningstillfället, de vill alltså att redovisningen ska vara försiktig.

Marknadens krav på offentliggörande av information är enligt Ball (1995) inte lika stort i länder där företag och intressenter arbetar närmare varandra, det vill säga länder med kontinentala rättssystemstraditioner. Intressenterna har istället tillgång till information direkt från företaget vilket innebär att kravet på försiktighet är lägre än i länder med anglosaxiska traditioner. Skillnaden i krav på försiktighet leder till att försiktigheten blir högre i länder med anglosaxiska rättssystemstraditioner jämfört med länder med kontinentala traditioner.

2.2.2 Ursprung

8

Leuz et al. (2003) rangordnar länder på en skala mellan noll till fem efter hur många rättigheter de har för investerare. I länder med franskt ursprung har investerarna generellt minst antal rättigheter och i Storbritannien flest. Enligt Leuz et al. (2003) bör därför företagsledningen exempelvis ha mindre möjlighet att undanhålla information från investerare i Storbritannien än i Tyskland. I tabell 1 nedan visas uträknade medelvärden från Leuz et al. (2003).

Tabell 1 – Investerares rättigheter; högre resultat pekar på fler rättigheter (Källa: Leuz et al. 2003 s. 516)

2.3 Förändring av standarder

Då IFRS infördes borde skillnader inom redovisning mellan länder enligt Nobes (2006) försvinna. Han menar dock att traditionella skillnader i finansieringssystemet, rättssystemet och skattesystemet fortfarande är relevanta. Nobes (2006) slutsats är att den internationella jämförbarheten kan ha ökat i och med införandet av IFRS men stora skillnader kommer förmodligen att finnas kvar eftersom en del standarder inom IFRS ger valmöjligheter och har vaga kriterier. Till exempel ger IFRS (genom standarden IAS2) möjligheten att vid värdering av lager antingen värdera enligt metoden först in först ut, eller till vägda genomsnittspriser.

Ball et al. (2000) menar att stor del av redovisningen inte täcks fullt ut av standarder eftersom redovisning i praktiken är mer detaljerad än standarder. Vidare menar författarna att standardernas inverkan på redovisningen varierar mellan länder.

2.4 Basus undersökningsmodell

Enligt Watts (2003b) finns det olika metoder för att mäta försiktighet. En av dessa utvecklades av Sudipta Basu och presenterades år 1997. Metoden går ut på att undersöka sambandet mellan redovisat resultat och ny information om företaget. För att undersöka om försiktighet

Rättssystemets ursprung Investerares rättigheter (0-5)

engelsk rätt 4,42 skandinavisk rätt 3,00

tysk rätt 2,33

9 Aktieavkastning

Redovisat resultat

Positivt redovisat resultat Positiv aktieavkastning

Negativt redovisat resultat Positiv aktieavkastning Negativt redovisat resultat

Negativ aktieavkastning Positivt redovisat resultat Negativ aktieavkastning

Figur 3 – Samband mellan aktieavkastning och redovisat resultat (Källa: Basu 1997 s.12)

förekommer i redovisning eller inte använder Basu (1997) företagets aktieavkastning som en approximation för ny positiv respektive negativ information om företagets framtida vinst. Han utgår från att aktiemarknaden reagerar omgående på en nyhet om företaget. En negativ nyhet bör enligt Basu (1997) innebära minskad aktieavkastning och vice versa. Eftersom försiktighetsprincipen innebär att negativ information om ett företag speglas i redovisningen tidigare än positiv information, bör därför en period med negativ aktieavkastning ha större effekt på det redovisade resultatet än en period då aktieavkastningen är positiv. Försiktighet inom redovisningen bör därför resultera i ett förhållande mellan redovisat resultat och aktieavkastning som illustreras i figur 3.

10

lutningskoefficienten då aktieavkastningen är negativ dividerad med lutningskoefficienten då aktieavkastningen är positiv som en indikation på hur stor graden av försiktighet är inom redovisning. Kvoten visar hur många gånger känsligare det redovisade resultatet är för en negativ aktieavkastning i förhållande till då aktieavkastningen är positiv (Basu 1997).

2.4.1 Tidigare studier av försiktighet som baserats på Basus undersökningsmodell

Andre och Filip (2011) undersöker hur införandet av IFRS har påverkat försiktigheten inom redovisning i europeiska länder. De replikerar Basus (1997) metod och kommer fram till att graden av försiktighet generellt har minskat i EU efter år 2005. Det kvarstår dock skillnader mellan länderna. Andre och Filip (2011) undersöker dessutom skillnader beroende på rättssystemstraditioner. De kommer fram till att graden av försiktighet är högre i länder med anglosaxiska traditioner än i länder med kontinentala traditioner, skillnaden är dock liten.

Ball et al. (2000) undersöker vad politisk inverkan på företags redovisning har för effekter på graden av försiktighet. De använder Basus (1997) metod för att utreda om länder med olika rättssystemstraditioner uppvisar skillnader i graden av försiktighet inom redovisning. Undersökningens resultat visar på att länder med kontinentala traditioner har en lägre grad av försiktighet än länder med anglosaxiska traditioner.

2.5 Hypoteser

Hypotes 1: Eftersom det finns studier som pekar på att införandet av IFRS inte har lyckats

eliminera skillnader i graden av försiktighet mellan länderna i EU utgår vi från hypotesen att länderna kommer uppvisa olika grader av försiktighet.

Hypotes 2: Tidigare forskning visar att skillnader i försiktighet mellan länderna kan påverkas av

vilken typ av rättssystem som används, vilket vi tror gäller mellan länderna inom EU. Vi har delat upp denna hypotes i två delar.

Hypotes 2.1: Vår hypotes 2.1 är att länder med anglosaxisk rättssystemstradition kommer ha en

11

försiktigt. I länder med kontinentala traditioner är kravet från marknaden generellt inte lika stort då intressenterna har mer insyn i företaget.

Hypotes 2.2: Vår hypotes 2.2 är att även rättssystemets ursprung påverkar försiktigheten inom

12

3. Genomförande av undersökningen

Vår metod bygger på tidigare forskning om försiktighetsprincipen, där vi har använt oss av Basus (1997) metod för att räkna ut graden av försiktighet inom redovisning. Vi använder denna metod eftersom att den anses vara ett godtagbart tillvägagångssätt som är återanvänd av andra forskare inom området (Ball et al. 2010).

3.1 Avgränsningar

För att undersöka graden av försiktighet i EU har vi har avgränsat oss till sex länder: Finland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Länderna har valts för att möjliggöra en undersökning av de olika rättssystemen. Genom att ta med dessa länder består varje ursprung (engelsk, fransk, skandinavisk och tysk rätt) av mer än 250 företag per år. Undersökningsperioden sträcker sig från år 2005 till år 2010, detta eftersom EU:s beslut om att införa IFRS som allmän redovisningsstandard gäller från och med år 2005.

Ytterligare har vi avgränsat oss till att enbart undersöka börsnoterade företag, då vår studie utgår från IFRS och EU tillåter att länderna själva avgör om IFRS ska råda för icke börsnoterade bolag (EG-förordning 2002). Vi har även avgränsat vårt val av företag till dem som varit börsnoterade under hela den undersökta tidsperioden, det vill säga företag som noterats efter år 2005 är inte med i vår studie. Anledningen till den avgränsningen är att vi vill undersöka utvecklingen från införandet av IFRS.

Vi har undersökt hela marknaden och inte en specifik bransch då ”En gemensam plattform av regler bidrar till en mer enhetlig tillämpning av valda redovisningsprinciper, oavsett koncernens verksamhet eller nationella tillhörighet” (Finansinspektionen 2006 s. 1).

3.2 Hur undersöker vi graden av försiktighet?

3.2.1 Replikering av Basus metod för att mäta försiktighet

13

Vi samlar in data vi behöver med hjälp av databasen Datastream (2012). I följande ekvationer har vi definierat längden av en tidsperiod som ett år.

Vi använder sedan insamlad data för att utföra en regressionsanalys i Microsoft Office Excel. För att genomföra regressionen behöver vi en beroende variabel samt tre oberoende variabler. Som beroende variabel använder vi oss av det redovisade resultatet per aktie under tidsperioden dividerat med aktiepriset i början av perioden. Vi benämner i fortsättningen denna variabel resultatvariabel. Resultatvariabeln är det som motsvarar de redovisade resultaten i undersökningen.

Den första oberoende variabeln vi använder oss av är aktieavkastningen per aktie under tidsperioden för samtliga företag. Vi benämner i fortsättningen denna variabel aktieavkastningsvariabel.

Den andra oberoende variabeln är en dummyvariabel, det vill säga en variabel för att ”identifiera kategorier” (Nationalencyklopedin 2012). Vår dummyvariabel tilldelas värdet ett om aktieavkastningen är negativ och om den är positiv eller lika med noll får den värdet noll. Vi benämner i fortsättningen denna variabel dummyvariabel.

(

)

(

)

Den sista oberoende variabeln beräknas genom att multiplicera aktieavkastningsvariabeln med dummyvariabeln.

(

)

Från regressionsanalysen får vi fram värden för variablerna α0, α1, β0 och β1 som bildar följande

14

α0 och α1 är skärningskoefficienter som inte är relevanta i vår undersökning eftersom att vi

endast undersöker skillnader i lutningskoefficienter och inte var linjerna skär resultatvariabelsaxeln.

β0 är lutningskoefficienten för företag som uppvisar en positiv aktieavkastning.

β1 är skillnaden mellan lutningskoefficienten då aktieavkastning är negativ och β0.

3.2.2 Val av mått för graden av försiktighet

Figur 4-7 nedan används som hjälp för att illustrera uträkningen av graden av försiktighet. Figur 4 visar ett möjligt utfall av regressionen. I figuren råder försiktighetsprincipen eftersom lutningskoefficienten β0+ β1 är större än lutningskoefficienten β0. Vi analyserar endast skillnaden

i lutningskoefficienter och bortser därför från var linjerna skär Y-axeln. Formeln för linjerna blir därför Resultatvariabel = Aktieavkastningsvariabel × Lutningskoefficient och de illustreras i figur 5:

Linjens lutningskoefficient fås av regressionen och är, som tidigare beskrivet, β0 då avkastningen

är positiv och β0 + β1 då avkastningen är negativ. Skillnaden mellan lutningarna är alltså β1. Vi

15

använder β1 som mått för graden av försiktighet inom redovisning. Anledningen till att vi inte

använder oss av samma kvot som Basu (1997) använder sig av förklaras nedan.

3.2.3 Basus kvot

Basu (1997) använder lutningskoefficienten för negativa aktieavkastningar dividerat med lutningskoefficienten för positiva aktieavkastningar som ett möjligt mått på försiktighet inom redovisning.

( )

Fördelen med det mått som Basu (1997) använder är att det visar förhållandet mellan de två lutningskoefficienterna, det vill säga hur många gånger känsligare det redovisade resultatet är för negativ aktieavkastning jämfört med positiv. Basus mått kan användas om både lutningen för negativ och positiv aktieavkastning är positiv, alltså då en ökning av aktieavkastning resulterar i en högre redovisat resultat. Ett exempel när ekvationen kan användas illustreras i figur 4.

Basus mått är dock inte optimal att använda sig av i samtliga situationer. Figur 6 och figur 7 visar ett undersökningsutfall då lutningskoefficienten för positiv aktieavkastning är negativ (β0 < 0).

16

I fallet som illustresas i figurerna ovan skulle Basus mått resultera i en försiktighet inom redovisning som är negativ. Problemet med detta är att graden av försiktighet går mot oändligheten då β0 går mot noll. För att kvoten ska vara ett rättvisande mått för

försiktighetsprincipen krävs det att den blir större och större ju mindre β0 blir (ceteris paribus).

Då β0 minskar går kvoten först mot oändligheten. När lutningen är exakt 0 blir kvoten

odefinierbar och när lutningen sedan blir negativ så blir kvoten negativ. Den negativa kvoten ökar i värde ju mer negativ lutningen β0 är. Sambandet är illustrerat i figur 8.

Kvoten går alltså från att vara oändligt stor till att vara negativ. Basus (1997) mått är därför inte optimalt som ett mått på försiktighet inom redovisning i alla lägen. Därför använder vi oss av skillnaden mellan linjernas lutningar, det vill säga vi har β1 som mått. Det är ett mått som inte

visar förhållandet mellan lutningarna och därav är det inte optimalt, men i jämförelser, då inte samtliga lutningskoefficienter är positiva, bedömer vi att det är det bästa måttet.

17

3.3 Gruppering av länder

För att undersöka olika förklaringar till skillnader i graden av försiktighet delade vi upp insamlade data i olika grupper. Faktorer för gruppindelningen baseras på anledningar till försiktighet inom redovisning som presenterats i litteratur. För att undersöka om graden av försiktighet inom redovisningen har förändrats under dessa år har vi även gjort regressioner på årsbasis.

Gruppering hypotes 1: Den första grupperingen är en indelning baserad på vilket land företaget

är noterat i, vilket ger en bra överblick över nationella skillnader i redovisningen och besvarar frågeställningen om skillnader i graden av försiktighet fortfarande kvarstår mellan länderna.

Gruppering hypotes 2.1: Den andra grupperingen är baserad på vilken rättssystemstradition,

alltså anglosaxisk och kontinental, som råder i landet där företaget är noterat. Anledningen till denna indelning är att vi vill se om detta kan påverka graden av försiktighet och i så fall till vilken grad. Grupperingen i vår undersökning ser ut på detta sätt:

Anglosaxiska rättsystem Kontinentala rättssystem

Storbritannien Sverige Finland Frankrike Tyskland Nederländerna

Tabell 2 – baserat på La Porta et al. (1998)

Gruppering hypotes 2.2: Den tredje grupperingen är baserad på rättssystemens olika ursprung.

Denna gruppering gör vi för att se om ursprungen kan ha en inverkan på skillnader i graden av försiktighet mellan länderna. Grupperingen ser ut på följande sätt:

Engelsk rätt Fransk rätt Tysk rätt Skandinavisk rätt

Storbritannien Frankrike Tyskland Sverige

Nederländerna Finland

18

3.4 Metoden har styrkor och svagheter

3.4.1 Thomson Reuters Datastream

Vi använder oss av Thomson Reuters Datastream för insamling av data istället för företagens egna årsredovisningar. Thomson Reuters Datastream är världens största databas för finansiell statistik (Thomson Reuters 2012a). Anledningen till att vi använde oss av information från en databas istället för från företags årsredovisningar var för att få ett så stort stickprov som möjligt. Thomson Reuters Datastream hämtar data fån exempelvis företagsrapporter och börser från olika länder över hela världen (Thomas Reuters 2012b).

3.4.2 Basus metod för mätning av försiktighet inom redovisning

Watts (2003b) beskriver Basus tillvägagångssätt som en metod som används för att mäta graden av försiktighet, och dessutom använde han sig av Basus metod när han tillsammans med Holthausen gjorde en undersökning av graden av försiktighet år 2001.

Alla forskare är inte eniga om hur bra Basus (1997) metod är för att mäta graden av försiktighet. Gregoriou och Skerratt (2007) menar att Basus (1997) metod visar på försiktighet inom redovisning även om någon sådan inte existerar. De menar att avkastningar som är negativa men väldigt nära noll har stark inverkan på studiens resultat. När de utför ett test utan data där avkastningen är negativ men väldigt nära noll tyder regressionen istället på motsatsen till försiktighet. Dietrich et al. (2006) anser också de att Basus metod kan generera ett resultat som pekar på försiktighet trots att den inte existerar. Anledningen till snedvridningen är enligt dem att aktieavkastningen påverkas av andra faktorer än information om framtida vinster och förluster.

19

(Ball et al. 2010 s.3 översatt från engelska). Dessutom blir resultatet av andra undersökningsmetoder oftast snarlikt det som uppnås med Basus (1997) metod.

3.4.3 Undersökning år för år

För att se hur försiktighet inom redovisning har utvecklats de senaste åren undersöks både länderna var för sig samt uppdelade i rättssystemstraditioner år för år. Vi undersöker skillnaden mellan två lutningskoefficienter där den ena representerar en negativ aktieavkastning och den andra en positiv. I vissa länder under vissa år förekommer det endast ett fåtal företag med negativ aktieavkastning (Bilaga 1). År 2005 var exempelvis andelen företag med negativ aktieavkastning mindre än tio procent i Nederländerna, Storbritannien och Sverige. Under 2008 var det istället vanligt att andelen företag med positiv aktieavkastning var låg. I samtliga länder förutom i Finland var då andelen företag med positiv aktieavkastning mindre än tio procent. I Nederländerna hade exempelvis endast två av 95 företag en positiv aktieavkastning år 2008. Resultaten år för år kan inte alltid anses vara helt tillförlitliga eftersom det är vanligt förekommande i vår studie att endast ett fåtal företag uppvisar antingen en negativ eller en positiv aktieavkastning. Istället använder vi dem för att uppvisa en trend och lägger störst vikt vid jämförelse då samtliga år är hopslagna.

3.4.4 Finanskrisens påverkan

Ett förekommande fenomen inom aktiemarknaden är enligt Chiang och Zheng (2010) flockbeteende. Flockbeteende är ett fenomen som enligt författarna förekommer både i upp- och nedgångar, men som kan förstärkas under finanskriser. En effekt av flockbeteende är att tillgångar inte blir korrekt prissatta. Finanskrisen kan därför ha orsakat en snedvridning av resultatet.

3.4.5 Samtliga europeiska länder är inte representerade

20

tredje hypotes, det vill säga att rättssystemets ursprung påverkar graden av försiktighet, bygger på skillnader i investerares rättigheter. Inom varje ursprungsgrupp varierar dock investerares rättigheter något mellan länderna, vilket gör att en undersökning med endast ett till två länder i varje grupp kan bli missvisande. Enligt Leuz et al. (2003) har investerare flest rättigheter i engelsk rätt, följt av skandinavisk, tysk och fransk (se tabell 4 kolumn 2). Om rättssystemen endast var representerade av länderna i vår underökning skulle dock investerare i länder med fransk rätt ha fler rättigheter än i länder med tysk rätt (se tabell 4 kolumn 3). Undersökningen är ändå intressant eftersom att den kan användas som en indikation på om investerares rättigheter påverkar försiktigheten inom redovisning, vilket i sin tur kan härledas till skillnader i rättsystemens ursprung.

Rättssystemets ursprung Investerares rättigheter i samtliga länder (0-5) Investerares rättigheter i undersökta länder (0-5) engelsk rätt 4,42 5 skandinavisk rätt 3,00 3 tysk rätt 2,33 1 fransk rätt 2,22 2,5

21

4. Regressionsresultat

Nedan presentas det empiriska material som vi har samlat in. All information redovisad i detta avsnitt är sammanställt i bilaga 1. För att presentera empirin använder vi oss av en tabell och fem diagram.

Tabell 5 visar vilka länder vi har hämtat data från samt vad börserna heter och hur många företag vi har med från respektive börs.

Land Börs Antal företag

Finland Helsingforsbörsen 109 Frankrike Parisbörsen 495 Nederländerna Amsterdambörsen 95 Storbritannien Londonbörsen 466 Sverige Stockholmsbörsen 182 Tyskland Frankfurtbörsen 254 Tabell 5

22

4.1 Utvecklingen i länderna

Av diagrammet nedan framgår graden av försiktighet för de olika länderna för åren 2005 till och med 2010.

Diagram 1

Diagrammet visar att det finns tydliga skillnader i graden av försiktighet inom redovisningen i de olika länderna. År 2005 som var det första året då alla börsnoterade företag blev tvungna att redovisa i enlighet med IFRS visar på olika nivå i graden av försiktighet. Det år då länderna skiljer sig som mest åt i graden av försiktighet är år 2009, vilket är det år som följer närmast efter finanskrisen år 2008. Även år 2010 finns det relativt stora skillnader mellan länderna, dock ser det ut som dessa skillnader är på väg att utjämnas om de relateras till år 2009. Det land som skiljer sig mest från de andra länderna är Frankrike som år 2009 har skillnader mellan

lutningskoefficienterna på över 4 enheter, även år 2005 och 2010 är det Frankrike som har den högsta graden av försiktighet inom redovisningen. Det är dock värt att notera att resultatet för länderna uppdelat i år för år är inte lika tillförlitliga som när vi mäter skillnaden för hela

perioden, detta eftersom det är ett mindre antal företag per urvalsgrupp när vi delar upp dem.

-2 -1 0 1 2 3 4 5 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Skillnader mellan den negativa & positiva lutnings- koefficienten (B1)

Årtal

Utvecklingen av graden av försiktighet från år

2005 till 2010 uppdelat i länder

23

4.2 Försiktighet i länderna sett över hela tidsperioden

I följande stapeldiagram visas ländernas grad av försiktighet för perioden 2005 till 2010 uppdelat i länder.

Diagram 2

Graden av försiktighet varierar mellan länderna även för hela undersökningsperioden. Finland, Nederländerna, Storbritannien samt Sverige uppvisar en positiv grad av försiktighet. I Tyskland och Frankrike är graden av försiktighet negativ, det vill säga att ländernas redovisning påverkas i högre grad när aktieavkastningen är positiv än när den är negativ.

Graden av försiktighet är störst i Sverige (0,1756) och minst i Tyskland (-0,2910), skillnaden mellan dessa länder är 0,4675.

0,0714 -0,0338 0,0509 0,1510 0,1765 -0,2910 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 Skillnader mellan den negativa & positiva lutnings- koefficienten (B1)

Länder

Försiktighet för perioden 2005 till 2010

uppdelat i länder

24

4.3 Utveckling av försiktighet uppdelat i rättssystemstraditioner

Av diagrammet nedan framgår graden av försiktighet för de två undersökta rättssystemstraditionerna för åren 2005 till och med 2010.

Diagram 3

Det första året med IFRS var försiktigheten inom redovisningen högre i länder med kontinental rättssystemstradition. Mellan år 2006 och 2008 var graden av försiktighet låg för båda rättstraditionerna, för att sedan mångdubblas för båda rättssystemstraditionerna år 2009. År 2010 minskade graden av försiktighet till 0,3224 för länder med anglosaxisk tradition och 0,2257 för länder som med kontinental tradition.

Båda rättssystemen uppvisar samma mönster under åren 2008 till 2010, med en kraftig ökning från 2008 till 2009 och sedan en kraftig minskning år 2010.

-0,5 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Skillnader mellan den negativa & positiva lutnings- koefficienten (B1)

Årtal

Utvecklingen av graden av försiktighet från år

2005 till 2010 uppdelat i

rättssystemstraditioner

25

4.4 Försiktighet uppdelat i rättssystemstraditioner sett över hela tidsperioden

Följande stapeldiagram visar graden av försiktighet för perioden 2005 till 2010 uppdelat i de två rättssystemstraditionerna.

Diagram 4

Det vi kan se är att graden av försiktighet är högre för de anglosaxiska länderna än i de kontinentala. De anglosaxiska länderna har en grad av försiktighet på 0,1510, medan graden i de kontinentala länderna är 0,0778. Försiktigheten inom de anglosaxiska länderna är nästan dubbelt så stor som försiktigheten inom de kontinentala.

0,1510 0,0778 0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,1 0,12 0,14 0,16 Skillnader mellan den negativa & positiva lutnings-koefficienten (B1)

Samtliga år

Försiktighet för perioden 2005 till 2010

uppdelat i rättssystemtraditioner

26

4.5 Försiktighet uppdelat i rättsystemets ursprung sett över hela tidsperioden

Det sista stapeldiagrammet visar graden av försiktighet för perioden 2005 till 2010 då rättsystemen är uppdelade efter ursprung (engelsk rätt, fransk rätt, tysk rätt och skandinavisk rätt).

Diagram 5

I diagram 5 framkommer att tysk rätt har lägst grad av försiktighet. Finland tillsammans med Sverige representerar skandinavisk rätt och är relativt försiktiga. Den skandinaviska rätten ligger strax under engelsk rätt som har den högsta graden av försiktighet. Generellt uppvisar företag i länder med fransk och tysk rätt motsatsen till försiktighet, det vill säga de redovisar goda nyheter tidigare än dåliga. Fransk rätt ligger relativt nära noll, medan den tyska rätten är den som ligger längst från noll.

0,1510 -0,0594 0,1330 -0,2910 -0,35 -0,3 -0,25 -0,2 -0,15 -0,1 -0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 Skillnader mellan den negativa & positiva lutnings-koefficienten (B₁)

Försiktighet för perioden 2005 till 2010

uppdelat i rättssystemets ursprung

27

5. Skillnader kvarstår, är ländernas rättssystem förklaringen?

5.1 Hypotes 1: Graden av försiktighet skiljer sig mellan länderna

Ett syfte med att införa IFRS var att redovisningen skulle vara jämförbar mellan länderna. Resultatet från vår undersökning tyder på att skillnader i graden av försiktighet fortfarande kvarstår mellan börsnoterade företag i EU-länder. Detta innebär att IFRS inte har utjämnat graden av försiktighet inom redovisningen, IFRS har alltså inte löst problemet med skeva jämförelser av årsredovisningar från olika länder. Resultat stämmer överens med tidigare forskning genomförd av Andre och Filip samt med undersökningen inom skogsindustrin som genomfördes av Bergh och Gårdenberg.

I IFRS förekommer valmöjligheter av tillvägagångssätt vid värdering av tillgångar. De olika tillvägagångssätten resulterar i att värdet av en identisk tillgång kan variera beroende på företagets val av värdering. Hur försiktigt ett företag är kan därför variera, och resultatet i diagram 2 (s.23) visar att företag i vissa länder har en tendens att vara försiktigare i sin redovisning än företag i andra länder.

Dock bör det sägas att graden av försiktighet i de undersökta länderna var likartade år 2007, vilket kan vara ett tecken på en fördröjning av ländernas anpassning till IFRS. Mellan åren 2008 och 2009 ökade skillnaderna i graden av försiktighet. Samtliga länder utom Finland hade en högre grad av försiktighet år 2009 jämfört med år 2008. En möjlig förklaring till detta är att det kan ha förekommit ett förstärkt flockbeteende på finansmarknaden under finanskrisen, vilket kan ha snedvridit resultatet av undersökningen. Skillnaderna mellan länderna har minskat igen år 2010 vilket kan vara början på en utjämning av försiktigheten.

5.2 Hypotes 2 – Rättssystemets påverkan

5.2.1 Hypotes 2.1 – Skillnader mellan kontinentala och anglosaxiska rättssystem

28

rättssystemstradition tillämpar försiktighetsprincipen i högre grad än företag i länder med kontinental rättssystemstradition. Skillnaderna stämmer överens med hypotes 2.1.

I enlighet med vad La Porta et al. antyder skiljer sig länderna inom den kontinentala traditionen väldigt mycket från varandra. Framförallt gäller detta mellan Sverige och Tyskland där skillnaden i graden av försiktighet är 0,4675. Sverige, som har en kontinental rättssystemstradition, har en högre grad av försiktighet än det anglosaxiska landet Storbritannien. Det förekommer alltså att ett land med anglosaxiska traditioner har lägre grad av försiktighet än ett land med kontinentala traditioner, vilket går emot hypotes 2.1.

5.2.2 Hypotes 2.2 – Skillnader mellan ursprung

Enligt La Porta et al. finns ett samband mellan investerares rättigheter och rättsystemens ursprung. I de ursprung där investerare har många rättigheter ställs ett högre krav från marknaden på att redovisningen ska vara försiktig än i de ursprung med få krav, vilket bör leda till att ländernas grad av försiktighet beror på rättssystemets ursprung. I undersökningen representerades två av ursprungen (fransk och skandinavisk rätt) av mer än ett land och vi ser en tendens till likheter inom dessa. Sverige och Finland har båda en relativt hög grad av försiktighet och Frankrike och Nederländerna ligger båda relativt nära noll.

29

6. Slutsats

6.1 Diskussion

6.1.1 IFRS har inte utjämnat skillnader mellan länderna fullt ut

Studien tyder på att det fortfarande kvarstår skillnader mellan de undersökta länderna, vilket innebär svårigheter för investerare och andra intressenter på kapitalmarknaden eftersom jämförbarheten minskar. En av anledningarna till införandet av IFRS var att skapa en homogen redovisning inom EU, något som införandet alltså inte har medfört fullt ut. Vi tror dock att IASBs införande av konsekvent värdering till verkligt värde av en del tillgångskategorier istället för att ge företagen valmöjligheter kommer leda till att skillnaderna mellan länderna minskar.

Studien visar att länderna närmade sig varandra vad gäller graden av försiktighet år 2005 till 2007. Detta tyder på att IFRS har haft inverkan på redovisningen. Dock förändrades detta år 2008 då skillnaden mellan länderna ökade, något som kan bero på finanskrisen. Efter år 2009 minskade dock skillnaderna mellan länderna igen.

En slutsats är därför att införandet av IFRS inte har lyckats få försiktigheten inom redovisningen att ligga på samma nivå inom EU, men att det ändå finns tecken på att försiktigheten håller på att utjämnas mellan länderna.

6.1.2 Rättssystemets inverkan på skillnader

Vår första hypotes gällande rättssystemen var att länder med anglosaxisk rättssystemstradition skulle uppvisa en högre grad av försiktighet än länder med kontinental tradition. Vår undersökning visar att den anglosaxiska rättssystemstraditionen generellt uppvisar en högre grad av försiktighet än den kontinentala. Det finns dock stora skillnader inom den kontinentala traditionen där det, som tidigare nämnts, exempelvis skiljer 0,4675 i graden av försiktighet mellan Sverige och Tyskland. Därför kan inte alltför stora slutsatser dras gällande hypotes 2.1.

30

rättssystemstraditionerna kan tydligare slutsatser dras från denna hypotes. Inverkan av rättssystemets ursprung på försiktighet inom redovisning stämmer överens med hypotes 2.2. Skillnader i investerares rättigheter mellan ursprungen ser alltså ut att påverka försiktigheten inom redovisning, vilket innebär att IFRS inte har lyckats eliminera ursprungens påverkan.

Då IFRS fortfarande ger valmöjligheter vid en del värderingar kan valet av värderingsmetod påverkas av hur man tidigare har agerat i länderna och på så sätt kan valet påverkas av bland annat landets rättssystem. Skillnader mellan länderna kan alltså vara en effekt av olika traditioner som genom valmöjligheter inom IFRS lever kvar. Detta tyder på att Nobes är korrekt med sitt påstående att skillnader i redovisningen, på grund av skillnader i rättssystemen, lever kvar trots införandet av IFRS. Så länge det finns valmöjligheter finns risken att de internationella skillnaderna kommer leva kvar, och redovisningen kommer inte vara fullt jämförbar.

Standardsättare bör därför se över vad de kan göra för att minska dessa skillnader och på så sätt göra redovisningen mer jämförbar mellan länder. Ett alternativ kan vara tydligare krav på valet av värderingsmetod samt förtydliga standarder. Med färre värderingsmetoder blir det även lättare för Committee of European Securities Regulators att samordna och stötta den nationella kontrollen av IFRS. Som Ball et al. menar täcks inte redovisningen fullt ut av standarder och därmed lämnas utrymme för till exempel traditionella diskrepanser mellan länderna som bidrar till internationella skillnader i graden av försiktighet. För att minska detta utrymme måste IFRS bli mer detaljerad.

6.2 Framtida forskning

Precis så som landets rättssystem påverkar graden av försiktighet så tror vi att det även kan finnas andra faktorer som spelar in, en av dessa tror vi är landets beskattningsnivå. Därför skulle det vara intressant att göra en likadan undersökning där man istället undersöker skillnader i beskattningen.

31

graden av försiktighet detta år, därför vore det intressant att undersöka vad det var för faktor i Finland som påverkade detta.

32

Referenslista

Andre, P., Filip, A., (2011). Accounting Conservatism in Europe and the Impact of Mandatory IFRS Adoption: A Look at Legal Incentives, Corporate Governance, Enforcement Prior

Accounting Traditions and Tax Book Conformity. Working paper, KPMG.

Ball, R., (1995) Making accounting more international: Why, how, and how far will it go? Journal

of applied corporate finance, 8(3), 19-29.

Ball, R., Kothari, S.P., Nikolaev, V., (2010) Econometrics of the Basu Asymme tric Timeliness Coefficient and Accounting Conservatism. Working paper.

Ball, R., Kothari, S.P., Robin, A., (2000). The effect of international institutional factors on properties of accounting earnings. Journal Of Accounting & Economics, 29(1), 1-51.

Basu, S., (1997). The conservatism principle and the asymmetric timeliness of earnings. Journal

of Accounting and Economics, 24, 3-37.

Bergh B., Gårdenberg A., (2009). Varför skiljer sig länder åt när det gäller graden av

konservatism inom redovisning? Kandidatuppsats Uppsala universitet.

Chiang, T-C., Zheng, D., (2010). An empirical analysis of herd behavior in global stock markets.

Journal of Banking & Finance, 34, 1911-1921.

Dietrich , J-R., Muller, K-A., Riedl, E-J., (2006 ). Asymmetric timeliness tests of accounting conservatism. Review of Accounting Studies, 12(1), 95-124.

EG- förordningen, (2002). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Europeiska

gemenskapernas officiella tidning, 243(1).

FAR SRS, (2010). IFRS – Volymen 2010. (7., rev. uppl.). Stockholm: FAR SRS Förlag.

Finansinspektionen, (2006). Företagens tillämpning av internationella redovisningsregler [online]. Hämtad 25 januari 2012 från

http://www.fi.se/upload/20_Publicerat/30_Sagt_och_utrett/10_Rapporter/2006/Rapport2006_ 2.pdf

Givoly, D., Hayn , C., (2000). The changing time series properties of earnings, cash flows and accruals: has financial reporting become more conservative? Journal of Accounting and

33

Gregoriou, A., Skerratt, L., (2007). Does the Basu model really measure the conservatism of earnings? Working papper: Brunel Business Schoool, United Kingdom.

La Porta, R., Lopez-de-Silanes, F., Shleifer, A.,Vishny, R., (1998). Law and Finance. Journal of

political economy, 106(6), 1113-1155.

Leuz, C., Nanda, D., Wysocki, P-D., (2003). Earnings management and investor protection: an international comparison. Journal of Financial Economics, 69(3), 505-527.

Lönnqvist, R., (2011). Årsredovisning i aktiebolag och koncerner. (5., rev. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Marton, J., Lumsden, M., Lundqvist, P., Pettersson, A.K., Rimmel, G., (2010). IFRS - i teori och

praktik. (2., rev. uppl.). Stockholm: Bonnier utbildning.

Nationalencyklopedin, (2012). Dummyvariabel. Hämtat 16 februari år 2012 från

http://www.ne.se/dummyvariabel

Nobes, C., (2006). The survival of international differences under IFRS: towards a research agenda. Accounting and Business Research, 36(3), 233-245.

Pope, P-F., Walker, M., (1999). International differences in the timeliness, conservatism, and classification of earnings. Journal of Accounting Research, 37, 53-87.

Smith, D., (2006). Redovisningens språk. (3., rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Datastream, (2012). Datastream advance 4,0. Hämtat 31 januari 2012 från databasen Datastream advance.

Thomson Reuters, (2012a). Datastream, find your way to alpha. Hämtad 22 februari 2012 från

http://online.thomsonreuters.com/datastream/

Thomson Reuters, (2012b). Datastream advance, investigate the value of your ideas. Hämtad 22 februari 2012 från

http://thomsonreuters.com/content/financial/pdf/i_and_a/datastream_advance.pdf

Watts, R-L., (2003a). Conservatism in Accounting Part I: Explanations and Implications.

Accounting Horizons, 17, 207-221.

Watts, R-L., (2003b). Conservatism in Accounting Part II: Evidence and research opportunities.

34

Bilaga 1

I tabellerna nedan avser “Antal negativa” det antal företag som under tidsperioden uppvisar en negativ aktieavkastning. ”Totalt antal” är antalet företag under tidsperioden och ”% negativa” är andelen företag under tidsperioden som uppvisar en negativ aktieavkastning.