SKÄRMTID Ny livsstil som påverkar studieresultat?

Examensarbete, 15 hp

Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 hp

Vt 2020

SKÄRMTID

Ny livsstil som påverkar studieresultat?

Sammanfattning

Med tanke på vår kommande yrkesroll som studie- och yrkesvägledare i skolans värld, den debatt som idag förekommer om skärmtidens effekter på människors liv och hur skärmens intåg har förändrat mångas sätt att arbeta, umgås och slappna av syftar denna undersökning till att beskriva och förstå sambandet mellan den egna skärmtiden och elevers skolarbete och studieresultat. Målgruppen för vår undersökning är elever i årskurs 9 då de står inför en viktig brytpunkt mellan grundskola och gymnasie och 15-åringar är den åldersgrupp som, enligt Folkhälsomyndigheten (2019), har flest stillasittande timmar per dag bland barn och ungdomar. Med ökad förståelse är förhoppningen att vi som studie- och yrkesvägledare kan vara en del i att ge positivt stöd i elevernas lärprocess.

Utifrån frågeställningar om elevernas upplevelser angående eventuella effekter av deras egna skärmtid genomfördes en undersökning i form av en digital enkät av 85 elever på tre olika högstadieskolor i olika delar av landet. Frågorna i enkäten utgick främst från

litteratur och tidigare forskning vi tagit del av, men även egna vägledningssamtal med högstadieelever under vår praktik. Elevernas svar visar överlag stor medvetenhet om hur den egna skärmtiden påverkar dem och deras skolarbete och stämmer överens med forskning inom olika områdena. Trots sin medvetenhet uttrycker de en svårighet i att skapa balans mellan skärmtid och andra viktiga aspekter i livet.

Innehållsförteckning

1.3.3 Skolarbete och studieresultat ... 3

2. LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING ... 4

2.1KOGNITIVA FUNKTIONER ... 4

2.2MULTITASKING OCH TASK SWITCHING ... 4

2.3MOTIVATION ... 6

2.4BELÖNINGSKÄNSLIGHET ... 6

2.5FEAR OF MISSING OUT (FOMO)... 7

2.6SKÄRMFRITT KLASSRUM ... 8 2.7TYP AV SKÄRMTID ... 9 2.8FYSISK AKTIVITET ... 10 2.9SÖMN ... 11 3. METOD ... 13 3.1MÅLGRUPP ... 13 3.2UNDERSÖKNINGSMETOD ... 13

3.3URVAL OCH AVGRÄNSNING ... 13

3.4ENKÄTKONSTRUKTION ... 14

3.5INNEHÅLL ENKÄT... 14

3.6METODDISKUSSION... 15

3.7ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 16

3.8GENOMFÖRANDE ... 16

3.9DATABEARBETNING OCH ANALYS ... 17

4. RESULTAT ... 18

4.1SKÄRM UNDER SKOLTID ... 18

4.1.1 Digitala verktyg ... 18

4.1.2 Mobiltelefoner ... 18

4.1.3 Mobilfritt klassrum ... 19

4.1.4 Multitasking, task switching och notifieringar ... 19

4.1.5 Fear of missing out (FOMO) ... 20

4.2SKÄRM PÅ FRITIDEN ... 20

4.2.1 Fritidsaktiviteter ... 20

4.2.2 Egen skärmtid ... 21

4.2.3 Skärmfri tid ... 22

4.2.4 Skolarbete och studieresultat ... 23

6. DISKUSSION ... 31

6.1SKÄRM UNDER SKOLTID ... 31

6.2SKÄRM PÅ FRITIDEN ... 33

6.3SKÄRMTID OCH SYV ... 34

6.4FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 36

7. REFERENSLISTA ... 37

Bilaga 1 – Enkät

1

1 Inledning

I allt större omfattning tillämpas smartphones, surfplattor och datorer såväl på fritiden som i skolans värld (Nutley, 2019). I klassrummen används skärmar delvis som digitala

verktyg i undervisningen och delvis av eleverna själv för att hålla sig uppdaterade i vad som sker utanför klassrummet. Hemma används skärmar bl.a. till läxläsning, att söka information, att hålla sig uppdaterad med omvärlden, att spela och att upprätthålla sociala kontakter. Uppfattningarna om digitaliseringen i skolan och tonåringars skärmtid är många och genom att ta del av tidigare forskning vill vi titta närmare på vilka för- och nackdelar digitalisering och skärmtid kan ha för tonåringar, t.ex. hur deras

uppmärksamhet, inlärning och därmed studieresultat påverkas av den ökade skärmanvändningen.

Den digitala tekniken erbjuder många möjligheter när det t.ex. handlar om att belysa och hantera information, effektivisera, ge stöd i lärandet samt situationsanpassa material. För elever med inlärningssvårigheter som t.ex. dyslexi finns det verktyg som på ett anpassat sätt kan ge stöd i inlärningsprocessen (Nutley, 2019).

På senare tid har debatt väckts om mobiltelefoner i klassrummet och dess inverkan på arbetsro och inlärning. Ett flertal länder, däribland Frankrike, har utifrån denna debatt infört förbud mot mobiltelefoner i skolan (Nutley, 2019). I vår undersökning har eleverna fått delge sin uppfattning om mobilfria klassrum, vilket vi återkommer till i resultatdelen. Genomsnittliga mobilanvändare idag tittar på mobilen ungefär var sjätte minut. Om mobiltelefonen stör oss när vi är upptagna av en uppgift kan det bidra till att vi försenar slutförandet av uppgiften med nästan 400 procent. Fastän vi väljer att inte titta på mobiltelefonen när vi fått en notifiering kan uppmärksamheten påverkas nästan lika mycket som om vi hade gjort det (Nutley, 2019).

Det förekommer även debatt om tonåringars förändrade livsstil i samband med det ökade skärmanvändandet och hur den påverkar deras fysiska och psykiska hälsa. Mycket tid läggs på att vara online och att hålla sig uppdaterad, vilket kan vara både tidskrävande, stressande och bidra till en alltmer stillasittande livsstil.

2

olika typer av skärmar och deras erfarenheter av dess positiva och negativa effekter på skolarbete och studieresultat.

Att studera hur skärmtiden påverkar dem och deras studieresultat borde vara intressant för såväl tonåringarna själv som för föräldrar, lärare och studie- och yrkesvägledare (SYV) som möter tonåringarna i deras vardag. Som blivande SYV har vi under arbetets gång även funderat kring hur skärmtidens eventuella effekter kan komma till uttryck i vår framtida yrkesroll. Genom att ta del av elevernas reflektioner angående skärmtiden och de utmaningar de beskriver i samband med den ser vi att vägledning skulle kunna bidra med bl.a. studiestrategier som ett verktyg att hantera skärmtid på ett utvecklande vis och ge stöd i att minska eventuella negativa samband.

1.1 Syfte

Syftet med vår studie är att beskriva och förstå elever i årskurs 9 upplevelser av sambandet mellan den egna skärmtiden och deras studieresultat.

1.2 Frågeställningar

För att uppnå syftet med vår studie kommer vi att försöka svara på nedanstående frågeställningar.

 Vilka positiva respektive negativa erfarenheter upplever elever i år 9 att deras skärmtid under skoltid kan ha på skolarbetet och därmed studieresultat?

 Vilka positiva respektive negativa erfarenheter upplever elever i år 9 att deras skärmtid på fritiden kan ha på skolarbetet och därmed studieresultat?

1.3 Centrala begrepp

1.3.1 Skärmtid

3

Skärmtid under skoltid är det pedagogiska arbete eleverna gör på lektionerna vid sina elevdatorer eller via sina mobiltelefoner. I begreppet skärmtid under skoltid innefattas även den tid eleverna lägger på egna aktiviteter vid datorn eller sina mobiltelefoner under lektionstid, t.ex. svarar på meddelanden, scrollar på sociala medier eller tittar på

videoklipp.

I undersökningen används även begreppet skärmtid på fritiden. Detta innefattar endast elevernas egna skärmanvändande, dvs. inte pedagogiskt skolarbete i form av

hemuppgifter.

1.3.2 Skärmfritt klassrum

När vi använder begreppet skärmfritt klassrum avser vi främst lektioner utan användning av elevernas egna mobiltelefoner. De klasser vi besökt för att genomföra vår enkät har tillgång till individuella elevdatorer som ett digitalt verktyg i undervisningen och dessa räknas inte in i begreppet om inget annat anges.

1.3.3 Skolarbete och studieresultat

Med skolarbete menar vi det arbete eleverna lägger på pedagogiska skoluppgifter såväl i skolan som på fritiden. Detta kan t.ex. vara givna arbetsuppgifter under lektionstid respektive hemma i form av läxor och inlämningsuppgifter.

4

2 Litteratur och tidigare forskning

Forskning om långsiktiga effekter av skärmanvändande är ganska ny och få säkra slutsatser finns att tillgå (Nutley, 2019). Däremot är debatten levande och de allra flesta barn och ungdomar såväl som vuxna kommer dagligen i kontakt med skärmtid och behöver förhålla sig till skärmanvändande och dess eventuella konsekvenser. Trots att forskningsområdet är ganska nytt och relativt svårt att undersöka finns det en hel del forskare som tagit sig an uppgiften utifrån olika infallsvinklar. Utifrån den litteratur och forskning vi tagit del av har fokus i detta arbete lagts på begrepp som kan kopplas till skärmtid, inlärning och studieresultat.

2.1 Kognitiva funktioner

Nutley (2019) beskriver tre kognitiva funktioner som krävs för att lärande ska ske. Dessa är uppmärksamhet, arbetsminne och långtidsminne. Arbetsminnet tar in ny information som fångat vår uppmärksamhet och används när vi arbetar med en uppgift. Arbetsminnet är begränsat och vi kan därför inte tänka på flera saker samtidigt under en längre tid (Ward, Duke Gneezy & Bos, 2017). Cognitive Load Theory (CLT) är en teori framtagen av läraren och psykologen John Sweller om hur hjärnans kognitiva funktioner vid hög belastning påverkas och hur detta kan försvåra inlärning och skapandet av långtidsminnen, dvs. varaktig kunskap och förmågor (Psychologist World, 2020).

Sweller (2006) menar att våra långtidsminnen påverkar hur vi tänker och tar oss an uppgifter. När vi arbetar med en ny uppgift behöver därför det begränsade arbetsminnet samarbeta med det obegränsade långtidsminnet. Huvudmålet i CLT är att möjliggöra framgångsrik inlärning genom att använda relationen mellan arbetsminnet och

långtidsminnet på ett effektivt sätt (Paas & Ayres, 2014). När belastningen av de kognitiva funktionerna är tillräckligt stor att utmana eleverna, men rimlig att behärska ges bästa möjliga förutsättningar för inlärning av nya saker (Psychologist World, 2020).

2.2 Multitasking och task switching

Multitasking är en individs förmåga att utföra flera saker samtidigt och under tiden hålla isär information av olika slag (Nutley, 2019). Idag är det en önskvärd förmåga att kunna multitaska. Många arbetsgivare efterlyser förmågan, då arbetstagare på de flesta

5

Mark, Carrier & Cheever, 2013). När uppgifterna en individ utför samtidigt kräver uppmärksamhet kommer däremot någon av dem att bli lidande i kvalitet och effektivitet. Om uppgifterna dessutom kräver uppmärksamhet från samma nätverk i hjärnan, t.ex. det språkliga genom att lyssna och skriva samtidigt, försvåras multitasking ytterligare. För lyckad multitasking krävs därför att en av uppgifterna som utförs är automatiserad dvs. inte kräver uppmärksamhetsresurser, t.ex. att promenera samtidigt som samtal förs (Nutley,2019). Stothart, Mitchum och Yehnerts (2015) studie om attentional cost, uppmärksamhetskostnad, visar hur en mobilnotifiering under tiden en

uppmärksamhetskrävande uppgift genomförs kan störa prestationen på ett märkbart sätt, även om deltagarna väljer att inte multitaska för att titta på mobilen. Trots korta

notifieringar sätts tankar igång som är irrelevanta i förhållande till den ursprungliga uppgiften och stör koncentrationen (Stothart et al., 2015).

När vi utför två uppgifter samtidigt som kräver uppmärksamhet beskriver Nutley (2019) att det egentligen inte är multitasking som sker utan task switching. Medan multitasking är en förmåga att utföra olika uppgifter samtidigt innebär task switching att fokus skiftar mellan olika uppgifter (Rosen et al., 2013). Även task switching har en attentional cost och det är tidskrävande att skifta fokus och sen återuppta den ursprungliga uppgiften. Därmed gör även task switching att uppgifterna blir lidande i effektivitet (Nutley, 2019). Rosen et al. (2013) beskriver hur studenter som multitaskade eller task switchade under lektionstid presterade sämre än de som inte gjorde det och ju mer omfattande multitasking och task switching desto sämre prestationer.

Eftersom textmeddelanden och socialt nätverkande är stor del av tonåringars vardag avbryts ofta deras uppmärksamhet under såväl skolarbete i hemmiljön som under

lektionstid. Tonåringar har för vana att i genomsnitt monitorera sin digitala värld minst var femtonde minut och många blir oroliga och stressade om de inte har möjlighet att göra det. Rosen et al. (2013) föreslår att använda sig av s.k. teknikpauser för att ta bort både inre och yttre distraktioner och minska oro och stress. Liksom en kaffepaus erbjuder ett avbrott i arbetsuppgifterna ger en teknikpaus eleverna möjlighet att monitorera sin digitala värld och på så sätt dämpa deras rädsla att missa något viktigt. Rosen et al. (2013) menar att elever överlag vill multitaska eller task switcha och att den digitala tekniken uppmuntrar dem att göra det. Det är därför viktigt att utveckla pedagogiska arbetssätt som tillåter lämplig multitasking och task switching och samtidigt ger goda möjligheter till inlärning. Det kan t.ex. vara en kombination av teknikpauser och träning av metakognitiva

6

och när det kan störa deras lärprocess (Rosen et al., 2013). Metakognition är kunskap om egna kognitiva förmågor och förmåga att medvetet anpassa kunskap och tankeprocesser till situationen (Rosen et al., 2013). Sannolikheten att kunna koncentrera sig på given uppgift och med god kvalitet färdigställa den är större för elever med hög metakognition och som i hög utsträckning använder sig av medveten studieteknik. Att använda sig av studieteknik vid inlärning förutspår även högre studieresultat (Rosen et al., 2013).

2.3 Motivation

Anders Hansen, överläkare i psykiatri, menar att människor alltid varit intresserade av att lära sig nya saker. För att instinktivt söka ny kunskap finns ämnet dopamin i våra hjärnor. Dopaminet driver bl.a. viljan och förmågan att välja vad som är viktigt för oss, vad vi ska intressera oss för och därmed lägga fokus på (Hansen, 2019). Hansen (2019) menar även att tillverkare av sociala medier, onlinespel och mobilapplikationer utgår ifrån att ge dopaminkickar och genom notifieringar lockas tonåringarna att fokusera på någon typ av skärm istället för den uppgift de just då utför. För att inte bli distraherad vid varje

notifiering krävs, förutom metakognition, motivation att fortsätta med den ursprungliga uppgiften och strategier för att undvika avbrott i koncentrationen.

Aung, Somboonwong, Jaroonvanichkul och Wannakrairot (2016) beskriver motivation som en drivkraft att fortsätta utföra de uppgifter som tar individen närmare sitt mål. Aung et al. (2016) skiljer på inre och yttre motivation, vilket även Zaccone och Pedrini (2019) skriver om i sin studie. De beskriver hur motivation påverkar inlärningen och att inre motivation främst styrs av egna värderingar, behov och intressen medan yttre motivation mest består i att försöka uppnå olika typer av belöningar, t.ex. betyg. Zaccone och Pedrini (2019) menar även att de som mår såväl fysiskt som psykiskt bra har större förmåga att bibehålla motivationsnivån och betonar att fysisk aktivitet påverkar välmående och motivation positivt.

2.4 Belöningskänslighet

7

kombination med starka känslomässiga drivkrafter är det vanligt att tonåringar har ett impulsivt och riskfyllt beteende.

Då strukturer i hjärnan som styr belöningskänsligheten inte är fullt utvecklade i tonåren är risken för beroende av belöningar förhöjd. Med det i åtanke anser Nutley (2019) det lätt förklarat varför tonåringar lockas av t.ex. onlinespel och sociala medier. Förutom följ- eller vänförfrågningar, som ger en känsla att vara socialt accepterad, är gilla-funktionen som återfinns i alla sociala medier ett tydligt sätt att bli bekräftad och få belöning. Crone och Konijns (2018) framhåller tonåringars känslighet för acceptans och avslag via sociala medier. Motivationen för belöningar är en stark drivkraft och att bli sedd och hörd är viktigt för mentalt välbefinnande. Att publicera bilder och information via sociala medier skapar förväntan att andra ska gilla inläggen och utsöndring av dopamin som snabbt och märkbart har en positiv inverkan på vårt välbefinnande. Belöningskänsligheten stimuleras och triggas av aktiviteter i onlinespel och på sociala medier och skapar lätt både beroende och FOMO (Nutley, 2019).

2.5 Fear of missing out (FOMO)

Rädslan att hamna utanför är en nedärvd egenskap hos människor, vilken kan skapa ett monitoreringsbehov för att hålla sig uppdaterad i vad andra människor gör. Innan den digitala tekniken tillfredsställdes detta behov endast i den fysiska miljön man befann sig i, t.ex. på arbetsplatser, fester eller lekstunder. Med digitala applikationer och sociala medier kan man idag monitorera hundratals andra människor (Nutley, 2019). Viljan att anstränga sig för att inte gå miste om något har ökat markant. Fear of missing out (FOMO) är ett begrepp som beskriver rädslan att missa något viktigt och drivkraften att vara uppdaterad. FOMO gör att många har svårt att vara utan sin mobiltelefon och därför ägnar mycket tid åt att scrolla i olika appar och flöden. För att inte missa något intressant sker därför ofta scrollande även under arbetstid, skolarbete och umgänge med andra (Helle, 2019). Rosen et al. (2013) beskriver hur 75% av universitetsstudenterna i deras studie redan 2012 monitorerade sina meddelanden minst en gång i timmen oavsett vad de var sysselsatta med och att över 40% av dem upplevde oro om de inte kunde tillfredsställa sitt

8

2.6 Skärmfritt klassrum

Som tidigare nämnt förekommer debatt om skärmtid och hur mobiltelefoner i klassrummet påverkar arbetsro och inlärning. Nutley (2019) beskriver studier som

fokuserat på hur mobiltelefoner under lektionstid påverkar elevernas uppmärksamhet och därmed även deras förutsättningar för inlärning. Dessa studier har visat att det är vanligt att eleverna, likt domino, påbörjar flera nya mobilaktiviteter efter uppmärksamheten avbrutits av mobilnotifieringar. Detta leder till längre avbrott från ursprunglig uppgift än nödvändigt.

I debatten om mobilfria klassrum förekommer argument för fri tillgång till mobiltelefoner för att ge eleverna möjlighet att komma till insikt i hur de ska förhålla sig till

skärmanvändning. Nutley (2019) menar att tanken i sig är god, men tyvärr inte förenlig med förutsättningarna för det begränsade arbetsminnet. Arbetsminnet är inte fullt

utvecklat i tonåren liksom förmågan till fokus och uppmärksamhet. Nutley anser därför att detta, tillsammans med ett inte färdigutvecklat konsekvenstänk och brist på förmåga att motstå impulser, gör att tonåringar lätt tappar intresse för det de anser vara tråkigt. Tonåringar tappar uppmärksamhet och motivation när de skiftar fokus och det blir svårt att återgå till ursprunglig uppgift.

Ekonomiprofessor Trevor Logan införde förbud mot teknisk utrustning under lektionstid med goda resultat (McKenzie, 2018). Redan efter halva läsåret redovisades en märkbar förbättring av elevernas prestationer i jämförelse med tidigare år. Eleverna uppskattade den nya policyn. De uttryckte att teknikförbudet hjälpte dem att bibehålla fokus och engagemang, att anteckna bättre och öka intresset för kursen. Logan upplevde att eleverna pratade mer med varandra och var mera samspelta eftersom de inte var så upptagna av sina mobiltelefoner eller laptops (McKenzie, 2018). Logans policy innebar, förutom ett mobilförbud, alltså även laptopförbud. Debatt om för- och nackdelar med laptop som ett digitalt verktyg under lektionstid har förts under en längre tid, vilket lett till att en del kräver mer nyanserad diskussion angående ett eventuellt förbud (McKenzie, 2018). Oppenheimer och Mueller (2014) menar att skriva anteckningar för hand leder till mer effektiv inlärning än att använda digitala verktyg till att föra minnesanteckningar. Fler sinnen används genom att se och känna hur handen formar bokstäver och ord. Det ger stöd i kunskapsinhämtning och förmåga att komma ihåg. En datorskriven text har mer

9

handskrivna anteckningar (Nutley, 2019). Morehead, Dunlosky och Rawson (2019) anser däremot inte att kopplingen mellan sättet att föra minnesanteckningar och förbättrad inlärning är tydlig nog att dra dessa slutsatser och efterlyser fortsatt och fördjupad forskning. En stark invändning mot laptopförbud är att elever med inlärningssvårigheter och som idag förlitar sig på teknisk utrustning i lärandet kan känna sig utsatta och

utelämnade (McKenzie, 2018). Logan medger svårigheten i detta och lät därför alla elever ansöka om dispens. Juridikprofessor Darren Rosenblum är inte lika positiv som Logan. Han har under fem år haft teknikförbud i sitt klassrum och menar att elever ofta ansöker om dispens eftersom de är vana vid och bekväma med laptops och sparar allt skolarbete digitalt (McKenzie, 2018).

2.7 Typ av skärmtid

Att en stor mängd skärmtid påverkar tonåringar är många forskare och debattörer ense om, men åsikterna om på vilket sätt skiljer sig åt. Samtidigt som tonåringar knyter långt fler kontakter än tidigare möjligt och därmed kan uppleva större social samhörighet och positiv språkutveckling via spel och sociala medier, skapas lätt oro och stress över att inte få tillräckligt många likes på egna inlägg eller att se bilder av andra som lever upp till dagens ideal på olika vis (Nutley, 2019). Liknande debatt finns kring onlinespelens effekter. En del hävdar att datorspel är skadligt för tonåringar då många spel innehåller kränkande språkbruk och våldshandlingar. Andra anser att spelande tonåringar utvecklar förmågor som strategiskt tänkande, problemlösning och samarbete. Att spela med

likasinnade kan även ge en samhörighet en del tonåringar saknar i verkliga livet. (Nutley, 2019). Ip, Jacobs och Watkins (2008) tar upp ovanstående för- och nackdelar med

datorspelande och menar att studieresultatet i olika ämnen borde variera beroende på vilken typ av datorspel eleverna ägnar sig åt. Deras studie visar dock att elever som ägnar mycket tid åt datorspelande överlag presterar sämre i skolan. De lyckades, trots tanken om utvecklandet av vissa förmågor, inte hitta positiva samband mellan datorspelande och studieresultat.

Universitetslektor Carin Falkner och Emil Christensen, pionjär inom e-sporten och även kallad HeatoN, tar upp frågan huruvida onlinespel på datorn kan vara en väg till

10

välkomna. Han beskriver hur sporten hjälpt honom utvecklas från att vara en introvert tonåring till att bli en mer öppen person idag. För Christensen blev e-sporten ett sätt att fly verkligheten, både på gott och ont. Han berättar hur hans sociala liv och studier blev lidande när spelandet tog fart i tonåren samt att han blev överviktig. Christensen fick då lära sig att e-sport kräver fysisk aktivitet och nämner Tiger Woods som exempel. När Woods slog igenom inom golfsporten vara många golfspelare överviktiga och med sin goda fysik vann Woods över allihopa. Numera är det praxis att vara vältränad inom golfsporten. Detsamma gäller e-sporten, enligt Christensen. Alla behöver inte vara lika vältränade som Woods, men spelare behöver fysisk rörelse för att syresätta hjärnan. Idag är Christensen ambassadör för e-sporten och vill höja medvetenheten om en hälsosam livsstil i kombination med spelandet. Han ser gärna att e-sporten efterliknar

föreningsidrotter med vuxna ledare och förebilder som förmedlar värdegrunden och lär ungdomarna att vara fysiskt aktiva. Christensen tror att om e-sporten fick detta erkännande skulle fler inse att e-sporten tränar många olika färdigheter. Detta kan göra att e-sport är en väg till både kunskap och lärande (UR, 2017).

Gemensamt för all typ av skärmtid är bl.a. att emotionella drivkrafter såsom nyfikenhet, FOMO och belöningskänslighet stimuleras. Adrenalin och dopamin triggas och skapar välbehag och engagemang, vilket lätt gör att aktiviteten fortlöper längre än tänkt utan tid till pauser för rörelse, umgänge, mat eller sömn (Nutley, 2019). Detta tar även Christensen upp och betonar att det är viktigt att medvetet arbeta för tonåringars insikt om vikten av att ta hand om sin hälsa (UR, 2017). Ip et al. (2008) menar att trots att de sett hur tonåringar som spelar mycket presterar sämre i skolan, inte kunnat hitta belägg för att spelandet är direkt orsak till det sämre studieresultatet. Inte heller har de sett att spelande i det

avseendet skulle vara sämre eller skadligare än annan typ av skärmtid, t.ex. sociala medier och serier via streamingtjänster. De menar att tidsåtgång och tonåringarnas

motivationsnivå för skolarbete är mer avgörande för studieresultatet än vilken typ av skärmtid de ägnar sig åt.

2.8 Fysisk aktivitet

11

Risken för t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och övervikt ökar genom en stillasittande livsstil. Pulshöjande aktiviteter ger ögonblickligt frigörande av olika signalsubstanser och hormoner, som t.ex. endorfin och enkefalin. Dessa förhöjer energi, humör och hälsa. En långsiktig effekt av motion är att nervceller i hjärnans centra för lärande skapas, vilket gör att inlärning och flexibelt tänkande stimuleras (Nutley, 2019). För att utveckla och förbättra hälsan bör barn och unga i åldrarna 5-17 år utföra någon form av fysisk aktivitet minst 60 minuter per dag. Den dagliga fysiska aktiviteten bör vara aerob (World Health Organisation, WHO, 2019). Aerob träning innebär träning utan syrebrist och mjölksyra. Kroppens uthållighet tränas över tid med tillräcklig

syreupptagning för att fortsätta orka röra sig (Actic, 2016). Stiftelsen Aktiv Skola (2019) ger råd om sätt att uppnå minst 60 minuters träning per dag. WHO (2019) betonar att även om barn och ungdomars mängd av fysisk aktivitet inte uppnår rekommendationerna är all fysisk aktivitet nyttig för deras hälsa och menar att fysiskt aktiva ungdomar ofta uppvisar högre studieresultat.

Folkhälsomyndighetens rapport Barns och ungas rörelsemönster (2019) visar att 15-åringar, vilka utgör målgruppen i vår studie, har mer stillasittande tid i jämförelse med 11-13-åringar. Elever som själv bedömer sin hälsa som god är mer fysiskt aktiva och upplever lägre stress i samband med skolan och skolarbete. Vilken mängd av fysisk aktivitet som krävs för att ge bra skydd mot stress är oklart, men Folkhälsomyndigheten nämner studier som indikerar att stress i samband med skolarbete kan minskas genom fysisk aktivitet (Folkhälsomyndigheten, 2019).

2.9 Sömn

Vår känsla för dag respektive natt styrs av funktioner i hjärnan och talar på så vis om för oss när vi ska vara vakna och aktivera oss och när vi behöver sova och återhämta oss. När mörkret faller frigörs hormonet melatonin. Detta gör att vi går ner i varv och blir trötta (Helle, 2018). När vi sover djupsömn sker konsolidering, vilket innebär att våra

12

Enligt Hansen (2019) har andelen 15-24-åringar med sömnproblem ökat med 50% sedan 2007 och den kraftigaste ökningen har skett sedan 2011. Då slog mobilt internet igenom och iPhone blev en vanlig ägodel i alla åldersgrupper. Green, Cohen-Zion, Haim och Dagan (2017) har studerat hur skärmljusets intensitet på kvällar och nätter påverkar vår sömn. Liksom ljus kan användas terapeutiskt för att behandla sömnproblem av olika slag kan, enligt Green et al. (2017), ljus från skärmar även påverka sömnen negativt om det sker innan läggdags och under natten. Tidigare studier av Green et al. (2017) visar att utsöndringen av melatonin påverkas negativt av ljus från skärmar. Det gör att trötthet, möjligheten att somna och därmed komma in i djupsömn förskjuts och att antalet timmar sömn minskas. Tillräckligt med sömn och god sömnkvalitet har enligt bl.a. Reale,

Guarnera och Mazzone (2014) en avgörande betydelse för tonåringars utveckling av kognitiva funktioner, uppmärksamhet, inlärning och därmed även deras studieresultat.

13

3 Metod

3.1 Målgrupp

Den lägsta andelen tonåringar som rör sig enligt WHO:s rekommendationer om daglig fysisk aktivitet återfinns hos 15-åringar (Folkhälsomyndigheten, 2019). Detta i

kombination med den ökade stress tonåringar uttrycker i samband med skolarbete,

studieresultat (Folkhälsomyndigheten, 2018) och valmöjligheter och den mängd tid många lägger på någon typ av skärmanvändning gjorde att vi valde att undersöka 15-åringars skärmtid och dess eventuella konsekvenser, dvs. elever i årskurs 9. Elever i årskurs 9 står även inför en brytpunkt, dvs. övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Uttrycket brytpunkt innebär att stå inför en förändring (Lundahl, 2010). I samband med denna brytpunkt har eleverna kontakt med SYV och diskuterar bl.a. skolarbete, studieresultat, intressen, behov och valmöjligheter. Vi anser det därför intressant för oss som blivande SYV att undersöka skärmtidens eventuella inverkan, såväl positiv som negativ, på just skolarbete och studieresultat.

3.2 Undersökningsmetod

Denscombe (2016) tillämpar begreppet surveyundersökning i sin beskrivning av olika undersökningsmetoder. Metoderna i en surveyundersökning kan t.ex. vara frågeformulär och kan användas i forskning om vanor och beteende, vilket relaterar till syftet med vårt arbete.

Vi valde att använda oss av enkät som undersökningsmetod. Detta för att fånga elevernas uppfattning om i vilken utsträckning de har skärmtid och deras erfarenheter av den egna skärmtidens eventuella positiva respektive negativa effekter på skolarbete och

studieresultat.

3.3 Urval och avgränsning

14

3.4 Enkätkonstruktion

Denscombe (2016) menar att en viktig aspekt i konstruktionen av en undersökning är svarsbördan, dvs. den tid och ansträngning det krävs att genomföra den. Om svarsbördan minimeras ökas förutsättningarna för bra svarsfrekvens. För att underlätta både

genomförande och sammanställande av elevernas svar konstruerade vi en digital enkät i Google Forms. När eleverna skulle genomföra enkäten gick de på sina elevdatorer via en given länk och svarade på enkätfrågorna.

Vi valde att ha både slutna och öppna frågor. De slutna frågorna valde vi främst för att kunna sammanställa viss statistik. Enligt Denscombe (2016) är slutna frågor med givna svarsalternativ bra när man vill kunna sammanställa svaren strukturerat och överskådligt, i t.ex. diagram. De öppna frågorna bestod främst av möjligheter att förtydliga de slutna frågorna (Denscombe, 2016). I en del av de slutna frågorna fanns “Annat alternativ” som möjligt svar. I anslutning till dessa frågor fanns öppna frågor för att kunna nämna vilket annat alternativ de tänkte på. Frågorna vi valde att ha med i enkäten växte fram i ett gemensamt dokument under tiden vi tog del av litteratur och tidigare forskning. Vi

noterade även frågor vi tidigare funderat på i rollen som föräldrar och som SYV-studenter under våra praktiktillfällen.

Körner och Wahlgren (2002) tar upp vikten av provundersökningar vid konstruktion av en undersökning. När vi konstruerat enkäten gjorde vi en provundersökning för att få

feedback på hur den uppfattades av någon i tonåren och därefter kunna förtydliga och förbättra den (Bilaga 1). Vi bad testpersonen tänka på design, frågornas innehåll och om något i enkäten var otydligt eller svårt att förstå. En av oss var närvarande under

provundersökningen och antecknade testpersonens frågor och funderingar. Vi upplevde det mycket givande.

3.5 Innehåll enkät

15

Inledningsvis handlar enkätfrågorna om skärmtid under skoldagen utifrån vår första frågeställning. Utifrån vår andra frågeställning kommer det därefter frågor om

tonåringarnas fritid. Frågorna handlar främst om i vilken utsträckning de har skärmtid, vad de gör när de har skärmtid och hur de tror att skärmanvändningen eventuellt påverkar deras skolarbete och i förlängningen deras studieresultat. Då det finns en del forskning om bristande sömnkvalitet i relation till studieresultat ville vi undersöka hur eleverna

uppfattar sin sömn. Annan forskning tar upp tonåringars alltmer stillasittande livsstil och några frågor handlar därför om eleverna har en aktiv fritid i form av fysiska aktiviteter.

3.6 Metoddiskussion

Genom att välja enkät som metod valde vi en kvantitativ undersökningsmetod. Vi ville att eleverna skulle besvara frågorna anonymt, då vi tror att det ger bättre möjlighet att våga svara sanningsenligt utan att bli påverkad av vår närvaro eller på vilket sätt vi ställer frågorna som t.ex. vid en intervju, och därmed ge mer rättvisande svar som underlag för vår analys av undersökningen.

En nackdel med enkät som metod är att skriven text är lättare att missuppfatta än talad och även om vi fanns tillgängliga i klassrummet är det inte alla som vågar eller vill be om hjälp. Vi var medvetna om att skriven text kan tolkas på olika vis av olika läsare och försökte förebygga detta genom att låta en testperson i tonåren genomföra enkäten och ge oss feedback. Testpersonen är en elev med god språklig förmåga. Vi kunde låtit någon som inte kommit lika långt i sin språkutveckling göra en provundersökning, då en av skolorna vi besökte har stor andel elever med svenska som andraspråk. Trots

förtydligandet av begrepp inför genomförandet av enkäten, kunde vi eventuellt minimerat risken för svåra ord och missuppfattningar ytterligare genom att göra fler

16

3.7 Etiska överväganden

Att ta hänsyn till etiska överväganden och riktlinjer för god forskningssed har betydelse för forskningens kvalitet, genomförande och resultat. Enligt god forskningssed får ingen utsättas för skada eller kränkande behandling p.g.a. valet att delta i en undersökning (Vetenskapsrådet, 2017). I God forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017) beskrivs vilken typ av forskning som måste prövas enligt lag.

Forskning som inte rör känsliga personuppgifter (3 §) och som inte innebär ett fysiskt ingrepp eller syftar till fysisk eller psykisk påverkan eller uppenbart riskerar att skada försökspersonen (4 §) ska inte prövas enligt lagen (Vetenskapsrådet, 2017, s.15).

Detta betyder inte att man kan bortse ifrån etiska överväganden (Vetenskapsrådet, 2017). Vi kontaktade därför de aktuella skolornas rektorer och informerade om vår undersökning, dess syfte och upplägg för att få ett godkännande att genomföra enkäten med deras elever i årskurs 9. Då eleverna är 15-16 år och inga frågor i enkäten är av integritetskränkande karaktär sökte vi godkännande hos skolornas rektorer och aktuella elever. Vi hade även en dialog med en av våra lärare på universitetet och hen vara av samma åsikt. Därav

kontaktades inte vårdnadshavare för samtycke.

Elevernas deltagande var frivilligt. För att kunna ta beslut om att delta eller inte, inledde vi enkättillfällena med presentation av oss och vårt kommande arbete, dess syfte och

förtydligande av begrepp förekommande i enkäten. Vi informerade om att alla svar kom att behandlas helt anonymt. I den digitala enkäten går det inte att härleda ett specifikt svar till en särskild elev. Att ge tillräcklig information för att kunna ta beslut om att frivilligt delta är ett villkor för informerat samtycke (Denscombe, 2016). Samtycket gjordes skriftligt (Bilaga 2). Trots samtycke att delta hade eleverna rätt att när som helst avbryta deltagandet och även detta informerades de om innan undersökningen. Vi tror att vår närvaro inför och under undersökningen gav eleverna möjlighet att få tillräcklig information, men även möjlighet till förtydligande under undersökningens gång om tveksamheter skulle uppstå.

3.8 Genomförande

17

funderingar. De fick sedan skriva under samtyckesblanketten innan de fick en länk till enkäten, som skrevs på whiteboarden i klassrummet eller länkades i skolans digitala plattform. Av de 130 eleverna i årskurs nio var 87 elever närvarande vid enkättillfället. Två av dessa valde att inte delta i undersökningen och de behövde inte motivera varför.

Eleverna tog sig an uppgiften och frågade en del under genomförandets gång, vilket gjorde att vi uppfattade dem bekväma i att be om hjälp och förtydliganden. I en av klasserna går många elever med annat modersmål än svenska och där kom av naturliga skäl frågor om ord och begrepp vi inte förtydligat i inledningen.

Enligt överenskommelse med undervisande lärare hade eleverna skoluppgifter att arbeta med när de genomfört enkäten för att bibehålla arbetsron tills alla var klara.

3.9 Databearbetning och analys

18

4 Resultat

Här redovisas det resultat som framkommit i elevernas enkätsvar. Det vi inte valt att redovisa i detta avsnitt återfinns genom diagram i bilaga 3.

4.1 Skärm under skoltid

4.1.1 Digitala verktyg

Alla elever på skolorna vi besökte har tillgång till varsin elevdator. Dessa används i princip på alla lektioner som ett digitalt verktyg. 78% av alla eleverna i vår undersökning anser att digitala verktyg såsom Classroom, Google Drive, ordbehandlingsprogram och sökmotorer hjälper deras möjlighet till inlärning. De uttrycker att de kan arbeta mer effektivt och därmed hinna lära sig mer. De menar även att undervisningen och

arbetsuppgifterna lättare anpassas till olika elever och deras behov. Det finns självrättande funktioner som gör att eleverna kan arbeta mer självständigt och inte behöver gå vidare utan att veta om de gjort rätt. Classroom är en digital lärplattform där lärare kan lägga ut planeringar, arbetsuppgifter, PowerPoints och digitala föreläsningar. Detta, tillsammans med att alla dokument finns sparade online i Google Drive, lyfter eleverna som positivt.

4.1.2 Mobiltelefoner

96% av eleverna svarar att de använder någon typ av skärm under lektionstid. Främst används elevdatorerna, men 35% av eleverna svarar att de även använder

mobiltelefonerna på lektionerna. En del använder mobiltelefonen som ett digitalt verktyg då de glömt att ta med sin dator eller den laddat ur. Ganska många vill lyssna på musik när de arbetar med skoluppgifter, då de upplever det lättare att fokusera på sin egen uppgift då.

19

På frågan om när de har någon typ av skärmtid under skoldagen kunde eleverna svara på mer än ett alternativ. 75 elever (86%) använder skärmar på rasterna och 37 av dem (44%) när de äter lunch. Skärm som används då är främst egna mobiltelefoner (se figur 1).

Figur 1. När har du skärmtid under skoldagen?

4.1.3 Mobilfritt klassrum

Reglerna kring mobiltelefoner under lektionstid är olika på skolorna vi besökte. Två av skolorna använder sig av s.k. mobilhotell, en gemensam förvaring som läraren tar hand om. Den tredje skolan har ett uttalat mobilförbud på lektionerna, men samlar inte in mobiltelefonerna.

62% av eleverna anser att mobilfria lektioner är bra. De är överens om att det är bättre arbetsro i ett mobilfritt klassrum, vilket ger bättre förutsättningar att koncentrera sig på skolarbetet. 54% uttrycker även att detta påverkar deras inlärning positivt. De som inte är för ett mobilfritt klassrum uttrycker däremot en oro för att inte vara kontaktbara och att de ska missa något viktigt. De som vill lyssna på musik under skolarbetet är inte heller för mobilfria klassrum. Någon nämner att arbetsron nödvändigtvis inte blir bättre i mobilfria klassrum, då de som har svårt att koncentrera sig stör mindre om de kan använda sin mobiltelefon.

4.1.4 Multitasking, task switching och notifieringar

20

när de har tråkigt eller vill ta en paus. De uttrycker att de lätt glömmer att fortsätta skolarbetet när de väl skiftat fokus och använder sin mobiltelefon.

4.1.5 Fear of missing out (FOMO)

Många av eleverna uttrycker oro för att missa något som för dem är ett viktigt meddelande eller viktig information, som en nackdel med mobilfria klassrum. De anser det tryggare att ha mobiltelefonen tillgänglig och att de kan slappna av mer även om den distraherar med notifieringar. Ungefär hälften av eleverna vill gärna svara ganska omgående på

notifieringar även om det avbryter deras skolarbete (se figur 2).

Figur 2. Hur snabbt vill du svara på notifieringar?

4.2 Skärm på fritiden

4.2.1 Fritidsaktiviteter

21

Figur 3. Vad gör du på fritiden?

68 elever (92%) träffas och umgås med kompisar i fysiska miljöer medan 42 av dem (57%) svarar att de träffas online via t.ex onlinespel och olika chattforum. Eftersom endast 74 elever svarade på denna fråga visar svaret att många träffar sina kompisar både i

fysiska miljöer och online.

4.2.2 Egen skärmtid

54% av eleverna uppskattar att de har egen skärmtid mer än 4 timmar varje dag efter skolan och 32% svarar 2-4 timmar per dag. 65% av eleverna anser att de har lagom mycket skärmtid och 33% tycker att de ägnar för mycket tid åt skärmanvändning. De som anser sig ha för mycket skärmtid skulle vilja ägna mer tid åt skolarbete, vara mer med sina kompisar och syssla mer med sina hobbies.

22

Figur 4. Vad gör du när du har egen skärmtid på fritiden?

4.2.3 Skärmfri tid

Ungefär hälften av eleverna är skärmfria när de tränar, utövar annan fritidsaktivitet eller äter kvällsmat. En tredjedel har ingen skärm tillgänglig när de gör skolarbete eller går och lägger sig. En del valde annat alternativ och nämner att de är utan skärm när de läser böcker, umgås med familjen, är i stallet eller garaget och jobbar. En del nämner även umgänge med kompisar som skärmfri tid.

40% av eleverna uppskattar att de är utan någon typ av skärm mer än tre timmar per dag på fritiden. 35% svarade att de har skärmfri tid mindre än två timmar per dag och 25% ca 2-3 timmar (se figur 5).

23

Ungefär hälften av eleverna väljer någon gång bort aktiviteter till förmån för skärmtid på fritiden. Flera av dem nämner att skolarbete ofta skjuts fram. Några tar även upp att de ibland väljer bort att vara med kompisar, att spela instrument och att hjälpa till hemma. Även fysisk aktivitet väljs ibland bort. Saker de upplever tråkigt är lättast att välja bort.

4.2.4 Skolarbete och studieresultat

58 elever (70%) vill att det ska vara tyst och lugnt när de arbetar med skolarbete, 40 av dem (48%) lyssnar gärna på musik, 35 (42%) har mobiltelefonen bredvid sig och 18 (22%) har den avstängd eller någon annanstans. 10 elever (12%) anger annat alternativ och nämner att de tar pauser, pratar med kompisar eller har något att äta och dricka till hands. Över 60% av de som har mobiltelefonen bredvid sig när de gör skolarbete blir störda av notifieringar, men väljer ändå att ha den tillgänglig (se figur 6).

Figur 6. Stör notifieringar ditt skolarbete hemma?

24

Figur 7. Hur upplever du att din skärmtid på fritiden påverkar ditt skolarbete hemma?

Eleverna som svarar att skärmtiden påverkar deras skolarbete på ett positivt sätt lyfter att de lär sig språk med hjälp av bl.a. internet och Youtube och att musik kan hjälpa dem att fokusera bättre på skolarbetet. Eleverna beskriver också hur pauser med skärmtid gör det lättare att plugga och mindre tråkigt. Att googla tas också upp som exempel på hur skärmanvändning hjälper dem i skolarbetet hemma.

De elever som svarar att skärmtiden påverkar skolarbetet på ett negativt sätt påpekar att de ofta väljer skärmtid istället för att plugga, vilket gör att det är svårt att komma igång med skolarbetet. De beskriver även att de har svårt att bibehålla koncentrationen när de har mobiltelefonen bredvid sig eftersom de blir störda av notifieringar. De sover inte alltid tillräckligt då det är svårt att lägga ifrån sig mobiltelefonen även då.

25

Figur 8. Tror du att skärmtiden på fritiden påverkar ditt studieresultat?

Eleverna som svarar att skärmtiden kan påverka deras studieresultat lyfte både positiva och negativa exempel. De framhåller att deras engelska utvecklas mycket genom bl.a. datorspel eller engelsktalande serier och hur detta återspeglas i deras betyg. Eleverna beskriver att det är roligare att scrolla på sociala medier och spela dataspel än att plugga och att de lätt fastnar vid sina skärmar och får mindre gjort när skolarbetet går dåligt. De tar även upp att notifieringar stör koncentrationen och att skärmtiden lätt minskar tid för träning.

Eleverna menar att de behöver lära sig att ta tag i skolarbetet och koncentrera sig bättre, minska skärmtiden samt planera in tid för skolarbete och för skärmtid. De föreslår att prioritera skolarbetet högre och lägga undan mobiltelefonen vid skolarbete.

4.2.5 Sömn

79 av eleverna svarade på om de har någon typ av skärm bredvid sig när de går och lägger sig och hur det eventuellt påverkar deras sömn. Det gick att välja mer än ett alternativ på denna fråga. 37 elever (47%) svarade att de inte upplever att skärmtiden påverkar dem att somna. Några av eleverna missuppfattade förmodligen frågan då de valde både

alternativet att skärmtiden inte påverkar dem att somna och något av alternativen att den hjälper dem att somna eller att det tar längre tid att somna. Det är nämligen 26 elever (33%) som svarade att skärmtiden hjälper dem att somna och 26 elever (33%) som

26

inte är möjligt. En del av de som svarade att skärmtiden inte påverkar dem att somna trodde kanske att det var underförstått att påverkan skulle vara negativ.

Figur 9. Hur upplever du att skärmanvändning påverkar din sömn?

27

5 Analys

5.1 Genomförande

När vi utformade enkäten hade vi i åtanke att enkäten inte fick bli så omfattande att eleverna inte skulle orka slutföra den. Denscombe (2016) skriver om vikten av att minimera svarsbördan för respondenterna. Några elever hade svårigheter att koncentrera sig under delar av undersökningen och något vi kunde gjort för att underlätta

genomförandet är att i förväg informera om antalet frågor i enkäten. På så vis kunde de fått en känsla av hur långt de kommit i undersökningen och förhoppningsvis hittat motivation att fortsätta för att bli klara. För att minska svarsbördan valde vi en digital enkät där eleverna kunde skriva sina svar på de öppna frågorna på datorn. De fick

genomföra enkäten under lektionstid för att inte ta deras fritid i anspråk, vilket kunde lett till lägre svarsfrekvens. En nackdel att genomföra enkäten under lektionstid är att någon elev kan ha ansett det svårt att avstå att delta. Även om vi betonade frivilligheten i att delta i presentationen upplever ibland tonåringar det svårt att göra annorlunda än

klasskompisarna. För att undvika känslan av tvång kunde vi i presentationen nämnt att det var okej att läsa och svara på några frågor, men välja att inte skicka in svaren. Det hade varken vi eller deras klasskompisar sett. Två elever hann, av olika anledningar, inte slutföra enkäten under lektionstid. De blev erbjudna att skicka in enkäten med de svar de hunnit med eller fortsätta genomförandet när de hade tid och möjlighet. Båda slutförde enkäten senare under dagen, då vi såg att antalet svar ökade i efterhand. För dessa elever var det möjligtvis en fördel att genomföra enkäten hemma för att slippa uppleva stress av att klasskompisarna övergick till annat skolarbete långt innan de själv var klara.

Vi borde funderat mer kring genomförandet för elever med olika läs- och skrivsvårigheter och att en av skolorna bestod av hög andel elever med annat modersmål än svenska. De eleverna har inte samma förutsättningar att ta sig an uppgiften. Med mer tid kunde vi tagit kontakt med undervisande lärare för att utröna vilka behov och förutsättningar som fanns i klassen och hur vi skulle kunna underlätta för dessa elever utan att de upplever sig

28

5.2 Svarsfrekvens

Det går ca 130 elever i de tre klasser vi besökte. Vi bedömde att antalet, inräknat några frånvarande elever, var en rimlig svarsfrekvens för vår undersökning utifrån att svaren ska bearbetas och analyseras och att vi inte avser att göra en undersökning med generaliserbart resultat. Att ett undersökningsresultat är generaliserbart innebär att resultatet kan vara representativt för andra liknande undersökningsgrupper (Denscombe, 2016). Vårt resultat är från ett litet urval och vår analys utgår endast från dessa elevers upplevelser om sin egen skärmtid och hur den eventuellt påverkar deras studieresultat.

Veckan innan vi påbörjade kursen för vårt examensarbete trappades Coronapandemin upp och alla gymnasieskolor i Sverige gick över till distansundervisning. Grundskolornas rektorer fick i uppdrag att förbereda för samma åtgärd veckan därpå. Detta gjorde att vi påskyndade processen för vår undersökning. Om även grundskolorna övergick till distansundervisning skulle tanken om att vara närvarande under genomförandet av enkäten gå förlorad. Vi fick klartecken från skolorna och bestämde oss för att genomföra enkäten omgående.

Denna vecka var oron stor då många började inse allvaret med pandemin. Det gjorde att frånvaron i grundskolan var hög både p.g.a. Folkhälsomyndighetens rekommendationer och rädslan för att bli smittad. Detta ledde till att 85 elever besvarade enkäten, vilket var färre än vi först tänkt. Alla utom två elever som var närvarande valde att delta, vilket gav en svarsfrekvensen på 98%. Då de frånvarande eleverna var både flickor och pojkar i samma ålder som de som genomförde enkäten och frånvaron var ungefär lika stor på alla tre skolorna har vi ingen anledning att tro att resultatet blivit väldigt annorlunda om de också deltagit. Eftersom vår närvaro var viktig för oss valde vi därför att inte be de frånvarande eleverna genomföra enkäten hemma eller vid senare tillfälle. För att få högre svarsfrekvens hade vi kunnat kontakta fler skolor än vi initialt tänkt, men tiden var knapp med beskedet om eventuell distansundervisning redan veckan därpå.

5.3 Resultat

5.3.1 Skärm under skoltid

29

förutsättningar för inlärning. Zaccone och Pedrini (2019) och Aung et al. (2016) menar att motivation är en stark drivkraft för inlärning och den inre motivationen kan göra att eleverna engagerar sig mer i digitala uppgifter som de upplever roligare. Många elever uttrycker även att det är lättare och mer effektivt att använda datorn för

minnesanteckningar på lektionerna. Detta är däremot debatterat inom forskningen och det finns delade meningar om vilket som är bäst för inlärningen. Oppenheimer och Mueller (2014) talar emot elevernas upplevelser och menar att anteckna för hand kan ha en mer positiv inverkan på inlärningen och därmed studieresultatet.

Det finns forskning som styrker elevernas upplevelse av att task switching blir mer omfattande om mobiltelefoner är tillgängliga under lektionstid och att det har en negativ inverkan på deras koncentration och inlärning (se t.ex. Rosen et al., 2013). Trots att eleverna till viss del är medvetna om detta, och att alla tre skolor har uttalade mobilförbud på lektionerna, väljer 35% av eleverna ändå att använda sin mobiltelefon under

lektionstid.

Att många av eleverna i vår undersökning upplever FOMO, är ganska tydligt i deras svar. Även om de upplever att notifieringar stör deras koncentration under skolarbetet menar de att känslan av FOMO är värre och stör mer.

5.3.2 Skärm på fritiden

Elevernas svar om skärmtid i förhållande till studieresultat visar likheter med den forskning vi tagit del av. Med förslaget om att planera sin tid bättre är eleverna inne på samma spår som Rosen et al. (2013), dvs. att använda sig av strategier och studieteknik vid inlärning. Många av eleverna lyfter att de har svårt att hitta motivation för skolarbete och istället väljer skärmtid. Rosen et al. (2013) menar att det är viktigt att träna elevers metakognitiva färdigheter för att de ska bli medvetna om hur task switching påverkar dem och deras skolarbete, hur de ska kunna stå emot belöningskänsligheten och bibehålla fokus och motivation för skolarbetet.

30

Folkhälsomyndighetens rapport (2019) om alltmer stillasittande 15-åringar och minskad fysisk aktivitet som kan bero på ökad skärmtid (Nutley, 2019) bekräftas av eleverna då de nämner att skärmtiden ibland tar tid ifrån just fysisk aktivitet. Träning och kvällsmat med familjen är de vanligaste skärmfria aktiviteterna på fritiden.

31

6 Diskussion

Vår studie visar att det finns både positiva och negativa effekter på elevernas skolarbete och därmed deras studieresultat. Elevernas upplevelser av sin skärmtid och dess effekter har hjälpt oss att besvara våra frågeställningar och att uppnå syftet med vår studie. Deras svar stämmer överlag överens med den bild vi har fått genom den litteratur och tidigare forskning vi tagit del av. I både litteratur (se t.ex. Nutley, 2019) och forskning kan man läsa om hur digitala verktyg på olika vis kan ge stöd i inlärningsprocessen. Det beskrivs även hur många utökar sitt sociala sammanhang och tränar olika färdigheter och förmågor genom t.ex. dataspel online och sociala medier. Vi anser att eleverna visar en ganska god medvetenhet om vilken inverkan skärmtiden kan ha på deras skolarbete. Trots

medvetenhet om de negativa effekterna av skärmtiden har vi sett att många har svårt att göra val som vore de bästa för ett mer framgångsrikt skolarbete och möjligen bättre förutsättningar för högre studieresultat. Eleverna upplever skärmtiden roligare än

skolarbete och har svårt att hitta sin inre motivation då skärmtid finns som alternativ. De uttrycker även att det är svårt att avsluta skärmtiden. I litteraturen och tidigare forskning (se t.ex. Nutley, 2019 & Crone & Konijns, 2018) har vi sett att t.ex. dataspel online och sociala medier tillfredsställer tonåringars behov av uppmärksamhet, bekräftelse, snabba belöningar och att vara uppdaterad i olika flöden för att inte komma utanför gemenskapen. Vi kan tydligt se i elevernas svar att FOMO är stor hos många. Vi är eniga med den forskning vi tagit del av (se t.ex. Rosen et al., 2013) om att denna oro i hög grad kan störa elevernas koncentration och därmed ha en negativ inverkan på deras inlärning och i förlängningen även studieresultat.

6.1 Skärm under skoltid

Att digitala verktyg på olika sätt kan vara ett stöd i elevernas lärprocess och att det finns många möjligheter att stimulera elevernas nyfikenhet och engagemang är både forskning, vi och eleverna överens om. Eleverna uttrycker att det är roligare och tydligare att jobba digitalt. Med digitala verktyg finns det dessutom goda möjligheter att bedriva

32

skärmtid, egen och i skolan. Även grundskolans personal har fått bedriva viss

distansundervisning då Folkhälsomyndighetens rekommendationer gjort att många fått följa med i undervisningen hemifrån. Vi tror dock att de elever med låg motivation för skolarbete och utan stöd av vuxna i hemmet kan uppleva distansundervisning svårt då kraven på att arbeta mer självständigt blir högre än vid undervisning i skolan. Vi tänker att strategier och studieteknik blir då viktiga förmågor för ett lyckat studieresultat.

Eleverna i vår undersökning är emot att ha helt skärmfria klassrum då de nästan bara ser fördelar med datorn som ett verktyg i undervisningen. Däremot framgår det att stor andel av eleverna föredrar att ha mobilfria klassrum. Detta kan t.ex. kopplas till Ward et al. (2017) studie om vårt begränsade arbetsminne som visar att tappa koncentrationen har en attentional cost. Om eleverna har mobilen tillgänglig under lektionstid kommer de med allra högsta sannolikhet att tappa koncentrationen vid ett flertal tillfällen då de får olika typer av notifieringar. Många forskare, politiker, föräldrar, lärare m.fl. anser att en enkel lösning på detta problem är att förbjuda mobiltelefoner helt under lektionstid. Vi anser inte att det är så enkel lösning som det verkar. Liksom eleverna uttrycker det visar Rosen et al. (2013) att FOMO kan vara stark hos många elever. Vi ser därför en stor utmaning för skolan att hitta pedagogiska vägar att hantera elevernas skärmtid. Ett sätt som presenterats i Rosen et al. (2013) är teknikpauser. Utifrån elevernas svar om FOMO, hur svårt många har att avsluta skärmtiden och att de ganska omgående vill svara på olika typer av

meddelande ställer vi oss frågande till om högstadieelever klarar att avsluta teknikpausen när den är slut. Vi är även tveksamma till om de har förmågan att snabbt släppa tankarna på det de nyss tagit del av i sina digitala flöden för att lyckas task switcha och fokusera på sitt skolarbete.

Vi har, som lärare och SYV-studenter, sett att många högstadieelever har skärmtid på rasterna och är därmed stillasittande och inomhus även när de har paus från skolarbetet. Detta gör att hjärnan inte får vila från de ständiga intryck olika typer av skärmar ger.

Psychologist World (2020) beskriver hur Cognitive Load Theory överbelastar

33

6.2 Skärm på fritiden

Genom enkätsvaren har vi fått en inblick i elevernas upplevelse av skärmtidens positiva respektive negativa effekter på skolarbete och studieresultat. Vi har, både i rollen som blivande SYV och som föräldrar till barn med intresse för skärmar, reflekterat över hur skärmtiden är ett laddat ämne som ofta ger upphov till diskussioner mellan vuxna och tonåringar. Vi tror att det finns många vuxna som inte är medvetna om skärmtidens positiva effekter. Vi menar därför att det är betydelsefullt att visa intresse för

tonåringarnas skärmtid för att få en förståelse för vad de gör och vad skärmtiden betyder för dem. På så vis kan en dialog skapas där vuxna kan vara ett stöd för tonåringarna när det gäller skärmtidens positiva respektive negativa effekter.

Vi har tagit del av Christensens (UR, 2017) förslag om att göra e-sporten till en mera föreningslik verksamhet. Vi tänker att om e-sportande tonåringar får ta del av vuxna förebilders erfarenheter och värderingar skulle den alltmer stillasittande livsstilen bland tonåringar, som Folkhälsomyndigheten (2019) rapporterar om, till viss del kunna motverkas. Genom att synliggöra ett hälsosamt spelande och vikten av fysisk aktivitet inom e-sporten tror vi att den allmänna synen på skärmtid i form av dataspelande skulle kunna förbättras, men kanske även ha en positiv inverkan på skärmtid överlag.

Vi kan se att eleverna visar en medvetenhet om skärmtidens negativa inverkan på skolarbete och de uttrycker att de har svårt att motivera sig till att välja studier framför skärmtid. Aung et al. (2016) och Zaccone och Pedrini (2019) studier styrker detta. Vi tror att SYV kan bidra i arbetet med att stärka den inre motivationen och hitta lämpliga strategier och studietekniker, vilket vi återkommer till i avsnittet om skärmtid och SYV.

34

aktivitet och sömn. Rosen et al. (2013) menar även att ha någon typ av skärm bredvid sig under lektionstid eller vid skolarbete hemma skapar task switching och attentional costs.

Reale et al. (2014) studie tyder på att för lite sömn har en negativ inverkan på

koncentration och inlärning och enkätsvaren visar att många elever har skärmtid när de ska gå och lägga sig. Vi tänker att elevernas motsägelsefulla svar om att skärmtid ofta gör att de somnar sent samtidigt som många inte anser att skärmanvändningen påverkar deras sömn kan vara ett exempel på hur strukturer i tonårshjärnan som bl.a. styr konsekvenstänk och belöningskänslighet ännu inte är fullt utvecklade (Nutley, 2019). Många av eleverna är medvetna om att skärmtiden påverkar deras sömn negativt, men kan inte motstå att fortsätta använda skärmar till sent på kvällen och ibland en bit in på natten. Vi tänker också att de motsägelsefulla svaren eventuellt kan ha en koppling till Rångtell et al. (2016) studie som uttrycker tveksamhet kring huruvida sömnen faktiskt påverkas av skärmtid vid läggdags.

6.3 Skärmtid och SYV

Vi anser efter vår studie att debatten om skärmtidens effekter på människors liv är viktig, men att det är också viktigt att förhålla sig till den forskning som finns att tillgå. Å ena sidan upplever vi att många människor har bestämda åsikter om tonåringars skärmtid och dess effekter, vilka inte alltid har stöd i forskningen. Å andra sidan är tonåringarna inte insatta i den forskning som finns och kan därmed inte alltid se konsekvenserna av skärmtiden när det gäller deras utveckling, inlärning och studieresultat. Här tänker vi att SYV skulle kunna ha en viktig roll i att förmedla kunskap, medvetandegöra och ge förutsättningar för insikt om sig själv och andra.

35

att våga och vilja öppna sig i individuella vägledningssamtal och ta till sig relevant information. Då en av oss även har lärarbakgrund ser vi att SYV kan bidra i arbetet med eleverna med en bred kompetens i samtalsmetodik och vägledningssamtal och i

möjligheter till samtal som helt utgår ifrån eleven och dennes perspektiv. Målen i själva vägledningssamtalet är inte bestämda i styrdokument och SYV ska inte bedöma eller betygsätta eleven, vilket vi tror möjliggör en annat typ av samtal än de lärare håller i. I tidigare kurs under vår utbildning har vi läst boken Motivationshöjande samtal i skolan (2006). Motiverande samtal syftar främst till att vidga elevernas perspektiv kring olika alternativ, stärka elevernas motivation att göra genomtänkta val inför förändring och genom olika verktyg hitta möjliga vägar att lyckas. I motiverande samtal är alltid

utgångspunkten att eleven är expert på sitt liv och SYV måste anpassa samtal och verktyg utifrån det. Vi tror motiverande samtal med SYV skulle kunna vara en väg till stärkt självkänsla, motivation och strategier.

Även om eleverna är medvetna om vad de behöver göra för att lyckas bättre med sitt skolarbete och därmed uppnå ett bättre studieresultat är det många som inte har varken motivation eller strategier att välja den väg de borde ta. Vi tänker att SYV kan bidra med stöd i hur de ska arbeta med att vilja och kunna välja rätt genom att tillsammans arbeta fram studiestrategier och en god studieteknik. Rosen et al. (2013) lyfter fram att elever med god studieteknik ofta visar bättre studieresultat. Vi tror att SYV genom sin

kompetens i individuella vägledningssamtal och gruppvägledning kan öka elevernas medvetenhet om skärmtiden eventuella effekter, utveckla och stärka metakognition och självkänsla, kartlägga nuläget, hitta strategier för att undvika och hantera cognitive load och skapa god studieteknik. Sådana individuella vägledningssamtal med SYV tror vi är viktiga delar i deras lärprocess och väg mot att minska skärmtidens negativa effekter. Vi tror även att många elever har behov av individuella vägledningssamtal för att sätta upp mål och göra planer utifrån arbetet med strategier och studieteknik. LifeSpace, Planning Alternative Tomorrows with Hope (PATH) och Active Problem Solving (APS) är exempel på vägledningsmetoder som vägledare kan använda sig av, och som vi provat under vår praktik, för att ge stöd i att hitta strategier och lämplig studieteknik för olika elever. Detta kan hjälpa dem med skolarbetet både i skolan och hemma och ge bättre förutsättningar att lyckas och höja studieresultaten.

36

att vuxna försöker förhålla sig till tonåringars skärmtid på ett konstruktivt vis för att kunna föra en dialog med dem och därmed öka kunskap och medvetenhet. Vi ser att SYV skulle kunna ha en viktig roll i detta arbete genom att utifrån forskning inom de områden vi studerat t.ex. informera och handleda både föräldrar och skolans personal om skärmtidens såväl positiva som negativa effekter på hälsa, skolarbete och studieresultat. I workshops, med t.ex. informationsvideos och diskussionsfrågor, och i gruppvägledningssamtal med SYV kan de vuxna öka kunskap och medvetenhet och arbeta med hur de kan förhålla sig till tonåringarna och deras skärmtid. För att minska skärmtidens negativa effekter så långt som möjligt tror vi att alla vuxna behöver arbeta tillsammans. Med ett mer medvetet och balanserat förhållningssätt från vuxna tror vi att jämvikten mellan skärmtidens positiva respektive negativa effekter kan väga mer lika än det gör för många tonåringar idag. Nutley (2019) beskriver balansgången mellan positiva och negativa effekter på ett tydligt och konkret vis.

En hammare är inte farlig. Men använd på fel sätt, mot fel material kan den skada (Nutley, 2019, s.217).

6.4 Förslag på vidare forskning

Debatten om det mobilfria klassrummets för- och nackdelar gör att vi tycker det vore intressant att undersöka vilket eller vilka sätt att hantera skärmtid, i skolan och på fritiden, som skulle ge en balans mellan tonåringarnas FOMO och bra förutsättningar för fokus, inlärning och därmed även studieresultat.

37

7 Referenslista

Litteratur

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (3., rev. och uppdaterade uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Hansen, A. (2019). Skärmhjärnan : hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade deprimerade och ångestfyllda. Stockholm: Bonnier fakta.

Helle, S. (2019). Smartare än din telefon - Hur du använder mobilen för att må bättre, bli effektivare och stärka dina relationer (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Körner, S & Wahlgren, L (2002). Praktisk statistik. (3 uppl.) Lund: Studentlitteratur

Lundahl, L. & Lundahl, L. (2010). Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, M., Lökholm, K. (2006). Motivationshöjande samtal i skolan - att motivera och arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur.

Nutley, S. (2019). Distraherad: hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Stockholm: Natur & Kultur.

Stiftelsen Aktiv skola (2019). Föräldrahandboken. Örebro: Aktiv skola.

Vetenskapliga artiklar

Aung, M., Somboonwong, J., Jaroonvanichkul, V., & Wannakrairot, P. (2016). Possible Link Between Medical Students’ Motivation for Academic Work and Time Engaged in Physical Exercise. Mind, Brain, and Education, 10(4), 264–271. Hämtad från

https://doi.org/10.1111/mbe.12121

38

Green, A., Cohen-Zion, M., Haim, A., Dagan, Y. (2017). Evening light exposure to computer screens disrupts human sleep, biological rythms, and attention abilities. Cronobiology International, 34(7), 855-865. Hämtad från https://www-tandfonline-com.proxy.ub.umu.se/doi/pdf/10.1080/07420528.2017.1324878?needAccess=true

Ip, B., Jacobs, G., Watkins, A. (2008). Gaming frequency and academic performance. Australian Journal of Educational Technology, 24(4), 355-373. Hämtad från

https://doi.org/10.14742/ajet.1197

Morehead, K., Dunlosky, J., & Rawson, K. (2019). How Much Mightier Is the Pen than the Keyboard for Note-Taking? A Replication and Extension of Mueller and Oppenheimer (2014). Educational Psychology Review, 31(3), 753–780. Hämtad från

https://doi.org/10.1007/s10648-019-09468-2

Mueller, P., & Oppenheimer, D. (2014). The Pen Is Mightier Than the Keyboard:

Advantages of Longhand Over Laptop Note Taking. Psychological Science, 25(6), 1159– 1168. Hämtad från https://doi.org/10.1177/0956797614524581

Paas, F., & Ayres, P. (2014). Cognitive Load Theory: A Broader View on the Role of Memory in Learning and Education. Educational Psychology Review, 26(2), 191–195. Hämtad från https://doi.org/10.1007/s10648-014-9263-5

Reale, L., Guarnera, M., Mazzone, L. (2014). The effects of sleep disturbance on school performance: A preliminary investigation of children attending elementary grades. School Psychology Internatinal, 35(4), 398-404. Hämtad från

https://journals-sagepub-com.proxy.ub.umu.se/doi/full/10.1177/0143034313485850

39

Rångtell, F.H., Ekstrand, E., Rapp, L, Lagermalm, A., Liethof, L., Bucaro, M.O.,... Benedict, C. (2016). Two hours of evening reading on a self-luminous tablet vs. reading a physical book does not alter sleep after daytime bright light exposure. Sleep Medicine, 23, 111-118. Hämtad från

https://www-sciencedirect-com.proxy.ub.umu.se/science/article/pii/S1389945716300818?via%3Dihub

Stothart, C., Mitchum, A., & Yehnert, C. (2015). The Attentional Cost of Receiving a Cell Phone Notification. Journal of Experimental Psychology: Human Perception and

Performance, 41(4), 893–897. Hämtad från https://doi.org/10.1037/xhp0000100

Sweller, J. (1988). Cognitive Load During Problem Solving: Effects on Learning. Cognitive Science, 12, 257-285. Hämtad från

https://doi.org/10.1016/0364-0213(88)90023-7

Sweller, J. (2006). The worked example effect and human cognition. Learning and Instruction, 16(2), 165–169. Hämtad från

https://doi.org/10.1016/j.learninstruc.2006.02.005

Ward, A. F., Duke, K., Gneezy, A., & Bos, M. W. (2017). Brain Drain: The Mere Presence of One’s Own Smartphone Reduces Available Cognitive Capacity. Journal of the Association for Consumer Research, 2(2), 140–154. Hämtad från

https://doi.org/10.1086/691462

Zaccone, M., & Pedrini, M. (2019). The effects of intrinsic and extrinsic motivation on students learning effectiveness. Exploring the moderating role of gender. International Journal of Educational Management, 33(6), 1381–1394. Hämtad från

https://doi.org/10.1108/IJEM-03-2019-0099

Elektroniska källor