Stockholms läns landsting
1 ( 5 )L a n d s t i n g s r a d s b e r e d n i n g e n S K R I V E L S E
2 0 1 3 - 0 3 - 2 0 LS 1 2 1 0 - 1 3 7 9
•UWDSWHGSSTYRaSEN
T3 -C4- U 9 D O D C 7
Landstingsstyrelsen
Årsredovisning år 2012 för Stockholms läns landsting
Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning
Härmed överlämnas årsredovisning år 2012 för Stockholms läns landsting för landstingsfullmäktiges behandling samt beslut om disposition av årets resultat och uppföljning av uppdrag i budget 2012.
Förslag till beslut
Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta
att fastställa den framlagda årsredovisningen för Stockholms läns landsting för år 2012
att reservera 2 100 000 000 kronor av årets resultat enligt balanskravet för att täcka framtida kostnader för omstrukturering i samband med
genomförande av framtidens hälso- och sjukvård
att disponera resultatenheternas resultat i enlighet med bilagda Resultatdispositioner år 2012 för resultatenheter inom förvaltningar att uppdra åt landstingets ombud vid AB Storstockholms Lokaltrafiks årsstämma att under förutsättning av revisorernas tillstyrkande rösta för
att fastställa de i AB Storstockholms Lokaltrafiks årsredovisning för år 2012 intagna resultat- och balansräkningarna
att besluta om att AB Storstockholms Lokaltrafiks förlust för 2012 om 475 182 117 kronor samt SL-koncernens vinst om 55 215 326 kronor balanseras i ny räkning
Stockholms läns landsting
2 ( 5 )S K R I V E L S E
2 0 1 3 - 0 3 - 2 0 LS 1 2 1 0 - 1 3 7 9
att bevilja AB Storstockholms Lokaltrafiks styrelseledamöter och verkställande direktör ansvarsfrihet för 2012 års
verksamhet
att uppdra åt landstingets ombud vid Landstingshuset i Stockholm AB:s årsstämma samt dess dotterbolag att under förutsättning av revisorernas tillstyrkande rösta för
att fastställa de i koncernen Landstingshuset i Stockholm AB:s årsredovisningar för år 2012 intagna resultat- och
balansräkningarna
att fastställa resultatdispositioner i enlighet med förteckning enligt bilagda Resultatdispositioner år 2012 inom koncernen Landstingshuset i Stockholm AB
att Landstingshuset i Stockholm AB :s styrelseledamöter (inklusive dotterbolag) och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för 2012 års verksamhet
att Landstingshuset i Stockholm AB, enligt underlag i bilagda Underlag beräkning aktieägartillskott Landstingshuset i Stockholm AB ska lämna villkorade aktieägartillskott till AB SLL Internfinans med 6 000 kronor, Waxholms Ångfartygs AB med 131 000 kronor, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB med 400 000 kronor, MediCarrier AB med 4100 000 kronor, Danderyds Sjukhus AB med 22 100 000 kronor, S:t Eriks
Ögonsjukhus AB med 950 000 kronor och till Folktandvården Stockholms län AB med 42 200 000 kronor i enlighet med gällande sanktions- och vinstdispositionsregler
att koncernfinansiering ska lämna villkorat aktieägartillskott till AB
Storstockholms Lokaltrafik med 74 103 636 kronor i enlighet med gällande sanktions- och vinstdispositionsregler samt årets kompensation för
nettoeffekten av AFA Försäkring och räntesänkning för pensionerna
att uppdra åt landstingets ombud vid TioHundra AB:s årsstämma att under förutsättning av revisorernas tillstyrkande rösta för
att fastställa de i TioHundra AB:s årsredovisning för år 2012 intagna resultat- och balansräkningarna
Stockholms lans landsting
3 (5)S K R I V E L S E
2 0 1 3 - 0 3 - 2 0 L S 1 2 1 0 - 1 3 7 9
att balansera TioHundra AB:s förlust för 2012 på 53 474 881 kronor i ny räkning
att TioHundra AB:s styrelseledamöter och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för 2012 års verksamhet att uppdra åt koncernfinansiering att utbetala 28 359 832 kronor till
Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje (tidigare TioHundranämnden) med anledning av landstingets del i nämndens resultat
att uppdra åt koncernfinansiering att utbetala 17 000 000 kronor till Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje Sjukvård och Omsorg som bidrag för täckande av underskott 2012 i TioHundra AB (12 500 000 kronor kostnadsfördes 2012 inom SLL och 4 500 000 kronor kostnadsförs 2013)
att godkänna bilagd återrapportering av uppdrag givna i budget 2012 att godkänna bilagda Underlag för hantering av negativt resultat
att godkänna trafiknämndens justerade indikator för nöjda resenärer från
"Kunder i tid" till att avse "Nöjda kunder tidshållning".
Landstingsrådsberedningens motivering
Det är glädjande att Stockholms län fortsätter att växa. Befolkningen ökade med 36 000 invånare under 2012. Fler invånare innebär fler som arbetar och ökade skatteintäkter, men även ökade kostnader för sjukvård och kollektivtrafik. Tack vare att det är ordning och reda i landstingets ekonomi kan vi nu med kraft möta dessa utmaningar. Det är bara med en välskött landstingsbudget och ett arbetande Stockholms län med fler som betalar skatt som vi kan fortsätta att vara en attraktiv region och ha råd med investeringar i välfärden.
Trots den allvarliga ekonomiska krisen i omvärlden som gjorde avtryck i Stockholms län med ökade varsel och lägre sysselsättningstillväxt kunde Stockholms läns landsting uppvisa ett överskott på 1 984 miljoner kronor under 2012. Målet om en ekonomi i balans är därmed mer än väl uppfyllt.
Resultatet påverkades positivt bland annat av beslutet om återbetalning av premier för AFA-försäkringar om 570 miljoner kronor och negativt bland annat av ökade kostnader för pensioner om 369 miljoner kronor, på grund av sänkt ränta vid beräkning av pensionsskulden för bolagen.
Stockholms läns landsting
4 ( 5 )S K R I V E L S E
2 0 1 3 - 0 3 - 2 0 L S 1 2 1 0 - 1 3 7 9
Ett långsiktigt ansvarstagande för morgondagens utmaningar inom välfärden kräver att beslut fattas redan idag. Därför föreslås att 2 100 miljoner kronor reserveras för att täcka framtida kostnader för omstruktureringar i samband med genomförandet av framtidens hälso- och sjukvård. Detta efter övriga bokslutsdispositioner på netto -153 miljoner kronor. Av överskotten 2011 och 2012 kommer därmed sammanlagt 3 300 miljoner kronor att ha reserverats för detta ändamål. Det är så vi rustar för framtiden.
Arbetet med att rusta inför framtidens specialistvård fortsätter med bland annat bygget av Stockholms läns första universitetssjukhus på nästan 40 år.
Det arbetet pågår för fullt och tidsplanen håller. Valet av fastprismodell gör att landstinget vet exakt hur mycket projektet kostar och ger byggföretaget starka drivkrafter att hålla tidplanen. Nya Karolinska Solna är en av Stockholms läns landstings största investeringar någonsin. Ambitionen är också att bygga ett av världens bästa och mest moderna universitetssjukhus.
Parallellt med detta sker utbyggnaden av sjukvården i hela länet med rekordinvesteringar i bland annat Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Södertälje sjukhus. Förutom att vården ska vara av god kvalitet ska den även vara lättillgänglig för patienterna och med möjlighet att välja vårdgivare. Under 2012 har patienterna fått valfrihet på ytterligare sex specialistområden. Tillgängligheten ökade för mottagning och behandlingar.
Landstinget fortsätter även att bygga ut kollektivtrafiken för att klara det ökade resandet som beror på både en ökande befolkning och en ökande andel av befolkningen som reser kollektivt. Investeringarna i kollektivtrafiken har varit omfattande de senaste åren. Sedan 2007 har 10 500 meter spår tillkommit i Stockholms län. De närmaste åren kommer stor investeringar att ske i tunnelbanan, lokalbanor/spårvägar och Citybanan. Tillförlitligheten och har också ökat i kollektivtrafiken både till land och till sjöss under 2012.
Beslutsunderlag
Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 11 mars 2013 Årsredovisning 2012 för Stockholms läns landsting
Resultatdispositioner år 2012 för resultatenheter inom förvaltningar Resultatdispositioner år 2012 inom koncernen Landstingshuset i Stockholm AB
JL Stockholms läns landsting 5 (5)
S K R I V E L S E
2 0 1 3 - 0 3 - 2 0 L S 1 2 1 0 - 1 3 7 9
Underlag beräkning aktieägartillskott Landstingshuset i Stockholm AB Återrapportering av uppdrag givna i budget 2012
Underlag för hantering av negativt resultat
Stockholms läns landsting
1 ( 4 )L a n d s t i n g s s t y r e l s e n s f ö r v a l t n i n g SLL Ekonomi och finans
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2 0 1 3 - 0 3 - 1 1 LS 1 2 1 0 - 1 3 7 9
Landstingsstyrelsen
Ankom
Stockholms läns landsting
2013 -03- 1 1
Årsredovisning år 2012 för Stockholms läns landsting
Ärendebeskrivning
Härmed överlämnas årsredovisning år 2012 för Stockholms läns landsting för landstingsfullmäktiges behandling samt beslut om disposition av årets resultat och uppföljning av uppdrag i budget 2012.
Beslutsunderlag
Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 11 mars 2013 Stockholms läns landsting Årsredovisning 2012
Resultatdispositioner år 2012 för resultatenheter inom förvaltningar Resultatdispositioner år 2012 inom koncernen Landstingshuset i Stockholm AB
Underlag beräkning aktieägartillskott Landstingshuset i Stockholm AB Återrapportering av uppdrag givna i budget 2012
Underlag för hantering av negativt resultat Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta
att fastställa den framlagda årsredovisningen för Stockholms läns landsting för år 2012
att reservera 2 10 0000000 kronor av årets resultat enligt balanskravet för att täcka framtida kostnader för omstrukturering i samband med
genomförande av framtidens hälso- och sjukvård
arr disponera resultatenheternas resultat i enlighet med bilagda Resultatdispositioner år 2012 för resultatenheter inom förvaltningar
Stockholms läns landsting
2 ( 4 )TJÄNSTEUTLÅTANDE
2 0 1 3 - 0 3 - 1 1 LS 1 2 1 0 - 1 3 7 9
arr uppdra åt landstingets ombud vid AB Storstockholms Lokaltrafiks årsstämma att under förutsättning av revisorernas tillstyrkande rösta för
att fastställa de i AB Storstockholms Lokaltrafiks årsredovisning för år 2012 intagna resultat- och balansräkningarna
att besluta om att AB Storstockholms Lokaltrafiks förlust för 2012 om 475182 117 kronor samt SL-koncernens vinst om 55 215 326 kronor balanseras i ny räkning
att bevilja AB Storstockholms Lokaltrafiks styrelseledamöter och verkställande direktör ansvarsfrihet för 2012 års
verksamhet
att uppdra åt landstingets ombud vid Landstingshuset i Stockholm AB:s årsstämma samt dess dotterbolag att under förutsättning av revisorernas tillstyrkande rösta för
att fastställa de i koncernen Landstingshuset i Stockholm AB:s årsredovisningar för år 2012 intagna resultat- och
balansräkningarna
att fastställa resultatdispositioner i enlighet med förteckning enligt bilagda Resultatdispositioner år 2012 inom koncernen Landstingshuset i Stockholm AB
att Landstingshuset i Stockholm AB:s styrelseledamöter (inklusive dotterbolag) och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för 2012 års verksamhet
att Landstingshuset i Stockholm AB, enligt underlag i bilagda Underlag beräkning aktieägartillskott Landstingshuset i Stockholm AB ska lämna villkorade aktieägartillskott till AB SLL Internfinans med 6 000 kronor, Waxholms Ångfartygs AB med 131000 kronor, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB med 400 000 kronor, MediCarrier AB med 4100 000 kronor, Danderyds Sjukhus AB med 22 100 000 kronor, S:t Eriks
Ögonsjukhus AB med 950 000 kronor och till Folktandvården Stockholms län AB med 42 200 000 kronor i enlighet med gällande sanktions- och vinstdispositionsregler
Stockholms läns landsting
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 0 1 3 - 0 3 - 1 1
3 ( 4 )
LS 1 2 1 0 - 1 3 7 9
att koncernfinansiering ska lämna villkorat aktieägartillskott till AB
Storstockholms Lokaltrafik med 74103 636 kronor i enlighet med gällande sanktions- och vinstdispositionsregler samt årets kompensation för
nettoeffekten av AFA Försäkring och räntesänkning för pensionerna
att uppdra åt landstingets ombud vid TioHundra AB:s årsstämma att under förutsättning av revisorernas tillstyrkande rösta för
att fastställa de i TioHundra AB:s årsredovisning för år 2012 intagna resultat- och balansräkningarna
att balansera TioHundra AB:s förlust för 2012 på 53 474 881 kronor i ny räkning
att TioHundra AB:s styrelseledamöter och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för 2012 års verksamhet att uppdra åt koncernfinansiering att utbetala 28 359 832 kronor till
Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje (tidigare TioHundranämnden) med anledning av landstingets del i nämndens resultat
att uppdra åt koncernfinansiering att utbetala 17 000 000 kronor till
Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje Sjukvård och Omsorg som bidrag för täckande av underskott 2012 i TioHundra AB (12 500 000 kronor kostnadsfördes 2012 inom SLL och 4 500 000 kronor kostnadsförs 2013)
att godkänna bilagd återrapportering av uppdrag givna i budget 2012 att godkänna bilagda Underlag för hantering av negativt resultat
att godkänna trafiknämndens justerade indikator för nöjda resenärer från
"Kunder i tid" till att avse "Nöjda kunder tidshållning".
Förvaltningens förslag och motivering
Stockholms läns landstings årsredovisning överlämnas till
landstingsfullmäktige för behandling samt beslut om disposition av årets resultat och uppföljning av uppdrag i budget 2012.
Landstinget är organiserat med en förvaltningsorganisation, helägda dotterbolag och samverkan kring sjukvård och omsorg i Norrtälje. Beslut kring resultatdispositioner mm fattas i fullmäktige för koncernen totalt, för
Stockholms läns landsting
4 ( 4 )TJÄNSTEUTLÅTANDE
2 0 1 3 - 0 3 - 1 1 LS 1 2 1 0 - 1 3 7 9
landstinget, för SL-koncernen, för LISAB-koncernen, för TioHundra AB, Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje (tidigare TioHundranämnden) samt för Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje Sjukvård och Omsorg.
Årsredovisningen visar landstinget ställning och resultat per bokslutsdagen.
Dessutom återrapporteras de uppdrag som gavs i budget 2012. En mer detaljerad uppföljning av uppdrag i budget 2012 återfinns i bilaga.
I budget 2012 framgick att indikatorn för nöjda resenärer inom
kollektivtrafiken på land skulle mätas med indikatorn "Kunder i tid". Vid beslut i trafiknämnden 2011-12-20 ersattes indikatorn med "Nöjda kunder tidshållning". Som framgår av landstingets årsredovisning är det denna som följs upp från och med 2012.
Ekonomiska konsekvenser av beslutet
Inga ytterligare ekonomiska konsekvenser av beslutet.
Miljökonsekvenser av beslutet
I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program 2012-2016 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en
miljökonsekvensbedömning i detta ärende.
Gunnel Forsberg Ekonomidirektör
Stockholms läns landsting
R A P P O R T L S 1 2 1 0 - 1 3 7 9 2 0 1 3 - 0 3 - 1 9
Stockholms läns landsting
Årsredovisning 2012
Stockholms läns landsting 2 (i48)
R A P P O R T L S 1 2 1 0 - 1 3 7 9 2 0 1 3 - 0 3 - 1 9
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning 4 2. Mål och uppdrag 5 2. i Långsiktiga mål 5 2.1.1 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. 5
2.1.2 Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken 9
2.2 En ekonomi i balans - balanskrav 11 2.3 Kortsiktiga mål - uppföljning av indikatorer 12
3. Ekonomi 14 3.1 Den ekonomiska utvecklingen i världen 14
3.2 Resultat 17 3.2.1 Intäkter 18 3.2.2 Kostnader 25 3.3 Investeringar 29 3.4 Finansiering 34 3.5 En ekonomi i balans 38
4. Verksamhet 41 4.1 Landstingsstyrelsen 41
4.1.1 Forskning och regional utveckling i världsklass 42
4.1.2 Stolta medarbetare 44 4.1.3 Allas lika värde - lika behandling av alla 46
4.1.4 Hållbar miljö 47 4.1.5 Nya Karolinska Solna 48
4.1.6 Informationssäkerhet och IT-strategi 50
4.2 Koncernfinansiering 51 4.3 Hälso- och sjukvården 52
4.3.1 Verksamhet 52 4.3.2 Verksamhetsförändringar 54
4.3.3 Konsumtion 55 4.3.4 Framtidsplan för hälso- och sjukvården 57
4.4 Hälso- och sjukvårdsnämnden 60
4.5 TioHundranämnden 64 4.6 Producentorganisationen 65 4.6.1 Stockholms läns sjukvårdsområde 65
4.6.2 Karolinska Universitetssjukhuset 67
4.6.3 Södersjukhuset AB 70 4.6.4 Danderyds Sjukhus AB 72
Stockholms läns landsting
R A P P O R T 2 0 1 3 - 0 3 - 1 9
3 ( 1 4 8 ) LS 1 2 1 0 - 1 3 7 9
4.6.5 TioHundra AB 74 4.6.6 Södertälje Sjukhus AB 76
4.6.7 S:t Eriks Ögonsjukhus AB 78
4.6.8 MediCarrier AB 80 4.6.9 Ambulanssjukvården i Storstockholm AB 81
4.6.10 Stockholm Care AB 82 4.6.11 Folktandvården Stockholms län AB 83
4.7 Kollektivtrafiken 85 4.8 Trafiknämnden 87
4.9 Kulturnämnden 91
4.10 Patientnämnden 92
4.11 Fastigheter 94 4.11.1 Locum AB 94 4.11.2 Landstingsfastigheter Stockholm 96
4.12 Övrigt 98 4.12.1 Landstingshuset i Stockholm AB 98
4.12.2 AB SLL Internfinans 98 4.12.3 Landstingsrevisorerna 99
4.12.4 Skadekontot 100 4.13 Stiftelser 100 4.14 Intern kontroll 102 5. Medarbetare 103
6. Miljö 108 7. Funktionsnedsättning 110
8. Folkhälsoarbete 110 9. Upphandling 113 10. Resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys samt noter 116
11. Definitioner och begrepp 143
12. Förkortningar 147 13. Fakta om Stockholms läns landsting 2008-2012 148
Siffror inom parentes avser motsvarande period föregående år om inte annat anges. Avvikelser kan förekomma i tabeller och diagram då siffrorna är avrundade från tusen kronor till miljoner kronor.
JIL Stockholms läns landsting 4 (148)
R A P P O R T L S 1 2 1 0 - 1 3 7 9 2 0 1 3 - 0 3 - 1 9
Förvaltningsberättelse
i . Sammanfattning
Resultatet för 2012 uppgår till 1 984 miljoner kronor, vilket är 1472 miljo- ner kronor högre än föregående år och 1 807 miljoner kronor högre än bud- get. Resultatet påverkades positivt bland annat av beslutet om återbetalning av premier för AFA-försäkringar om 570 miljoner kronor. Resultatet påver- kades negativt bland annat av ökade kostnader för pensioner om 369 miljo- ner kronor på grund av sänkt ränta vid beräkning av pensionsskulden för bolagen. Exklusive jämförelsestörande poster var resultatet 1 783 miljoner kronor, jämfört med 1727 miljoner kronor för år 2011.
De långsiktiga målen för landstinget är att förbättra tillgänglighet och kva- litet i vården, förbättra tillförlitlighet i kollektivtrafiken och ha en ekonomi i balans. Under 2012 ökade tillgängligheten bland annat för behandlingar och mottagning. För kollektivtrafiken till lands och till sjöss var tillförlitlig- heten förbättrad jämfört med föregående år och överträffade årets mål. De långsiktiga finansiella målen är uppfyllda. Landstingets ekonomiska ställ- ning är fortsatt stark och ekonomin är i balans.
De samlade skatteintäkterna ökade 2012 med 1529 miljoner kronor vilket motsvarar 2,6 procent jämfört med 2011.
Årets investeringsvolym uppgick till 9 389 miljoner kronor och är fördelad på ett flertal stora investeringsobjekt. I pendeltågstrafiken startade den 9 december ny trafik till Uppsala via Arlanda. Utbyggnaden av Tvärbana Norr och Roslagsbanan fortsatte under året. En ny rättspsykiatrisk anläggning i Flemingsberg, Helix, blev klar i december. Arbetet med Citybanan fortsatte under 2012 med sprängningsarbeten och produktion av de underjordiska tågtunnlarna.
Nya Karolinska Solna är ett av Stockholms läns landstings största investe- ringsprojekt någonsin. Ambitionen är att bygga ett av världens bästa och mest moderna universitetssjukhus. Byggandet av den nya sjukhusanlägg- ningen pågår för fullt och projektets tidsplan håller. Parkeringsgaraget blev klart enligt plan i december och är i drift.
Landstingets räntebärande skulder uppgick på balansdagen till 30 998 miljoner kronor vilket är en ökning med 3 857 miljoner kronor sedan årets början.
Stockholms län ökade med cirka 36 000 invånare under 2012. Det är en ökning med 1,7 procent och utgör cirka hälften av hela rikets befolknings- ökning. Befolkningsökningen leder bland annat till fler resande i kollektiv- trafiken och till att fler människor under ett år behöver hjälp och stöd från hälso- och sjukvården.
Stockholms läns landsting
5 ( 1 4 8 ) R A P P O R T2 0 1 3 - 0 3 - 1 9
LS 1 2 1 0 - 1 3 7 9
I maj 2012 beslutade fullmäktige i Stockholms läns landsting utifrån 2011 års bokslut att reservera 1,2 miljarder kronor inom det egna kapitalet för att möta kommande års omstruktureringskostnader inom ramen för framti- dens hälso- och sjukvård. I maj 2013 föreslås fullmäktige reservera ytterli- gare 2,1 miljarder kronor för samma ändamål.
2. Mål och uppdrag
2.1 Långsiktiga mål
De långsiktiga målen för Stockholms läns landsting är:
• Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården.
• Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken.
• En ekonomi i balans.
2.1.1 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården
Tillgängligheten mäter hur landstinget har nått vårdgarantins mål för tele- fonkontakt med sjukvården samma dag, besök till husläkare inom fem dagar och mottagningsbesök hos specialist inom 30 dagar samt erhållen be- handling inom 90 dagar (0-5-30-90). Landstinget har valt ett snävare mål för besök hos husläkare samt mottagningsbesök hos specialist jämfört med det nationella målet som är sju dagar respektive 90 dagar.
Patienter med patientvald väntan och medicinskt orsakad väntan ska inte räknas vid bedömning av om vårdgarantin är uppfylld, enligt gällande regelverk. Det innebär att Patienter med patientvald väntan räknas bort från 30 respektive 90 dagars väntetid beroende på vilken vårdgaranti som studeras. Sammanställningarna görs i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings direktiv enligt formeln antal väntande under vårdgarantins gräns/totalt antal väntande.
Telefontillgänglighet
Mätningen av telefontillgängligheten inom landstinget genomförs kontinu- erligt under året och mäter i vilken utsträckning befolkningen får kontakt med sin vårdgivare samma dag och inom fastställda tidsgränser. Under varje mätperiod rings 260 samtal till respektive verksamhet.
Tillgänglighetsmätningarna 2012 visar att 95 procent av kontrollsamtalen till husläkarmottagningar är godkända enligt vårdgarantin, jämfört med 94 procent 2011. Av de 210 mottagningar som mättes var det 198 som upp- fyllde vårdgarantin.
Besökstillgänglighet till husläkare
Sveriges Kommuner och Landsting mäter besökstillgängligheten till hus- läkare två gånger per år. Mätningarna för 2012 visar att 90 procent av befolkningen får komma till husläkare inom fem dagar (89 procent).
Stockholms läns landsting
R A P P O R T 2 0 1 3 - 0 3 - 1 9
6 ( 1 4 8 )
L S 1 2 1 0 - 1 3 7 9
Resultatet är lika för kvinnor och män. Den faktiska väntetiden för besök till husläkare är i genomsnitt 1,5 (1,6) dagar.
Mottagningsbesök hos specialist
Andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning 2012
0% - jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec
—•—SLL 2012 71% 77% 77% 72% 77% 74% 52% 66% 68% 73% 70% 58%
—é— Nat 2012 92% 94% 95% 95% 95% 95% 91% 91% 92% 94% 94% 95%
—•—SLL 2011 50% 57% 59% 54% 60% 51% 30% 46% 55% 62% 67% 65%
—•—Nat 2011 83% 84% 85% 87% 88% 87% 83% 80% 83% 89% 91% 92%
Besökstillgängligheten till specialist mäter att patienter får komma till en specialist inom 30 dagar efter det att beslut har fattats om att skicka en remiss eller efter det att patienten själv kontaktat den specialiserade vår- den. I uppföljningen av vårdgarantin följs 26 specialiteter, exempelvis allmän kirurgi och ortopedi, för mottagningsbesök.
Under 2012 har resultaten för väntande under vårdgarantins gräns till mottagningsbesök förbättrats tydligt med undantag för de två sista må- naderna. Andelen patienter som har väntat högst 30 dagar till mottag- ningsbesök hos specialistläkare uppgick igenomsnitt till 70 procent. I december 2012 var resultatet 58 (65) procent.
Andelen väntande under den nationella vårdgarantins gräns, 90 dagar, uppgick i december 2012 till 95 procent, en förbättring med 3 procent- enheter jämfört med december 2011.
Behandling
Vårdgarantin, avseende behandling, innebär att patienten ska påbörja behandling senast 90 dagar efter det att beslut om behandling har fattats. I uppföljningen följs 42 typer av specificerade behandlingar samt tolv så kallade övrigt-grupper där i stort sett alla kirurgiska åtgärder ingår.
Stockholms läns landsting
R A P P O R T 2 0 1 3 - 0 3 - 1 9
7 ( 1 4 8 )
L S 1 2 1 0 - 1 3 7 9
Andel väntande under vårdgarantins gräns till behandling 2012
100% T
60% 4-
40% 4-
20% 4-
0% - jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec
—•—2012 87% 86% 88% 85% 87% 84% 83% 82% 84% 89% 91% 92%
—»—2011 80% 79% 81% 82% 85% 84% 80% 74% 77% 85% 88% 89%
Andelen patienter som har väntat högst 90 dagar till behandling uppgick, i genomsnitt, till 86 procent. Resultaten har legat relativt stabilt under 2012 och i december var resultatet 92 (89) procent.
Kömiljarden
Den nationella satsningen för en förbättrad tidsrelaterad tillgänglighet i vården, den så kallade Kömiljarden, är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Regeringen har avsatt en miljard kronor per år i statsbudgeten från och med år 2009 och tre år framåt. Sats- ningen har förlängts och gäller även för 2012 enligt överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen.
Ersättningen är resultatbaserad och betalas ut i efterhand till de landsting som når de uppsatta kraven. För 2012 skedde avstämning under årets alla månader. Kravet är att minst 70 procent av patienterna ska ha väntat färre än 60 dagar för mottagning respektive behandling. Patienter med patient- vald väntan det vill säga de har avsagt sig vårdgarantin av personliga skäl eller för att de vill komma till en särskild vårdgivare, ingår i beräkningens alla delar. Patienter som inte kan komma på ett besök eller genomföra en behandling av medicinska skäl exkluderas helt från beräkningen.
En del av medlen är avsatta för de landsting som uppnår den högre mål- nivån att 80 procent av de väntande ska ha väntat färre än 60 dagar. Upp- följningen av behandling omfattar 42 specificerade åtgärder samt alla planerade kirurgiska behandlingar med endast ett fåtal undantag.
Stockholms läns landsting
R A P P O R T 2 0 1 3 - 0 3 - 1 9
8 ( 1 4 8 )
LS 1 2 1 0 - 1 3 7 9
Resultat för kömiljarden
jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec
] Mottagning ••••Behandling Mål70%
Stockholms läns landsting är kvalificerat att ta del av Kömiljarden för mot- tagning alla månader under 2012. De tre sista månaderna under 2012 uppnåddes gränsen även för att ta del av stimulansmedlen för behandling.
Förbättrad kvalitet i h ä l s o - och sjukvården
Utgångspunkten för uppföljning är Socialstyrelsens sex kvalitetsperspektiv.
I kvalitetsperspektiven ingår patientsäkerhet, kunskapsbaserad och ända- målsenlig vård, vård i rätt tid, jämlik vård, effektiv vård och patientfoku- serad vård. En del i kvalitetsarbetet är att verksamhetens egna data återförs och integreras i olika förbättringsprocesser. I Stockholms läns landstings gemensamma uppföljningsportal www.gups.sll.se redovisas löpande infor- mation om den medicinska kvaliteten, läkemedelsanvändningen och vård- prestationer för vårdgivare i Stockholms län, så kallade öppna jämförelser.
I Leverantörsuppföfjningsdatabasen har nya nyckeltal utarbetats och juste- ring av de befintliga genomförts under 2012. Rapporterna är en samman- ställning av de resultat som fmns inrapporterade i Leverantörsuppfölj- ningsdatabasen samt manuellt inhämtade resultat. Årsrapporten används som stöd i uppföljning av respektive vårdgivare. Det pågår arbete med att skapa nyckeltal för vårdområden inom den somatiska vården där vårdval har införts, såsom för ögon, höft- och knäprotesoperationer och specia- liserad gynekologi.
Syftet med öppna jämförelser av kvalitet mellan olika vårdgivare är att underlätta för patienterna att göra kunskapsbaserade val, bidra till kvali- tetsförbättringar samt öka den demokratiska insynen. Varje år genomförs patientenkäter inom ett 20-tal vårdområden. Under 2012 genomfördes en nationell mätning inom husläkarverksamheten, den specialiserade soma- tiska och psykiatriska hälso- och sjukvården samt vid mödravårdscentraler och inom habilitering.
Stockholms läns landsting
R A P P O R T 2 0 1 3 - 0 3 - 1 9
9 ( 1 4 8 ) LS 1 2 1 0 - 1 3 7 9
Uppföljning och granskning ska säkerställa att vårdgivaren fullgör sitt upp- drag enligt lagar och avtal och att hög tillgänglighet, kvalitet, delaktighet och effektivitet uppnås. Hälso- och sjukvårdsnämndens avtal ska utvecklas så att uppföljning och granskning kan ske ännu mer effektivt. I detta ingår att tydliggöra konsekvenser för vårdgivare som inte lever upp till kraven på att leverera en patientsäker vård. Dessa konsekvenser kan innefatta såväl ekonomiska konsekvenser som att avtal sägs upp i förtid.
I avtalen med akutsjukhusen sker uppföljning av ett antal kvalitetsindika- torer. Urvalet följer den nationella utvecklingen på området. Under 2012 fanns 39 kvalitetsindikatorer i avtalen varav 13 med målnivå. Akutsjuk- husen redovisar resultaten av indikatorerna den sista februari 2013. Av den totala ersättningen utgår 2 procent för resultat av kvalitetsindikatorer.
Uppföljning sker löpande inom alla verksamhetsområden i enlighet med fastställda uppföljningsvariabler. Till detta kommer fördjupad uppföljning samt revisioner som blir aktuella först när signalsystem indikerar fel och brister. Utvecklingen av rutiner och signalsystem för att tidigare upptäcka oegentligheter pågår.
Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar med olika typer av revisioner. Revi- sionerna gör det möjligt att genomföra en mer detaljerad granskning och uppföljning av särskilda verksamheter än vad den vanliga avtalsuppfölj- ningen medger. Initiativet till en revision kan komma från misstanke om oegentligheter men kan också vara en följd av stickprovskontroll.
2.1.2 Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken1
Inom kollektivtrafiken på land förbättrades punktligheten för samtliga trafikslag med undantag för Roslagsbanan jämfört med 2011. Mål för 2012 har uppnåtts för tunnelbanan, Nockebybanan och Saltsjöbanan. Spårväg City redovisar tillförlitlighet på 98 procent.
1 Punktligheten inom kollektivtrafiken på land definieras som andel godkända avgångar (högst 3 minuter efter och högst 1 minut före tidtabell) av beställda avgångar.
Tillförlitligheten inom kollektivtrafiken till sjöss definieras som tidshållningen vid Strömkajen, Vaxholm, Stavsnäs och Sandhamn. Mätningen avser såväl avgångar som ankomster i rätt tid. En differens på 3 minuter accepteras vid avgångar och på 5 minuter vid ankomster.
Tillförlitligheten inom kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning definieras som tidspassning vid taxiresa enligt uppdrag på överenskommen hämttid, inom 10 minuter.
Stockholms läns landsting
R A P P O R T 2 0 1 3 - 0 3 - 1 9
10 ( 1 4 8 ) LS 1 2 1 0 - 1 3 7 9
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Tillförlitlighet inom trafik i procent
Fartyg Tunnel-
bana Pendel-
tåg
Roslags- Lidingö- banan banan
Tvär- banan
Nockeby- Saltsjö- banan banan
Spårväg City
r IJan-dec2012 88 93 95 91 93 93 96 99 96 89 98
Mål 83 94 95 93 98 97 98 99 96 93
Jan-dec2011 87 93 94 89 95 93 95 99 95 89 98
Tunnelbana
Samtliga tunnelbanelinjer visar förbättrad punktlighet jämfört med de senaste två åren. Flera förbättringsåtgärder för att nå en ökad punktlighet har genomförts under året, i samarbete med entreprenören.
Tunnelbanetrafiken visar en god utveckling av punktligheten och uppgår till 95 (94) procent och uppnår därmed 2012 års mål. Punktligheten på grön linje har påverkats positivt som en följd av införandet av automatisk tåg- drift vilket innebär att tågen framförs med en mjukare körstil. I tunnel- baneavtalet ingår ekonomiska incitament för entreprenören att utföra en punktlig trafik.
Pendeltåg
Punktligheten för pendeltåg har ökat under de senaste åren. Dock nåddes inte målet för 2012. Ett intensivt arbete bedrivs tillsammans med Trafik- verket och Stockholmståg för att förebygga fel i bana, el och signal som ofta orsakar brister i punktlighet. Punktligheten uppgick till 91 procent, en för- bättring jämfört med 2011 års utfall med 2 procentenheter. Målet för 2012 uppgick till 93 procent.
Lokalbana
Konstant hög punktlighet har Nockebybanan, 99 procent, Saltsjöbanan, 96 procent och Spårväg City, 98 procent, och överträffade målet för året.
Punktligheten för Tvärbanan på 96 (95) procent och Lidingöbanan på 93 (93) procent ligger under målet på 98 respektive 97 procent.
Busstrafik
För busstrafiken ligger punktligheten under de målnivåer som sattes för 2012 vilket uppgick till 93 procent. Utfallet uppgick till 89 procent vilket är i nivå med föregående år. Under sommarmånaderna var framkomligheten bättre jämfört med sommaren 2011 då vägbyggen hade en betydande nega- tiv effekt på busstrafiken. Framkomligheten i trafiken är helt avgörande för bussarnas punktlighet och en kontinuerlig dialog förs med berörda kommu- ner för att införa ytterligare signalprioritering och busskörfålt för att för- bättra framkomligheten för busstrafiken.
Stockholms läns landsting
11 ( 1 4 8 ) R A P P O R T2 0 1 3 - 0 3 - 1 9
LS 1 2 1 0 - 1 3 7 9
Kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning
Tillförlitligheten inom kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsätt- ning når inte riktigt målet på 94 procent men är densamma som föregående år, 93 procent. Trafiksituationen i Stockholm försvårar tidspassningen.
Tillgängligheten till resebeställning överträffade dock målet för 2012 och väntetiden vid beställning av rullstolstaxi förkortades från 36 sekunder 2011 till 24 sekunder.
Kollektivtrafiken till sjöss
Tillförlitligheten inom kollektivtrafiken till sjöss är 88 (87) procent och 5 procentenheter högre än målvärdet. För en tillförlitlig trafik, med få tek- niska haverier och få avvikelser mot tidtabell, krävs att flottan är i gott skick. Kvalitetssäkring av fartygen pågår fortlöpande. Tillförlitligheten på- verkas i övrigt av väderförhållanden, passagerartillströmning samt gods- hantering.
2.2 En ekonomi i balans - balanskrav
Koncernen totalt, resultat
jämfört med budget Utfall Utfall Budget
Mkr 2012 2011 2012
1ntä kter 77 237 73 883 76 403
Kostnader -75 253 -73 371 -76 226
Resultat 1 984 512 177
Jämförelsestörande poster år 2012 var 201 m k r ( - l 215 mkr).
Balanskrav
Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 37 miljoner kronor. Det innebär att landstinget har uppfyllt lagens krav på balans i ekonomin.
Balanskravet gäller för varje enskilt budgetår. Om det finns skäl kan full- mäktige besluta om att reservera medel inom det egna kapitalet för att möta framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar. I maj 2012 beslutade fullmäktige i Stockholms läns landsting utifrån 2011 års bokslut att reser- vera 1,2 miljarder kronor inom det egna kapitalet för att möta kommande års omstruktureringskostnader inom ramen för framtidens hälso- och sjuk- vård. I maj 2013 föreslås fullmäktige reservera ytterligare 2,1 miljarder kronor för samma ändamål.
Landstinget står inför stora omstruktureringskostnader i samband med att Nya Karolinska Solna tas i drift och en ny sjukvårdsstruktur införs. Det nya sjukhuset uppförs i en ny byggnad samtidigt som vård bedrivs i den gamla.
När sjukvården ska fasas in 2016-2017 i den nya byggnaden och den gamla ska fasas ut är detta en starkt tidskritisk process som kommer att generera omfattande omstruktureringskostnader. Även andra omstruktureringskost- nader kommer att uppstå inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård.
Stockholms läns landsting
12 ( 1 4 8 ) R A P P O R T2 0 1 3 - 0 3 - 1 9
LS 1 2 1 0 - 1 3 7 9
Enligt huvudregeln ska eget kapital täcka även pensionsåtagandet i ansvars- förbindelsen för att reservering av eget kapital ska kunna ske. Landstinget uppfyller inte detta krav. Landstinget har en kraftig befolkningstillväxt och ett ökande skatteunderlag. Balansräkningens tillgångssida innehåller stora dolda värden i anläggningstillgångarna. Sedan 2007 har landstinget årligen redovisat positiva resultat. Den ekonomiska ställningen är stark. Utifrån detta perspektiv är reserveringen av eget kapital förenlig med god ekono- misk hushållning.
Balanskrav, mkr
Årets resultat (förändring av eget kapital) 1 984
Avgår realisationsvinster -216
Korrigering räntekostnad pensioner 369
Reserverat eget kapital, omstrukturering -2 100
Årets resultat (enligt balanskravet) 37
God ekonomisk hushållning
I kommunallagen anges att kommuner och landsting ska ha en god ekono- misk hushållning. För ekonomin anges finansiella mål och för verksamhe- ten anges mål och riktlinjer.
Landstingsfullmäktige beslutade i Budget 2012 om fyra långsiktiga finan- siella mål som stöder det övergripande målet om god ekonomisk hushåll- ning.
För att styra verksamheten har landstingsfullmäktige fastställt sju övergri- pande mål, förutom de finansiella. Dessa mål följs upp med indikatorer. De valda indikatorerna visar på graden av måluppfyllelse. Flera av indikatorer- na har 2010 som basår för jämförelser.
2.3 Kortsiktiga mål - uppföljning av indikatorer
Stockholms läns landsting har åtta kortsiktiga mål som följs med 13 indika- torer. År 2012 har målet för 10 av dessa indikatorer uppnåtts. En indikator, medarbetarindex ligger fortsatt på samma nivå som föregående år medan målet var en ökning. Endast en indikator, befolkningens förtroende för vården har försämrats något. Sammantaget är resultatutvecklingen för de kortsiktiga målen mycket god och uppvisar en måluppfyllelse på drygt 75 procent.
JIL Stockholms läns landsting 13 (i48)
RAPPORT LS 1210-1379 2013-03-19
Kortsiktiga mål Uppföljning av indikatorer Nöjda medborgare
Ekonomi i balans
Stolta medarbetare
Nöjda patienter och resenärer
En ledande tillväxtregion
Hållbar miljö
Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården
Likvärdig behandling av alla invånare
Enligt det preliminära resultatet av Vårdbarometerns mätningar har andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården minskat från 67 procent 2011 till 65 procent 2012 (64 procent 2010). Mätningen visar att män har något större förtroende för vården än kvinnor.
Andelen av befolkningen som är nöjd med kollektivtrafiken ska förbättras. Andelen av befolkningen som är nöjd med kollektivtrafiken var 57 procent 2012. Resultatet för 2011 var 53 procent och 2010 60 procent.
Resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och bibehållet realkapital.
Målet att reinvesteringar ska självfinansieras till 100 procent är uppfyllt.
Lånefinansiering används endast för att finansiera investeringar.
Betalningsberedskapen uppgår till 76 dagar vilket överstiger målet som motsvarar 21 dagars genomsnittliga driftkostnader.
Stolta medarbetare följs upp genom indikatorn Medarbetarindex som är det samlade värdet för koncernen. Målsättningen är att värdet ska öka. För 2012 var index 75 vilket är oförändrat sedan 2010. Landstingets nya basenkät som infördes 2012 gör det möjligt att följa upp de övergripande principerna och värderingarna i landstingets personalpolicy. Index för året uppgick till 76. Sammantaget ligger indexvärdena på en hög nivå vilket ger en stark grund för landstingets fortsatta utvecklingsarbete.
I senast genomförda nationella patientenkät hade andelen patienter i Stockholms län, som skulle rekommendera husläkarmottagningen till andra minskat något, från 72 procent 2010 till 71 procent 2011. En ny mätning genomfördes under hösten 2012 och resultaten kommer att redovisas i tertialrapport per april 2013.
Tillförlitligheten inom trafiken mäts genom "Kunder i t i d "2. Resultatet på 66 för kollektiv- trafiken på land är en förbättring jämfört med samma period 2011 (63) och är över målet på 65. Resultatet på 88 för kollektivtrafiken till sjöss är en förbättring jämfört med samma period 2011 (87) och är över målet på 83. Resultatet på 93 för trafiken för personer med funktions- nedsättning är oförändrat jämfört med samma period 2011 (93) men når inte målet på 94.
Enligt SKL är prognosen för 2012 års skatteunderlagsutveckling i länet 5,0 procent vilket visar på en högre årstaktsutveckling än i riket, där prognosen är 3,9 procent. Därmed uppnås indikatorn.
Alla nämnder och styrelser ska, enligt fastställd indikator, arbeta med nya miljöprogrammet och dess mål, Miljöutmaning 2016. Samtliga nämnder och styrelser påbörjade arbetet 2012.
Året präglades av planering, nya projekt och utredningar samt utveckling av rutiner och samverkansformer. För att målen ska nås 2016 krävs fortsatt hög prioritering och en effektiv samordning av landstingets miljöarbete.
Införande av vårdval har varit den strategi som använts för att öka antalet vårdgivare och därmed också ge invånarna en ökad valfrihet. Under 2012 har sex nya vårdområden upp- handlats enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Totalt 22 vårdområden har nu upphandlats enligt LOV.
Landstingets jämlikhets- och jämställdhetsarbete i invånarperspektivet utgår från jämställd- hetspolicyn och den regionala jämställdhetsstrategin samt europeiska jämställdhetsdeklara- tionen för vilken en reviderad handlingsplan togs fram våren 2012.
• Översyn av jämlik patientinformation har genomförts och förbättringar inarbetats.
• Hbt-indikatorer har utvecklats i avtal.
• Analys av läkemedelsanvändning har påbörjats utifrån ett jämlikhetsperspektiv.
2 Från och med 2012 ersätts "Kunder i tid" med "Nöjda kunder tidshållning" inom
kollektivtrafiken på land enligt beslut i Trafiknämnden 2011-12-20. Alla tal anges i procent.
Stockholms läns landsting
14 ( 1 4 8 ) R A P P O R T2 0 1 3 - 0 3 - 1 9
LS 1 2 1 0 - 1 3 7 9
3. Ekonomi
3.1 Den ekonomiska utvecklingen i världen
Det kommer negativa signaler från omvärlden, främst från den europeiska kontinenten. Ljusningen i konjunkturen inom eurozonen dröjer och för- väntningarna om framtiden försköts under hösten i negativ riktning. Detta trots att risken för en akut finanskris minskat tack vare åtaganden från den europeiska centralbanken och EU, vilket märks i lägre räntor för de mest skuldtyngda länderna. Det som framförallt tynger konjunkturen är skuld- saneringen i Sydeuropa. Flera sydeuropeiska länder har haft betydande fall i BNP under 2012 och avmattningen har spridit sig norrut till ekonomiskt starka länder som till exempel Tyskland. Även på andra viktiga svenska exportmarknader som Storbritannien, Danmark och Finland har tillväxten varit ytterligt svag i år. Sammantaget har detta inneburit att BNP för euro- zonen som helhet har fallit två kvartal i rad och det mesta pekar mot att tillväxten för helåret blir negativ motsvarande cirka en halv procent.
Ett undantag i vår omedelbara närhet är Norge. Tillväxten där är fortsatt stark och BNP beräknas växa runt 3 procent såväl 2012 som 2013. Utveck- lingen i Norge bidrar till att tillväxten för Norden som helhet hålls uppe.
Också den amerikanska ekonomin utvecklas förhållandevis väl. Tillväxten det tredje kvartalet blev markant högre än det andra kvartalet och arbets- lösheten minskar.
Den mycket svaga tillväxten i Europa innebär att också tillväxtländernas ekonomier växte något långsammare 2012. De har dock, särskilt i Kina och Ryssland, visst utrymme att bedriva en expansiv finans- och penningpolitik.
Svackan 2012 kan bli begränsad. Den kinesiska ekonomin beräknas växa med under 8 procent 2012, vilket är betydligt långsammare än hittills under 2000-talet.
BNP-tillväxt 2011-2012 Procentuell förändring
Prognos 2012
Utfall 2011
USA 2,3 1,7
EU -0,2 1,5
Kina 7,7 9,3
Världen 3,4 3,9
Sverige 1,2 3,7
Källa: Konjunkturinstitutet, SKL
Utvecjklingen i Sverige
Den svenska ekonomin har utvecklats relativt starkt under de första tre kvartalen 2012. Det mesta tyder dock på en betydligt svagare utveckling under det fjärde kvartalet. Bedömningen är att Sveriges BNP backar något under fjärde kvartalet. Det skulle innebära att BNP i Sverige ökar 1,2 pro- cent 2012. Försvagningen av den svenska ekonomin under slutskedet av 2012 förklaras i huvudsak av en försvagad export vilket i sin förlängning är
Stockholms läns landsting
R A P P O R T 2 0 1 3 - 0 3 - 1 9
15 ( 1 4 8 ) LS 1 2 1 0 - 1 3 7 9
ett resultat av den mycket dystra utvecklingen i stora delar av Europa.
Fjärde kvartalet förutses exporten minska 2 procent jämfört med det tredje.
För helåret 2012 skulle därmed exporten bli i stort sett oförändrad.
Nyckeltal svensk ekonomi 2011-2012 Procentuell förändring
Prognos 2012
Utfall 2011
BNP 1,2 3,7
Sysselsättning, timmar 0,4 2,3
Arbetslöshet (nivå) 7,7 7,5
Timlön 3,1 2,5
Konsumentpriser 0,9 3,0
Skatteunderlag, riket 3,9 3,0
Källa: SKL
Den svaga utvecklingen i omvärlden spiller också över på inhemsk efter- frågan. Trots en fortsatt gynnsam utveckling av hushållens inkomster bedöms konsumtionsutgifter öka i relativt måttlig takt 2012. Investe- ringarna i byggnader och anläggningar har, med undantag för bostäder, utvecklats mycket starkt i år. Men även här har en betydande omsvängning skett. Byggbranschens bedömning av framtiden är mycket mörkare idag jämfört med i början av år 2012.
De svaga tillväxtutsikterna gör att vi får räkna med en försvagad syssel- sättning. Fram till nu har arbetsmarknaden stått emot förvånansvärt bra, antal sysselsatta och arbetade timmar har fortsatt att växa svagt. Arbets- lösheten ökade relativt måttligt under hösten.
Det slutliga taxeringsutfallet för inkomståret 2011 visade en ökning av skatteunderlaget i riket med 3,0 procent jämfört med år 2010. Skatteunder- laget hölls år 2011 tillbaka av att grundavdragen höjdes för personer som fyllt 65 år. Den underliggande ökningstakten uppgick till 4,4 procent. Prog- nosen för år 2012 är att skatteunderlaget växer med 3,9 procent. Som fram- går av tabellen är det framförallt timlöneökningen som bidrar till skatte- underlagets tillväxt 2012, medan bidraget från sysselsättningsfaktorn är mer marginellt.
Utvecklingen i Stockholms län
I tabellen redovisas några viktiga nyckeltal för utvecklingen i Stockholms än.
Nyckeltal Stockholms län 2011-2012 2012 2011
Sysselsättning (3:e kv) 70,4% 70,6%
Arbetslöshet (3:e kv) 6,6% 6,1%
Nystartade företag (t.o.m. sep) 15 876 18 167
Konkurser (t.o.m. sep) 1 8 3 1 1 662
Befolkning (1 nov) 1,7% 1,8%
Skatteunderlag (2012=prognos) 5,0% 4,2%
Källa: SKL, länsstyrelsen
Stockholms läns landsting
16 ( 1 4 8 ) R A P P O R T2 0 1 3 - 0 3 - 1 9
LS 1 2 1 0 - 1 3 7 9
Antalet sysselsatta i Stockholms län var 1119 000 under det tredje kvartalet 2012, vilket motsvarar 70,4 procent av befolkningen i åldern 15-74 år. Det är 14 000 fler än vid motsvarande tidpunkt 2011. Sysselsättningsgraden i riket som helhet minskade till 66,8 (70,6) procent.
Andelen arbetslösa i Stockholms län har under det senaste året ökat från 6,1 till 6,6 procent. I absoluta tal motsvarar det en ökning på 6 900 personer och antalet arbetslösa räknas till knappt 79 000.1 riket som helhet uppgår andelen arbetslösa till 7,2 procent.
Vid utgången av september hade det i Stockholms län startats knappt 15 900 företag, 13 procent färre än motsvarande period 2011. Men det är fortfarande en hög nivå, sett till hela 2000-talet är nyföretagandet 2012 det näst högsta efter 2011. Länets andel av samtliga nystartade företag i riket som helhet uppgår till drygt en tredjedel. Samtidigt som antalet nystartade företag minskar jämfört med 2011 så ökar antalet konkurser. Under de första nio månaderna 2012 hade 1 831 företagskonkurser registrerats, vilket är 10 procent fler än under motsvarande period 2011.
Stockholms läns befolkning fortsätter att öka kraftigt. Vid utgången av 2012 hade befolkningen ökat med cirka 35 500 eller 1,7 procent jämfört med motsvarande tidpunkt 2011. Ökningen i riket uppgick till cirka 73 400 per- soner eller 0,8 procent. Stockholms län stod alltså för mer än hälften av be- folkningsökningen i riket.
Skatteunderlaget i länet ökar mer än i något annat län i riket. Inkomståret 2011 uppgick ökningen i länet till 4,2 procent och i riket till 3,0 procent.
Motsvarande tal för 2012 är 5,0 procent respektive 3,9 procent (som är en prognos).
Befolkningsutveckling i riket och länet
2,50%
2,00%
1,50% Riket
Länet
1,00%
0,50%
0,00%
2008 2009 2010 2011 2012
JIL Stockholms läns landsting 17 (148)
R A P P O R T L S 1 2 1 0 - 1 3 7 9 2 0 1 3 - 0 3 - 1 9
3.2 Resultat
Resultatanalys
Stockholms läns landsting redovisar ett resultat för 2012 på 1984 (512) miljoner kronor vilket är 1472 miljoner kronor högre än föregående år och 1 807 miljoner kronor högre än budget. Resultatet påverkades positivt av bland annat beslutet om återbetalning av premier för AFA-försäkringar om 570 miljoner kronor. Räntekostnaderna för upptagna lån och leasing samt läkemedelkostnaderna var 741 respektive 347 miljoner kronor lägre än bud- get. Resultatet påverkades negativt av bland annat ökade kostnader för pen- sionsskulden med 369 miljoner kronor på grund av att KPA sänkt räntan enligt alternativregeln.
Resultaträkning SLL Utfall Utfall Förändr. Förändr. Budget Avvikelse
Mkr 2012 2011 i % 2012 mot budget
Verksamhetens intäkter 17 630 15 838! 11% 1792 16 578 1052 Verksamhetens kostnader -70 077 -68 054 3% -2 023 -70 7661' 689
Avskrivningar -3 408 -3 096! 10% -312 -3 233 -175
Verksamhetens bruttokostnader -73 485 -71150 i 3% -2 335 -74 000 514 Verksamhetens nettokostnader -55 855 -55 312! 1% -544 -57 422 1566 Skatteintäkter, generella statsbidrag
och utjämning 59 493 57 965 3% 1529 59 696 ;. -202
Finans netto -1 654 -2 141 -23% 487 -2 097! 443
Resultat 1984 512 287% 1472 1771 1807
- varav jämförelsestörande poster 201 -1 215 ! -117% 1416 4
Verksamhetens intäkter var 17 630 (15 838) miljoner kronor och uppvisade en positiv avvikelse mot budget om 1052 miljoner kronor. Ökningen jäm- fört med föregående år var 11,3 procent. Den enskilt största förklarings- posten till budgetavvikelsen var återbetalning av premier från AFA om 570 miljoner kronor.
Verksamhetens kostnader uppgick till 70 077 (68 054) miljoner kronor och understeg budget med 689 miljoner kronor och avvek därmed positivt.
Kostnaderna ökade med 3,0 procent jämfört med föregående år. Beman- ningskostnadernas ökade med 3,1 procent jämfört med 2011 och översteg budget med 158 miljoner kronor. Kostnaderna för köpt trafik ökade med 3,5 procent jämfört med 2011 och underskred budget med 228 miljoner kronor. Kostnaderna för externt köpt hälso- och sjukvård ökade med 4,6 procent jämfört med föregående år och var 31 miljoner kronor högre än budget. Material och varor inklusive läkemedel ökade med 1,7 procent jäm- fört med föregående år och var 167 miljoner kronor lägre än budgeterat.
Avskrivningskostnaderna uppgick till 3 408 (3 096) miljoner kronor. Dessa ökade med 10,1 procent jämfört med föregående år och översteg budget med 175 miljoner kronor. Ökningen av avskrivningskostnaderna jämfört med föregående år beror på en ökad investeringsvolym.
3 Personalkostnader och kostnader för inhyrd personal
JIL Stockholms läns landsting is nm
R A P P O R T L S 1 2 1 0 - 1 3 7 9 2 0 1 3 - 0 3 - 1 9
Finansnettot som består av finansiella intäkter och finansiella kostnader uppgick till - i 654 (-2 141) miljoner kronor och var 443 miljoner kronor lägre än budget. De finansiella intäkterna uppgick till 108 (80) miljoner kronor och var 21 miljoner kronor lägre än budget. De finansiella kostna- derna uppgick till 1 763 (2 221) miljoner kronor, minskade jämfört med föregående år och var 464 miljoner kronor lägre än budget. En förklaring är att marknadsräntorna varit lägre än budgeterat. Samtidigt har lånebehovet varit lägre, dels på grund av att en högre del än budgeterat av investering- arna finansierades med egna medel, dels som en följd av reducerad inves- teringsvolym.
De samlade skatteintäkterna med generella statsbidrag och utjämning upp- gick till 59 493 (57 965) miljoner kronor och var 203 miljoner kronor lägre än budget. Ökningen jämfört med föregående år var 2,6 procent.
Jämförelsestörande poster
Året innefattade jämförelsestörande poster av engångskaraktär på sam- manlagt 201 (-1 215) miljoner kronor. Exklusive jämförelsestörande poster var resultatet 1783 miljoner kronor, jämfört med 1727 miljoner kronor för år 2011. Se vidare not 6 till resultaträkningen.
Verksamheternas resultat
Avvikelser i resultat jämfört med budget
Mkr
Budgeterat resultat 177
Hälso- och sjukvårdsnämnden 429
Akutsjukhusen -75
Stockholms läns sjukvårdsområde 34
Övrig vård 93
Trafiknämnden 130
Fastighetsverksamhet 195
Koncernfinansiering 753
Övrig verksamhet inkl. koncernjusteringar 248
Summa avvikelse 1807
Utfall 2012 1 984
Varav jämförelsestörande poster 201
3.2.1 Intäkter Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter uppgick till 17 630 (15 838) miljoner kronor och ökade med 1 792 miljoner kronor, 11,3 procent jämfört med 2011. Intäkter- na avvek positivt mot budget med 1 052 miljoner kronor, vilket motsvarar 6,3 procent. Återbetalning av premier från AFA Försäkring om 570 miljoner kronor är den största enskilda förldaringen till avvikelsen mot budget. En annan förklaring är obudgeterade reavinster om 146 miljoner kronor.
