Innehåll
Bakgrund ... 3
Vad tycker företagen om Länsstyrelsen? ... 4
Överprövning av kommunala beslut ... 5
Bostadsbrist i städerna och en avfolkning på landsbygden ... 6
Äganderätt, allemansrätt och landsbygdsutveckling ... 8
Slutsats ... 10
Bakgrund
Svenskt Näringsliv arbetar med att förbättra företagsklimatet i Sveriges 290
kommuner. Vi vet att attityder, politiskt ledarskap och regelverk har en inverkan på företagens möjligheter till att växa och utvecklas. Många kommuner arbetar aktivt med att förbättra sitt företagsklimat och vi ser att fler kommuner inser vikten av förbättrade villkor för företagande för jobb och välfärd. Vi ser också att det ger
resultat, då företagen runtom i Sverige blivit mer positivt inställda till företagsklimatet i sin kommun1.
En annan aktör som vid sidan av kommunerna har stor inverkan på de lokala förutsättningarna i Västra Götaland är Länsstyrelsen. Länsstyrelsens uppdrag är att fungera som regeringens företrädare i Sveriges 21 län och verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Myndigheten har också i uppdrag att, inom sitt ansvarsområde, samordna olika samhällsintressen och främja länets utveckling2.
Till skillnad från den kommunala myndighetsutövningen, som handlar om lokal och mer direkt politisk styrning, handlar länsstyrelsens myndighetsutövning om att tolka rådande lagstiftning och praxis samt göra avvägningar mellan, ibland motstridiga, intressen. Myndighetsutövningen skiljer sig åt mellan länen3 och handlar ofta om bygglov, strandskyddsdispens eller art- och naturskyddsfrågor. Länsstyrelsen har därmed en stor inverkan på närområdet och dess förutsättningar för företagande, byggande och kompetensförsörjning.
Med bakgrund av Länsstyrelsens inverkan på och ansvar för företagsklimatet i Västra Götalands 49 kommuner har vi i denna rapport undersökt företagens syn på Länsstyrelsen och belyst ett antal problemområden. Myndigheten har en direkt påverkan genom bland annat upphävandet av kommunala beslut, begränsning av äganderätten och intresseavvägningen mellan regional tillväxt och miljö- och friluftsmål.
Syftet med rapporten är att belysa företagens perspektiv, problematisera nuvarande situation och att föreslå åtgärder för ett mer effektivt och ändamålsenligt
myndighetsutövande som skapar förutsättningar för regional utveckling där Länsstyrelsen, enligt styrdokument, har ett ansvar4.
Rapportförfattare: Simona Koria, studentmedarbetare Svenskt Näringsliv.
1 https://www.foretagsklimat.se/enkatsvar
2 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion
3https://tillvaxtverket.se/download/18.bef858a162645a8406bf72/1522158135293/TV0105_Temarapport_Forenkling.pdf
4https://www.lansstyrelsen.se/download/18.42c2c9ca162f6e008c8315a6/1526068394089/visionsdokument-landsbygd2050.pdf
Vad tycker företagen om Länsstyrelsen?
Länsstyrelsens har ett mångfacetterat uppdrag som bland annat innefattar frågor om regional tillväxt, naturvård och hållbar samhällsplanering5. Tillväxtarbetet ska genom samverkan mellan olika aktörer i Västra Götaland, samt utformande av strategier och fördelande av stöd för strategiska utvecklingssatsningar i länet6.
Mot bakgrund av myndighetens viktiga ansvarsområden och inverkan på
företagsklimatet runt om i Västra Götaland, fick ett urval av Svenskt Näringslivs medlemsföretag svara på en undersökning genom ”Företagarpanelen” under perioden 4–14 juni 2018. Företagarpanelen är ett opinionsmätande verktyg där Svenskt Näringsliv löpande undersöker hur medlemsföretagen ser på
konjunkturutvecklingen och aktuella frågor. Metoden var en internetundersökning med totalt 181 respondenter, 44% i svarsfrekvens.
Svaren7 visar på att fler än var fjärde företagare anser att Länsstyrelsen påverkar tillväxten i kommunen negativt (18%) eller mycket negativt (8%). Det råder också en stor osäkerhet bland företagen (40% vet ej, 32% varken eller), vilket visar på att Länsstyrelsens arbete mot dess uttalade mål att verka för regional tillväxt, är både okänt och otydligt för de flesta företag i länet.
Hur upplever du att Länsstyrelsen påverkar tillväxten i din kommun?
Utöver frågan om påverkan på tillväxten ställdes också frågor om hur
medlemsföretagen upplever myndighetens ”service” samt ”tillämpning av lagar och regler”. Samma frågor som ställs i Svenskt Näringslivs årliga undersökning om lokalt företagsklimat, där företag får betygsätta kommunernas myndighetsutövning.
Snittbetyget för Länsstyrelsens del blev 2,68 respektive 2,69 på en sex-gradig skala, vilket innebär ett snittbetyg under gränsen för vad som i undersökningen definieras som godtagbart (3,0). Motsvarande snittbetyg bland kommunerna på samma frågor
53§ 2017:868 Förordning med länsstyrelseinstruktion
6Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014–2020
7Svenskt Näringslivs Företagarpanel juni 2018
0% 2%
32%
18%
8%
40%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
Mycket positivt
Positivt Varken positivt eller
negativt
Negativt Mycket negativt
Vet ej
når 3,268, vilket ger en fingervisning och en referenspunkt att utgå ifrån. Trots uppenbara skillnader mellan dessa två organisationer i uppdrag och förutsättningar, så är det noterbart att Länsstyrelsens betyg hamnar under gränsen för vad företagen anser vara godtagbart.
Tillväxtverkets undersökning ”Företagens villkor och verklighet” från 20179 stärker denna bild. Enligt den är Länsstyrelsen den myndighet företagen i Sverige är minst nöjda med. Undersökningen visar på regionala skillnader vilket pekar på att olika län kommit olika långt i sitt förenklingsarbete, där andelen företag som upplever
kontakten med Länsstyrelsen som ”bra” är lägre i Västra Götalands län än snittet i landet.
Det finns naturligtvis många bakomliggande orsaker till företagens uppfattning om länsstyrelsens påverkan på tillväxten i den egna kommunen. Några av dessa kommer specifikt att behandlas nedan; överprövning av kommunala beslut, boendemiljöer samt äganderättsinskränkningar.
Överprövning av kommunala beslut
Länsstyrelsen har en direkt inverkan på det lokala företagsklimatet genom sitt rätt att överpröva och upphäva kommuners beslut om detaljplaner samt lov och
förhandsbesked i tillsynsområden.
Boverket10 visar på att få detaljplaner överprövas och upphävs. De som överprövas och upphävs gör detmed hänvisning till bland annat människors hälsa och säkerhet, att riksintressen inte tillgodosetts eller att upphävande av strandskyddet är i strid mot gällande bestämmelse om skydd av områden11. Vad gäller lov och förhandsbesked visar Boverket på att få lov och förhandsbesked överklagas, men att drygt 23 procent av dessa upphävts12.
Problemet är inte själva antalet utan på vilket sätt det görs. Bedömningarna är juridiskt svåra och ska leda till ett rättssäkert beslut inom en viss bestämd handläggningstid. Hur väl dessa uppfylls vad gäller kommunala beslut om
lovärenden skiljer sig mellan länen enligt Boverkets siffror13. Inriktningsmålen 2017 var att 75 procent skall vara avgjorda inom 105 dagar och 90 procent skall vara avgjorda inom 150 dagar. Siffrorna visar att Västra Götalands län uppfyller 72,5 procent av det förstnämnda målet och 87 procent av det sistnämnda, vilket hamnar under snittet på 78 respektive 89 procent.
Att handläggningarna och dess förutsättningar skiljer sig åt mellan länen är problematiskt för den enskilde företagaren då det skapar en oförutsägbarhet. Att
8http://www.foretagsklimat.se/
9https://tillvaxtverket.se/download/18.bef858a162645a8406bf72/1522158135293/TV0105_Temarapport_Forenkling.pdf
10 https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/uppfoljning/Statistik/statistik-detaljplaner/overprovade- detaljplaner/
11 11:10 PBL
12 https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/uppfoljning/Statistik/statistik-lov-bygg/overklagade- forhandsbesked--lov/
13 https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/uppfoljning/Statistik/statistik-lov-bygg/lansstyrelsens- handlaggningstider/
Länsstyrelsens överprövning av kommuners beslut inte får överklagas14, såvida de inte upphävs15 bidrar också till detta och till en mer långdragen process.
Företag behöver i högre utsträckning kunna lita på bygglov utfärdade av kommunen och dess dialog med Länsstyrelsen måste förbättras för att färre detaljplaner ska upphävas. Så skapas förutsägbarhet.
Bostadsbrist i städerna och en avfolkning på landsbygden
För att få bukt med den rådande bostadssituationen och för att kunna attrahera kompetens till såväl storstad som landsbygd behövs det byggas fler nya, anpassade och attraktiva bostäder. För det behövs mer byggbar mark och förenkling för
nybyggnation, tillbyggnation och ombyggnation.
Svenskt Näringslivs Rekryteringsenkät från 201816 visar på att det blivit allt svårare för företagen att rekrytera i allmänhet och att rekrytera med rätt kompetens i
synnerhet, vilket lett till sämre lönsamhet och minskad tillväxt. Företagen menar att bostadsbristen och de höga boendekostnaderna försvårar för deras
kompetensförsörjning, liksom arbetsplatsens geografiska läge.
Tillväxtverket17 visar på att den upplevda attraktiviteten på boendemiljöer påverkar företagens lokalisering.En viktig del av en attraktiv boendemiljö är närhet till vatten.
För orter med närhet till stränder, blir naturen en konkurrensfördel som kan möjliggöra för regional tillväxt.
Sverige har i jämförelse med snittlandet i EU en ökad befolkningstillväxt i tätorterna18 och samtidigt en befolkningsminskning på landsbygden19. 2017 var andelen av befolkningen som bodde i en tätort 87 procent20. Enligt miljö- och jordbruksutskottets betänkande21 finns det idag stora variationer i hur stor del av stränderna som är bebyggda. Trycket på ytterligare byggnation är stort i områden som redan har exploaterats i hög grad, framför allt längs kusterna i södra Sverige. Samtidigt är bebyggelsetrycket lågt och tillgången till orörda stränder ofta god i kommuner som har problem med en minskande befolkning i arbetsför ålder.
Strandskyddet är något som gör det svårt att bygga och driva verksamhet i närheten av vattendrag då man inom ett strandskyddsområde inte får uppföra nya byggnader, vidta åtgärder som avhåller allmänheter från att beträda området eller som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter22.
14 13:4 PBL
15 13:5 PBL
16https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapporter/rekryteringsenkaten- 2018_698631.html/BINARY/Rekryteringsenkäten%202018.pdf
17 Tillväxtverkets rapport 2089
18 https://data.worldbank.org/indicator/SP.URB.GROW?end=2017&locations=SE- EU&name_desc=false&start=1960&view=chart
19 https://data.worldbank.org/indicator/SP.RUR.TOTL.ZG?end=2017&locations=SE- EU&start=1960&view=chart&year_high_desc=true
20 https://data.worldbank.org/indicator/SP.URB.TOTL.IN.ZS?end=2017&locations=SE- EU&name_desc=false&start=2007&view=chart
21 https://data.riksdagen.se/fil/E0EEE203-97E4-46B6-AF62-8DFD50F255CB
22 13:15 MB
Att tala om strandskydd kan bli missvisande eftersom skyddet omfattar mer än stränder vid hav och sjöar, som exempelvis mark vid mindre bäckar och dammar23. Strandskyddet sträcker sig 100 meter upp på land och lika långt ut i vatten och på platser som bedöms som känsliga kan strandskyddet vara utvidgat till 300 meter24. På många håll i landet upplevs att reglerna om strandskydd inte är tillräckligt flexibla eller ändamålsenliga. Det gäller särskilt i ett glesbefolkat land som Sverige som dessutom är ett av de länder med flest stränder i hela världen per capita enligt SCB25.
Enligt Naturvårdsverkets handbok är strandskyddet ett ”generellt skydd och gäller på ett likartat sätt i hela landet, oavsett om området är tätt- eller glesbebyggt, om det finns gott om sjöar och vattendrag eller inte samt oavsett vilka naturtyper eller arter som finns i området. Naturen behöver heller inte vara extra skyddsvärd för att bestämmelserna ska gälla och bestämmelserna gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag oavsett storlek” 26.
Ett sätt att komma runt strandskyddet är genom strandskyddsdispens, vilket kräver
”särskilda skäl”27 som motiveras av kommunen och som kan upphävas av
Länsstyrelsen28. Enligt förarbeten29 och gällande praxis ska reglerna om dispenser och upphävanden tillämpas restriktivt på så vis att strandskyddsintresset inte alls eller obetydligt skadas.
Naturvårdsverket och vissa miljöorganisationer kan i sin tur överklaga beslut om dispenser30 som Länsstyrelsen inte motsatt sig i, vilket också är en risk för företagen som borde kunna lita på Länsstyrelsens beslut och dess löpande dialog med
Naturvårdsverket.
De lösa definitionerna och den begränsade möjligheten till överklagande av Länsstyrelsens beslut, som leder till en mindre utvecklad praxis, minskar
förutsägbarheten och slår mot de sökande. Det finns en potential i att bygga mer och differentierat utan att det nödvändigtvis bör stå i konflikt med friluftsmål och biologisk mångfald, men för det krävs mer ändamålsenliga verktyg för att underlätta för
myndigheter såväl sökanden för ökad rättssäkerhet.
Strandskyddets trubbighet uppmärksammades av regeringen 2010–2014. Sedan 2010 har kommuner fått möjlighet att i sina översiktsplaner peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) där strandskyddet
undantas31. Syftet med reformen var att öka det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet då man såg brister i tillämpning vid prövning och tillsyn. Brister och oklarheter i regelverket som förhindrar eller försvårar en ändamålsenlig tillämpning
23 13:13 MB
24 13:14 MB
25 https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Kust-strander-och- oar/13042/13049/Behallare-for-Press/Kust-strander-och-oar-2012/
26 http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-0175-9.pdf?pid=2601
27 7:18c MB
28 19:3b MB
29 https://www.regeringen.se/49bb9e/contentassets/5a68a868f2fa4230b0436bc9f674866b/strandskyddet-och-utvecklingen-av- landsbygden-prop.-200809119
30 16:13 MB
31 3:5 6 p. PBL
och bristande legitimitet för regelverket då det gäller likartat i hela landet; utan tagen hänsyn till regionala omständigheter32.
LIS-områdena ska enligt skrivelse i lagen vara lämpliga för landsbygdsutveckling och av begränsad omfattning så att strandskyddets syften tillgodoses33. Då det inte finns någon allmän beskrivning av vilka åtgärder som kan vara aktuella för
landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS), blir det då upp till varje enskild kommun att i dialog med Länsstyrelsen ange detta34.
Denna otydlighet har kritiserats. Boverkets och Naturvårdsverkets utvärdering av reformen (2013) visade bl.a. på att mer än hälften av de tillfrågade kommunerna, som angett att de antagit eller håller på att peka ut LIS-områden i en översiktsplan, svarat att LIS inte alls eller endast i liten uträckning främjat landsbygdsutvecklingen i kommunen.
Det kan ha varit lite för tidigt att säga, men det är tydligt i utvärderingen att man upplever problem med hur LIS är utformat. Många kommuner har haft svårigheter med att geografiskt peka ut LIS-områden och definiera landsbygd och
landsbygdsutveckling, vars definitioner saknas i lagstiftningen. Även begränsningen i lagstiftningen för var man får peka ut LIS i lagstiftningen har, enligt samma
utvärdering, ansetts vara problematisk.
Äganderätt, allemansrätt och landsbygdsutveckling
Länsstyrelsens myndighetsutövning går ut på att tolka rådande lagstiftning och praxis för att därefter göra avvägningar och fatta beslut. Dessa beslut kan leda till omfattande begränsningar i nyttjanderätten av landområden med hänvisning till artskydd, biotopskydd och utvidgat strandskydd. Detta innebär inte allt för sällan en inskränkning i markägares äganderätt och gör det svårare att bygga och verka naturnära.
Äganderätten är en grundlagsskyddad princip35 och en förutsättning för hållbarhet och tillväxt. Tydligt definierade äganderätter ökar den ekonomiska aktiviteten och förädlingen av tillgången. En mindre tydligt definierad eller inskränkt äganderätt medför därför alltid en risk. Tilläggas bör då den osäkerhet som uppstår ur
investeringssynpunkt. Den framtida avkastningen av gjorda investeringar påverkas när åtgärder vid konflikter till följd av allemansrätten inte vidtas, när
strandskyddsdispenser upphör att gälla eller när otydlighet i tillämpning av lagar och regler består.
Det som tål att noteras är att allemansrätten inte är en lag och att det heller inte finns en lag som definierar den. Istället omges allemansrätten av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet vilket lett till flera outredda och omstridda rättsfrågor där
allemansrätten, utöver äganderätten, ställs mot ägarnas hemfrid och nyttjanderätt.
32 Naturvårdsverkets rapport från 2002 (Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna, rapport 5185)
33 7:18e MB
34 https://www.regeringen.se/49bb9e/contentassets/5a68a868f2fa4230b0436bc9f674866b/strandskyddet-och-utvecklingen-av- landsbygden-prop.-200809119
35 2:15 RF
Detta gör att det inte alltid går att ge exakta besked om vad som är tillåtet att göra i naturen, vilket gör att allemansrätten kan få komma att tolkas i domstol istället.
Rättsfallen är dock få36 och Naturvårdsverkets utredning om allemansrätten från 201137 visar att klagomål till tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen sällan leder till några åtgärder. Utredningen visar också på att kringliggande lagstiftning borde räcka för konflikthantering och rekommenderade att en regionalt baserad ombudsman för allemansrätten inrättas vid landets länsstyrelser i syfte att lösa allemansrättsliga konflikter, vilket kritiserats av LRF:s chefsjurist, som menar att det inte räcker38. Om allemansrätt och äganderätt skall kunna samexistera måste Länsstyrelsen kunna skydda bådadera och därför vidta åtgärder som tillsynsmyndighet.
Ett annat exempel på lagstiftning som lett till inskränkningar i äganderätten är strandskyddet i allmänhet och det utvidgade strandskyddet om 300 m i synnerhet.
Det förhindrar inte bara fritt byggande på egen tomt, utan kan även göra redan uppförda byggnader värdelösa. Det visar rättsfallet med Ola Hjelm,som köpt en tomt på 1600 kvadratmeter och fått bygglov från kommunen, vilket sedan överprövades av länsstyrelsen med hänsyn till strandskyddet och på lösa grunder. Efter fyra år fick Hjelm rätt i mark- och miljödomstolen i Nacka, som ändrat sin praxis år 201739. Äganderätten tenderar också att utmanas av bl.a. artskyddsförordningen, där antalet uppmärksammade fall ökat sedan gemensamma riktlinjer för Skogsstyrelsen,
Naturvårdsverket och länsstyrelserna tagits fram 201640; delvis för att en hårdare linje drivits där antalet förbud mot avverkning ökat med 142 procent mellan 2013–
2017 och där majoriteten var på grund av artskyddet41. Efter uppmärksammade rättsfall och oklarheter i artskyddets tillämpning, har regeringen 2014–2018 sagt att de vill se över regelverket42.
Otydligheten i hur avvägningen mellan samhällsnytta och dess miljöpåverkan skall göras har framgått i senare års domstolspraxis där de bedömningar som ligger till grund för dessa inte alltid redovisas tydligt. Detta bedöms ha skapat en viss
rättsosäkerhet och en oförutsägbarhet43. Detta bidrar också till skillnader i tolkning och tillämpning mellan prövningsmyndigheter44.
Länsstyrelsen har ett viktigt uppdrag för att trygga en levande landsbygd.
Förenklingsarbetet för företag går hand i hand med regional tillväxt. Ekonomisk tillväxt skall kunna gå att förena med ekologisk- och social hållbarhet istället för att göra avvägningar mellan dessa. En landsbygd utan invånare eller företagande lever inte och dess miljövärden åtnjuts inte annars. Då äganderätten är en förutsättning för både hållbarhet och tillväxt bör den värnas om.
36 http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8161-6.pdf?pid=3915
37 http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6470-9.pdf?pid=3778
38 http://www.landskogsbruk.se/skog/lrf-sagar-utredning-om-allemansratten-2/
39 http://centrumforrattvisa.se/wp-content/uploads/2015/09/MMDs-dom-att-bevilja-strandskyddsdispens.pdf
40 https://www.naturvardsverket.se/upload/nyheter-och-press/press2016/artskydd-gemensamma-riktlinjer-skogsstyrelsen.pdf
41 https://www.di.se/nyheter/konflikten-i-skogen-trappas-upp/
42 http://www.dagensjuridik.se/2018/06/markagare-ska-kunna-kombinera-bra-artskydd-med-god-ekonomi-lagen-ses-over-efter- rattsprocess
43http://extra.lansstyrelsen.se/rus/SiteCollectionDocuments/St%C3%B6d%20i%20%C3%A5tg%C3%A4rdsarbetet/Milj%C3%B6 ekonomi/Rapport%20till%20NV_2015-01-31%20(2).pdf
44 http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8567703&fileOId=8567715
Slutsats
Hela Västra Götaland, inte minst vår landsbygd, behöver få bättre förutsättningar för tillväxt. För det behövs fler bostäder, en äganderätt som värnas om och tydlighet och förutsägbarhet från myndigheternas sida.
Denna rapport har översiktligt belyst några av de brister i Länsstyrelsens uppdrag och myndighetsutövning. Det faktum att var fjärde företagare i Svenskt Näringslivs företagarpanel upplever att Länsstyrelsen påverkar tillväxten negativt och
Länsstyrelsens service samt tillämpning av lagar och regler som under godkänt bör innebära omtag och översyn. Att 40 procent av de tillfrågade anger ”vet ej” när de ombeds svara på hur Länsstyrelsen påverkar tillväxten i sin kommun, visar på ett behov av förtydligande av Länsstyrelsens uppdrag och ansvar.
Det finns ett behov av ökad samverkan mellan länsstyrelser för att öka likvärdigheten i tolkning och tillämpning av lagar och regler för ökad förutsägbarhet. Dialogen
mellan länsstyrelser, kommuner, näringsliv och civilsamhälle behöver stärkas i syfte att öka möjligheten för en bedömning i enlighet med ”allmänna angelägna intressen”
och att öka transparensen och deltagandet i lokalsamhället. Ett starkt lokalt näringsliv som skapar arbetstillfällen, genererar skatteintäkter och bidrar till ökad inflyttning borde, i högre utsträckning än idag, ses som ett allmänt angeläget intresse.
Likvärdigheten kan öka förutsägbarheten och på så vis minska risken för företagare.
Den kan också öka förtroendet för myndigheten, leda till ett ökat intresse för att permanent bo på landsbygden samt underlätta för kompetensförsörjningen i dessa områden för att på så vis garantera en levande landsbygd.
Andra åtgärder som kan öka förutsägbarheten är minskad informationsasymmetri mellan myndighet och övriga intressenter. Det ska kunna vara tydligt vad som gäller oavsett var man bor och för det bör tillgängligheten till informationen öka för att företagare skall kunna veta vart de bör vända sig vid samråd och hjälp.
Regional tillväxt och kompetensförsörjning är två tätt sammankopplade frågor som måste drivas i hela landet, för att hela landet ska leva. Konflikten mellan
länsstyrelsens uppdrag att å ena sidan ska skapa förutsättningar för regional tillväxt, och å andra sidan strikt tolka lagar som bromsar landsbygdsutvecklingen, bör
uppmärksammas. Ett starkt lokalt näringsliv måste, i högre grad, kunna samexistera med en välmående natur och ett aktivt friluftsliv.
Det finns ett behov av att se över och utreda konfliktytorna som presenterats i denna rapport för att trygga en levande landsbygd i Västra Götaland och stärka vårt
näringsliv. Mot bakgrund av denna rapport menar därför Svenskt Näringsliv:
1. Att de olika länsstyrelserna behöver samverka mer för att öka likvärdigheten i tillämpning av lagar och regler
2. Att Länsstyrelsen bör arbeta för att stärka sin dialog med kommun, näringsliv och civilsamhälle för en bedömning i enlighet med ”allmänna angelägna intressen”
3. Att Länsstyrelsen bör arbeta för att minska informationsasymmetrin mot intressenterna
4. Att Länsstyrelsens uppdrag behöver tydliggöras för en mer ändamålsenlig myndighetsutövning
5. Att konfliktytorna som presenterats i denna rapport utreds och beaktas
